D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13



Relevanta dokument
Osteoporos Falldiskussionsseminarium T STUDENT

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

Vitamin D-receptorn (VDR)

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

ungdomar i en västsvensk population med IBD

Jakob Skov Endokrinolog Medicinkliniken. D-vitamin

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Palliativ vård vid olika diagnoser

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

Metforminbehandling vid njursvikt

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

Hudcancer och Hudsjukdomar. Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Nivåer på 25-OH-D-vitamin hos vuxna som söker på en vårdcentral med hög andel patienter med utländsk bakgrund.

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY

Landstingsstyrelsens förvaltning

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Nutrition och sårläkning

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

30 REKLISTAN

Nytt år, nytt liv! Dags för ett nyårslöfte? Här kommer några tips, stryk det som inte passar dig.

Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Bakom våra råd om bra matvanor

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Folkhälsoatlas koloncancer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

Hypertoni och graviditet

Miljöhälsorapport 2009

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

Vårdens resultat och kvalitet

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?

% Totalt (kg) Fetma >

Prioriteringar av obesitaskirurgi

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

Vitamin D och trötthet - en litteraturstudie

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund

omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling"

CRF för SAMS Version

Integrerande MEQ-fråga 2

Juvenil Dermatomyosit

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1

Renal denervering En ny behandling mot terapiresistent hypertoni

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Transkript:

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13

D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90% av kroppens tillgångar.

Kost: fet fisk t ex lax, sill och makrill. lättmejeriprodukter, t ex lättmjölk och lättmargarin som är berikade. ägg kött Solljus: D-vitamin bildas i huden vid exponering för UVB-ljus (290-315 nm). Produktionen påverkas av latitud, årstid, tid på dygnet osv. I Sverige kan vi endast bilda D-vitamin under några timmar runt lunchtid på sommarhalvåret.

Vad kan hända vid D-vitaminbrist? Rakit, osteomalaci. Riskfaktor för osteoporos, frakturer, fall och muskelsvaghet. Flera studier har visat association till ökad risk för död och hjärtkärlsjukdom. Indikationer om association med ökad risk för cancer, diabetes, hypertoni & multipel skleros. Nedsatt kognitiv förmåga och kronisk smärta?

Vad är D-vitaminbrist? Den optimala nivån är omdiskuterad! Värden mellan 25 50 nmol/l anses vara förenlig med symtomgivande brist. < 25 nmol/l- allvarlig brist.

Särskilda riskgrupper De som sällan vistas ute i solen. Äldre Mörkhyade personer Personer med täckande klädsel Veganer & andra som inte äter fisk eller mjölkprodukter.

Äldre på särskilt boende... Kommer sällan ut i solljuset Äter ofta mindre mängder Hudens förmåga att bilda D-vitamin minskar med åldern Den renala produktionen kan minska pga försämrad njurfunktion och kroniska sjukdomar kan påverka

Studier om D-vitaminbrist hos äldre på äldreboende: I Skandinavien finns endast ett par äldre & relativt små studier (från 1980 respektive 1987), som har visat att D-vitaminbrist var vanligare på äldreboende jämfört med personer som bodde hemma.

Studier om D-vitaminbrist hos äldre & samband till ökad risk för död? Flera studier, som INTE är gjorda på institutionaliserade äldre har visat ett samband mellan D-vitaminbrist och död. 2 internationella studier på äldreboende, varav den ena kunde visa samband: Österrisk studie av Stefan Pilz et al av äldre kvinnliga patienter på äldreboende: 93% hade S-25(OH)D under 50 nmol/l. HR för död var 1,49 i den 1:a jämfört med den 4:e 25(OH)D-kvartilen. (Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. 2012, 97(4):E653- E657)

Syfte: Att undersöka om äldre människor på särskilt boende i Sverige har D-vitaminbrist. Att undersöka hur D-vitaminnivåerna förändras med tiden hos äldre på särskilt boende. Att undersöka om låga nivåer av D-vitamin är associerat med ökad risk för död, hjärtkärlsjukdom, fall eller frakturer.

SHADES The Study of Health and Drugs in the Elderly Kohortstudie på särskilt boende (SÄBO) på 11 särskilda boenden i tre städer: Eslöv, Jönköping & Linköping. Genomfördes mellan 2007 & 2011. Alla boende vid studiens start & alla nyinflyttade inbjöds att deltaga. Exklusionskriterier: korttidsboende för t ex rehab eller palliativ vård, språkproblem & ålder under 65 år.

Mätningar Uppgifter från kommunens journal om diagnoser/ kroniska sjukdomar, läkemedelslista & uppgifter om akuta händelser under de sista 6 månaderna på SÄBO. Flera formulär, bl a Downton Fall Risk Index angående eventuell anamnes på fall under det senaste året. Vikt, längd & blodtryck. Fastande blodprov. S-25-OH-vitamin D3 har analyserats vid 3 tillfällen med ett års mellanrum.

Resultat Totalt i SHADES: 429 deltagare. I vår delstudie: 333 deltagare, när vi exkluderat de som inte hade kontrollerat D-vitaminprov, de utan fullständiga uppgifter om datum för inklusion och ev avbrytande av studien & de 55 personer som medicinerade med kalk- D-vitamin (ATC-kod A12ax).

Uppdelning i 4 kvartiler utifrån D-vitaminvärde. 1:a kvartilen 2:a kvartilen 3:e kvartilen 4:e kvartilen Antal 86 82 85 80 25(OH)D3 spann (nmol/l) 11-29 30-37 38-47 48-120 25(OH)D3 (nmol/l) 24,1 +/- 4,1 33,4 +/- 2,2 42,1 +/- 2,8 62,3 +/-14,7

68% kvinnor, 32 % män. Medelålder: kvinnor 86 år, män 83 år, dock ingen skillnad mellan kvartilerna. Vi har jämfört de olika kvartilerna med avseende på tid på SÄBO, BMI, Hb, Kreatinin, GFR estimerat från Cystatin C, systoliskt och diastoliskt blodtryck, andel med diagnos hypertoni eller annan I-diagnos.

Medelvärde av D-vitamin: 40,2 +/- 16,0 nmol/l. Ingen skillnad mellan män & kvinnor. S-25(OH)D3 <25 nmol/l S-25(OH)D3 26-50 nmol/l S-25(OH)D3 51-75 nmol/l S-25(OH)D3 >76 nmol/l 14,4% (n=48) 65,8% (n=219) 15,3% (n=51) 4,5% (n=15) Fördelning i D-vitaminnivå, mätt som S-25(OH)D3 mellan personer på SÄBO som inte medicinerade med kalk- D-vitamin.

D-vitamin: förändring över tid Minskning i D-vitaminnivå från provtagningsomgång 1, dvs vid inklusion i studien, till 2 & från provtagningsomgång 1 till 3, men enbart hos kvinnor. Ingen förändring för kvinnor som bott > 3 år på SÄBO. Kvinnor som bott < 1år på SÄBO ökade i vikt första året i studien, i övrigt ingen viktförändring över tid.

Årstidsvariation Högre D-vitaminvärden mellan maj & oktober jämfört med november till april: 39,2 vs 35,7 nmol/l (p<0,01)

147 (44%) av de 333 patienterna avled under studiens gång. De som avled hade lägre D-vitaminnivå än de som inte avled: 37,6 jämfört med 42,2 nmol/l (p<0,01). 1:a kvartilen (n=86) 2:a kvartilen (n=82) 3:e kvartilen (n=85) 4:e kvartilen (n=80) Död 59% (n=51) 44% (n=36) 45% (n=38) 28% (n=22) Person med någon händelse exkl död 27% (n=23) 29% (n=24) 38% (n=32) 34% (n=27) Person med hjärtkärlhändel se 9% (n=8) 10% (n=8) 18% (n=15) 21% (n=17) Person med fall 8% (n=7) 11% (n=9) 15% (n=13) 9% (n=7) Person med fraktur 13% (n=11) 15% (n=12) 14% (n=12) 11% (n=9)

Kumulativ överlevnad hos personer i D-vitaminkvartiler på SÄBO.

D-vitamin & död HR för död var 2,086 i den första jämfört med den fjärde kvartilen (p<0,01). HR för död var 1,989 i den andra jämfört med den fjärde kvartilen (p<0,01). Kontrollerat för ålder, kön, BMI, blodtryck och GFR estimerat från cystatin C. Enbart ålder och systoliskt blodtryck hade betydelse.

D-vitamin & händelser Möjligen svagt samband mellan D-vitamin och antalet registerade hjärtkärlhändelser, men behöver analyseras mer. Fall & frakturer hade inget samband till D-vitaminnivån. Anamnes på fall var vanligare i kvartilen med lägst D- vitaminnivå: 69% jämfört med 53% för den högsta kvartilen, men skillnaden i D-vitaminnivå var endast signifikant för kvinnor.

Sammanfattning D-vitaminbrist är vanligt hos äldre på äldreboende i Sverige. D-vitaminnivån varierar över året med högre värden under de solrika månaderna. Kvinnor tycktes få minskad D-vitaminnivå efter första året på SÄBO, trots att de som bott på SÄBO < 1 år ökade i vikt. Detta kan tyda på att solexpositionen har större betydelse för dessa äldre än nutritionen för D-vitaminstatus. D-vitaminbrist är associerat till en ökad risk för död. Risken för död var fördubblad i den första jämfört med den fjärde kvartilen.

Tack för uppmärksamheten!