Specialbilaga i Skånemejeriers kundtidningar Kort & Gott och Inviter nr 1 2007 Ljuva Multiyoghurt med högt näringsvärde Vitaminer ger oss hälsa inifrån Minska på saltet
Skånemejerier är, med internationella mått mätt, ett litet livsmedelsföretag, men har trots det funnit en intressant och framgångsrik nisch inom hälsoområdet. I dag producerar vi en rad hälsoprodukter som med ett samlande namn brukar kallas för Functional Food, varav ProViva var den första i landet när den lanserades för drygt tio år sedan. Sedan dess har Skånemejerier lanserat flera nya hälsoprodukter. Nyckeln till vår framgång är bland annat det omfattande nätverk som vi skapat med universitet, högskolor, medicinska kliniker och näringsliv, här i Nordeuropas Medicon Valley. Utan att avslöja för mycket om framtiden kan jag säga att det i dag finns många nya forskningsrön inom den akademiska världen som kan utvecklas till hälsoprodukter. Problemet är närmast att välja vilka som ska utvecklas. Vilka produkter kan bidra till en bättre folkhälsa samtidigt som de ger oss och handeln en bra marginal? Kök & Hälsa Chefredaktör: Lena Nyberg, Dr Med.vet./ Projektledare FOU, 040-31 39 19, lena.nyberg@skanemejerier.se Ansvarig utgivare: Marie Tiljander, 040-31 39 23, marie.tiljander@skanemejerier.se Produktion: ID kommunikation ab Kök & Hälsa utkommer en gång per år med uppföljningar i våra kundtidningarna Kort & Gott och Inviter. Dess utom utkommer Kök & hälsa Fakta under året. Upplaga: 15 000 ex. Citera gärna våra artiklar, men ange källan. För återanvändning av hela artiklar måste Kök & Hälsa kontaktas först. Vill du ha fler exemplar: skicka ett mail till marie.tiljander@skanemejerier.se och beställ. Ange namn, företag, adress, postadress och antal exemplar. Skånemejerier Storhushåll För order, kontakta din grossist eller Skånemejerier Storhushåll, 040-14 28 46. Skånemejerier har varit framgångsrika när det gäller att få produkter godkända med hälsopåståenden enligt det svenska s k Egenåtgärdsprogrammet. 2007 kommer vi att få gemensamma EU-regler för hälsopåståenden. Det blir en utmaning för Skånemejerier att också få produkter EUgodkända. I det här numret av Kök & Hälsa presenterar vi en rad hälsosamma nyheter som vi hoppas ska inspirera dig i ditt arbete. Lena Nyberg Dr Med. vet. / Projektledare FoU Skånemejerier innehåll Müsli sänker kolesterolhalten... sid 3 Sängfösaren ger äldre lugnare natt...sid 4 Vitaminer ger oss hälsa inifrån... sid 5 Banta med mjölk... sid 6 Reuteribakterie från Anderna... sid 7 Lek och rörelse livsviktiga för barn... sid 8 Svenska barn äter för mycket godis... sid 9 Minska på saltet... sid 10 Skolbarn äter för lite D-vitamin... sid 12 Vassleprotein hjälper diabetiker... sid 13 Ny EU-regler för hälsosamma livsmedel... sid 14 Blodprov spårar laktosintolerans... sid 15 Inspirerande hälsosam matlagning... sid 16 Skånemejerier von Troils väg 1 205 03 Malmö tel: 040-31 39 00 Besök gärna vår hemsida: www.skanemejerier.se/storhushall Skånemejeriers säljare 7. Jan Öberg, 040-14 28 67 6. Leif Andersson, 040-14 28 66 5. Christer Ädehl, 040-14 28 65 4. Leif Kahlson, 040-14 28 64 3. Mikael Garding, 040-14 28 62 2. Kenneth Krassow, 040-14 28 61 1. Carina Kvarnbro, 040-14 28 60 Försäljningschef/KAM Anders Lundqvist, 040-31 39 52 Säljcoach Per Erik Olsson, 040-31 39 64 2
Müsli sänker kolesterolhalten och balanserar blodsockerhalten Prima Liv Müsli & Yoghurt är unik som Functional Food eftersom produkten har fått två godkännande för sina hälsoeffekter. Dels för sina blodsockersänkande egenskaper, dels för sin förmåga att sänka kolesterolvärdet. Prima Liv Yoghurt & Müsli lanserades 2001. Müslin innehåller betaglukaner som utvinns ur havre och som har förmåga att balansera blodsockernivån. Prima Liv kom att bli den första produkten i Sverige som blev registrerad som Functional Food, det vill säga att den har dokumenterade hälsosamma effekter. I år fick Prima Liv & Müsli ytterligare ett godkännande. Forskning visar nämligen att den även har kolesterolsänkande egenskaper. Bakom den forskningen står Anders Frid, överläkare på endokrinologiska kliniken vid universitetssjukhuset MAS i Malmö. En testgrupp fick äta Prima Liv yoghurt & müsli två gånger om dagen. Efter fyra veckor hade kolesterolvärdet sjunkit från i genomsnitt 5,3 till 4,8, en sänkning med 9,4 procent. Det bästa av allt är att det onda kolesterolet hade sjunkit med 10,8 procent. Kongrollgruppen, som ätit samma yoghurt men fått müslin ersatt med bröd, uppvisade inga förändringar. Alltså; att två gånger om dagen konsumera 200 gram yoghurt med fyra gram betaglukaner, dvs det innehåll som Prima Liv Yoghurt & Müsli har, sänker signifikant kolesterolvärdet och minskar därmed risken för hjärt-kärlsjukdomar. För mer information se www.primaliv.com PrimaLiv YoghurtShot bryr sig om ditt hjärta En annan produkt som sänker kolesterolhalten är Primaliv YoghurtShot, som är en drickyoghurt. En shot innehåller1,5 gram växtsteroler. Många studier har visat att växtsteroler sänker blodkolesterolvärdet. Trots att växtsteroler har en struktur som är mycket lik kolesterol, så absorberas de marginellt från tarmen. De hämmar däremot upptaget av kolesterol och halten av kolesterol i blodet minskas på så sätt. En shot om dagen är tillräckligt för att sänka kolesterolvärdet. 3
Sängfösaren ger äldre en lugnare natt På många äldreboende blir den nattliga fastan allt för lång. Det kan dröja upp till 15 timmar mellan sista målet och frukost dagen därpå. I Malmö har nu gjorts försök att servera en energirik yoghurt i samband med medicinutdelningen för natten eller vid andra tillfällen då det blivit avbrott i sömnen. Enligt personalen verkade många äldre bli lugnare och sova bättre. En del gick också upp i vikt, berättar Kristina Stefanovic Andersson som är dietist inom äldreomsorgen i Malmö. Under många år har nattfastan på äldreboenden i Malmö varit för lång 15 timmar mot rekommenderade 11 timmar. Marianne Andell är medicinskt ansvarig sjuksköterska i Västra Innerstadens stadsdelsförvaltning. Hon tyckte att det var dags att göra något och kontaktade Kristina Stefanovic Andersson. Det kan låta enkelt att korta ned nattfastan. Det är väl bara att servera ett sent mellanmål? Jo det borde det vara, men det kräver stort engagemang från både dag- och nattpersonal för att få in det i rutinerna och inte minst från ansvarig sjuksköterska och chef, säger Kristina Stefanovic Andersson. Därför drogs ett projekt igång på tre äldreboende i Malmö där personalen engagerades. Man använde sig av den så kallade Genombrottsmetoden som innebär att man genomför små förändringar som slutligen leder fram till ett genombrott, det vill säga förändringar som leder till en systemförändring. Kristina Stefanovic Andersson komponerade ihop en egen smoothie med vaniljyoghurt, färska bär, några skedar rapsolja (för att få mer fett) och en matsked socker (för bättre smak). En riktig energidrink på cirka 200 kcal. Det bästa tillfället att servera sängfösaren är i samband med medicinutdelningen på kvällen eller på morgonen. Och naturligtvis även till dem som inte tar någon medicin. Man ska inte störa sömnen, men man kan passa på att bryta nattfastan när man öppnar dörren försiktigt och tittar till en Marianne Andell och Kristina Stefanovic Andersson drev igenom projektet med sängfösaren. vårdtagare, vid vändning, blöjbyten eller larm. Då är de flesta halvvakna. Eftersom drycken är tjockflytande är den lättare att dricka än tunnflytande om man halvsitter. Resultatet av försöket med Sängfösaren blev så bra att man nu infört den som rutin på flera äldreboenden i Malmö. Intresset från äldreboende i övriga landet har också varit stort. Vi är glada om vi kan dela med oss av våra erfarenheter. Rapporten är skriven med den inriktningen, det vill säga med goda råd till den som vill göra något liknande, säger Kristina Stefanovic Andersson. Rapporten finns tillgänglig för den som är intresserad. Kontakta k.stefanovic-andersson@malmo.se eller 040-34 38 23 Ljuva Multiyoghurt mellanmål med högt näringsvärde Ljuva Multiyoghurt är en välsmakande fruktyoghurt gjord på naturliga råvaror. En lättäten yoghurt med tjock och smidig konsistens. Den är speciellt utvecklad för äldreomsorgen och för de näringsbehov äldre människor har. Ljuva Multiyoghurt är extra rik på C- och D-vitamin, järn och folsyra ger 30 procent av rekommenderat dagsbehov (RDI*). Laktoshalten är 2,6g/100g. Dessutom är den energität med 7 procent fett. *RDI av Livsmedelsverket rekommenderat dagligt intag 4
Vitaminer ger oss hälsa inifrån Idag skrivs det flitigt om olika bantningsmetoder; GI-metoden, Atkins, Stenåldersdieten med flera. Den ena metoden verkar överträffa den andra. Men det nämns sällan något om hur mycket näring maten innehåller. Vad får vi i oss egentligen? För många verkar det viktigaste vara att begränsa kaloriintaget för att hålla sig i form. Men många glömmer bort att vi behöver en mängd olika näringsämnen som bygger upp vår kropp och får oss att må bra på insidan. Vitaminerna har en livsviktig funktion för vår kropp och utan dem drabbas vi av näringsbrist, vilket på sikt leder till olika typer av sjukdomar. FETTLÖSLIGA OCH VATTENLÖSLIGA VITAMINER Man brukar dela in vitaminerna i fettlösliga och vattenlösliga. Till de fettlösliga hör vitaminerna A, D, E och K. Till de vattenlösliga vitaminerna räknas C-vitamin samt B- gruppens vitaminer: tiamin, riboflavin, niacin, vitamin B6, vitamin B12, folat, pantotensyra och biotin. VÅRA VIKTIGASTE VITAMINER A-vitamin är bra för vårt mörkerseende och finns i mjölk, lever fisk och ägg. D-vitamin tillsammans med kalcium stärker vårt skelett och våra tänder. Finns rikligt i feta fiskar, samt i berikade oljor och mjölkprodukter. E-vitamin är en antioxidant och skyddar våra celler från oxidation och tidigt åldrande. E-vitamin finns i vegetabiliska oljor, margariner, spannmålsprodukter, nötter och mandlar. K-vitamin gör att blodet koagulerar. K- vitamin finns i gröna bladgrönsaker och lever. B-vitaminerna tiamin, riboflavin, niacin, B6 samt B12 är delaktiga på ett eller annat sätt i omsättningen och nedbrytningen av olika näringsämnen som till exempel fett, protein och kolhydrater. Dessa vitaminer finns det rikligt av i animaliska produkter. Folsyra tillsammans med vitamin B12 är nödvändiga för att röda blodkroppar ska bildas på normalt sätt. Studier har även visat att folsyra kan minska risken att föda barn med ryggmärgsbråck. Folsyra finns framförallt i baljväxter, inälvsmat och gröna grönsaker. De båda vitaminerna pantotensyra och biotin kan kroppen bilda själv av mikroorganismer i tarmen och brist på dessa på grund av lågt intag från maten är sällsynt. C-vitamin är en antioxidant vars viktigaste funktion förmodligen är att underlätta kroppens upptag av järn. Finns rikligt i de flesta frukter och bär. Ett glas apelsinjuice täcker hela dagsbehovet av C-vitamin. MJÖLK INNEHÅLLER LIVSVIKTIGA VITAMINER Fem dl lättmjölk ger dig cirka halva det rekommenderade intaget av D-vitamin och riboflavin och hela dagsbehovet av vitamin B12. Dricker du inte mjölk kan du välja yoghurt eller fil istället. Då får du även i dig en mängd nyttiga bakterier som är bra för magen! 5
Banta med mjölk Nya forskningsrön från bland annat USA, Kanada, Iran och Norge pekar på att kalciumrik kost kan göra det lättare att gå ned i vikt. Det kan finnas ett samband mellan högt kalciumintag och låg andel kroppsfett. Vad är det då i mjölken som gör att kilona försvinner? Det exakta svaret har inte forskarna. En teori är att kalcium binder till sig en del av fettet i kosten och att det sedan åker ut den naturliga vägen. Kalcium från mjölk har i det hänseendet visat sig ha bättre effekt än kalcium från kosttillskott. Hur mycket mjölk ska man då dricka? Ja, upp mot fyra och ett halvt glas per dag. Mer verkar inte ge någon effekt. Dessutom är detta ingen snabb metod för att gå ned i vikt. Effekten är långsiktig.* Även forskning i Sverige har påvisat ett samband (se nedan). Personer som ätit mycket mjölkfett och druckit mycket mjölk hade mindre bukfetma och mindre risk för hjärt-kärlsjukdom. Pentadekansyra (C15:0) och heptadekansyra (C17:0) är två fettsyror som i stort sett bara finns i mjölkfett. Det är bakterierna i våmmen som tillverkar dessa fettsyror. Nivån i blodet speglar relativt lätt intaget av mjölkprodukter och kan därför användas som biologiska markörer för mjölkintag. Människor kan nämligen inte bilda fettsyror med udda antal kolatomer. Med hjälp av de biologiska markörerna C15:0 och C17:0 har intaget av mjölkprodukter studerats hos 70-åriga män. Det visade sig att de män som hade ett högt intag hade lägre kroppsvikt, mindre bukfetma, bättre insulinkänslighet och lägre faste blodsocker.** Enligt experterna är det fettet runt magen som ökar riskerna för att drabbas av hjärtinfarkt. Just det fettet har en tendens att söka sig ut i blodbanan och därmed ställa till med problem för hjärta och kärl. Idag säger man att män som har ett midjemått som överstiger 102 centimeter och kvinnor med motsvarande midjemått över 88 centimeter har en kraftigt ökad risk för sjukdom. Det tidigare BMI-värdet, som baseras på längd och vikt, ger inte samma mått på farlig fetma som midjemåttet.*** * För mer information se www.svenskmjolk.se ** (Smedman et al 1999 Am J Clin Nutr 69, 22 9) *** Estimated intake of milk fat is negatively associated with cardiovascular risk factors and does not increase the risk of a first acute myocardial infarction. A prospective case-control study. (Warensjö med flera) British Journal of Nutrition (2004), 91 635 642. Mjölk påverkar inte järnupptaget Länge har man trott att kalciumet i mjölken skulle hämma järnupptaget. Men så är inte fallet. Det kom fram på ett expertmöte som Svensk Mjölk ordnade i samarbete med Swedish Nutrition Foundation. I riktlinjerna för barnomsorgens måltider rekommenderas att barnen ska dricka mellanmjölk till frukost och mellanmål och vatten till huvudmålen. Enligt Svensk Mjölk har det lett till en spridd missuppfattning att mjölk orsakar järnbrist. I riktlinjerna har man delvis tagit hänsyn till forskning som visat att kalcium har en hämmande effekt på järnupptaget direkt efter måltider. Måltidsförsök som professor Lena Hulthén gjort i Göteborg visar att på kort sikt hämmar kalcium järnupptaget. Men på längre sikt har kroppen stor förmåga att reglera upptaget. Enligt studier så är den hämmande effekten övergående och inom fyra timmar sker en jämviktsreglering. För att denna anpassning ska ske fordras att man har en ganska tät konsumtion av kalcium. Det finns riktlinjer för mat i förskola och skola. Livsmedelsverket har fått i uppdrag att ta fram nya. Råden för både skola och förskola ska vara klara i början av 2007 och värden för skolmaten ska också inkludera frukost- och kaféverksamheten. Källa Svensk Mjölk och Mjölkfrämjandet För mer information: www.svenskmjolk.se och www.mjolkframjandet.se 6
Reuteribakterie från Anderna i svensk drickyoghurt Lactobacillus reuteri är en mjölksyrabakterie som tack vare sina positiva effekter på människors hälsa klassas som probiotika. De flesta probiotika tillhör släktet Lactobacillus och är mjölksyrabakterier som vi människor normalt har i vår tarmflora från det att vi är små. Laktobaciller har en väldokumenterad förmåga att motarbeta sjukdomsframkallande mikroorganismer. De har även en stärkande effekt på tarmslemhinnan, vilket gör att den bättre kan stå emot påfrestningar. Den naturliga hemvisten för Lactobacillus reuteri är mag- tarmkanalen hos människor. Björn Lindman är kvalitetschef på företaget Biogaia som utvecklat bland annat den Reuteribakterie som finns i Skånemejeriers Prima Liv Drickyoghurt. Han berättar att den stam av Reuteri som används i livsmedelsprodukter är isolerad från bröstmjölken hos en kvinna som lever i Anderna. Bakgrunden är en forskare och mikrobiolog från Peru som arbetade i USA och som intresserade sig för mjölksyrabakteriers möjligheter. Han ville hitta en så ursprunglig bakterie som möjligt och antog att den borde finnas i bröstmjölk. Därför ville han inte använda bröstmjölk från kvinnor i västvärlden med tanke på den påverkan som kan finnas från mat och miljö. Det blev då naturligt att söka sig tillbaka till sitt hemland Peru och de kvinnor som lever ett naturligt och ursprungligt liv uppe i Anderna. Det finns olika stammar av Reuteri som kan skilja sig åt. Den Reuteribakterie som isolerats från den peruanska kvinnan finns nu deponerad i American Type Culture Collection ATCC som nummer 55730. Den är garanterat ren och med den som utgångspunkt odlas Reuteribakterierna fram. För mer information se: www.biogaia.se och www.primaliv.se Primaliv Drickyoghurt och PrimaLiv Hälsodryck bryr sig om Din inre balans PrimaLiv Drickyoghurt och PrimaLiv Hälsodryck innehåller den probiotiska bakterien Lactobacillus reuteri Protectis från forskningsföretaget Biogaia. Studier har visat att bakterien, förutom att hjälpa till och upprätthålla en rik och välbalanserad mikroflora i matsmältningskanalen, också minskar risken för vanliga infektioner. I två färska studier med barn på dagis respektive vuxna på en större arbetsplats, minskade ett dagligt intag av Reuteri-bakterien risken att insjukna i vanliga infektioner som feber, mag-tarmsjuka eller förkylning. Både barn och vuxna hade färre dagar borta från dagis eller arbete på grund av dessa symptom, jämfört med gruppen som inte fick Reuteri-bakterien. Bakterien utsöndrar ämnet reuterin, ett ämne med antimikrobiell effekt som hindrar skadliga mikroorganismer i matsmältningskanalen från att föröka sig. Rekommenderat dagligt intag av Lactobacillus reuteri Protectis är 100 miljoner CFU (Colony Forming Units). Detta får man från 250 ml PrimaLiv Drickyoghurt. 7
Lek och rörelser är livsviktiga för barns utveckling Barn behöver äta, dricka, sova och uppleva. Men det är också viktigt att de rör på sig. Inte bara för att motion är bra i största allmänhet, utan för att barn behöver rörelser för sin utveckling. Rörelsen är av avgörande betydelse för kroppens och hjärnans utveckling och funktion samt för känsloutveckling, social kompetens och förmåga att hantera stress. Genom lek och rörelse, en aktiv livsstil, utnyttjar barnen motoriken och tar tillvara de förutsättningar den ger. Deras medvetandenivå höjs, de blir nyfikna och intresserade att upptäcka sin omvärld och lär sig att känna och styra sin kropp, säger Christer Sandberg som bland annat varit med och utvecklat Kalvins hälsocirkel. Christer Sandberg är idrottslärare och driver företaget MTI där han bland annat arbetar med barns motorik och perception. Kalvins hälsocirkel innehåller fyra viktiga byggstenar: Sömn, kost, rörelser och sinnen. Alla fyra behövs för barnens utveckling. En god hälsa grundläggs framför allt i barndomen. Genom att ta särskild hänsyn till helheten i hälsocirkeln, är målsättningen att detta ska öka barnens förståelse för hur en god hälsa grundläggs. Att äta och dricka hälsosamt samt att uppleva, röra sig och sova är viktigt för våra barns utveckling och inlärning. Rätt kost i kombination med sinnesupplevelser, rörelse och sömn gör att barnen växer och blir starka samt utvecklar förmågan till socialt samspel och god känsloutveckling. Det är viktigt att förstå att denna kombination är en förutsättning, för att ge våra barn de resurser, strategier och redskap som krävs för att de ska klara av sina dagliga rutiner och utvecklas väl. På www.kalvin.mu under Pedagoginfo finns mer information om Kalvins Hälsocirkel samt förslag till roliga rörelser och lekar för barn. 8
Svenska barn äter för mycket sötsaker och för lite grönt Barn äter alldeles för mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk! Nästan en fjärdedel av kalorierna kommer från dessa livsmedel. Samma livsmedel bidrar med en stor andel mättat fett och socker. Det visar en kostundersökning från Livsmedelsverket som presenteras i rapporten Riksmaten barn 2003 Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. I undersökningen deltog 4-, 8- och 11-åringar. Allt vad 2 500 barn åt och drack skrevs ned i dagböcker. I huvuddrag kan vi konstatera att intaget av mättat fett, socker och salt var för stort medan intaget av kostfibrer var för litet, säger Heléne Enghardt Barbieri, nutritionist och ansvarig för undersökningen, i ett pressmeddelande från Livsmedelsverket. FÖR LITE FRUKT OCH GRÖNT Barnen åt i genomsnitt hälften så mycket frukt och grönsaker som rekommenderas. Endast tio procent nådde upp till rekommendationen på 400 gram per dag. Barn skulle alltså behöva äta dubbelt så mycket frukt och grönsaker, framför allt för att få i sig mer fibrer och få en mer välbalanserad kost. LÄSK OCH GODIS Barnen drack i genomsnitt cirka två deciliter saft och läsk per dag och åt 1,5 hekto godis i veckan. Vart tionde barn drack mer än fyra deciliter saft och läsk per dag och åt mer än tre hekto godis i veckan. Kostundersökningen visar att 20 25 procent av barnens energiintag kommer från godis, läsk, snacks och bakverk. SOCKER Sedan studien genomfördes har vi haft en intensiv sockerdebatt i Sverige. Men den har i första hand handlat om socker som finns i t.ex. yoghurt och flingor, säger Livsmedelverkets generaldirektör Inger Andersson, men faktum kvarstår att den stora boven är godis, läsk, glass och bakverk. En halvering av konsumtionen skulle förbättra barnens kost avsevärt. Av barnens sockerintag (sackaros) kommer 70 procent från godis, läsk snacks och bakverk, medan 10 procent kommer från mjölk, fil och yoghurt. Rapporten finns tillgänglig på Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se ProViva Magens bäste vän de senaste 12 åren Från att varit ett sortiment med enbart två fruktsoppor har ProViva utvecklats till en hel familj produkter. ProViva är ett resultat av svensk forskning och av ett nära samarbete mellan Skånemejerier, Universitetsjukhuset i Lund och forskningsföretaget Probi. Samtliga ProViva-produkter innehåller den probiotiska bakterien Lactobacillus plantarum 299v, vars positiva effekter har dokumenterats i ett 50-tal vetenskapliga undersökningar och i tio olika doktorsavhandlingar. Bakterien isolerades ursprungligen från tarmen hos en frisk människa. Den har en förmåga att etablera sig på tarmslemhinnan och skapa ett effektivt skydd, som motverkar störande bakterier. Skånemejerier får många vittnesmål från nöjda konsumenter. Bland de konsumenter som tagit till sig ProViva finns många med det vanliga problemet stressmage. ProViva Mango är det senaste tillskottet i ProViva-familjen. Det är en lättdrucken fruktdryck, som dessutom är lättsockrad. Innehållet av sockerarter är 9 g per 100 g, varav tillsatt socker är 4 g per 100 g. Fruktyoghurt och drickyoghurt med låg fetthalt och högst 9 g sockerarter per 100 g får märkas med nyckelhålet, men tyvärr får inte fruktdrycker och fruktjuicer nyckelhålmärkas. ProViva är den enda probiotiska produkt i Sverige, som får använda ett hälsopåstående. De vetenskapliga studier som gjorts på ProViva har granskats av en grupp oberoende experter. I expertgruppens rapport sägs att Studier på människa stödjer att produkten minskar gasbildning ett vanligt problem vid orolig mage. Produkten skall innehålla minst 50 miljoner levande Lactobacillus plantarum 299v/ml. ProViva shot är en koncentrerad form av ProViva fruktdryck och får därmed marknadsföras med samma hälsopåstående. En förpackning ProViva shot (80 ml) innehåller lika många Lactobacillus plantarum 299v som 400 ml ProViva fruktdryck. För mer information, gå in på www.proviva.com. 9
Minska på saltet och förebygg högt blodtryck Vi bör inte äta mer salt än 5 6 gram per dag enligt de senaste nordiska näringsrekommendationerna. Idag får vi i oss i storleksordningen 8 10 gram per dag. Både livsmedelsindustrin och storhushållssektorn måste dra ned på saltanvädningen i produkter och i matlagning. Fig. 1. Källor till natrium enligt Riksmaten 1997 98. Värdena för potatis, kött, fisk och grönsaker omfattar även bidrag från hushållssalt i vissa rätter. 3,3 Na per dag (8,2 g salt) 35% 30% Ett första mål är att få ned saltkonsumtionen till 6 gram för kvinnor och 7 gram för män. Ett för högt saltintag ökar risken för högt blodtryck som är en allvarlig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Högt blodtryck är enligt en WHO-rapport en av de tio största riskfaktorerna för sjuklighet och död i i-länderna Drygt en fjärdedel av världens vuxna hade högt blodtryck år 2000. 25% 20% 15% 10% HÄLSOSAM LIVSSTIL För att förebygga högt blodtryck krävs en hälsosam livsstil. De som redan är drabbade av högt blodtryck måste både lägga om sina kostvanor och satsa på mer motion samt inte minst gå ned i vikt om man är överviktig. För att få ned blodtrycket bör man äta en kost med mycket frukt och grönsaker och som är rik på kalium, magnesium och kalcium, äta måttligt med fett framför allt lite mättat fett, lite salt och vara måttlig när det gäller alkohol. 5% 0% Matfett Ost Mjölk, fil Matbröd Övr. spannmål Potatis Grönsaker, rotfrukter Frukt, bär, juice Kött, chark Fisk Kaffebröd, söta livsmedel SITUATIONEN I SVERIGE Huvudkällorna till salt (natrium) är vanliga baslivsmedel som köttoch charkprodukter, bröd och spannmålsprodukter, matfett, ost samt hushållssalt (fig. 1). Analyser av snabbmat på den svenska marknaden visar att saltinnehållet i många fall är högt. I en tidigare undersökning i Dalarna var saltinnehållet mellan 2,2 7,6 gram per portion i de rätter man tagit prov på från restauranger, gatukök, personalmatsalar och skolor. Allra högst var saltinnehållet i olika korvrätter och pizza. Skillnaderna mellan olika offentliga och privata restauranger var relativt små, med undantag för pizzeriornas utbud där saltinnehållet var väsentligt högre. Vid revideringen av reglerna för nyckelhålsmärkning gjordes en genomgång av salthalter i olika produkter Det finns en stor variation i natriuminnehållet inom många produktgrupper. Saltintaget bör också begränsas hos barn. För barn under 2 år bör kostens natriuminnehåll inte överstiga 0,5 g/mj. Anledningen är att man inte bör vänja barn vid kost med högt saltinnehåll. Rapporten Riksmaten 1997 98, Kostvanor och näringsintag i Sverige, Metod och näringsanalys går att beställa eller hämta som pdf på www.slv.se Råd för att sänka eller minska risken för högt blodtryck Ät mer frukt och grönt. Minst 1 2 kg om dagen Välj mat som är rik på kostfibrer. Välj fullkornsprodukter, frukt och grönt, baljväxter Ät mindre fett, särskilt mättat fett. Välj magra matfett-, mejeri- och köttprodukter, byt till flytande matfetter. Begränsa konditorivaror, snacks, godis Ät mindre salt. se ovan Viktminskning. Om du har ett BMI* över 25 Rör dig mera. Minst en halv timmes fysisk aktivitet om dagen * BMI (Body Mass Index) = vikten i kg dividerat med längden i kvadrat. Källa: Wulf Becker, Avd för Nutrition och Information, Livsmedelsverket 10
Balanserade måltider Normalförbrukaren Högförbrukaren Allt hänger ihop. Vad vi äter, hur vi rör oss och hur vi mår. Oavsett om du är ung eller gammal, vältränad tonåring eller pensionär. Mat ska vara god och välsmakande, men också rätt avvägd när det gäller fett, kolhydrater, proteiner, mineraler och vitaminer. Liksom hur mycket och vad som läggs på tallriken. Tallriksmodellen är en enkel men effektiv modell. Den håller reda på vad vi äter. Tallriksmodellen består av tre delar. Drygt en tredjedel av tallriken fyller du med grönsaker, den andra tredjedelen bör innehålla potatis, ris, bröd eller pasta och den minsta delen som blir över, cirka en fjärdedel av tallriken, är proteinkällan med till exempel kött, fisk, ägg, vegetariskt alternativ som quorn och soja produkter. Den som har ett tungt kroppsarbete behöver kanske två rejäla portioner för att tillgodose sitt behov, medan den som har ett stillasittande yrke och som för övrigt inte är speciellt aktiv endast behöver en portion för att täcka sitt behov. Men hur stora portioner vi än behöver äta kan de innehålla precis samma mat. Måltiderna kan också kompletteras med en skiva bröd och en frukt. Enligt de Nordiska näringsrekommendationerna bör fördelningen av varifrån energin kommer vara: 50 60 procent kolhydrater 10 20 procent protein 25 35 procent fett. Dessa rekommendationer gäller från 2 års ålder och uppåt. Äldre människor kan ibland behöva lite mer fett eftersom de kanske inte orkar äta så mycket vid måltiderna. Då kan också täta mellanmål vara en modell. Hur mycket energi vi behöver bestäms också av ålder, vikt och aktivitet. Nedanstående tabell anger medelvärden för varje grupp. Dagligt intag kj kcal protein, g fett, g kolhydrater, g Barn 4 6 år 7 000 1 680 62 58 226 Barn 7 10 8 000 1 910 71 65 259 Pojkar 11 14 år 9 800 2 340 86 79 317 Män 15 18 år 11 300 2 700 100 92 365 Män 19 30 år 11 700 2 800 103 95 379 Män 31 60 år 11 400 2 700 100 92 369 Män >75 år 10 200 2 450 90 82 330 Flickor 11 14 år 8 400 2 000 74 68 272 Kvinnor 15 18 år 9 000 2 150 79 73 291 Kvinnor 19 30 år 9 200 2 200 81 74 298 Kvinnor 31 60 år 9 100 2 180 80 73 294 Kvinnor >75 år 8 200 1 960 72 66 265 11
Skolbarn äter för lite D-vitamin Fler än åtta av tio skolbarn får för lite D-vitamin. Allra minst får barn med utländsk bakgrund. Det visar den kartläggning av barns kostvanor som Livsmedelverket gjort. Nu vill verket utvidga undersökningen till provtagning av barnens blodvärden. Enligt kartläggningen av 2 600 barns kostvanor fick var fjärde skolbarn i sig mindre än hälften av den rekommenderade dosen. Sämst var intaget bland flickorna i årskurs fem där även järnintaget var oroväckande lågt. 80 procent av eleverna i årskurs 2 och 90 procent i årskurs 5 får i sig för lite D-vitamin. I förskolan fick 60 procent av 4-åringarna för lite D-vitamin. En del av barnen får då fortfarande AD-droppar. Brist på D-vitamin kan leda till en rad hälsoproblem förutom att det behövs för att lagra kalcium i skelettet och motverka benskörhet senare i livet. Den bästa källan till D-vitamin är inte mat utan solljus som stimulerar kroppens egen produktion av vitaminet när det träffar huden. Men solljus är en bristvara i Nordeuropa under vinterhalvåret. Mörkhyade personer i olika invandrargrupper pekas i flera studier ut som mest utsatta. En mörk hudfärg minskar kroppens förmåga att bilda eget D-vitamin när solljuset är svagt. Klädvanor kan också spela in. Lättmjölk, lättfil, lättyoghurt, mellanmjölk och mellanfil berikas idag med vitamin D (och A) i enlighet med ett generellt tillstånd från Livsmedelsverket. Se vidare www.slv.se Mera D-vitamin! Livsmedelsverket har höjt rekommendationen för vitamin D med femtio procent. I dag bör alla över två år äta 7,5 mikrogram vitamin D per dag för att bland annat motverka benskörhet. Mjölk är den mest betydande D-vitaminkällan i den svenska kosten En halv liter mager mjölk ger cirka 2 mikrogram D-vitamin. Kalciumrik kost och fysisk aktivitet är två andra faktorer för att motverka benskörhet. Men för att skelettet ska kunna lagra kalcium Den rekommenderade dagsdosen av D-vitamin är 7,5 mikrogram. Berikad lätt- och mellanmjölk är bra källor, liksom lax, strömming, makrill och abborre. Fisk är också bra, främst fågel. Solljus är den bästa källan, men vintertid är solen för svag för att täcka behovet även för den som vistas mycket ute. Källa: Mjölkfrämjandets nyhetsbrev Se vidare www.mjolkframjandet.se och www.slv.se krävs D-vitamin. Vi bildar främst D-vitamin via solljuset, men under den mörka årstiden är det glest mellan solstrålarna varför vi måste få D-vitamin via kosten. D-vitamin skydd mot benskörhet En vetenskaplig studie som gjorts vid Akademiska sjukhusets ortopedklinik i Uppsala visar att D-vitamin främjar bentätheten. 230 medelålders och äldre män deltog. Deras benmassa mättes vid två tillfällen med tre års mellanrum. De män som fick i sig mest D-vitamin genom maten hade en betydligt högre bentäthet än den femtedel som åt minst D-vitamin. Dessutom fanns en tendens att D-vitamin verkade bromsa den naturliga nedgången av benmassa i ryggraden som följer med stigande ålder. Vitamin D är nödvändig för normal mineralisering av skelettet men även för upptag av kalcium från tarmen. 12
Livsmedel som ger höga blodsockernivåer skapar också höga insulinnivåer, vilket inte är hälsosamt. Mjölk i sig höjer visserligen blodsockernivån något, men nu har forskning visat att vissa mjölkprodukter som ingår i en blandad måltid de facto kan sänka det totala glukossvaret i blodet. Detta öppnar nya möjligheter inte minst för diabetiker. Protein i vassle kan hjälpa diabetiker Sjukdomar som typ 2 diabetes, insulinresistans, övervikt, högt blodtryck och hjärtkärlsjukdomar ökar i västvärlden. Dessa brukar kallas det metabola syndromet. En av de faktorer som påverkar utvecklingen av dessa sjukdomar är försämrad insulinkänslighet. När kroppen utsätts för ständigt höga insulinnivåer leder det på sikt till svårighet att reglera blodsockernivån. För att kompensera detta frigör kroppen ännu mer insulin och så är man inne i en ond cirkel som kan leda till sjukdom. Därför är livsmedel som ger låga blodsocker- och insulinnivåer och därmed förbättrar insulinkänsligheten att föredra, det vill säga livsmedel med lågt glykemiskt index, jämfört med livsmedel som ger höga blodsocker- och insulinnivåer. Mjölk har dock visat sig ha motstridiga egenskaper genom att ge höga insulinsvar, men låga blodsockersvar. Att mjölkprodukter har denna egenskap upptäcktes för inte så länge sedan på Avdelningen för industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds universitet. Exakt vad det är i mjölken som ger denna egenskap har nu Mikael Nilsson Mikael Nilsson har forskat på vassleprodukters goda egenskaper. vid samma avdelning kommit fram till i sin doktorsavhandling. Hans forskning visar att det inte är som man skulle kunna tro mjölkens kolhydrat laktos som agerar, utan proteiner i vasslen. För att ta reda på vasslens gynnsamma möjligheter fick personer med typ 2 diabetes dricka en vassledryck till frukost och till lunch. Detta visade sig påverka blodsockerkontrollen positivt. Det är spännande resultat och öppnar möjligheter för vissa människor med denna typ av diabetes att hålla blodsockernivån under kontroll med hjälp av vassleprodukter, säger Mikael Nilsson. Avhandlingen Insulinogenic Effects of Milk- and Other Dietary Proteins, Mechanisms and metabolic implications finns tillgänglig på Lunds universitets hemsida www.lu.se 13
Nya EU-regler för marknadsföring av hälsosamma livsmedel Under 2007 får länderna inom EU gemensamma regler för närings- och hälsopåståenden i märkning, presentation och reklam för livsmedel. Det vill säga vad livsmedelsproducenterna får påstå om sambandet mellan näringsinnehåll och hälsoeffekter. Den 16 maj 2006 godkände Europaparlamentet förslaget till en ny förordning om närings- och hälsopåståenden i märkning, presentation och reklam för livsmedel. Parlamentet godkände också ett kompromissförslag om tillsättning av vitaminer och mineraler. Ett ja från EU:s Ministerråd kom i oktober 2006. Den slutliga texten förväntas bli publicerad i EU:s Official Journal i början av 2007. Förordningen träder i kraft 20 dagar efter att den har offentliggjorts och ska börja tillämpas sex månader senare. Det innebär att EU-länderna under 2007 får gemensamma regler för vad man kan påstå om livsmedels näringsinnehåll och hälsoeffekter. Produkter med en speciell hälsobefrämjande effekt brukar kallas Functional Foods. Detta begrepp myntades i Japan i början av 1980-talet, då man startade forskningsprogram inom näringslära. Den svenska livsmedelsindustrin insåg också tidigt vikten av att utnyttja näringsforskningens rön. Myndigheterna har uppmuntrat detta bland annat genom att delegera till livsmedelsbranschen att skapa regler för hälsopåståenden i marknadsföring av livsmedel. Redan i början av 1990-talet kom de första reglerna i Sverige för Hälsopåståenden vid märkning och marknadsföring av livsmedel som också kallats Egenåtgärdspro- grammet. De innebar att man kunde göra allmänna hälsopåståenden. Hösten 2001 gjordes tillägg med regler för produktspecifika hälsopåståenden. Utvidgningen innebar möjlighet att i marknadsföringen påstå att en produkt i sig har en viss hälsofrämjande fysiologisk effekt. Effekten måste ha visats i vetenskapliga studier, utförda på människor som är representativa för målgruppen. De ska vara utförda på slutprodukten, med ett normalt intag. Från och med 2007 är det EU-reglerna som gäller. Livsmedelsverket kommer att administrera hälsopåståenden i Sverige. Samtliga godkända produkter i Sverige finns presenterade på www.hp-info.nu Nya regler för nyckelhålsmärkningen Nyckelhålet är en symbol som funnits sedan 1989 för märkning av fettsnåla och fiberrika livsmedel. Den 1 juni 2005 började nya regler för nyckelhålet att gälla. De innebär skärpning av kraven för livsmedel vad gäller innehåll av salt, socker, fett och kostfibrer. Även mättat fett och transfett har blivit hårdare reglerat i den nya nyckelhålsmärkningen. Tanken är att den nya märkningen ska stämma bättre överens med Svenska näringsrekommendationer och Livsmedelsverkets kostråd. Nyckelhålsmärkning enligt de gamla bestämmelserna fick tillämpas under en övergångsperiod till och med den 30 november 2006. Efter detta datum får bara produkter som uppfyller de nya reglerna märkas med nyckelhålet. (Undantaget är salthalten i nyckelhålsmärkt ost, där de gamla reglerna får tillämpas till den 30 juni 2008.) Kraven för den nya nyckelhålsmärkningen beskrivs i Livsmedelsverkets föreskrift LIVSFS 2005:9. Se vidare www.slv.se Nyckelhål i storhushåll Livsmedelsverket håller på att ta fram nyckelhålsregler för storhushåll. Med hjälp av nyckelhålet ska matgästerna lättare kunna välja nyttigare alternativ som ska vara näringsberäknade. De kriterier som Livsmedelsverket arbetar med är portioner, buffé, bordsservering och mat över disk. Vad man ska beräkna är energivärdet, fördelningen av kolhydrater, fett och protein samt typ av fett. I rekommendationer i samband med nya nyckelhålsmärkningen kommer att finnas uppmaning att använda flytande margarin och olja vid stekning, att var återhållsam med salt och se till att måltiden blir fiberrik. På sikt kommer Livsmedelverket också att se över möjligheterna till certifiering av storhushåll. 14
Blodprov spårar laktosintolerans Nedsatt laktostolerans eller inte? Idag finns det ett test som snabbt kan avgöra om så är fallet. Även om svaret skulle vara positivt kan man ändå vänja sig vid laktos genom att successivt öka sitt mjölkdrickande. Allt fler människor söker sig till vårdcentraler och är oroliga för att orsaken till deras magbesvär är laktosen i mjölken. Det visar en ny undersökning bland allmänläkare som Mjölkfrämjandet gjort. Samma utveckling bekräftas också i ett examensarbete av nutritionist Maria Lönnberg som intervjuat dietister, distriktsläkare och distriktssköterskor. Hittills har de som varit oroliga för laktosintolerans fått rådet att utesluta mjölk ur kosten för att se om besvären försvinner. Men nu kan man med hjälp av ett blodprov fastställa om man saknar enzymet laktas eller inte. KOLHYDRAT I MJÖLK Laktos är en kolhydrat som finns i mjölken. Den kan brytas ned på två sätt. Dels genom enzymet laktas som utsöndras i tunntarmen, dels genom tjocktarmens bakterier. Det är den senare processen som ger upphov till de besvär som förknippas med laktosintolerans som gasbildning och diarré. Senare tids forskning visar dock att tarmfloran kan lära sig ta hand om laktosen hos latosintoleranta så att symtomen uteblir. Laktosen tycks till och med kunna stimulera en gynnsam bakterieflora i tarmen. Det blodtest som görs fastställer om man saknar laktas eller inte. Men ofta kan det behöva kompletteras med andra undersökningar. MAN TÅL MER ÄN MAN TROR Att ställa en diagnos istället för att rutinmässigt utesluta mjölk är viktigt. Låg laktasaktivitet betyder inte alltid laktosintolerans. De flesta tål mindre mängder laktos speciellt i samband med måltider. Laktosintolerans kan vara irriterande och obehagligt, men är inte farligt och ger inga brister eller skador på tarmen. Man ska inte förväxla laktosintolerans med mjölkproteinallergi som är en allergi mot proteinet i mjölken. VAD KAN MAN ÄTA? Laktos finns naturligt bara i mjölkprodukter, men finns också som tillsats i livsmedel. Komjölk innehåller fem procent laktos. Vid osttillverkning försvinner större delen av laktosen i vasslen och resten bryts ned under lagringen. Keso och andra färskostar har lågt innehåll av laktos. I fil och yoghurt försvinner 20 50 procent av laktosen under jäsningsprocessen. I laktosfri mjölk är laktosen helt borttagen. Fakta är baserad på Forskning Special från Svensk Mjölk. Ytterligare information kan fås från Maja Erlandsson, 08-790 58 13 eller maja.erlandsson@svenskmjolk.se 15
Inspirerande hälsosam matlagning Det var fullt fart i kastrullerna när Skånemejerier och Oatly bjöd in skolmåltidspersonal till seminarium om Hälsa, Trender och Mat. Dietisten Annika Wesslén serverade först de senaste trenderna inom allt från smaker till näringssammansättning. Sedan var det dags att dra på sig förklädet och laga inspirerande mat. Kök & Hälsa var med i Lund. Träffarna har under hösten arrangerats på sju orter i hela landet och intresset har varit stort. Vad vi äter för mat beror inte bara på tycke och smak. Vi är också påverkade av trender vare sig vi vill eller inte. Just nu är det mat från Indien med alla sina kryddor som kommer mer och mer. Det är mat som anses vara hälsosam. Vi kommer också att se mycket influenser från det latinamerikanska köket, men även från den svenska husmanskosten vi vill tillbaka till mammas kök, berättade Annika Wesslén, dietist och mattrendspanare. Vi vill också ta hand om vår egen hälsa genom att äta nyttigt, välja berikad mat och livsmedelsprodukter som Functional foods. En grupp som är särskilt intressant ur den aspekten är den växande andelen äldre människor. Och det är pigga pensionärer som vill vara unga så länge som möjligt vilket också präglar livsföringen och kosten. Singelhushållen blir fler och fler, Sverige har bland de flesta i Europa tillsammans med Holland och Storbritannien. Det präglar givetvis livsmedelsbranschen som lanserar allt fler småförpackningar. Annika Wesslén tog det parisiska varuhuset Lafayette som ett exempel. Varje torsdag har de singelkväll där den som vill då kan välja en särskild rosa korg att lägga varorna i och därmed signalera att man är ledig dating mellan hyllorna. Den ökande fetman är ett problem. Idag talar man om globesity det vill säga den finns över hela världen, även i u-länderna. Snabbast ökar fetman i Kina. Fetman präglar också mattrenderna vi går mot mumsbitar som tapas, dimsum, minikakor etc. Även om det publiceras kokböcker och mattidskrifter som aldrig förr så äter vi snabbmat, mat som kan konsumeras snabbt, på väg och med en hand. Samtidigt växer slow-food-rörelsen där man vill slå vakt om det lokala och genuina. Efter föreläsningen var det dags för Skånemejeriers och Oatlys representanter Marie Tiljander och Carina Tollmar att presentera de produkter som skulle ingå i den efterföljande matlagningen som Skånemejeriers Ljuvaprodukter och Oatlys imat som alternativ till grädde för dem som exempelvis är mjölkallergiker eller laktosintoleranta. Sedan var det bara att ta fram förklädet och sätta igång och laga mat. Och att det var proffs som lagade mat märktes snabbt var recepten kollade och kastrullerna på spisen. Efteråt var det dags för vederbörlig avsmakning.