Svenska företag skapar miljönytta

Svenska företag skapar miljönytta Ett seminarium i Svenskt Näringslivs regi visade upp miljönytta som skapas av svenska företag. Rapporten Varor och tjänster som gör miljönytta i Sverige och världen lanserades, och följdes upp med två panelsamtal om hur företags miljönyttor kan värderas politiskt och vägas in i miljömålsarbetet. Svenskt Näringsliv arrangerade 27 januari 2015 seminariet Svenska företag skapar miljönytta som ett samtidigt inspel inför årets fördjupade utvärdering av de nationella miljökvalitetsmålen och ett led i det fortlöpande projektet Miljönytta. Projektet lyfter fram konkreta exempel på miljönyttor produkter från det svenska näringslivet som både ger affärsnytta och bidrar till en bättre miljö. Syftet med seminariet var att belysa den kontinuerliga utvecklingen på företagen, skapa medvetenhet om företagens förmåga att skapa miljönyttor, och att öppna en dialog kring hur den förmågan bidrar till miljömålsarbetet och hur den bäst kan tas till vara. Optimismen inspirerade Optimismen i frågeställningen väckte ett brett positivt gensvar; ett flertal debattörer påpekade under dagen hur inspirerande och roligt det var att diskutera miljöfrågor i termer av möjligheter och inte belastningar, och sade att det var något de skulle ta med sig. Miljöminister Åsa Romson talade om politiska förutsättningar, men ett antal konkreta exempel på progressiva miljönyttor från näringslivet visade på en kontinuerlig förändringskraft som växer ur innovation. Efter detta vidtog två omgångar av panelsamtal. En bred förmåga till systemtänkande och sektorsöverskridande samverkan lyftes fram från flera håll som en särskilt betydelsefull svensk konkurrensfördel, och ett konkret förslag som kom upp för att värna detta var att komplettera miljömålen med ett uttryckligt mål för konkurrenskraft. Samtalet kom att kretsa en del kring hur hårda miljökrav kan kompenseras med andra, uppvägande förutsättningar för att gynna ett totalt sett attraktivt affärs- och investeringsklimat, och flera beskrev svårigheten i att verka miljöprogressivt om beställning och upphandling inte aktivt premierade sådana faktorer, exempelvis till följd av bristande kunskap och kompetens. En återkommande fråga var också hur miljön globalt påverkas om politiska beslut fattas utifrån miljömål formulerade ur ett snävare, nationellt perspektiv. Flera röster höjdes för att miljönyttor utanför landets gränser måste vägas in i bedömningen av påverkan på miljö från svensk produktion. Utsläppsminskningar är inte av godo om de uppnås genom minskad produktion av miljönyttor, var budskapet där. Miljönyttabegreppet etableras Carola Lemne, VD för Svenskt Näringsliv, inledde konferensen. Efter att en för dagen hopklippt miljönyttafilm visats presenterade hon miljönyttabegreppet, och konstaterade att miljödebatten fokuserat för mycket på koldioxidavtryck och utsläppsnivåer medan företagens konstruktiva lösningsförmåga alltför ofta glömts bort. Jag tror att det här kommer att vara det viktigaste på lång sikt, sade hon, och pekade på en utveckling där vad som tidigare betraktats som restprodukter i allt högre grad återanvänds: tallolja som tas tillvara för att göra biodiesel var ett exempel bland flera. Det är rätt häftigt när man tänker på vilken utväxling det här kan få långt utanför Sveriges gränser; vi kan göra skillnad både i miljö, välfärd och jobb, och miljönytta är ett jätteviktigt begrepp som

fler behöver känna till, fortsatte Lemne, och avslutade sitt anförande med att inskärpa vikten av ett helhetsgrepp: Man måste tänka näringspolitik samtidigt som man tänker miljö och klimat. Det är i princip omöjligt för politiker att gissa vad som kommer att lyckas. Vi måste stötta kreativiteten istället. Hur skapar vi rätt förutsättningar? Det är där vi måste fokusera aktivt. Miljöministern om politikens roll Därefter gick ordet till klimat- och miljöminister Åsa Romson, som skulle reflektera på temat Hur ska vi få en miljö- och näringspolitik som stödjer miljöansvar och konkurrenskraft? Även Romson ville inledningsvis lyfta fram lösningsorienterad debatt och ett helhetsperspektiv som viktiga komponenter: Vi tittar nu mycket mer på helheter än på enstaka filter i en skorsten. På nya affärsmodeller och cirkulär ekonomi. Miljömålen har för Sverige varit ett sätt att få in den helhetssynen men jag är också övertygad om att vi kan utveckla och förbättra detta, sade hon, och gladdes åt att miljömålsarbetet förstärkts med en ny samordnare. Hon menade vidare att miljöfrågan över tid ändrat karaktär till att inbegripa hela samhället, och att det var en breddning som också skapat möjligheter till förbättring. Näringslivet fick en eloge för sin positiva syn: Det krävs nytänkande. Det är det näringslivet är bra på och brinner för. Ändå ville hon inte gå med på att miljöförbättringar uppstår utan politikens försorg: Politikens kraft behövs för att sätta målsättningar och hitta det gemensamt goda. Ekonomiska styrmedel har effekt, och andra typer av stöd kan också behövas för att driva fram lösningar styrsystem som premierar innovation, avslutade miljöministern sin analys innan hon såg sig tvungen att hasta vidare till andra åtaganden. Rapport visar branschernas framsteg och drivkrafter Med det var turen kommen till Inger Strömdahl, Ansvarig för Miljö Policies på Svenskt Näringsliv, som presenterade rapporten Varor och tjänster som gör miljönytta i Sverige och världen en intervju med 13 branscher om deras respektive drivkrafter, utmaningar och framsteg. Livsmedelssektorns allt smartare förpackningar och skogsindustrins energieffektiviseringar var exempel på framsteg som nämndes. Till utmaningar som formulerats hörde svavelkraven som hamnsektorn står inför, och ett minskat bruk av fossila bränslen för fordonsindustrin. Konsumentkrav, lönsamhet och eget engagemang var några av många identifierade drivkrafter. Det är för lite i debatten av det positiva som ständigt pågår. Miljönytta kommer av tillväxt och innovation, inte av regleringar, och företagen gör skillnad för miljön. Rapporten är en sammanfattning av det pågående projektet, förklarade Strömdahl, som kunde peka på en strid ström av konkurrenskraftiga produkter med hög funktions- och miljöprestanda som lyfts fram sedan projektet inleddes 2008. Rapporten kopplades sedan till den fördjupade utvärdering av miljömålen som ska göras under året: Miljömålen är en kompass. Men målen i företagen är mer konkreta, konstaterade Strömdahl. Hon sammanfattade med att Sverige ligger bra till, inte minst vad gäller helhetsperspektiv och livscykelanalyser, och poängterade att hållbarhetsfrågorna numera kommit att ses som helt centrala i näringslivet. Därefter var det dags att lämna ordet till företagarna själva för deras presentationer. Axplock av spännande miljönyttor Fem företag hade bjudits in för att visa upp ett litet axplock av de spännande miljönyttor som

svenska företag kontinuerligt bidrar med. Anders Fröberg, VD på kemikoncernen Borealis, inledde. Våra produkter gör fantastisk nytta. Vi utvecklar material som reducerar vikt och därmed bränsleförbrukning, förklarade Fröberg, och beskrev hur produkter med god miljöprestanda som utvecklats med fokus på förnybara råvaror ger positiva effekter i flera led. Något som han särskilt ville lyfta fram var behovet av en nationell strategi för en biobaserad ekonomi. Christina Lindbäck, Hållbarhetschef på NCC, konstaterade att byggsektorn är både material- och energiintensiv, men att mycket händer. Hon berättade om progressiv titthålsteknik för att byta rörledningar utan att gräva, och ett vägbroprojekt i Rotebro fick tjäna som exempel på hur en mer funktionsinriktad upphandling direkt kunnat omsättas i miljöeffekt: Upphandlingsregler är nyckeln. Vi måste ställa miljökrav, men på funktion och inte detaljstyrande, sade Lindbäck. Den tredje företagsrepresentanten var Gunilla Saltin, VD för Södra Cell. Hon inledde med att påpeka att den globala välståndsökningen gör att produktionen växer, men konstaterade vidare att produktionsprocesserna effektiviserats påtagligt. Den energi som tidigare räckt till att försörja de egna processerna kunde nu användas för att tillverka och sälja grön el, och omsättas i produkter som talloljediesel. Hon ville också understryka att långsiktiga processer kräver långsiktiga förutsättningar, och att vi inte kan ta den position vi uppnått för given. Cecilia Hertz, VD och grundare av Umbilical Design, talade om hur investeringar i rymdteknik i förlängningen kan bidra till att lösa tekniska problem i många andra sammanhang. Hon pekade på hur material utvecklade för extrema miljöer har miljörelevanta egenskaper som låg vikt, hållfasthet och temperaturtålighet. Rymdfartens krav på att utveckla helt slutna system beskrev Hertz som prototyper för utmaningen att utveckla hållbara städer som går mot slutna kretslopp, och hon drog slutsatsen att korsbefruktning och samtal mellan tekniker och företag var ett viktigt värde att slå vakt om. Mats Leijon, VD för Seabased, talade om vågkraft. Han beskrev hur solenergi genom naturens processer omvandlas till allt högre energitäthet, först till vind och sedan till vågor. Leijon visade hur företaget utvecklat ett körbart aggregat redan 2006 men valt ett fortsatt utvecklingsarbete och genom det kunnat förbättra prestandan tiofalt sedan dess: Kommersialisering måste få ta tid. Sverige har varit framgångsrikt inom ingenjörslösningar för att vi har kunnat konstruera sammansatta system och se helheter. Man måste nå dit där man kan leverera nyckelfärdiga anläggningar för att få beställningar, sade han, och höjde avslutningsvis ett varningens finger: Förr eller senare kommer vi att bli uppköpta, och produktionen flytta. Kan miljönyttornas bidrag till miljömålen värderas? Till sist vidtog två panelsamtal, där den första panelen fick tillfälle att reflektera över miljönyttorna och debattera hur målkonflikter kan hanteras. Här var deltagarna Johan Kuylenstierna, VD SEI, Maria Ågren, generaldirektör för Naturvårdsverket, Per Engdahl, vice VD Höganäs, Johan Hultberg (M), riksdagspolitiker och miljötalesperson, Lena Ek (C), riksdagspolitiker och vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet samt Annika Helker Lundström, från årsskiftet nytillträdd miljömålssamordnare för näringslivet. Något som återkom var att det är vår förmåga till helhetslösningar som gör oss konkurrenskraftiga. Den roll som kommunala och offentliga upphandlingar spelar var något som också underströks från flera håll, och det påpekades att näringslivets specialisering på nischade produkter och på t.ex. miljöprestanda snarare än pris var något som närmast straffades i de fall upphandlingar enbart

fokuserar på vilka alternativ som är billigast i kort perspektiv. En analys som flera ställde sig bakom var att bristerna framför allt inte fanns i lagen om upphandling, utan i hur den tillämpas. Stärkt kunskap och kompetens hos de som handlar upp lyftes fram som en viktig faktor, för att kunna formulera upphandlingar på funktion i bredare bemärkelse. Vi måste översätta miljönyttan i andra mätetal, främst i funktion. Miljönytta ger bättre funktion, och det är den funktionen man säljer. Vi måste hitta sätt att mäta nyttan i hela värdekedjan, förklarade Per Engdahl. Den avtagande investeringsgraden i svensk industri blev föremål för viss diskussion. Per Engdahl påpekade att basindustrin gärna såg en bas i Sverige med tillgång till de fördelar som finns här, men tryckte på att man där i synnerhet måste ha långsiktighet i sina investeringar, med planeringshorisonter på 30-40 år. Panelen hade lite olika syn på hur överhängande risken för koldioxidläckage och utflyttad industri egentligen är, även om man var mer överens om vikten av att skapa ett bra investeringsklimat i Sverige, liksom om insikten att globala problem kräver globala lösningar. Vi behöver mer internationellt samarbete för att jämna ut konkurrensnackdelar, inflikade Johan Hultberg. Och hårda regler måste kompenseras med att ge goda förutsättningar för företagen i övrigt. Miljönyttor beskrevs som en oundgänglig del av miljöpolitik och internationellt miljöarbete. Vad händer om vi inte får ett klimatavtal? Tonläget är optimistiskt och lösningsinriktat här, men den politiska diskussionen är ganska låst. Ändå går utvecklingen framåt! Vi kommer att hitta lösningar. Där spelar näringslivet roll, och leder den utvecklingen, sade Johan Kuylenstierna, och påpekade också att vi kommer att få globala hållbarhetsmål. Vi måste komma just dit där miljömålen genomsyrar hela samhället och alla verksamheter. Näringslivet är vana att arbeta med mål. Sedan handlar det om att anpassa målen till näringslivets verklighet där är vi inte idag, konstaterade Annika Helker Lundström, i vars uppdrag det ligger att stärka miljömålssystemet. De exemplen som kommit upp här är solklara; näringslivet gör oerhört mycket, men klär det inte i termer av miljökvalitetsmålen, instämde Maria Ågren. Vi måste ha mål som relaterar till den produktion vi har i Sverige. Samtidigt måste vi också minska våra utsläpp. När näringslivet inte relaterar sina mål till de nationella målen har politiken misslyckats. Vi måste diskutera hur vi ersätter en nytta och inte bara prissätter utsläpp även om det är svårt, föreslog Johan Hultberg. Totaleffekten är oerhört viktig. Vi måste skapa ramverk och struktur, och ta fram fakta och data så att vi kan utvärdera totaleffekten, fyllde Per Engdahl i. Jag är mer bekymrad över technology leakage än koldioxidläckage att vi inte förmår skala upp de framsteg vi gör. Det är en fråga som handlar mycket om näringspolitik och griper in i många politikområden, sade Lena Ek, och förklarade hur viktigt det är att visa andra länder att investeringar i miljöteknik kan gå hand i hand med fattigdomsbekämpning. Johan Kuylenstierna avslutade diskussionen om hur utsläppsminskningar lokalt bör ställas mot värdet av att producera miljönytta i världen, med att göra det till en fråga om tidsperspektiv: Det vore ett feltänk att säga att vi kan öka våra utsläpp här eftersom vi producerar så mycket miljönytta i världen. Däremot finns det målkonflikter. Visionen för utsläpp måste vara noll men på vägen dit måste man vara väldigt noga med att balansera det mot jobb, välfärd och så vidare. Hur kan politiken stärka konkurrensförmåga? I nästa paneldiskussion var frågeställningen hur företagens miljönytta värderas, och hur politiken kan stärka konkurrensförmåga och exportmöjlighet. Företagsrepresentanterna som tidigare

presenterat sina miljönyttor tog plats i panelen tillsammans med Per Engdahl. Deltagarna turades om att ställa sina egna frågor på temat till Näringsutskottets ordförande Jennie Nilsson (S). Vad är näringspolitik och konkurrenskraft, ville de veta? Näringsutskottet har flest beröringspunkter mot andra utskott. Näringspolitik handlar om förutsättningar för tillväxt, och till det behöver jag många olika verktyg, svarade Nilsson, och målade upp konkurrenskraft som den spelplan som företagen har att verka på. Hon reflekterade över huruvida tuffa regler kunde kompenseras med goda förutsättningar i övrigt, och tog upp faktorer som lågt energipris och bra utbildning som exempel. Borde man då inte sätta ett mål även för konkurrenskraft? frågade Per Engdahl, vilket han också fick medhåll i. Mats Leijon väckte särskilt frågan om hur olika länder gynnar sin egen industri på ett annat sätt än vad Sverige gör, och menade att det i en diskussion om konkurrenskraft var nödvändigt att ta hänsyn till vilka erbjudanden svenska företag ställs inför i andra länder.