Remissvar avseende betänkandet Ett steg vidare nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar (dnr S2014/1992/SFÖ)

Transkript

1 Socialdepartementet Stockholm Stockholm den 15 augusti 2014 Remissvar avseende betänkandet Ett steg vidare nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar (dnr S2014/1992/SFÖ) Stockholms Handelskammare har givits tillfälle att lämna synpunkter i rubricerat ärende. Inledande kommentarer Handelskammaren välkomnar betänkandet och är på ett övergripande plan positivt ställd till förslagen. Vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen har en stor potential i Sverige, vars förvaltning tidigt började använda IT och nu har en omfattande och kvalificerad IT-användning. Den skapar stora mängder handlingar, nedan kallat offentliga data, i bland annat databaser och register. (Med detta utesluter dock inte Handelskammaren att handlingar som inte är elektroniska också kan vara mycket intressanta att vidareutnyttja.) Nytta inom flera områden Det är inte bara IT-branschen som kan dra nytta av offentliga data, utan flera branscher kan skapa affärsnytta, med ökad tillväxt och sysselsättning som följd. Att Sverige, mer än tio år efter att direktivet trädde ikraft, inte har kommit längre beror till stor del på ett antal hinder för vidareutnyttjande, som påverkar investeringsviljan och riskbenägenheten, inte har undanröjts. Det finns åtminstone tre huvudområden där användningen av offentliga data kan spela en stor roll. Utöver den kommersiella nyttan tillkommer även andra samhällsekonomiska fördelar med ett ökad vidareutnyttjande av offentliga data. I ett medborgarperspektiv skapar tillgänglighet ökad transparens i myndigheternas verksamheter. I ett myndighetsperspektiv är fördelarna med externt vidareutnyttjande också väsentliga. Myndigheter och kommuner kan vittna om hur tillgängliggörande lett till stora interna vinster i form av ökad verksamhetsförståelse och insikt om hur den egna informationen är strukturerad och används. Det har lett till ökat fokus på kärnverksamheten samt förenklat samverkan med andra myndigheter. Här verkar länder som till exempel Danmark ligga före Sverige i utvecklingen och Box 16050, Stockholm Telefon: Telefax: E-post: diariet@chamber.se Webb: Momsreg. SE

2 2(8) visar på stora möjligheter till effektivisering och besparingar. Något som i förlängningen även gynnar näringslivet. Åtgärder behövs Åtgärder för att främja användningen av offentliga data behövs. Enligt Open Data Index är bara Island i Norden sämre än Sverige på att tillgängliggöra offentliga data. 1 Länder som Finland, Norge, Storbritannien, Indien, Japan, Sydkorea och USA har också omfattande och långtgående nationella strategier för ökad användning av offentliga data. I dessa strategier är de huvudsakliga argumenten tillväxt och effektivisering av offentlig sektor. Offentliga data för näringslivet För Handelskammaren är den kommersiella aspekten den viktigaste. Handelskammaren noterar till exempel, att när staden London lanserade sitt arbete på området, var argumentet att offentliga data var en råvara för stadens IT-bransch. Sverige och Stockholm har ledande och innovativa ITföretag som står beredda att använda offentliga data när möjligheten väl ges. De viktigaste frågorna för Handelskammaren är utlämnande av offentliga data i elektroniskt format inga eller låga avgifter förteckningar över datakällor. * * * Det är företag och medborgare som har betalat för insamlingen av data. Det är de uppgifter som företagen tvingats lämna in som bygger upp de offentliga databaserna. Företag och medborgare har anförtrott staten och kommunerna med dessa data. Det ställer höga krav på deras tillgänglighet och myndigheternas hantering av detta förtroende. I Sverige har arbetet med offentliga data gått för långsamt och varit splittrat. Det är svårt att uppskatta vilka förluster och utblivna fördelar detta har givit upphov till. Dessa är förmodligen betydande. Det aktuella betänkandet ger möjlighet att med förnyad kraft arbeta med frågorna, men regeringens, myndigheternas och kommunernas åtgärder får inte stanna vid förslagen i betänkandet. 1

3 3(8) Synpunkter på förslagen i betänkandet Utlämning i elektroniskt format (avsnitt 6.2.3) Att data finns tillgängligt i elektroniskt (maskinläsbart) format är en grundförutsättning för att kunna använda offentliga data på ett effektivt och meningsfullt sätt. Utredaren har motiverat avsaknad av krav på att data ska tillgängliggöras (enligt direktivets lydelse) i alla befintliga format och språkversioner samt, om möjligt och lämpligt, i ett öppet och maskinläsbart format med hänvisning till att det ej ryms inom utredningens uppdrag. Utredaren menar att det kan finnas en oro bland myndigheter för att möjligheten att lämna ut handlingar elektroniskt skulle leda till en ökad efterfrågan. För en regering och en statsförvaltning, som inte bara i högtidstalen lovordar offentlighetsprincipen, bör en sådan uppgift omedelbart leda till kraftfulla åtgärder. Det bör också stämma till eftertanke gällande myndigheternas syn på medborgarnas rättigheter och hur en sådan kultur kan tillåtas sprida sig i myndigheterna. Flera statliga utredningar har anlyserat frågan om elektroniskt utlämnade. Att med hänvisning till integritetsskydd försvåra hanteringen av utlämnade offentliga handlingar framstår som direkt oansvarigt, då tekniken gör det allt enklare att till exempel skanna in pappersdokument. Integritetsskyddet måste tas på allvar och upprätthållas med ändamålsenliga metoder. Samtidigt är det orimligt, att handlingar som i dag lagras elektroniskt, endast lämnas ut på papper när det redan är tillåtet att lämna ut handlingarna. Regeringen måste med förnyad kraft arbeta för att skapa förutsättningar för utlämnande i elektroniskt format. Information om avgifter och villkor (avsnitt 6.3.3) Handelskammaren anser att förslaget om information om avgifter och villkor är otillräckligt. Handelskammaren skrev den 18 december 2012 till Socialdepartement och föreslog att två uppgifter skulle läggas till i myndighetsförordningen: att underlätta för enskilda att ta del av handlingar samt att tillhandahålla information om avgifter och villkor. Skrivelsen lämnades enligt protokoll vid regeringssammanträdet den 14 mars 2014 över till PSI-utredningen (S 2013:01). Utredaren skriver i betänkandet att det finns behov av att förändra myndigheternas kultur och attityd till vidareutnyttjande. Att föra in skrivningar om vidareutnyttjande i myndighetsförordningen är en tydlig signal i ett styrande dokument. Det bör rimligen påverka myndighetsledningar och andra som arbetar med dessa frågor.

4 4(8) Då det av betänkandet inte framgår hur Handelskammarens skrivelse har behandlats och att förslagen i betänkandet är otillräckliga på denna punkt hemställer Handelskammaren härmed att regeringen genomför ändringarna i myndighetsförordningen som föreslogs i skrivelsen (skrivelsen bifogas som en bilaga till remissvaret). Publicering av information om tillgängliga datakällor (avsnitt 6.3.3) Regeringen bör förtydliga bestämmelsen om vad myndigheterna är skyldiga att publicera för information om datakällor. Utredaren har föreslagit en bestämmelse om att myndigheter ska vara skyldiga att publicera information om handlingar som vanligen kan tillhandahållas elektroniskt för vidareutnyttjande. Handelskammaren anser att det är en alltför vag formulering som inte stödjer direktivets intention om ökat vidareutnyttjande. Det finns en tendens hos vissa myndigheter att själva vilja förutsäga vilka data som kommer att efterfrågas och hur dessa kommer att användas. För att fullt utnyttja potentialen i offentliga data och öka graden av vidareutnyttjande är det viktigt att datahållande myndigheter avhåller sig från att föregripa vidareutnyttjares bedömningar om vilka data som är relevanta och hur de kan komma att användas. Exakt vilka data och vilka tjänster som rymmer ett kommersiellt värde eller annan nytta är något som på förhand inte går att avgöra med säkerhet. Vilka data som kan användas ska därför som huvudregel vara upp till marknaden att avgöra. Det kan också vara så att en myndighet missbedömer vilka data över huvud taget får lämnas ut. Förteckningar över datakällor behövs därför för att skapa en överblick av hela databeståndet hos en myndighet. Datahållande myndigheter ska därför ges i uppdrag att publicera information om alla tillgängliga datakällor. Det går naturligtvis att tänka sig anpassade upplägg för exempelvis mindre myndigheter. Detta kan kanske ske genom att vid vissa intervall inventera datakällorna eller på annat sätt något minska arbetet med att publicera information om alla datakällor. Det får dock aldrig enbart vara upp till den enskilda myndigheten att avgöra vad som ska publiceras. Överklagande (avsnitt 9.3) Vid en tvist mellan en myndighet och en vidareutnyttjare är det viktigt att vara medveten om att företagen ofta är i underläge. Särskilt om det är ett mindre företag. Inte sällan är företaget i direkt beroendeställning till myndigheten och de villkor som ställs. Att tvister kan lösas snabbt, effektivt och till låg kostnad är därför viktiga kriterier för näringslivets möjligheter att använda offentliga data på ett kommersiellt meningsfullt sätt.

5 5(8) Utredaren har valt att förorda att tvister fortsatt ska lösas genom förvaltningsdomstolarna. Att vara hänvisad till domstol möter inget av kriterierna snabbt, effektivt och till låg kostnad. Tvärtom ger det de myndigheter som inte vill agera enligt direktivets intentioner ett effektivt redskap för att hindra vidareutnyttjande. I sammanhanget kan nämnas att många myndigheter har en monopolställning ikraft av tillgång och kunskap om sina data. Regeringen bör därför ta fram förslag som ger möjlighet till alternativa tvistlösningsmekanismer, medling eller att överklaganden görs till en opartisk myndighet, eller funktion inom en myndighet. Publicering av offentliga data (avsnitt 10.4) Publicering av offentliga data ska ske på ett standardiserat och enhetligt sätt. Förslagsvis kan det göras enligt E-delegationens handledning. Tillsynsfunktion (avsnitt m.fl.) Det finns ett behov av att samla ansvar, kompetens och kunskap inom detta område för att ha möjlighet att ge stöd till såväl vidareutnyttjare som berörda myndigheter. Framförallt för att tillförsäkra efterlevnaden av PSI-lagen. Utredningens förslag att lägga uppgifter för att tillförsäkra efterlevnaden av PSI-lagen samt uppgifter för att åstadkomma ett ökat vidareutnyttjande av handlingar på olika myndigheter riskerar att ge för små möjligheter att nå målen. Vidareutnyttjarna upplever redan i dag oklarheter om och problem i tillämpningen av PSI-lagen. Framförallt är detta av vikt för att tillförsäkra efterlevnaden av PSI-lagen. Handelskammaren förordar därför i stället att ansvaret för dessa uppgifter samlas hos en befintlig myndighet. Kartläggning av den svenska marknaden för offentliga data (avsnitt ) Handelskammaren stöder förslaget om att regeringen ska låta följa upp utvecklingen och utvärdera effekterna av olika åtgärder som syftar till att öka vidareutnyttjande av offentliga data. Se även om samhällsekonomiska effekter nedan. Samhällsekonomiska effekter I betänkandet görs inga djupare analyser av de ekonomiska konsekvenserna av ökat vidareutnyttjande av offentliga data i samhället. Utredaren pekar endast på att liknade effekter som i andra länder bör finnas i Sverige och en uppskattning om att BNP skulle kunna öka med 10 miljarder kronor. Det är en klar brist att få genomarbetade bedömningar av den ekonomiska betydelsen av ökat vidareutnyttjade har gjorts i Sverige. Dessa skulle kunna ge viktiga underlag för det fortsatta arbetet med frågorna. Handelskammaren hemställer härmed att regeringen låter utreda de samhällsekonomiska effekterna av ökat vidareutnyttjande i Sverige.

6 6(8) Avgiftsfinansierade myndigheter Huvudsyftet med att sänka eller avskaffa avgifter för offentliga data är att öka vidareutnyttjandet. Då det inte har gjorts någon samlad bedömning av de samhällsekonomiska effekterna av ökat vidareutnyttjande i Sverige har det varit svårt att bedöma huruvida några myndigheter bör gå från att vara avgiftsfinansierade till att bli anslagsfinansierade. I andra länder har det i flera fall visat sig att skatteinkomsterna blir större än tidigare avgiftsintäkter när avgifter sänks eller avskaffas. Handelskammaren hemställer härmed att regeringen låter utreda förutsättningarna för att anslagsfinansiera myndigheter (eller delar av myndigheters verksamhet) som i dag är avgiftsfinansierade, som till exempel Lantmäteriet. FÖR STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Maria Rankka VD Fredrik Sand Näringspolitisk expert

7 7(8) Bilaga: skrivelse om myndighetsförordningen från Stockholms Handelskammare Myndighetsförordningen bör förtydligas om vidareutnyttjande av handlingar Stockholms Handelskammare är en näringslivsorganisation för Stockholms och Uppsala län. Handelskammaren har cirka medlemmar och har följt frågan om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen under flera år. Handelskammaren föreslår att regeringen kompletterar myndighetsförordningen (2007:515) med uppgifter för myndigheterna som rör vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Sedan 2010 gäller lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Lagen syftar till att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter. Lagen har visat sig vara otillräcklig för att skapa förutsättningar för en informationsmarknad. Myndigheternas arbete med att underlätta tillgången till handlingar varierar. Det finns flera goda exempel på myndigheter som har tagit arbetet på stort allvar och nu tillhandahåller till exempel databaser för vidareutnyttjande. Regeringen har också vidtagit åtgärder som kan komma att underlätta vidareutnyttjandet, till exempel uppdraget till Vinnova om en portal för öppna data. Handelskammarens medlemmar vittnar dock fortfarande om problem i kontakterna med statliga myndigheter vad gäller otillräcklig information om handlingar, avgifter och villkor höga eller omotiverade avgifter svårigheter att ta del av handlingar i elektroniskt format. Lagen från 2010 har inte fått tillräckligt genomslag. Detta försenar utvecklingen inom området. Ytterligare åtgärder behövs för att förtydliga myndigheternas roll i arbetet. Tydligare uppgifter för myndigheterna Regeringen bör ge myndigheterna tydligare arbetsuppgifter vad gäller vidarutnyttjandet av handlingar från den offentliga förvaltningen. Handelskammaren förslår därför att två uppgifter läggs till i myndighetsförordningen om att underlätta för enskilda att ta del av handlingar samt att tillhandahålla information om avgifter och villkor. Handelskammaren föreslår att två tillägg görs i förordningens avsnitt om allmänna uppgifter (6 ), nedan i kursiverad stil.

8 8(8) 6 Myndigheten skall fortlöpande utveckla verksamheten. Myndigheten skall verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet. Myndigheten skall tillhandahålla information om myndighetens verksamhet och följa sådana förhållanden utanför myndigheten som har betydelse för verksamheten. Myndigheten skall underlätta enskildas användning av myndighetens handlingar. Myndigheten skall tillhandahålla information om avgifter och villkor för vidareutnyttjande av myndighetens handlingar.