Vad förändras? Ulf Hedestig Mikael Söderström. Institutionen för informatik Umeå universitet

Vad förändras? Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 1

Tekniken? Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 2

Studenterna? Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 3

Undervisningen? Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 4

Universiteten? Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 5

Tekniken Prylar med hög kapacitet till låg kostnad; laptops, smartphones, ebooks, ipad, etc. Enkel användning Internet och WWW har blivit naturliga medium för affärsliv, socialt liv & offentlig sektor Lärande och tillgång till information och personer blir oberoende av platsen och fysiskt nätuppkoppling => Teknik påverkar både vårt tänkande och lärande Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 6

Tekniken Web 2.0 (sociala medier, social software) [ ] applications and services that facilitate collective action and social interaction online with rich exchange of multimedia information and evolution of aggregate knowledge. (Parameswaran & Whinston, 2007) Webben som plattform; en stor bild byggs av små delar En heterogen mix av både familjära och nya teknologier Ett fenomen snarare än en teknologi Teknik som fokuserar på social interaktion, Social software. Användarna levererar värdet! Grundläggande idé: Att dela med sig! Upptäcka, publicera och dela Web 2.0 applikationer blir bättre ju fler som använder dem; dela och återanvänd! Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 7

Tekniken Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 8

Tekniken Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 9

Tekniken Används ofta ur ett bottom-up -perspektiv i utbildning. Enskilda lärare/lärarlag börjar använda applikationerna Används i många olika utbildningssammanhang Enkla att använda och lättåtkomliga, kräver inga större investeringar Underlättar lärande, förbättrar kommunikation, bygger sociala relationer Personal Learning Environments; individuella lärare/ institutioner väljer verktyg från en verktygslåda (ofta av web 2.0 applikationer som var och en stödjer en specifik del av lärprocessen) PLE:s are about articulating a conceptual shift that acknowledges the reality of distributed learning practices and the range of learner preference (Fraser, 2006) En PLE erbjuder en kontextanpassad verktygsuppsättning Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 10

Tekniken Styrkor (Schroeder et al, 2010) Bidrar till att bygga sociala relationer Förbättrar lärandet Ökar kommunikation Svagheter (Schroeder et al, 2010) Mer arbete för främst lärare, men även studenter Begränsad interaktionskvalitet Osäkherhet angående ägande och examination/bedöming Möjligheter (Schroeder et al, 2010) Visa upp studentarbeten för allmänheten Skapa och underhålla communities Hot (Schroeder et al, 2010) Support och tillförlitlighet hos applikationer Konsekvenser av illegitimt användande Potential att förbättra både lärande och undervisning, men använder vi web 2.0 på ett hållbart sätt? Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 11

3D immersive interactive Media

Studenterna De digitala infödingarna Idén om att generationen född 1980-1994 lever ett nytt slags liv och har andra kompetenser Digital natives! Vi andra är digital immigrants Digitala infödingar; lever i tekniken eller omgivna av den, datorer, datorspel, mobiltelefoner, mp3-spelare, videokameror, etc. Analog -> digital; isolerad -> uppkopplad; generell -> personlig; stängd -> öppen; fastlåst -> mobil; konsumera -> skapa Digitala infödingar lär annorlunda; aktiva lärare, multitasking, IT för information och interaktion => Vi har att göra med en ny sorts student som kräver en ny sorts universitet!!! Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 14

Studenterna UmU 2002: Drygt 1000 studenter på nätkurser UmU 2006: Över 5000 nätstudenter Antalet helårsstudenter på nätutbildningar har tredubblats under samma period, från 400 år 2002 till drygt 1200 år 2006 Högskolan på Gotland ökade höstterminen 2007 antalet nybörjarstudenter med 50 procent. Största delen av dessa valde nätbaserade utbildningar USA: Över 3.9 miljoner studenter läste en nätkurs 2007, en ökning med 12% från 2006. Campus utbildning ökade med 1.2% samma period => Det nya universitetet är här!? Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 15

Då, och ganska ofta nu

Nu, ibland Sidfot 17

Allt oftare Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 18

Undervisningen Open Access Refererar vanligtvis till: (1) Publicering av akademiskt material för fritt läsande, fri användning och fri återanvändning, (2) Open Access Journals, dvs. tidskrifter som ger fri åtkomst till hela eller delar av sitt material Handlar ofta om forskare som publicerar för andra forskare Ett sätt att snabbt och effektivt sprida forskningsresultat, öka sitt publication impact Ofta används Creative Commons licenser för att styra användningen av materialet Termen används ofta även för att beteckna Open Educational Resources (speciellt i Nordamerika) och Learning objects (som ofta tillgängliggörs via Creative Commons licenser) Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 19

Undervisningen Open Educational Resources (OER) Kurser/kursmaterial ska vara öppna och fritt åtkomliga via internet OER-begreppet inkluderar 1. Lärmaterial: Från hela kurser till kursmaterial 2. Verktyg: Program som stödjer utveckling av OER 3. Resurser för införande av OER: T.ex. designprinciper, licenser, etc. Några exempel MIT Open CourseWare, Connexions, Eduforge Ovanstående är stora, generella databaser med material från många olika ämnen Några stora OER-projekt är Open Educational Resources Programme (JISC) och OpenLearn (Open University UK) Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 20

Undervisningen Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 21

Undervisningen Forskningen om OER handlar ofta om användningsgrad, indexering och sökmöjligheter, påverkan på institutionen (policies, arbetsfördelning, organisation, etc.) och val av media Open University UK har t.ex. 1. Utvecklat och testat en ny e-production och publication plattform 2. Utvecklat metoder för Learning Design for course development 3. Utvecklat nya former för rådgivning och information till studenter 4. Lyckats rekrytera fler studenter Svårt att hitta forskning som t.ex. undersökt om och hur OER påverkar lärande, eller hur det kan bidra till skapandet av nya pedagogiska teorier/modeller Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 24

Undervisningen OER-utvecklingen finansieras till stor del på två sätt: 1. Av offentliga anslag (t.ex. från EU, regeringar eller lärosäten) eller anslag från fonder. MIT Open CourseWare och OpenLearn är båda finansierade av The William and Flora Hewlett Foundation 2. Av ideellt arbetande lärare/forskare som i god open source anda utvecklar OER:s Kommer vi att lyckas hitta långsiktigt hållbara sätt att utveckla OER:s? Många börjar diskutera hur man ska tjäna pengar på material som är gratis Offentliga anslag, individuella donationer, organisatoriska donationer, annonser, användningsavgifter? Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 25

Undervisningen Open Courses Kurser där man försöker bryta den traditionella idén om vad en kurs är Öppna för vem som helst Innebär ofta förändringar av relationen mellan lärare, student och kursinnehåll Läraren är inte den som skapar en sammanhängande narrativ över kursens innehåll, utan studenterna gör detta som en del av peer participative pedagogical practice Läraren har fortfarande en roll men studenterna har kontrollen Pedagogiken bygger i allmänhet också på stor användning av web 2.0 applikationer Kurserna ges ofta utanför det normala utbildningssystemet, ibland får man ett hemsnickrat kursbevis Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 26

Monopolet är brutet; allt vi erbjuder finns tillgängligt någon annanstans Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 28

It is not neccessary to change. Survival is not mandatory. (W. E. Deming) Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 29

Universiteten Men, finns den nya studenten? Nja, vissa studier visar en helt annan bild Ny teknik används inte av alla digital natives; 21% bloggar, 24% använder web 2.0 teknik Tillgång till teknik samt frekvens och karaktär av internetanvändning varierar beroende på åldersgrupp, socio-ekonomisk bakgrund Variationen inom gruppen digital natives verkar vara lika stor som variationen mellan generationer Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 30

Universiteten Dessutom, det finns i princip ingen forskning som visar att digital natives tänker och behandlar information på något annat sätt än oss Annan forskning visar att studenter har svårt att tänka kritiskt vid utnyttjande av information från internet Information väljs snabbt och utan eftertanke Plagiat blir vanligare, ofta omedvetet Många av trenderna berör fortfarande relativt få lärare och studenter (Open Courses ges ofta av frälsta för andra frälsta ) => Hur nytt är det nya universitetet? Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 31

En liten övning Ulf Hedestig & Mikael Söderström Flexutbildningar vid Umeå universitet uhstig@informatik.umu.se micke@informatik.umu.se

Den fysiska lärandemiljön Steg 1: Fysisk miljö (enskild uppgift) Föreställ dig att du går in i en helt ny lokal alt du ser utrymmet från ovan. Vad ser du? Skriv ned vad du ser eller känner? Ange endast en idé, känsla eller sak som du ser på respektive post-it lapp. Steg 2: Gruppera post-it lapparna på väggen (enskilt) Steg 3: Diskutera och sätt en rubrik på respektive grupp

Den virtuella lärandemiljön Steg 1: Virtuell miljö (enskild uppgift) Föreställ dig att du loggar in i den virtuella miljön www.larcentra.se Vilka funktioner, egenskaper, tjänster, hjälpmedel, enheter, resurser finns där? Ange endast en idé, känsla eller sak som du ser på respektive post-it lapp. Steg 2: Gruppera post-it lapparna på väggen (enskilt) Steg 3: Diskutera och sätt en rubrik på respektive grp www.larcentra.se

EPFL, Lausanne 35

Duke University, Durham 43

Northwestern University, Chicago 49

North Carolina State University, Raleigh 65

Akademi norr? Akademi norr samordnar kunskaps- och kompetensutveckling i de ingående kommunerna, en roll mer inriktad på utvecklingsfrågor Anordnar on-the-job-training Från beställare och upphandlare av skräddarsydda utbildningar till kvalitetsgranskare av utbildning Använd Web 2.0 i all verksamhet, inklusive grund- och högskoleutbildning Ger möjlighet till effektivare marknadsföring samt att fler kan utbildas till lägre kostnad Byskolor kan bli kvar samt att det blir lättare att följa kurser som ges av internationella aktörer Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 77

Akademi norr? Bygg upp virtuella kompetenscentra (m.h.a. Web 2.0) som omfattar skolor, kommuner, företag och universitet Låt lärcentra vara naven i kompetenscentra och satsa på kompetensutveckling ända från grundskolan Lärcentras roll förändras från att tillhandahålla ett begränsat relativt fast kursutbud till att mer handla om omvärldsbevakning och kvalitetssäkring Tillhandahålla lokaler och teknik som stimulerar kreativitet och innovation Sätt individen i fokus, mer individuella lösningar Ulf Hedestig Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet 78