Maj 20020507. Berit Lundh Annika Eriksson Madeleine Wahlström Liselotte Andersson Elisabeth Ekehage Eivor Pettersson Gunnel Håkansson

Maj 20020507 Berit Lundh Annika Eriksson Madeleine Wahlström Liselotte Andersson Elisabeth Ekehage Eivor Pettersson Gunnel Håkansson

Innehållsförteckning 2 1. Sammanfattning Sid. 3 2. Bakgrund Sid. 3-6 3. Syfte Sid. 6. 3.1 Elevmål Sid. 6 3.2 Personalmål Sid. 6 4. Metod/Genomförande Sid. 6-7 4.1 Lågstadiet Sid. 7-9 4.2 Mellanstadiet Sid. 9-10. 4.3 Högstadiet Sid. 10-11. 5. Resultat Sid. 11-12 6.Diskussion Sid. 12-14 7. Litteraturförteckning Sid. 15

1. Sammanfattning 3 På Sylte särskola går elever i åldrarna 8 16 år. Eleverna kan ha en autismspektrumstörning och en del kan också ha tilläggshandikapp i form av t.ex. ADHD. En av de största svårigheterna som en person med autismspektrumstörning har, är det sociala samspelet och att göra sig förstådd kommunikativt. Vi använder tydliggörande pedagogik, som är en strukturerad och visualiserad undervisning. Digitalkameran är i detta sammanhang mycket betydelsefull genom sina bilder/foton. Detta gör att eleven får en direkt upplevelse. Vi har under våren arbetat med ett ITiS projekt som heter IDROTT OCH HÄLSA. Projektet har haft en positiv effekt på eleverna. De har på ett naturligt sätt fått kännedom om sin kropp och vikten av en bra hygien. Eleverna har också genom kosten fått en bra förståelse för nyttig och onyttig mat. Vårt arbetsredskap har under projektet varit digitalkamera och dator. Att arbeta med digitalkamera har varit ett lyft för arbetslaget och vi tänker vidareutveckla former för elevens kommunikation. Det finns också fler tankar och idéer som vi hoppas kunna arbeta vidare med i framtiden.

2. Bakgrund 4 Sedan 1998 finns det tre särskoleklasser, med inriktning autism vid Sylteskolan i Trollhättan. En lågstadieklass, en mellanstadieklass samt en högstadieklass. Lågstadieklassen finns i lokaler nära övriga lågstadiet. De har en egen ingång, kombinerad hall och arbetsrum, samt en stor och luftig skolsal. Mellanstadieklassen har under 2001 bytt skolsal två gånger, och har nu två utmärkta salar med dörr emellan, i mellanstadiebyggnaden. Högstadieklassen finns i en stor skolsal, i högstadiedelen. Den fysiska utformningen av klassrummen är viktig. Genom att eleverna har sina bestämda platser med skärmar som avskärmning, om det behövs, så utestängs många distraherande syn och ljud intryck. Eleverna blir då mer koncentrerade på sina uppgifter. Under läsåret 2001-2002 har 2st lärare slutat och 3 nya har anställts. Vi tycker att ITiS skulle vara en bra start för oss, att få ihop ett bra fungerande arbetslag och att komma igång med att arbeta mer kontinuerligt med dator och digitalkamera. Vi har i nuläget, mycket varierande kunskaper inom IT-området. Björnsson (1999) menar att en god pedagogik måste vila på en strävan att så långt det går kompensera funktionshindret med teknik och med kunskap om hur denna bäst ska användas. För barn/personer med autism är det fastställt att den visuella kommunikationen via bild/foton är betydelsefull och den underlättar kommunikationen avsevärt för dessa personer. Datorn är ett bra hjälpmedel beroende på tydligheten och det omedelbara ögonblicket som effektivt kan tas till vara genom de många möjligheter som datorn ger. Detta har även framkommit i KK-stiftelsens skriftserier nr.8.(2000).här står det hur viktigt det är att arbeta med digitalkameran som verktyg för barn med funktionshinder eftersom vissa barn har svårt att kommunicera, på grund av till exempel autism eller förståndshandikapp (s.31) Eleverna i våra klasser, kan ha en autismspektrumstörning och en del kan också ha tilläggshandikapp, i form av t.ex. ADHD. En av de största svårigheterna som en person med autismspektrumstörning har, är det sociala samspelet och att göra sig förstådd kommunikativt. Förmågan att ge och ta information är begränsad både när det gäller verbal och icke verbal kommunikation. Något som också dessa personer har svårt med, är att förstå

sammanhanget och meningen i sina upplevelser. Danielsson(2000) menar att man kan använda personnära digitala bilder för att berätta om händelser som man varit med om, både skrämmande och roliga. 5 Vi använder tydliggörande pedagogik, som innebär en strukturerad och visualiserad undervisning. I undervisningen får eleven svar på frågorna: Vad ska jag göra? När? Med vem? Hur? Hur länge? Vad sedan?för att elevens tillvaro ska vara förutsägbar, använder vi oss av arbetsscheman. Dessa hjälper eleverna att förutse vad som kommer att hända under dagen och under veckan. Det hjälper barnen bli mer självständiga och skapar hos eleven en förväntan och trygghet. Vi använder två typer av scheman, det gemensamma klassrumschemat och den enskilde elevens schema. Schemat kan bestå av bilder, skrivna ord eller både och. För barn med hög utvecklingsnivå, räcker det att gå igenom dagens schema. Eleven prickar av på sitt eget schema. Det hjälper eleven att överblicka dagen och kunna avgöra hur lång tid som är kvar, innan dagen är slut. Elevens arbetsschema kan också bestå av ett antal lappar, som är märkta med vad de ska göra t.ex. med en bild, symbol eller ett ord. För de som inte kan läsa använder vi oss av färger för att markera hur mycket eleven ska göra. Allt eftersom de gör arbetsuppgifterna, tar de bort lappen. Björnsson menar att handledarens roll är att lägga upp en systematisk arbetsgång, med små steg och tät uppföljning. Ju större inlärningshinder, desto större krav på god pedagogik. Detta arbete är en viktig del av förberedelserna för det livslånga lärandet. Vi har sedan hösten 2001 börjat arbeta mer stadieövergripande med idrott och friluftsaktiviteter men också med musik och gemensamma kulturaktiviteter. Vår strävan är att låta den röda tråden följa eleverna genom hela grundskolan. I denna strävan är föräldrakontakten otroligt viktig. Att föräldrarna vet vad deras barn gör i skolan och hur barnen mår. Det är också viktigt för oss skolpersonal att få ta del av både glädjeämnen och bekymmer som kan uppstå hemma, så vi vet orsaken, om eleven inte mår bra i skolan. Barnen har då kontaktböcker, där både föräldrar och personal skriver. Under läsåret har kontakten stärkts, genom att vi har tillgång till digitalkamera. Vi kan ta bilder under skoldagen, som vi skickar med hem. Då har eleverna lättare att berätta, vad de har varit med om.

Föräldragruppen träffas också regelbundet, i form av föräldramöte, utvecklingssamtal eller av klassen annan ordnad aktivitet. 6 Vi har valt temat IDROTT OCH HÄLSA,för att det är ett viktigt ämne. Deras svårigheter är ofta förknippade med dålig kännedom om sin egen kropp. I detta tema får vi också naturligt in, kost och hygien, som kan vara stora problem/hinder, för denna elevkategori. Hinder på det sättet att kosten kan bli ensidig och näringsfattig. Vatten kan kännas som en otäck beröring på kroppen, istället för den sköna upplevelsen som andra barn/elever har. 3. Syfte Att göra eleverna medvetna om sin fysiska och psykiska hälsa, genom kost motion och hygien. Detta kan tydliggöras genom bildstöd. Samt att utveckla samarbetet mellan årskurs 1 9. 3.1 Elevmål - att bli mer intresserad av fysiska aktiviteter - att känna till hur kroppen fungerar - att smaka på mat och grönsaker - att få kunskap och rutiner för sin personliga hygien - att öka kommunikationen genom bildstöd - att kunna klara enkel bildhantering på datorn 3.2 Personalmål - att all personal ska kunna hantera digitalkamera och enkel bildhantering i datorn - att hitta samarbetsformer och arbetsmetoder som kan användas av samtlig personal 4. Metod / Genomförande Vi startade under hösten 2001 ett samarbete mellan årskurserna som vi kallade röda tråden. Under detta arbete kom det upp förslag om att vi kunde söka det sista ITiS projektet för att stärka det pedagogiska arbetet. I december månad kom beskedet att vi hade kommit med i projektet. Nu startade vårt planeringsarbete. Innan projektet startade samlade vi föräldrarna till ett informationsmöte och

högstadiet skickade ut en skriftlig information istället. På ett föräldramöte presenterade vi vår upplägg av arbetet. För att vårt projekt ska kunna genomföras behövde vi en digitalkamera per stadium. Efter klartecken från vår chef på 1-6 inköptes en ny digitalkamera och två färgskrivare. I början av projektet gick all personal på kurs för att lära sig att hantera digitalkameran. Intresset växte blad personalen för att lära sig mer och då om olika program som PowerPoint och Internet. Dessa IT - hjälpmedel kommer att vara våra arbetsredskap. Personalgruppen har också diskuterat olika förslag till studiebesök som vi hoppas kunna genomföra under höstterminen. Vi har haft bra diskussioner om hur våra barn lär sig och kommit fram till att Learning by doing är ett myntat begrepp av den amerikanske forskaren Dewy. Denna kunskap har vi stor nytta av i vårt arbete. Den röda tråden genom hela projektet har varit att använda sig av digitalkameran. Att använda digitalkameran som metod är mycket populärt och ett bra arbetssätt för eleverna. De ser konkret vad de har varit med om och kan återberätta det. 7 Vårt ITiS-projekt på Sylte omfattar årskurs 2 till årskurs 9 elevantalet är 14 st varav 12 st är pojkar och 2 st är flickor. Projektet Idrott och Hälsa har pågått under fyra veckor och har tagit upp olika tema som kost, hygien, hälsa och rörelse dessa har varit integrerade i den ordinarie undervisningen. Låg och mellanstadiet startade projektet med att personalen spelade upp en teater som tog upp hur viktigt det är att sköta sin hälsa. Därefter gick vi tillsammans med högstadiet till Slätthult, där eleverna fick gå en tipspromenad och en aktivitetsbana. Eleverna var indelade i mindre grupper och klassvis. Vi grillade sedan vår medhavda korv. Vi avslutade projektet med att åka till Älvhögsborg och bowla. 4.1 Lågstadiet Vårt projekt startade med att vår maskot gurkan Friskus, som eleverna gjort i slöjden, en morgon satt och väntade på barnen för att berätta vad som skulle hända de närmaste 4 veckorna. En översikt över aktiviteterna var inskrivna på almanacksbladen. Därefter spelade personalen upp en teater, som handlade om bra och dåliga vanor. Hur viktigt det är att äta bra och nyttig mat, motionera och sköta sin hygien. Efter teaterns slut ville inte Friskus vara kvar inne längre utan sade till barnen att nu var det dags att tillsammans med åk. 4-9 gå ut på skogsluff.

8 Vi fortsatte veckan med kostcirkeln. Vi såg filmerna: Säg mu till livet och maten som vi äter. Vi gick till supermarket och kollade in vilken mat som var nyttig resp. onyttig. Därefter började vi att jobba i klassrummet med ett collage om mat och efter det fick de var sin tom kostcirkelplatta och ett antal små bilder av mat och godis. Nu fick de börja lägga och sortera matbilderna. Vad är bra och vad är dålig mat. Vi slutade med att alla även personalen fick klistra in sin favoritfrukost lunch och middag. Barnen fick göra ett bra mellanmål. Under veckan gjorde vi tillsammans med mellanstadiet ett studiebesök på centralköket, där vår skolmat lagades. Under andra veckan fortsatte vi med kosten, då vi inte hann med det under första veckan. Vi hade också temat hygien. Skolsköterskan och tandsköterskan kom och talade om hur viktigt det är att sköta sin hygien. De visade diabilder och berättade. De fick också skölja med fluor.boken Karius och Baktius lästes och de fick rita bilder till den. Vi tittade i mikroskop på bakterier. Vi såg filmen: Nu doftar vi gott Under vecka tre besökte vi och årskurs 4-6 motionsanläggningen Granngården där barnen fick pröva på aktiviteter som styrketräning, hantlar, motionscykel, squash och pingis mm. Otroligt uppskattat. Friskus fick inte bli med så barnen fick berätta för honom när de kom tillbaka med hjälp av digitala bilder. På fredagen bakade eleverna ett gott och nyttig frukostbröd. Veckorna 3 och 4 var temat hälsa och rörelse. Så vår dag i badhuset blev både hälsa och rörelse. Under v.1 och v. 2 har vi haft daglig motion i form av snabba promenader. Detta fortsatte också under veckorna 3-4, men nu i form av jogging. När de kom i mål så var det stretching och avslappning Barnen har dokumenterat sitt deltagande genom att de fyllt i ett eget stapeldiagram. En svart ring för varje dag de motionerat och att äta grönsak vid skollunchen varje dag genererade en röd ring. 5 ringar av varje slag per vecka var detsamma som en stjärna. Under sista veckan prövade eleverna på massage. Sista dagen fick barnen diplom för deltagandet i projektet. De fick också en silvermedalj för att de uppnått ett bra resultat. Under hela projekttiden har vi använt digitalkameran för att dokumentera våra aktiviteter.

9 Barnen har varit med och tagit fram bilderna i PowerPoint och gett kommentarer omkring bilden. Dessa bilder kommer att vara ett underlag till deras egen bok om projektet Idrott och Hälsa. 4.2 Mellanstadiet Projektet idrott och hälsa har för våra elever varit stimulerande genom direkta upplevelser, studiebesök och eget arbete hemma i klassrummet. Den teoretiska kunskapen har varvats med filmer om vår kropp under olika skeende. Vi har pratat om kostens betydelse för hälsan genom att arbeta med kostcirkeln. Där har vi tagit upp vilken mat som är hälsosam och vilka matvanor som är bra eller dåliga. I samband med det har vi sett en film om Maten som vi äter. I hemkunskapen har eleverna lagat en bra och näringsriktig frukost. Vi har också varit på studiebesök i centralköket där vi har sett hur skolmaten lagas. Under alla fyra veckorna har det funnits vatten och en frukt som eleverna kan ta under dagen. Under andra veckan har temat varit hygien. Där har vi pratat om hur viktigt det är att hålla kroppen ren och visat olika preparat som t.ex. hårschampo tvål och deodorant. Vi har också sett filmen Nu doftar vi gott. Även denna veckan var vi varit på ett studiebesök på Granngården motionsanläggning där eleverna fick prova på olika aktiviteter som styrketräning, motionscykel och pingis m.m. Här pratade vi också om hur viktigt det är att duscha efter att man har motionerat. Dessa aktiviteter kan leda fram till ett fortsatt utövande på fritiden. I hemkunskapen denna vecka gjorde eleverna en näringsriktig lunch. Temat för tredje och fjärde veckan har varit hälsa och rörelse. Vecka tre hade vi besök av tandsköterskan som visade ett bildband om hur barnen ska sköta sina tänder och äta rätt. Denna veckan såg eleverna två filmer den ena handlade om skelettet och den andra om muskler och fett. På lektionerna har vi pratat om kroppen och gjort stenciler tillsammans med eleverna. Vi har denna veckan varit på Brunsoppen och badat i deras pool med tre elever åt gången. Brunsoppen är ett korttidshem och fritidshem för barn inskrivna i särskolan. Vår sista vecka gick i avslutningens tecken. Skolsköterskan var hos oss på mellanstadiet och pratade om kostens och motionens betydelse för vår hälsa. Vår sista film hette Nu är hela kroppen nästan färdig. Projektet avslutades gemensamt med årskurs 2-9 i bowlinghallen i

Älvhögsborg. Vår röda tråd har genomsyrat hela projektet. Vi har arbetat över åldersgränserna. Under hela projekttiden har vi dokumenterat våra aktiviteter med digitalkamera. 10 4.3 Högstadiet Eleverna fick i början av projektet en pärm (hälsopärm) där de samlar sina digitala bilder med text till och annat material från projektet. Varje dag har eleverna fått med sig en digital bild hem där de kan återberätta för föräldrarna vad de gjort i skolan under dagen. När vi började prata om kroppen så fick eleverna mäta och väga sig. Vi tog kort med digitalkameran på deras kläder och skor för att skriva in deras storekar till deras bilder så att de tydligt kan se vad de har för storlekar. Inom ämnet kost har eleverna gjort i ordning en nyttig och bra frukost, lunch och middag. Detta dokumenterade vi med digitalkameran. Vi pratade även om kostcirkeln. Eleverna fick en receptbok där det tydligt står hur man ska bära sig åt och där det är bilder till varje moment. Vi har även varit på studiebesök på centralköket, där vi tog kort med digitalkameran och eleverna skrev text till. Tredje veckan var ämnet motion och då var vi på Granngården och provade olika aktiviteter som squash, bordtennis och styrketräning. Eleverna skrev till bilderna på olika aktiviteter som de provade på. De skrev vad aktiviteten kostade, hur de tyckte att den var och var man kan utöva den. Inom ämnet friskvård har eleverna fått lyssna på avslappningsband. Vi har även gått igenom olika massageövningar. Vi avslutade temat med hygien och tog upp var man ska tvätta sig och vad som händer med kroppen under puberteten. Eleverna gjorde ett duschschema i Word. Vi har även gått igenom vilka ställen man ska tvätta sig på varje dag genom att färglägga dessa delar av kroppen på en bild. Vi tog kort med digitalkameran på vilka produkter man ska använda när man duschar. Eleverna fick göra en termometer i papper där de satte in bilder av vilka kläder man ska ha vid olika temperaturer. På detta sätt ser eleverna hur mycket kläder man ska ha på sig beroende på hur kallt det är ute.

11 Inom temat har vi också tittat på film om kroppen och läst böcker. 5. Resultat Hela arbetslaget har arbetat mot de gemensamma mål vi har satt upp. Vi har lärt känna varandra och hittat former och metoder för samarbete. Personalens samarbete har stärkts mellan stadierna och vi har lärt känna alla elever och eleverna känner all personal. All personal har fått en större datorvana och genom det har intresset ökat för att lära sig mer. Vi har deltagit i många workshops t.ex. First Class, Digitalkameran, PowerPoint, Front page, Internet och Word fortsättning. Våra elever har fått ett nytt kommunikationssätt genom de digitala bilderna. De kan genom bilderna berätta för sina föräldrar om händelser som de har varit med om i skolan. Föräldrarna upplever också att bilderna har blivit ett gemensamt samtalsämnen när eleverna kommer hem från skolan. En del elever använder de digitala bilderna som ett stöd i sitt dagliga skolschema. Vid studiebesök till platser som de inte har varit på förut är bilderna en hjälp för dem att veta vart vi ska åka. För många elever har de digitala bilderna utvecklat deras förmåga att berätta och att uttrycka sig. Några elever har lärt sig PowerPoint och andra är på väg att lära sig. I PowerPoint har de gått efter en tydlig mall om hur man hämtar bilder och skriver till dem. När man tar kort på eleverna och sätter upp då märks det att de tycker om det och att de känner en vi- känsla när de ser samtliga i klassen på bild. Att förändra matvanor är en lång process och vi har påbörjat den. Eleverna har blivit mycket mer medvetna om vilken mat som är nyttig respektive onyttig. Många av eleverna har under projektets gång vågat att prova på olika grönsaker och frukter som har serverats i matsalen och som funnits i klassrummet varje dag. De har också påverkat sin föräldrar hemma. Eleverna kommer nu ofta med kommentarer som i lördags åt jag onyttig mat men nu ska jag inte göra det förrän nästa lördag. De tittar också ofta på matcollaget och ger kommentarer. Rutiner för sin personliga hygien har eleverna blivit medvetna om under projektets gång. Genom tydliga rutiner har de fått kunskap om hur man sköter sin hygien. Eleverna har fått hjälp med strukturen genom scheman.

Högstadieeleverna har genom sina frågor som de har ställt blivit mer medvetna om vad som händer med kroppen i puberteten. 12 Motivationen har ökat betydligt för fysisk aktivitet. Besöken på Granngårdens motionsanläggning och bowlinghallen har av eleverna upplevts som mycket positivt. På Granngården provade de olika sporter vilket har lett till att en del av eleverna vill fortsätta med någon av aktiviteterna på fritiden. Lågstadieeleverna kommer spontant och säger att nu är det dags att springa eller gå rundan. På mellanstadiet går eleverna långa promenader utan att utrycka att det är jobbigt. Eleverna på högstadiet har hittat en gemensam aktivitet i form av bordtennis, som alla tycker är roligt. Avslutningen på projektet var positiv och eleverna uppskattade att spela bowling. Några av eleverna kommenterade att detta ska vi göra på lördag igen. 6. DISKUSSION ITiS-projektet har varit mycket givande för både elever och personal. Projektet har gett oss chansen att lära känna varandra och komma igång som ett arbetslag och med den röda tråden åk. 1 9, som var ett av våra syften med detta projekt. Att vi har en grundkunskap, såväl praktisk som teoretiskt, om vad kunskap och lärande innebär för våra elever med autism, är en förutsättning för att vår verksamhet ska kunna fungera och för att våra elever ska kunna utvecklas. Därför har ITiS arbetet varit en bra arbetslagsutbildning, där vi haft tillfälle till att diskutera och ta del av varandras kunskaper. Vi har haft diskussioner om förhållningssätt och bemötande och hur våra barn tolkar och förstår verkligheten som de lever i. Det har väckts många tankar och funderingar om detta. Projektet har väckt vår nyfikenhet och intresse för IT-teknik. Även Björnsson menar att IT är viktigt för våra elever, eftersom det ska finnas en strävan att kompensera funktionshindret med teknik så långt som möjligt. Vi har fått möjlighet att pröva på olika program, som lett till mer fördjupad kunskap. Detta har varit mycket positivt, då kunskapen kommit eleverna till godo på många sätt. Främst då att kunna behärska digitalkameran och även ta fram bilderna i PowerPoint. Frågor för oss att fundera över när det gäller bilder från digitalkameran är; Vilka rutiner ska vi ha? Hur ofta ska vi skicka hem dem? Hur utvärderar

13 vi med föräldrarna? Med andra ord, vilken gemensam policy sak vi ha åk 1-9? Arbetet med barnen har dagligen gett oss respons hur viktigt det är att deras dag tydliggörs genom bilder. Det är mycket lättare för eleverna att berätta och skriva om någon händelse de varit med om när de får se bilderna. Nu kan de själva skriva egna meningar till sina bilder och på så sätt berätta vad de varit med om, något som hade varit mycket svårt att göra utan bilden. Här ser vi tydligt att utvecklingen har gått framåt. Kommentaren från en elev var När du fröken skriver till bilderna, då förstår jag.en av våra elever visade tydligt hur kommunikationen hade utvecklats genom att han nu kunde berätta saker han varit med om via bilden för en personal. Förut hade han svårigheter att välja samtalsämne. Vi startade med en teater, som personalen i årskurs 2-6 spelade upp. Den handlade om bra och dåliga matvanor. För några av våra elever blev det lätt kaotiskt eftersom de inte förstod budskapet. Att deras fröknar blev olydiga barn, som inte ville äta nyttig mat, utan godis till lunch och uppförde sig illa. Vi vuxna förändrade våra invanda roller. Detta blev för oss ytterligare en erfarenhet att ta del av. Våra studiebesök har varit bra. Tack vare alla bilder, som vi tog, så blev det många samtal efteråt. Vid det första studiebesöket, som var centralköket, delade vi upp dem i grupper låg - mellan och mellan hög. Det var några som inte klarade av denna gruppsammansättning eftersom de är känsliga för förändringar, på grund av att tryggheten i den egna gruppen förändrades. Vi konstaterade också att bättre förberedelse behövdes innan besöken, t.ex. att ta bilder före besöket, så de visste vad som komma skulle. Detta tar även Danielsson upp i sin rapport om vikten av att ta bilder på nya händelser eller situationer. När det gäller kosten konstaterar vi genom samtal och observationer att eleverna höjt sitt kunnande om kostens betydelse för att vi ska må bra. Lågstadiets idè att fylla i ett stapeldiagram varje dag de äter grönsaker och motionerar har fått stor respons. De äter nu grönsaker och motionerar varje dag. De springer direkt till klassrummet för att fylla i stapeldiagrammet. Detta kommer under hösten att följas upp av mellan och högstadiet. Nästa del i vårt projekt gällde motion. Då besökte vi motionsanläggningen på Granngården. Eleverna upplevde det positivt och flera har varit med sina föräldrar där på fritiden. Den dagliga motionen har blivit ett behov för eleverna. De

14 påminner om att nu är det dags för motion. För att tydliggöra vikten av att sköta sin hygien på rätt sätt har vi använt oss av duschschema och sociala berättelser för eleverna. Nu kompletterar vi även dessa med digitala bilder, som de själva skriver text till. På högstadiet har det varit betydelsefullt med temat hygien, då de alla är i puberteten. Det har lett till många frågor, som de fått förklaringar till genom svar och bilder. Några studiebesök för arbetslaget har vi inte hunnit med men det hoppas vi kunna göra innan terminen är slut. På seminariedelen hade vi förväntningar på att få lyssna på bra föreläsare och därefter kunnat gå ut i grupper för att diskutera vidare. Föreläsningen med Olle Höög från Volvo Aero var bra. Att få en inblick i hur IT slagit igenom ute på ett stort företag var intressant. Hans ord Man måste ha en verklighetsbakgrund, man kan inte bara kunna data tyckte vi sa en hel del. Den typen av föreläsningar skulle varit mer av. Det har varit en mycket intensiv period och tidvis stressande. Vi har haft tidspress och framförallt då vid rapportskrivandet. Men det har varit ett mycket inspirerande projektarbete, som lett till att vårt arbetslag 1-9 känner att vi funnit vägar för fortsatt samarbete och nya arbetsformer. Vi har många tankar om hur vi vill fortsätta att jobba tillsammans och detta projekt har varit starten på något nytt. Vi kommer att vidareutveckla former för användandet av digitalkameran och datorn. Vi vill få in datorn mer naturligt i undervisningen och arbeta mer ämnesövergripande. Vi måste finna former för fortsatta pedagogiska diskussioner som är av stor betydelse för vårt arbete 1-9.

7. Litteraturförteckning 15 Björnson, M. IT som verktyg för elever med funktionshinder eller i behov av särskilt stöd. Tillgänglig via: www.itis.gov.se Danielsson, H. Bildpraktik. Tillgänglig via: http://www.certec.lth.se KK-stiftelsens skriftserie nr.8. (2000). Enkla verktyg för svåra hinder. Tillgänglig via: www.kks.se/publikationer. Annan litteratur som vi läst: Bárány-Wallje, E. Om att lära och utvecklas i skolan. Tillgänglig via: www.itis.gov.se Johansson, A-C. Det finns inte någon IT-pedagogik. Tillgänglig via: www.itis.gov.se Kylemark, M. & Winther, M. Vad säger pedagogerna om inlärning och kunskap. Tillgänglig via: www.itis.gov.se Sporre, M. (2000). Digitala bilders kommunikativa funktion för människor med kommunikationshandikapp. Lund: Medicinska Fakulteten. Vetenskapligt arbete i logopedi, 20 p.

16

17