Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Delkurs 1 Arbetsterapi/Fysioterapi neurologisk rehabilitering vid stroke 15 hp Avancerad nivå ARB 030/FYS 022 Kursanvariga lärare: Gunnel.Carlsson@neuro.gu.se Lena.Nilsson@gu.se Höstterminen 2010 GC, LN
Innehåll Delkurs 1. Teorier och evidensbaserad kunskap relaterat till stroke Hjärnans plasticitet möjligheter i rehabilitering Konsekvenser efter stroke Centrala nervsystemets plasticitet Sensomotorisk kontroll och inlärning Kognition, kommunikation och emotionella reaktioner Medvetenhet om skadans konsekvenser - fysiskt, kognitivt och beteendemässigt Depression, smärta, stresskänslighet och trötthet Olika hjärnskadesyndrom Centrala nervsystemets fysiologi Evidensbaserad kunskap inom arbetsterapi och fysioterapi Nationella riktlinjer för strokesjukvård Delkurs 2. Praxisverktyg och modeller för rehabilitering inom arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi vid stroke Uppgiftsorienterad träning med utgångspunkt i komplexitetsteori Miljö, aktivitet och lärande Specifika interventioner vid stroke Mätteori och mätmetoder Att återerövra ett meningsfullt vardagsliv Familjecentrerad rehabilitering och anhörigstöd Aspekter av genus och mångfald inom strokerehabilitering Kursens lärandemål Efter avslutad kurs förväntas studenten: Kunskap och förståelse - med utgångspunkt från fallbeskrivningar identifiera och diskutera olika kognitiva, emotionella och fysiska konsekvenser efter stroke Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: - med utgångspunkt från fallbeskrivningar muntligt och skriftligt belysa komplexa frågeställningar rörande arbetsterapeutisk/fysioterapeutisk bedömning och behandling samt relatera till teori Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: - identifiera och diskutera etiska frågeställningar vid rehabilitering av personer med stroke. - identifiera och diskutera olika typer av mångfaldsfrågor, genus, lika behandling samt hållbar utveckling i samband med rehabilitering av personer med stroke - visa ett reflekterat förhållningssätt till egna och andras värderingar, kunskap, prioriteringar samt val av perspektiv - identifiera och konkretisera eget behov av ytterligare kunskap, samt ta ansvar för egen kunskapsutveckling 2
Syfte Studier inom magister/master utbildning ska utgöra en fördjupning i den egna professionens ämnesområde. Syftet med kursen är att Du skall förvärva fördjupad kunskap och medvetenhet om rehabilitering inom arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi vid stroke generellt samt med särskild fördjupning inom eget valt verksamhetsområde. Avsikten är att de förvärvade kunskaperna och erfarenheterna skall ligga till grund för utveckling av välgrundade och professionella interventionsmodeller tillämpliga i den kliniska vardagen. Kursupplägg Kursen omfattar 15 högskolepoäng vilket motsvarar 10 veckors heltidsstudier (400 timmar studentarbetstid). Den genomförs på kvartsfart med 16 kurstillfällen omfattande två schemalagda kursdagar vid varje tillfälle fördelat på HT 2010 och VT 2011, samt självständiga studier emellan se schema. Stora delar av kursen är gemensam mellan arbetsterapi och fysioterapi. Eftersom studie- och examinationsuppgifter bygger på självstudier, individuella eller i grupp föreslår vi att du utöver schemat lägger upp en egen tidsplan. I den behöver bl.a. ingå inplanering av gruppträffar för att lösa studieuppgifter och examinationsuppgifter. Kursen fokuserar på generella och yrkesspecifika teoretiska och praktiska verktyg som ligger till grund för arbetsterapeutisk och sjukgymnastisk bedömning och intervention vid stroke samt utveckling av egen yrkesmässig och personlig kunskap och medvetenhet. I detta innefattas också identifiering av och reflektion över befintliga teoretiska och praktiska verktyg för utveckling av rehabilitering samt reflektioner över behovet av nya verktyg. Ett annat viktigt fokus är hur vi använder oss själva som professionella redskap i arbetet med patientens/klientens förändringsprocess i rehabilitering. Kropp, rörelse, aktivitet, varande, medvetenhet, mening och reflexion är här centrala begrepp. Arbetsformer Undervisningens inriktning är i huvudsak problemorienterad vilket innebär aktivt kunskapssökande, kritiskt tänkande och problemlösning. Stor vikt läggs vid egna litteraturstudier, reflexion och skrivande. Detta arbetssätt kompletteras med handledda seminarier samt föreläsningar. Kursen är indelad i två delkurser som sinsemellan hör samman. Inom varje moment förekommer studieuppgifter, föreläsningar, reflektioner, diskussioner, praktiska moment och seminarier. Komplexiteten i studieuppgifterna innebär att det inte finns ett sätt att lösa dem på. Utgångspunkten är att studenterna tillsammans och med guidning av lärare ska komma fram till hur arbetet med uppgifterna kan ske. Arbetet med de i kursen förekommande studieoch examensuppgifterna genomförs såväl individuellt som i olika gruppkonstellationer. Information och kontakter med lärare och kursdeltagare under kursen sker i stor utsträckning via GUL Göteborgs Universitets Lärplattform som du når via www.gul.gu.se. För att få tillgång till GUL måste du ha ett användar-id och ett lösenord. Dessa får du hem med posten ca en vecka efter att du registrerat dig på kursen. Du kan också alltid söka kursansvariga lärare via telefon eller e-post. 3
Examination och bedömning Bedömning av studentens kunskaper sker genom skriftliga och muntliga redovisningar av studieuppgifter, genom redovisning av enskild skriftlig analys av patientfall samt opposition av annan kursdeltagares. För godkänt betyg krävs närvaro och aktivt deltagande vid seminarier, studiegruppsarbete och gruppredovisningar samt godkända examinationer. I händelse av frånvaro vid obligatoriska moment ska igentagning ske enligt anvisningar av kursansvarig lärare. Kursledning Gunnel Carlsson, Med dr, leg arbetsterapeut, adj universitetslektor Gunnel.Carlsson@neuro.gu.se Kursansvarig Lena Nilsson Med.lic, leg sjukgymnast, universitetsadjunkt Lena.Nilsson@gu.se Kursanvarig Lisbeth Claesson Universitetslektor, leg arbetsterapeut Anna Danielsson, Med dr, leg sjukgymnast Examinatorer för kursen är: Gunilla Gosman-Hedström Docent, leg arbetsterapeut Jane Carlsson Professor, leg sjukgymnast Medverkande i delkurs 1 är: Georg Kuhn, professor, Inst för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Christian Blomstrand, professor emeritus, Inst för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Gunnel Carlsson, adj universitetslektor, med dr, leg arbetsterapeut, Inst för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Helena Backlund Wasling med dr, leg sjukgymnast. Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet Charlotte Häger, professor, leg sjukgymnast, Samhällsmedicin och Rehabilitering, Umeå Universitet Hans Samuelsson, fil dr, leg psykolog, neuropsykolog, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet samt Enheten för rehabiliteringsmedicin, Neurosjukvården Sahlgrenska universitetssjukhuset Ann Ander leg logoped, Enheten för logopedi, Neurosjukvården Sahlgrenska universitetssjukhuset Brith Edman, leg sjukgymnast, Stiftelsen Bräcke Diakoni, Treklöverhemmet Ljungskile Claes Ivarsson, person med erfarenhet av att leva med sviter efter en stroke. 4
Delkurs 1. Teorier och evidensbaserad kunskap relaterad till stroke, 7,5 hp Studieuppgift 1. Denna uppgift utförs innan kursstart och har två steg. Steg 1 innebär att du inför den första kursträffen skriver en essä om max 2 sidor där du reflekterar kring din arbetsterapeutiska respektive sjukgymnastiska praxis för bedömning och intervention av personer som drabbats av stroke. För att du skall kunna följa din egen kunskapsutveckling genom kursen finns den professionella verktygslågan som du kan använda som en tankestruktur. Steg 2 i uppgiften innebär att du utifrån bifogad litteratur om den professionella verktygslådan identifierar de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för din kliniska verksamhet. Detta kommer att vara ditt eget arbetsdokument där du kan följa din kunskapsutveckling genom kursen. Essän mailas till respektive kursansvarig lärare: Arbetsterapeuter till: Gunnel.Carlsson@neuro.gu.se Sjukgymnaster till: Lena.Nilsson@gu.se Essäerna kommer att diskuteras vid ett seminarium vid första kurstillfället och kommer inte att distribueras till kursdeltagarna. Litteratur McCall MA. The occupational therapy toolbox uses of theory in occupational therapy. In McCall MA, Law M, Stewart D, Doubt L, Pollock N, Krupa T. Theoretical basis of occupational therapy. 2 nd ed. Thorofare: SLACK Incorporated; 2003. p 7-10. Studieuppgift 2 Kursen har sin utgångspunkt i ett aktivitets/uppgiftsbaserat synsätt på bedömning och intervention, där rörelse som en central aspekt av aktivitetsutförande uppstår i en interaktion mellan många olika system både inom individen i uppgiften/aktiviteten och miljön. Var och en av dessa system bidrar med olika aspekter. I kurslitteraturen beskrivs olika perspektiv/modeller för att förklara dessa processer. Dessa utgör i sin tur referensramar för hur man bedömer patientens begränsningar och resurser i aktivitetsutförande och lägger upp intervention. Studieuppgiften är individuell. Den är en förberedelse för seminariet torsdag 21 oktober, inför föreläsningen med Charlotte Häger fredag den 22 oktober. Utifrån din förståelse av nedan angivna kapitel i kurslitteraturen, skall du identifiera, beskriva och reflektera över de perspektiv/modeller du utgår ifrån i din utövning som arbetsterapeut och sjukgymnast vad gäller motorisk kontroll/motor skills. Diskutera och argumentera kring dina valda perspektiv i relation till de övriga perspektiv som beskrivs i litteraturen.
Sammanfatta dina reflektioner i ett dokument på två-tre A4- sidor exklusive referenser, 12 p teckenstorlek, 1.5 radavstånd samt 2,5 cm marginal, max 1 rad mellan styckena. Ge tydliga referenser enligt Vancouversystemet till litteraturen. Ladda därefter in dokumenten på GUL under Inlämningsuppgifter som du hittar i tablån högst upp till vänster. OBS - det är viktigt att du märker dokumentet med ditt namn samt Stroke studieuppgift 2 för att vi ska hitta vem som skrivit vad. Dokumentet skall finnas uppladdat via GUL senast onsdagen den 13 oktober kl: 24.00. Från och med 15 oktober finns allas uppgifter tillgängliga på GUL. Vid seminariet den 21 oktober kl 13.00-16.00, som är ämnesspecifikt, diskuteras de olika perspektiv kursdeltagarna identifierat och fördjupat sig i. Inför seminariet ska du ha läst igenom fem av dina kurskamraters dokument och förbereda frågor utifrån dessa så att du aktivt kan delta i diskussionen. Kursansvariga lärare anger vilka fem dokument som respektive deltagare skall läsa. Litteratur: Shumway-Cook A, Woollacott M. Motor Control translating research into clinical practice 3 rd ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2007. p 3-20. Kielhofner G. Conceptual foundations of occupational therapy. 4 th ed. Philadelphia: F.A. Davis Company; 2009. p 175-202. Giuffrida CG, Rice MS. Motor skills and occupational performance: assessments and interventions. In: Crepeau EB, Cohn ES, Boyt Shell BA, eds. Willard & Spackman s Occupational therapy 11 th ed. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins; 2009. p 681-714. 6
Seminarium Att förstå stroke, kroppsmedvetenhet Föreläsningarna den 8 november tangerar alla fenomenet kroppsmedvetenhet efter stroke på olika sätt. Dagen inleds med föreläsning av neuropsykolog om neglekt och apraxi. Efter lunch kommer en person som lever med sviter efter stroke och berättar om sina upplevelser. Brith Edman håller för närvarande på med en studie med djupintervjuer av personer med nedsatt kroppsmedvetenhet efter stroke. Dagen avslutas med seminarium och diskussion i helklass runt kroppsmedvetenhet, dess uttryck och olika aspekter av att leva med detta problem samt implikationer för rehabilitering. Inför detta seminarium har vi förslag på litteratur: Ellis-Hill CS, Payne S, Ward C. Self-body split: issues of identity in physical recovery following a stroke. Disabil Rehabil 2000;22:725-33. Orfei MD, Robinson RG, Prigatano GP, Starkstein S, Rüsch N, Bria P, Caltagirone C, Spalletta G. Anosognosia for hemiplegia after stroke is a multifaceted phenomenon: a systematic review of the literature. Brain 2007;130:3075-90. Seminarium inför examinationsuppgift 1 delkurs 1 Syftet med detta seminarium är att kursdeltagarna ges möjlighet att diskutera och utveckla tankar och idéer runt den individuella examinationsuppgiften. Till seminariet medtages en idéskiss. Varje kursdeltagare får max 5 minuter för presentation av sin uppgift. Därefter max 10 minuter för diskussion och synpunkter. Tidpunkt för seminariet: Tisdagen den 9 november kl 12.30-16.00 Examinationsuppgift delkurs 1, arbetsterapi Examniationsuppgift 1 - består av två delar; - bygger på delkursens föreläsningar, studieuppgifter och seminarier - del 1 genomförs individuellt och del 2 i grupp - redovisas skriftligt och muntligt Del 1. Examinationsuppgiften syftar till att Fördjupa dina kunskaper om utförandeanalys grundad i olika teorier/modeller om senso-motorisk kontroll/motor skills Utveckla din förmåga att identifiera, analysera, värdera och argumentera för olika teorier/modeller om senso-motorisk kontroll/motor skills inom din arbetsterapeutiska verksamhet Disposition av examensuppgiften Välj för uppgiftens genomförande relevanta delar i Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM) (Fisher 2007, 2009). OTIPM är en modell, som har sin grund i ett klientcentrat och top-down perspektiv. Modellen ger en struktur för att bättre kunna integrera teori, bedömning och intervention i det praktiska arbetet. Spela in en kort filmsekvens på en person med stroke i utförandet av en aktivitet (max 2 min) med fokus på patientens rörelseförmåga. Gör utifrån observation en strukturerad utförandeanalys, med fokus på patientens rörelseproblem i utförandet av aktiviteten. 7
Anknyt det du observerar till underliggande teorier och praxismodeller för sensomotorisk kontroll/motor skills som finns beskrivna i litteraturen hypotesnivå. Analysera och diskutera kring tänkbara orsaker till patientens sätt att utföra aktiviteten/uppgiften utgående från de olika teorier och modeller för senso-motorisk kontroll som finns beskrivna i litteraturen hypotesnivå. Reflektera över och beskriv på vilket sätt och varför de olika perspektiven begränsar respektive vidgar möjligheterna för dig att se, förstå patientens rörelseproblem i aktivitetsutförandet Relatera till din professionella verktygslåda Sammanfatta detta skriftligt i ett dokument på max två A4-sidor exkl. referenser, 12p teckenstorlek, 1.5 radavstånd samt 2,5 cm marginal, max 1 rad mellan styckena. Dokumentet laddas upp på GUL som inlämningsuppgift senast den 28 november kl 24.00. Examinationen sker i fjärdedelsgrupper måndagen den 6 december. Varje deltagare gör en kort presentation av patientfallet och analysen. Efter presentationen ger en kursdeltagare synpunkter varefter en kort gruppdiskussion följer. Varje arbete tillägnas 40 minuter för presentation, diskussion och muntlig feedback. Litteratur Fisher AG. Occupational Therapy Intervention Process Model: A model for planning and implementing top-down, client-centered, and occupation-based interventions. Colorado: Three Star Press; 2009. s 1-22, 153-7. Fisher AG. Nyman A. OTIPM: en modell för professionellt resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. FOU-rapport nr 7. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; 2007. Kielhofner G. Conceptual foundations of occupational therapy. 4 th ed. Philadelphia: F.A. Davis Company; 2009. p 175-202, 300-10. Kielhofner G, Forsyth K. Activity analysis. In: Duncan EAS, ed. Skills for practice in occupational therapy. London: Churchill Livingstone, Elsevier; 2009. p 91-103. Giuffrida CG, Rice MS. Motor skills and occupational performance: assessments and interventions. In: Crepeau EB, Cohn ES, Boyt Shell BA, eds. Willard & Spackman s Occupational therapy 11 th ed. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins; 2009. p 681-714. Shumway-Cook A, Woollacott M. Motor Control translating research into clinical practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2007. p 3-20, 157-86, 299-329, 443-67. Resurslitteratur för uppgiften det är också fritt att även söka och välja annan litteratur i samråd med lärarna 8
Examinationsuppgift delkurs 1, fysioterapi. Examniationsuppgift 1 - består av två delar - bygger på delkursens föreläsningar, studieuppgifter och seminarier - genomförs individuellt och i grupp - redovisas skriftligt och muntligt Examensuppgiften syftar till att - fördjupa dina kunskaper om olika perspektiv och teorier - utveckla din förmåga att identifiera, analysera, värdera och diskutera olika teorier relevanta inom sjukgymnastisk, neurologisk rehabilitering Del 1 individuell Utifrån litteratur, föreläsningar och studieuppgift 2 reflektera kring din kunskap och ditt tankesätt runt senso-motorisk kontroll efter stroke. Som grund använder du en film på en patient med stroke från din kliniska verksamhet, som du själv spelat in, maximalt 2 minuter lång. Filmen skall belysa rörelseförmåga under utförande av en enkel aktivitet/uppgift t.ex gång, postural kontroll, arm/handfunktion. I ett skriftligt dokument tar du upp följande: Ge en kortfattad beskrivning av patienten avseende diagnos, ålder, tid sedan insjuknande, funktionsnedsättningar och de senso-motoriska problem du vill fokusera din analys på Vad kräver aktiviteten/uppgiften? Som stöd kan du använda någon av modellerna för aktivitetsanalys som finns i referenslistan, samt beskrivningarna av normal motorisk kontroll (Shumway-Cook). Gör utifrån observation en strukturerad rörelseanalys, som beskriver patientens rörelseproblem i utförandet av aktiviteten/uppgiften. Anknyt det du observerar till underliggande teorier/modeller för motorisk kontroll som finns beskrivna i litteraturen (Shumway-Cook) hypotesnivå. Analysera och diskutera patientens sätt att utföra aktiviteten/uppgiften utgående från de olika teorier och modeller för motorisk kontroll som finns beskrivna i litteraturen (Shumway-Cook) hypotesnivå. Diskutera även begränsningar med de olika teoriernas sätt att förklara sensomotorisk kontroll i det aktuella fallet. Reflektera över och beskriv på vilket sätt och varför de olika perspektiven begränsar respektive vidgar möjligheterna för dig att se, förstå patientens rörelseproblem i aktivitetsutförandet Relatera till din professionella verktygslåda Sammanfatta detta skriftligt i ett dokument på max två A4-sidor exkl. referenser, 12p teckenstorlek, 1.5 radavstånd samt 2,5 cm marginal, max 1 rad mellan styckena. Dokumentet laddas upp på GUL som inlämningsuppgift senast den 28 november kl 24.00. Examinationen sker i fjärdedelsgrupper måndagen den 6 december. Varje deltagare gör en kort presentation av patientfallet och analysen. Efter presentationen ger en kursdeltagare synpunkter varefter en kort gruppdiskussion följer. Varje arbete tillägnas 40 minuter för presentation, diskussion och muntlig feedback. 9
Litteratur Shumway-Cook A, Woollacott M. Motor Control translating research into clinical practice. 3 rd ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2007. p 3-20, 157-86, 299-329, 443-67. Giuffrida CG, Rice MS. Motor skills and occupational performance: assessments and interventions. In: Crepeau EB, Cohn ES, Boyt Shell BA, eds. Willard & Spackman s Occupational therapy 11 th ed. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins; 2009. p 681-714. Kielhofner G. Conceptual foundations of occupational therapy. 4 th ed. Philadelphia: F.A. Davis Company; 2009. p 175-202, 300-10. Kielhofner G, Forsyth K. Activity analysis. In: Duncan EAS, ed. Skills for practice in occupational therapy. London: Churchill Livingstone, Elsevier; 2009. p 91-103. Resurslitteratur för uppgiften det är också fritt att även söka och välja annan litteratur i samråd med lärarna Del 2 ämnesintegrerad Görs i grupper om 4 studenter. Förbered och genomför en föreläsning inom något av nedanstående områden inom kognition: Apraxi Medvetenhet Neglekt Uppmärksamhet Minne Exekutiva funktioner Visuo-spatiala störningar Trötthet Mental fatigue Föreläsningens uppläggning: Introduktion till området ni valt. Gör en analys över vilka implikationer området har för sjukgymnastik respektive arbetsterapi. Diskutera och reflektera över teamsamverkan kring området. Redovisning sker tisdagen den 7 december i halvklass. Föreläsning om 20 minuter, 10 min diskussion 10 minuter feedback. Förslag på litteratur till examinationsuppgift 1 del 2 Kolb B, Whishaw IQ. Fundamentals of human neuropsychology 6th ed. Basingstoke: Palgrave Macmillan; 2009. Grieve J, Gnanaskaran L. Neuropsychology for occupational therapists: cognition in occupational performance. 3 rd ed Oxford: Blackwell; 2008. Finns som e-bok på GU:s bibliotek. Hallighan PW, Kischka U, Marshall C. Handbook of clinical neuropsychology Oxford: University Press; 2003. 10
Toglia JP. A dynamic interactional approach to cognitive rehabilitation. In: Katz N, ed. Cogniton and occupation across the life span. Models for intervention in occupational therapy 2 nd ed Bethesda: AOTA Press; 2005. Katz N, Hartman-Maeir. Higher-level cognititve functions. Awareness and executive functions enabling engagement in occupation. In: Katz N, ed. Cogniton and occupation across the life span. Models for intervention in occupational therapy 2 nd ed Bethesda: AOTA Press; 2005. Halligan PW, Wade DT,eds. Effectiveness of rehabilitation for cognitive deficits. New York: Oxford University Press; 2005. Nyberg L. Kognitiv neurovetenskap Lund: Studentlitteratur; 2009. 11
Övrig rekommenderad litteratur Borg J, Gerdle B, Grimby G, Stibrant-Sunnerhagen K, red. Rehabiliteringsmedicin teori och praktik. Köpenhamn: Studentlitteratur; 2006. s 173-84. Barnes M, Dobkin G, Bogousslavsky J. Recovery after stroke. Cambridge: Cambridge University Press; 2005. Mätzsch T, Gottsäter A. Stroke och cerebrovaskulär sjukdom. Lund: Studentlitteratur; 2007. Hartelius L. red. Logopedi Lund: Studentlitteratur; 2008. s 187-96, 199-205, 207-12, 401-10. Shumway-Cook A, Woollacott M. Motor Control translating research into clinical practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2007. Kolb B, Whishaw IQ. Fundamentals of human neuropsychology 6th ed. Basingstoke: Palgrave Macmillan; 2009. Grieve J, Gnanaskaran L. Neuropsychology for occupational therapists: cognition in occupational performance. 3 rd ed. Oxford: Blackwell; 2008. Hallighan PW, Kischka U, Marshall C. Handbook of clinical neuropsychology Oxford: University Press; 2003. Toglia JP. A dynamic interactional approach to cognitive rehabilitation. In: Katz N, ed. Cogniton and occupation across the life span. Models for intervention in occupational therapy 2 nd ed Bethesda: AOTA Press; 2005. Katz N, Hartman-Maeir. Higher-level cognititve functions. Awarensess and executive functions enabling engagement in occupation. In: Katz N, ed. Cogniton and occupation across the life span. Models for intervention in occupational therapy 2 nd ed. Bethesda: AOTA Press; 2005. Halligan PW, Wade DT, eds. Effectiveness of rehabilitation for cognitive deficits. New York: Oxford University Press; 2005. Nyberg L. Kognitiv neurovetenskap Lund: Studentlitteratur; 2009. Artiklar Rossini PM, Dal Forno G. Neuronal post-stroke plasticity in the adult. Rest Neurol Neurosci 2004;22:193-206. Toglia J, Kirk U. Understanding awareness deficits following brain injury. Neuro Rehabil 2000;15:57-70. Orfei MD, Robinson RG, Prigatano GP, Starkstein S, Rüsch N, Bria P, Caltagirone C, Spalletta G. Anosognosia for hemiplegia after stroke is a multifaceted phenomenon: a systematic review of the literature. Brain 2007;130:3075-90. Winkens I, Van Heugten M, Fasotti L, Duits A, Wade DT. Manifestations of mental slowness in the daily life of patients with stroke: a qualitative study. Clin Rehabil 2006;20:827-34 12