Förstudie Främja Kvinnors Företagande Kalmar län

Förstudie Främja Kvinnors Företagande Kalmar län Eskilstuna/Kristianstad den 16 maj 2012 Cecilia Boström och Inger Danilda 1

Förord Den här rapporten är resultaten av en förstudie, som genomförts i Kalmar län inom ramen för det nationella programmet att Främja Kvinnors Företagande (FKF). Ett uppdrag som inte kunnat genomföras utan bidrag från medarbetare vid Regionförbundet i Kalmar län och från medarbetare hos olika företagsstödjande aktörer i Kalmar län. Totalt har ett 25-tal personer deltagit i intervjuer och/eller vid en workshop för att tillsammans med oss reflektera kring förslag till strategier för att främja kvinnors företagande och för att arbeta med jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet. Vi som deltagit i konsultteamet som genomfört förstudien vill tacka vår uppdragsgivare och kontaktperson, Ana Emilia Klasson vid Regionförbundet i Kalmar län, samt övriga som bidragit med underlag som gjort vårt arbete möjligt. Vi vill också önska nätverket av företagsfrämjare i Kalmar län lycka till i det fortsatta strategiarbetet. Cecilia Boström Projektledare 2

Sammanfattning Föreliggande rapport presenterar resultaten från en förstudie och analys av det företagsfrämjande systemet i Kalmar län med koppling till det nationella programmet Främja Kvinnors Företagande (FKF). Förstudien har genomförts av Cecilia Boström Konsult tillsammans med Encounter AB, Karin Gagner konsult och Kontigo AB på uppdrag av Regionförbundet i Kalmar län. Program FKF administreras av Tillväxtverket och i uppdraget till regionförbund (eller länsstyrelser) ingår under programperioden 2012-2014 att varje län skall genomföra en förstudie som rapporteras skriftligt senast i juni 2012. Förstudierna och kartläggningarna i länen skall medverka till framtagandet av en nationell strategi med målet att bidra till att kvinnor och män efter programperioden skall få del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Förstudien har även koppling till ett nytt regeringsuppdrag till regionerna: att ta fram en handlingsplan för att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet under perioden 2012-2014. Syftet är att skapa en ökad strategisk och långsiktig förståelse för hur ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra planeringen och genomförandet av tillväxtarbetet på regional nivå. Förstudieuppdraget har i huvudsak omfattat tre delar: 1) Att analysera det företagsfrämjande systemet i Kalmar län ur ett jämställdhetsperspektiv, 2) Att beskriva förutsättningarna för kvinnor och män att ta del av det företagsfrämjande systemet i Kalmar län, samt systemets styrkor och svagheter, och 3) Att ta fram rekommendationer för hur det företagsfrämjande systemet kan utvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv och hur kvinnors företagande kan integreras i det regionala tillväxtarbetet. Förstudien har genomförts genom en kombination av metoder: dokumentstudier, intervjuer och en workshop. Resultatet av förstudien pekar ut fem områden där konsultteamet funnit att Kalmar län har styrkor, men där det i nuläget också finns hinder i arbetet med att främja kvinnors (och mäns) företagande. 1) Mottagarkapacitet. Det finns en relativt god mottagarkapacitet i Kalmar län när det gäller att forma strategier för att integrera kvinnors företagande i tillväxtarbetet. Intresset finns för att utveckla det företagsfrämjande systemet och en grund för jämställdhetsintegrering i och med utvecklingsarbetet inom program Hållbar Jämställdhet (HÅJ) på Regionförbundet i Kalmar län. Samtidigt färgas främjarnas arbete av föreställningar om företagare och upplevelser av möten med enskilda företagare generaliseras till att gälla kvinnor som grupp. Insatserna färgas av en ansats där brister hos kvinnor som företagare fokuseras (kunskapsbrister, relationsbrister och attitydbrister) snarare än en ansats som fokuserar på villkor samt att synliggöra brister i det företagsfrämjande systemet. 3

2) Strategier, program och underlag Det finns underlag i form av olika program, kartläggningar och studier som sammantaget skapar en plattform för framtida insatser i länet. Samtidigt färgas även dessa program av normer kring kön kopplat till företagande och de rekommendationer som ges med koppling till företagsutveckling tar sällan hänsyn till ett jämställdhetsperspektiv. Vidare saknas mer omfattande studier av kvinnors och mäns företagande i länet och analyser av olika branscher. 3) Uppföljning och utvärdering Regionförbundet i Kalmar län har upphandlat konsulter för att följa upp riktade insatser för kvinnors företagande samt andra insatser statistiken delats upp för företag ledda av kvinnor/män. Även program FKF har följts upp. Samtidigt behövs könsuppdelad statistik på olika nivåer och det är svårt att få en samlad bild av hur olika insatser för kvinnors (och mäns) företagande i länet följs upp och utvärderas. 4) Generella insatser Det finns flera insatser som tycks nå både kvinnor och män och t.ex. konsultcheckar kan användas för olika satsningar i företagen. Drivhuset Kalmar, lyfts i den här rapporten fram som ett gott exempel. Samtidigt finns brister i systemet och flera utvecklingsområden för att kvinnor och män skall få del av olika insatser. De behövs t.ex. fler insatser för att nå företagen med insatser för internationalisering, och FoU samarbete. 5) Insatser för olika branscher Kalmar län har kommit en bit på väg i arbetet med att rikta uppmärksamheten på olika branscher där många kvinnor driver företag och ett gott exempel är besöksnäringen. Samtidigt behövs mer resurser och insatser även utanför de tekniktunga områdena. Inom program FKF sker satsningar på kvinnors företagande inom otraditionella områden, men här måste fler företagsfrämjande aktörer engageras. Konsultteamets rekommendationer för hur det företagsfrämjande systemet i Kalmar län kan utvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv och hur kvinnors företagande kan integreras i det regionala tillväxtarbetet presenteras i ett 12-punktsprogram indelat i tre nivåer: Handläggare och rådgivare, Organisation och nätverk, samt Program och insatser. Detta för att bli så konkret och användbart som möjligt, samt att på bästa sätt möta de utvecklingsbehov som identifierats i förstudien. 4

Rekommendationerna bygger dels på det material som samlats in i Kalmar län och dels på jämförelser med andra regioner i Sverige (t.ex. Östergötland, Dalarna och Södermanland) och EU (främst Skottland). De 12 rekommendationerna har av konsultteamet bedömts kunna initieras under innevarande programperiod för FKF och förslagen kan användas i arbetet med EU2020, de europeiska strukturfonderna för 2014-2020, samt fungera som vägledning i arbetet med den nya handlingsplanen för jämställt regionalt tillväxtarbete. Rekommendationerna åtföljs i rapporten av förslag till modeller, metoder och verktyg som kan användas i det fortsatta utvecklingsarbetet i Kalmar län, samt en inrådan att avsätta särskilda medel för jämställdhetsintegrering. Tillsammans med tydligt definierade ansvarsområden, utpekande av ansvariga aktörer och personer skapas förutsättningar för ett framgångsrikt jämställdhetsintegreringsarbete. För oavsett vad som står i planer, strategier, program, kartläggningar och förstudier blir det inget av jämställdhetsintegrering utan resurser. Ett 12-punktsprogram för att integrera jämställdhet i det företagsfrämjande systemet i Kalmar län Handläggare och rådgivare 1. Motverka myter om kvinnors och mäns företagande 2. Jämställdhetsintegrera beslutsprocesserna kring företagsstöd och projektverksamhet 3. Undersök dolda tillväxthinder relaterade till livspusslet och olika branscher 4. Satsa på genuscoachning för rådgivare och handläggare Organisation och nätverk 5. Stimulera lärande internt hos aktörer och mellan aktörer 6. Samverka för att bygga strukturkapital och tydliggör olika aktörers roller 7. Starta kompetensnätverk för branschspecifika frågor 8. Genomför strategiska insatser tillsammans med andra län i Småland-Blekinge Program och insatser 9. Ta fram branschanalyser med ett genusperspektiv 10. Arbeta med en modell för att följa upp fördelningen av företagsstöd 11. Starta interregionalt samarbete med koppling till EU 2020 12. Avsätt resurser för integrering och undvik papperstigern 5

Innehåll Sammanfattning... 3 1. Uppdraget och dess bakgrund... 8 1.1 Uppdraget... 8 1.2 Utgångspunkter... 9 2. Regional kontext... 14 2.1 Företagsfrämjande systemet... 14 2.2 Insatser för kvinnors företagande... 17 2.3 Lokala genuskontrakt... 19 2.4 Kvinnors företagande i Kalmar län... 20 3. Genomförande och metod... 25 3.1 Dokumentstudier... 25 3.2 Intervjuer med handläggare på Regionförbundet... 25 3.3 Intervjuer med företagsfrämjare... 26 3.4 Analyser av materialet... 26 3.5 Workshop... 27 4. Resultat från förstudien... 28 4.1 Språk och insatser återskapar normer... 28 4.2.1 Men det finns ambitioner och det finns ett gediget underlagsmaterial... 30 4.2 Myter och kunskapsbrist ett hinder för effektivare insatser... 31 4.2.1 Att arbeta med särskilda insatser för kvinnor... 31 4.2.2 Att arbeta med jämställdhetsintegrering... 34 4.3 Samverkan kring strategiska områden... 41 5. Analys... 43 5.1 Svårt att mäta effekter... 43 5.2 Men det underlättas med en analysmodell... 44 5.3 Styrkor och utvecklingsområden... 46 6. Rekommendationer... 50 6.1 4P modellen... 51 6.2 Ett 12-punktsprogram för Kalmar län... 53 6.3 Avslutande reflektioner... 57 Referenser... 58 Bilaga 1: Analyserade dokument inom Förstudie Kalmar FKF... 63 6

Bilaga 2: Intervjuguide och intervjupersoner Regionförbundet i Kalmar län... 65 Bilaga 3: Intervjuguide och intervjupersoner företagsfrämjande aktörer Kalmar län... 67 Bilaga 4: Workshop 2 maj 2012... 71 Bilaga 5: Myter och fakta om kvinnors företagande (i Kalmar län)... 74 Bilaga 6: Intervjuade aktörers tjänsteutbud... 79 7

1. Uppdraget och dess bakgrund Föreliggande rapport presenterar resultaten från en förstudie och analys av det företagsfrämjande systemet i Kalmar län med koppling till det nationella programmet Främja Kvinnors Företagande (FKF). Den har genomförts av Cecilia Boström Konsult på uppdrag av Regionförbundet i Kalmar län under perioden 6 mars - 15 maj 2012. Förstudiens resultat och förslag till rekommendationer har förutom i denna skriftliga rapport presenterats vid en workshop på Öland 2 maj, 2012. I det första avsnittet beskrivs bakgrunden till uppdraget och en genomgång sker av forskning med relevans för detsamma. Därefter följer en beskrivning av det regionala sammanhanget i avsnitt 2 med introduktion till det företagsfrämjande systemet samt insatser för och korta fakta om kvinnors företagande i Kalmar län. I avsnitt 3 beskrivs de metoder dokumentstudier, intervjuer och en workshop som använts i förstudien och i avsnitt 4 resultaten från olika källor. Därefter analyseras i avsnitt 5 styrkorna i och utvecklingsområden för det företagsfrämjande systemet i Kalmar län. Rapporten avslutas med ett antal rekommendationer för det fortsatta arbetet (avsnitt 6). 1.1 Uppdraget Regeringen har under perioden 2011-2014 avsatt 400 mkr i programmet Främja Kvinnors Företagande (FKF), som administreras via Tillväxtverket. Syftet är att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag startas, drivs och utvecklas av kvinnor. 1 I Kalmar län fördelar Regionförbundet medel till affärs- och innovationsutvecklingssatsningar inom ramen för FKF. För perioden 2011-2012 förfogar Regionförbundet i Kalmar län över 3 681 000 kr inom programmet. En utlysning av projektmedel har genomförts av Regionförbundet och ansökningar för nästa period skall vara Regionförbundet i Kalmar län tillhanda senast den 30 aug, 2012. 2 I Tillväxtverkets beslut om fördelning av medel till regionförbund eller länsstyrelser inom ramen för program FKF 2011-2012 ingår att varje län skall genomföra en förstudie, som rapporteras skriftligt senast i juni 2012. Förstudierna och kartläggningarna i länen skall medverka till framtagandet av en nationell strategi med målet att bidra till att kvinnor och män efter programperioden skall få del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Cecilia Boström Konsult fick i uppdrag av Regionförbundet i Kalmar län att genomföra förstudien och uppdraget har i huvudsak omfattat tre delar: 1 se www.tillvaxtverket.se/kvinnorsforetagande 2 se www.kalmar.regionforbund.se/projekt-foretagsstod/kvinnors-foretetagande/ 8

1. Att analysera det företagsfrämjande systemet i Kalmar län ur ett jämställdhetsperspektiv (arbetssätt hos företagsstödjande aktörer, insatser för kvinnors företagande och insatser för jämställdhetsintegrering). 2. Att beskriva förutsättningarna för kvinnor och män att ta del av det företagsfrämjande systemet i Kalmar län, samt systemets styrkor och svagheter. 3. Att ta fram rekommendationer för hur det företagsfrämjande systemet kan utvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv och hur kvinnors företagande kan integreras i det regionala tillväxtarbetet. Uppdraget har genomförts av Cecilia Boström Konsult tillsammans med tre andra företag: Encounter AB, Karin Gagner Konsult och Kontigo AB. Cecilia Boström har varit projektledare och uppdragsansvarig. Inger Danilda från Encounter AB har varit metod- och kvalitetsansvarig. Karin Gagner har ansvarat för intervjuernas genomförande och medverkat i analysfasen. För materialinsamling utöver intervjuerna, analys samt rapportförfattande har främst Cecilia Boström och Inger Danilda ansvarat. Peter Kempinsky, Moa Almerud och Peter Bjerkesjö från Kontigo AB har bidragit i analysfasen. Förstudien har även koppling till ett uppdrag att ta fram en handlingsplan för att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet under perioden 2012-2014. Syftet med de regionala handlingsplanerna, som är kopplad till en nationell handlingsplan 3, är att skapa en ökad strategisk och långsiktig förståelse för hur ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra planeringen och genomförandet av tillväxtarbetet på regional nivå. 1.2 Utgångspunkter Program FKF skall ses i ljuset av tjugo års satsningar på att främja kvinnors företagande med insatser som affärsrådgivare för kvinnor, resurscentraverksamhet, experimentella projekt, forskningsprogram och transnationellt samarbete. Satsningar som har omfattat såväl riktade insatser som vänt sig till kvinnor som (potentiella) företagare, som satsningar på integrering av ett jämställdhetsperspektiv i det företagsfrämjande systemet. De insatser som genomförts kan också betraktas utifrån flera olika politikområden utöver näringspolitiken t.ex. regionalpolitiken och arbetsmarknadspolitiken. Under de senaste åren har en del uppmärksamhet riktats mot socialförsäkringssystemet och trösklar in i företagandet för kvinnor (och män). Insatser för kvinnors företagande har i allt högre utsträckning även kommit att associeras med jämställdhetspolitik. Såväl forskare som praktiker har dock lyft fram att insatser för kvinnors företagande inom olika politikområden utgår från olika perspektiv. 3 Se www.regeringen.se/sb/d/2498/a/187660 9

Tillväxtargumenten och jämställdhetsargumenten i stödprogrammen (läs insatser för kvinnors företagande) behöver inte vara förenliga (sid 11, Vinnova 2011). Riktade insatser för kvinnors företagande kan både ha positiva och negativa följder för jämställdheten beroende på hur de utformas. Om kvinnors företagande främjas ur ett ekonomiskt perspektiv handlar det om kvinnors bidrag till ekonomisk tillväxt och bilder av kvinnor som en (outnyttjad) resurs. I det här perspektivet finns en risk att vi bortser från trösklar in i företagandet med koppling till villkoren på arbetsmarknaden i stort för kvinnor och män. Om kvinnors företagande främjas ur ett kvinnoperspektiv handlar det om stöd för kvinnor och om extra resurser för att kvinnor skall kunna ta sig över trösklarna. Här finns en risk att bortse från de likheter som finns mellan kvinnor och män som företagare. Om kvinnors företagande främjas ur ett genusperspektiv innebär det en kritik av det företagsfrämjande systemet och rådande normer i systemet utmanas. (Pettersson, 2012). Det väcker motstånd och här finns en risk att inte se trösklarna i förändringsarbetet hos företagsfrämjarna. JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING OCH GENUS Den svenska jämställdhetspolitiken syftar dels till att motverka och förändra system som befäster fördelningen av makt och resurser mellan könen på en samhällelig nivå, dels till att skapa förutsättningar för att kvinnor och män skall ha lika makt och möjlighet att påverka sin livssituation. Att arbeta effektivt för att nå de jämställdhetspolitiska målen innebär ofta att vi behöver kombinera särskilda insatser för kvinnor eller män med strategier för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i den ordinarie verksamheten. Jämställdhetsintegrering som strategi har använts i Sverige och inom EU sedan mitten av 1990-talet. Att arbeta med jämställdhetsintegrering innebär att man i alla beslut som fattas och strategier som utformas, på alla samhällsnivåer, har med ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär att vi (helst) innan vi fattar beslutet eller lägger fast en strategi, funderar över vilka konsekvenser beslutet kommer att få för gruppen kvinnor och gruppen män. Det innebär att strategier och insatser för att skapa ett gott företagsklimat i en region tar hänsyn till villkoren för kvinnor och mäns företagande snarare än egenskaper hos företagaren. Om målsättningen är att öka kvinnors företagande innebär villkorstänkandet i större utsträckning en förändringsmöjlighet än ett fokus på egenskaper (se t.ex. Danilda, 2001). Analyser av det företagsfrämjande systemet kan betraktas i ljuset av både entreprenörskaps- och genusforskning. Genusbegreppet är ett analytiskt verktyg som fokuserar hur kön konstrueras socialt och vilka konsekvenser detta har för kvinnors och mäns villkor och förutsättningar inom ett specifikt område som t.ex. företagsfrämjande. Genom att göra analyser med ett genusperspektiv kan 10

möjligheter identifieras som annars inte skulle ha upptäckts. Genom att uppmärksamma betydelsen av kön kan analyserna göras spetsigare, effektivare och mer kraftfulla. Det kan vara svårt att upptäcka likheter mellan kvinnors och mäns företagande om vi utgår från en könsblind analys av företagandet i en region. En genusmedveten analys bidrar till att föreställningar om kvinnors företagande som något annorlunda än mäns företagande kan synliggöras (se t.ex. Hedfelt, 2008; Rapp & Sundin, 2011). FÖRESTÄLLNINGAR OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ KVINNOR OCH MÄN SOM FÖRETAGARE Forskningen har visat hur föreställningar om företag, företagare och företagsamhet har inflytande över det företagsfrämjande systemet. I OECD (2012) rapporten för Småland-Blekinge hänvisas bland annat till forskning av Helene Ahl (2006), som visar att företagaren antas vara en man och att företagande förknippas med maskulinitet. En manlig norm genomsyrar främjandesystemet och begrepp som entreprenör och innovatör associeras i högre utsträckning till män (som grupp) än kvinnor (som grupp). I det regionala strukturfondsprogrammet för Småland och Öarna (Tillväxtverket, 2011) poängteras att vi har lägre förväntningar på kvinnors än mäns företagande samt att möjligheterna till ekonomisk avkastning på affärsidéer från kvinnor värderas lägre (sid 92). Föreställningar i samhället leder till att många kvinnor inte identifierar sig med rollen som företagare samt att samhället inte identifierar kvinnor som entreprenörer. Entreprenörskapsbarometern från 2008 (Nutek) visar också att andelen unga som anger att de fått kunskap om entreprenörskap och uppmuntran i skolan är högre bland män än bland kvinnor. Kvinnor och män som företagsledare speglas på skilda sätt media där kvinnor som är företagare i första hand är kvinnor medan män i första hand är företagare (se t.ex. Vinnova, 2011). Dessa föreställningar påverkar även affärsrådgivarnas syn på vad som krävs för att lyckas och vilka idéer som betraktas som bärkraftiga (se t.ex. Boström m.fl.). Hedfelt (2008) har i studier av kvinnors företagande funnit att kvinnors intresse för att vara med i ett nätverk för kvinnor som är företagare tycks ha att göra med att de identifierar sig med bilden av kvinnor som företagare. De kvinnor som söker sig till andra företagsnätverk identifierat sig med bilden av företagaren. Oavsett vilket nätverk som kvinnorna söker sig till står ofta affärsnyttan i fokus för företagarna. STÖRRE LIKHETER ÄN SKILLNADER Både inom forskning och praktik har ofta skillnaderna mellan kvinnor och män som företagare betonats. Det är dock större likheter än skillnader mellan kvinnors och mäns företagande i Kalmar län, liksom i övriga landet. Den nationella statistiken från Tillväxtverket (2012) visar gruppen kvinnor som har företag är yngre, mer välutbildade och oftare kombinatörer än gruppen män som 11

företagare. Utbildningsnivån för kvinnor som driver företag i Kalmar län i likhet med övriga landet högre för kvinnor (29,5% av kvinnorna med företag har eftergymnasial utbildning) än för männen (20,8 %) (Tillväxtverket 2009). Samtidigt är utbildningsnivån lägre för både kvinnor och män som driver företag i Kalmar än i många andra delar av landet, framförallt storstadslänen. Även i Jönköping, Östergötland, Kronoberg och Blekinge är andelen kvinnor med företag som har eftergymnasial utbildning något högre (över 30 %). De skillnader som finns mellan kvinnors och mäns företagande kan annars i stor utsträckning relateras till villkoren på arbetsmarknaden: könsuppdelningen, deltidsarbete och möjligheter att kombinera arbete och familj. Det är t.ex. betydligt vanligare att män går direkt från en anställning till eget företagande än att kvinnor gör det, medan det är lika vanligt för kvinnor och män att bli företagare om de redan har ett företag som bisyssla (Tillväxtverket 2012). Kvinnor (som grupp) anpassar i högre grad än män (som grupp) sitt företagande till familjesituation. Ibland men långt ifrån alltid är företagandet ett sätt att hantera det så kallade livspusslet för kvinnor (och män). Familjehänsyn är en stark drivkraft både för kvinnors företagande och för deras sätt att driva företagen på (sid 6, Rapp & Sundin, 2011). En mer jämställd fördelning av det obetalda arbetet skapar bättre villkor för kvinnors företagande. Könssegregering inom utbildning och arbetsliv påverkar vilka branscher som kvinnor och män väljer att starta företag i. Det är större skillnader mellan företagare i olika branscher än mellan kvinnor (som grupp) och män (som grupp) i företagandet generellt. Kvinnor och män som driver företag i en och samma bransch har i stor utsträckning behov av samma stöd. Skillnaderna kan dock vara stora mellan villkoren i olika branscher. Inom t.ex. vård och omsorg har regelverk, upphandlingar och finansiering stort inflytande samt i vilken utsträckning som brukare och patienter själv har möjligt att välja utförare. EN BALANSAKT MED RIKTADE INSATSER Tidigare uppföljningar av FKF i Kalmar län (Ramböll, 2011) har riktat uppmärksamheten på att specifika satsningar på kvinnor som målgrupp kan återskapa föreställningar om kvinnligt och manligt i det företagsfrämjande systemet. Riktade insatser är viktiga för att synliggöra villkor för kvinnor och mäns företagande, uppmärksamma branscher där många kvinnor är verksamma och utveckla företagsstödet, men riskerar samtidigt att delvis motverka en integrering av kvinnors företagande i det regionala tillväxtarbetet. Projektformen kvinnors företagande permanentas och blir inte en del det ordinarie företagsfrämjade systemet. Det kan behövas riktade insatser för att systemet skall bli jämställt, men svenska forskare hävdar att en ökad genusmedvetenhet i det ordinarie företagsfrämjande systemet är den viktigaste åtgärden 12

för att kvinnor och män skall få del av olika former av stöd på lika villkor (se t.ex. Vinnova 2011). Det behövs affärsrådgivning som tar upp genusaspekter, branschtillhörighet, företagsform och företagsstorlek. Idag påverkar planer och strategier kvinnor och män som driver företag på olika sätt och villkoren för kvinnors företagande belyses sällan ur olika perspektiv. De insatser som genomförs ger ofta resultat för enskilda kvinnor som deltar och uppföljningen av insatserna i Kalmar län (Ramböll 2011) visar att många deltagare varit nöjda. Däremot är det svårare att påvisa resultat på den strukturella nivån och relativt få insatser sker idag utifrån att de modeller som designats för kvinnor integrerats i det företagsfrämjande systemet. 13

2. Regional kontext 2.1 Företagsfrämjande systemet [Skriv text] Det finns skillnader mellan stödet till och prioriteringen av sektorer och branscher, vilket påverkar kvinnors förutsättningar att ta del av olika former av stöd. Utifrån dessa skillnader har intresset ökat för att ta fram analyser av olika näringar ur ett genusperspektiv. 4 I syfte att kunna uppnå större effekter och effektivitet i det stöd som erbjuds (potentiella) företagare är det viktigt att kunna analysera systemet dels utifrån bransch, dels utifrån föreställningar om kvinnors (och mäns) företagande med koppling till olika branscher. Idag finns det ofta begränsat med regionala studier som analyserar näringar ur ett genusperspektiv och så har fallet varit i Kalmar län. Inom ramen för förstudien har det därför inte varit möjligt att närmare fördjupa sig i olika branscher utan vi väljer istället för att rekommendera ett urval av studier (se referenslista) och att Regionförbundet initierar en eller flera regionala analyser t.ex. av besöksnäringen och vård- och omsorg. Nedan fokuserar vi på utbudet av tjänster i det företagsfrämjande systemet i Kalmar län och några aspekter med koppling till kvinnors och mäns möjligheter att ta del av tjänsterna. Vi återkommer även till detta i kommande avsnitt av rapporten (4, 5 och 6). TJÄNSTEUTBUDET En utgångspunkt vid kategorisering av stöd till (potentiella) företagare är att utgå från de olika faser som kan urskiljas i en process från idé, uppstart, etablering/driva företag samt tillväxt. Det kan underlätta kategoriseringen av olika typer av insatser och tjänster som erbjuds samt vilka aktörer som erbjuder vad i de olika faserna. Tjänster som rådgivning, finansiering/ekonomiskt stöd, kurser/utbildningar, information, nätverk, mentorskap, coachning, företagsutvecklingsprojekt, klusterutveckling och tillgång till lokaler. Detta är ett linjärt perspektiv som har sina brister efterson det tar sin utgångspunkt i aktörernas utbud av tjänster snarare än kundernas behov. En företagare kan ha flera idéer samtidigt och befinna sig i olika faser av en process. Inom ramen för uppdraget att analysera det företagsfrämjande systemet ur jämställdhetsperspektiv har representanter för tio olika aktörer utöver Regionförbundet i Kalmar län, kontaktats för intervjuer (se tabell 1 nedan och avsnitt 3). Samtliga aktörer utom Drivhuset erbjuder tjänster i samtliga faser: uppstart av nya företag, etablering och tillväxt. En kort beskrivning av respektive aktörs tjänsteutbud återfinns i bilaga 6. 4 Se t.ex. rapporter rån LRFs Jämställdhetsakademi: Den osynliga entreprenören. Genus och företagande i de gröna näringarna (2009) och Från vem och till vem? De gröna näringarnas ekonomiska flöden ur ett genusperspektiv (2011). Se t.ex. Länsstyrelsen Södermanland (2005) Frisk tillväxt i hälsobranschen! Lika Villkors kartläggning och analys av den alternativa hälsobranschen i Södermanlands län. 14

Det företagsstöd som erbjuds via Regionförbundet omfattar stöd för kommersiell service, konsultcheckar, samverkan mellan småföretag inom marknadsföring eller produktutveckling och innovationsfinansiering. Tillsammans med ALMI etablerar Regionförbundet under 2012 ett nätverk av personer inom strategiska områden att fungera som bollplank till företagen. Dessutom genomför Regionförbundet informationsinsatser för att öka andelen ansökningar från företag som leds av kvinnor och kvinnor och män med utländsk bakgrund. Utöver Regionförbundet och de aktörer som kontaktats i samband med förstudien återfinns i Kalmar län inom det företagsfrämjande systemet t.ex. resurscentra för kvinnor, länsstyrelsen, Atrinova Affärsutveckling, Coompanion, lokala utvecklingscentrum i kommunerna, Exportrådet, Innovationsbron, Linnéuniversitetet samt kluster inom olika områden t.ex. trä och miljöteknik. Den funktionsanalys av innovationssystemet i Småland-Blekinge som genomförts av Kontigo AB (2010) visade att en stor del av aktörernas verksamhet i systemet (ca 1/5) handlar om att bygga nätverk och stärka samverkan. Dessutom innefattar främjarnas tjänster olika former av rådgivning kring produktutveckling och/eller innovation, uppstart av nya företag, affärsutveckling i befintliga företag och patent/licensiering. Däremot var exportfrämjande insatser en liten del av aktörernas verksamhet. I det här sammanhanget är det viktigt att lyfta fram att kvinnor (och män) som är företagare oftare har kontakter med banker och revisionsbyråer än med offentligt finansierade främjare. Dessa aktörer spelar tillsammans med kunskapsintensiva tjänsteföretag, konsulter och affärsnätverk också en roll för att utveckla ett jämställt företagsfrämjande system. TABELL 1: INTERVJUADE AKTÖRER I FÖRSTUDIEN OCH DERAS TJÄNSTEUTBUD Starta Etablera/driva Växa 1. Drivhuset X X 2. Kalmar Science Park X X X 3. ALMI X X X 4. Företags Centrum Oskarshamn (FCO) X X X 5. Mönsterås Utvecklings AB (MUAB) X X X 6. Möre Resurscentrum X X X 7. Nybro Brunn X X X 8. Västervik Framåt X X X 9. Ölands Näringslivskontor X X X 10. IUC Kalmar län (X) 5 X X 5 Via LUC (Lokalt Utvecklings Centrum) som IUC driver på uppdrag av Kalmar Kommun och Regionförbundet i Kalmar län. 15

Det har inte varit möjligt att inom ramen för uppdraget sammanställa könsuppdelad statistik för varje enskild aktör, eftersom underlag i många fall saknas. Mot bakgrund av detta är det därför svårt att göra mer kvalificerade bedömningar av kvinnors och mäns tillgång till olika typer av stöd samt stöd i olika faser. Under 2011 var andelen företag ledda av kvinnor som fick stöd via t.ex. ALMI drygt 40 % (ALMI, 2012), men det behövs mer differentierad könsuppdelad statistik för att se hur resurserna fördelats. I den analys som Kontigo AB (2010) genomfört av innovationssystemet angav ca 20 % av främjarna att de arbetade med rådgivning och finansiering som specifikt vände sig till kvinnor. Analysen visar dock inte i vilken utsträckning som resurserna för företags- och innovationsfrämjande fördelas jämt mellan kvinnor och män som driver eller startar företag. Uppföljningar av företagsstöd i form av konsultcheckar och såddfinansiering via Regionförbundet i Kalmar län visar dock att företag ledda av kvinnor är underrepresenterade bland de företag som får såddfinansiering och att det är svårt att bedöma effekterna av finansieringen (Ramböll 2009a). Andelen kvinnor som fått stöd i form av såddfinansiering var 19 %, vilket är mindre än den totala andelen företagare som är kvinnor i länet. En förklaring som presenteras i uppföljningen är att kvinnor kan vara underrepresenterade inom de branscher dit såddfinansieringen kanaliseras. Det finns en risk att snedvridningen i fördelningen uppstår redan till följd av kriterierna för att berättigas stöd, vilket sedan förstärks ytterligare i ansökningsfasen (Tillväxtverket 2008). Statistiken från Tillväxtverket (2012) visar, till skillnad från flera andra län, att kvinnor som driver företag i Kalmar län inte i högre grad än företag som leds av män får avslag på sina ansökningar för lån och krediter. Däremot att kvinnor i lägre grad söker lån och krediter. Av de som fått konsultcheckar är knappt en tredjedel kvinnor (27 %) och i den uppföljning som skett dras slutsatsen att kvinnor och män har samma förutsättningar att få stöd. Både för såddfinansieringen och konsultcheckarna räcker det dock inte att följa upp andel kvinnor som fått stöd. Statistik måste också sammanställas för de summor som kvinnor och män sökt, belopp som de erhållit och bransch. KUNSKAP, SAMVERKAN OCH MER STRATEGISKA INSATSER Satsningen på konsultcheckar har annars varit framgångsrik i Kalmar län och företagen har varit nöjda när de tillfrågas om stödet via enkäter. De företag som fått stöd har växt mer än jämförelseföretag med liknande karakteristika som stödföretagen (Ramböll 2009b). I den uppföljning som skett föreslogs att konsultcheckarna skulle kunna omfatta fler områden och att kommunikationen kring det stöd som fanns skulle stärkas ytterligare, vilket också skett. Regionförbundet har, som nämnts ovan, även riktade informationssatsningar för att nå fler kvinnor. 16

Inom ramen för den analys av innovationssystemet som genomfördes av Kontigo AB (2010) fick aktörerna på en femgradig skala bedöma hur väl rådgivningen fungerar till personer som vill starta företag, till företag som vill expandera och till företag som vill exportera i Kalmar län. Snittet för Kalmar län var 3,4 av 5 för rådgivning till personer som vill starta företag medan motsvarande snitt för rådgivning kring export var 3,0. Liknande bedömningar skedde även för finansiering vid uppstart, expansion och internationalisering. Snittet var här något lägre än för rådgivning. I OECD rapporten för Småland-Blekinge (2012) poängteras att det finns en viss överlappning när det gäller offentlig finansierade företagsfrämjande insatser och behov av ett utvecklat samspel samt koordinering mellan olika insatser. En detaljerad vision av den regionala utvecklingen saknas både på länsnivå och på mer övergripande regional nivå. Samspelet och samverkan mellan olika delar av Småland beskrivs i termer av ad hoc och kan hämma gemensamma initiativ för kvinnors företagande. Bättre samordning mellan de olika aktörerna och de olika regionala utvecklingsinitiativen förordas. Detta stämmer väl överens med andra analyser av stöd- och rådgivningssystemet där behovet av att stärka kunskapsbasen och metodik för att utvärdera/certifiera systemet inte sällan diskuteras. Sammantaget tyder det tillgängliga underlaget från tidigare analyser på ett generellt behov av att utveckla det företagsfrämjande systemet i Kalmar län. I Kontigos analys av innovationssystemet lyftes bland annat följande utvecklingsområden fram: regionalt ledarskap, samverkan mellan länen, satsningar för kunskapsintensiva tjänsteföretag, stöd till FoU i småföretag och att involvera företagen i syfte att bättre fånga deras behov. Den del som satsas på internationalisering förefaller att vara låg även om en del resurser som kanaliseras via t.ex. kluster kan vara svåra att fånga. Samtliga dessa förslag är relevanta för att insatser inom program FKF och vi återkommer till behoven av att utveckla systemet med genusglasögon i avsnitt 4-6. 2.2 Insatser för kvinnors företagande Inom ramen för programmet FKF har Kalmar län sedan år 2007 satsat på projekt som syftat till att stärka befintliga företag som leds av kvinnor genom t.ex. kompetensutveckling, nätverkande, samverkan mellan företag, rådgivning och coachning. Dessutom har medel beviljats för satsningar på nyföretagande och för kvinnor som är intresserade av att köpa företag. Regionförbundet i Kalmar län har även valt att satsa på ett eget initiativ där företagare får tillgång till affärsutvecklare, tillväxtcheckar och seminarier. De insatser som Regionförbundet genomför inom ramen för programmet under 2011-2012 riktar sig till enskilda eller grupper och om insatsen riktar sig till en grupp kan den bestå av både kvinnor och män. Insatserna för män bekostas dock inte av programmet utan av andra, privata eller offentliga medel. 17

De urvalskriterier som formulerats för 2011-2012 är att projekten skall rikta sig till växande företag, branscher där kvinnor traditionellt inte bedriver verksamhet och/eller miljö- och energiföretag. Vidare kan de fokusera på marknadsutveckling och kundrelationer, utveckling och kommersialisering av innovationer och/eller att bryta mot traditionella mönster. Kompetens inom kvinnors företagande och jämställdhet bör finnas i insatserna. Ett av målen för programmet är att minst 15 % av deltagarna skall ha utländsk bakgrund och minst 10 % vara yngre än 35 år. SATSA PÅ STRATEGISKT VIKTIGA BRANSCHER Regionförbundet har utformat de nya utlysningarna utifrån de uppföljningar som tidigare genomförts inom programmet (Ramböll (2011). Här rekommenderades att det skall vara möjligt för män att delta. Genom att rikta sig till branscher där många kvinnor är verksamma eller genom att sätta upp ett kriterium i form av ett minimum av kvinnor i projekten kan en majoritet av kvinnor ta del av satsningarna. Det är viktigt att insatser även når kvinnor som driver företag i otraditionella branscher och i uppföljningen av såddfinansieringen rekommenderas Regionförbundet att arbeta aktivt för att nå fler kvinnoledda företag (Ramböll 2009a). I den nyligen antagna Regionala Utvecklingsstrategin (RUS, 2012) för Kalmar län är en rekommendation att kvinnors företagande särskilt skall stimuleras och i ägardirektiven till ALMI betonas att genusperspektivet skall utvecklas i hela verksamheten så att kvinnor och män bemöts på lika villkor. De övriga rekommendationer som ges i uppföljningarna av insatserna fram till 2009 är bland annat att värdera branscher där många kvinnor (och män) återfinns som företagare som strategiskt viktiga; beskriva mer detaljerat vilka företag(are) som skall nås av olika insatser; informera och synliggöra befintliga nätverk i regionen; och ta fram kriterier för och uppföljning av insatser. Att deltagande (potentiella) företagare varit nöjda med insatserna är inte tillräckligt utan det måste kopplas till konkreta resultat i företagen. Under 2011-2012 har Regionförbundet också valt att satsat på färre projekt, vilket gör det lättare att följa effekterna av enskilda satsningar. De riktade insatser som genomförs för kvinnors företagande i Kalmar län kan i stor utsträckning jämföras med andra län. Inom ramen för förstudien har vi dock inte kunnat identifiera några insatser med specifikt fokus på internationalisering eller FoU samarbete i Kalmar län. Det initiativ som Regionförbundet själv koordinerar med tillgång till affärsutvecklare och tillväxtcheckar skulle kunna främja sådana insatser. Inom ramen för satsningen är det viktigt att dels identifiera intresse för internationalisering i olika branscher, i mikroföretag och i företag som leds av kvinnor, dels uppmärksamma den potential som kan finnas inom olika tjänstenäringar. 6 Vi har inte heller 6 Se t.ex. den nationella strategin för tjänsteinnovation En strategi för ökad tjänsteinnovation, Näringsdepartementet 2010-07-08. 18

identifierat några satsningar på korskopplingar mellan olika branscher t.ex. hälsa och IT, vilket alltmer lyfts fram som en väg för att nå fler kvinnor som är företagare och involvera dem i kluster. 7 2.3 Lokala genuskontrakt Varje regions historia, institutionella och politiska förhållanden ger sin karaktär åt utvecklingen av kvinnors företagande, så även i Kalmar län. I varje region finns mer eller mindre uttalade normer för vad som är tillåtet för kvinnor och män, vad som betraktas som udda eller rent av olämpligt. Det finns (informella) genuskontrakt som reglerar vardagslivet, kvinnors och mäns ansvarsområden och villkoren för företagandet på olika sätt i skilda regioner (Forsberg 1997, Lönnbring 2003). Hur dessa kontrakt formas varierar över tid och mellan olika delar av Sverige, där storstäder som Stockholm karakteriseras av ett mer jämställt kontrakt. De lokala genuskontrakten har inflytande över kvinnors företagande samt de insatser som aktörerna väljer att satsa på. Vad som uppfattas som kvinnligt/manligt på olika platser i Kalmar formar villkoren för kvinnors och mäns företagande, deras val att bli företagare och valet av bransch. I praktiken skulle det kunna innebära att företagande inom en viss bransch kan uppfattas som en kvinnlig syssla i Kalmar län medan det uppfattas som en manlig syssla i ett annat län. Det kan innebära att kvinnor som uppfattas prioritera sitt företagande framför familjen kan få reaktioner i sin omgivning. Både kvinnor och män bidrar till att upprätthålla kontrakten som återskapas i en ständigt pågående process i vardags- och näringslivet. De kan följa det, bryta mot det eller kanske flytta (Forsberg 1997; 2000). Samtidigt har dessa osynliga kontrakt gränser som kan omförhandlas och förflyttas. De är inte heller enhetliga utan de består av många kulturer och värderingar. Inom ramen för förstudien har vi genom intervjuer se avsnitt 4 fångat olika uttryck för genuskontrakten i Kalmar län. Sambandet mellan de lokala genuskontrakten och andelen kvinnor som är företagare är långt ifrån linjärt. En hög andel kvinnor som är företagare i en region är inte heller uttryck för ett jämställt genuskontrakt utan kan ibland spegla det motsatta. I småföretagarregioner finns ibland men inte alltid en högre andel kvinnor som är företagare och tidigare studier har jämfört t.ex. Gotland som associerats till ett mer jämställt kontrakt med t.ex. Jönköping associeras till ett mer traditionellt kontrakt (se t.ex. Danilda, 2001). På Gotland har andelen nyföretagare bland kvinnor legat i topp i Sverige under många år medan Jönköping haft en mycket längre andel. Oavsett att det inte går att utläsa linjära samband eller j kan studier av lokala genuskontrakt och kvinnors företagande öka kunskaperna om de villkor som gäller för kvinnor och män som driver företag i en region. Inomregionala skillnader mellan kontrakten kan analyseras med indikatorer inom 7 Se t.ex. Danilda & Granat Thorslund (2011) Innovation & Gender, Vinnova 2011:03 19

områden som företagande, politik, arbetsliv och familjeliv och kompletteras med kvalitativa data från t.ex. intervjuer. W7 Dalarna 8, som arbetar med satsningar på kvinnors företagande i kommuner i norra Dalarna, gav en forskargrupp i uppdrag att studera de lokala genuskontrakten bland annat i detta syfte (Uppsala Research & Consulting AB, 2011). Om ambitionen i Kalmar län är att skapa ett gott företagsklimat, som utgår från kvinnors och mäns vardag och livsvillkor, skulle en motsvarande undersökning kunna ge värdefull kunskap att bygga vidare på. En del av kontraktet är segregeringen på arbetsmarknaden där Kalmar län i likhet med övriga delar av landet har en könsuppdelning. Segregeringen inom utbildning, arbetsmarknad och företagande påverkar valet att bli företagare. Kvinnor återfinns i stor utsträckning (till 50 procent) inom den offentliga sektorn i kvinnligt kodade yrken och män inom den privata sektorn i manligt kodade yrken. En hypotes, som inte kunnat undersökas inom ramen för förstudien, är att företagandet är än mer segregerat än arbetsmarknaden som helhet i länet. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden lyfts också fram i olika rapporter och program som ett hinder för tillväxt i Kalmar län (se bilaga 1). Villkoren på arbetsmarknaden förväntas påverka inflyttningen av familjer där bägge parter söker högkvalificerade arbeten. Rapporterna uppmärksammar att fler kvinnor än män flyttar från Kalmar län och att de kvinnor som pendlar till andra län i något högre utsträckning än män reser till storstadsområdena, samt att det saknas lämpliga arbetstillfällen för många kvinnor i länet. I regioner med hög andel privata och offentliga tjänster är arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor ofta högre än i regioner med hög grad av tillverkningsindustri. Förvärvsfrekvensen är ofta beroende av näringslivets och arbetsmarknadens struktur. I Kalmar län som helhet ligger dock både kvinnors och mäns förvärvsfrekvens över riksgenomsnittet 9. 2.4 Kvinnors företagande i Kalmar län Det finns fortsatt problematik med företagsstatistiken när det gäller uppdelning på kön och beroende på källan får vi delvis olika siffror gällande kvinnors företagande, så även för Kalmar län. När vi studerar statistik för kvinnors och mäns företagande gäller det att vara vaksam på hur den presenteras (se t.ex. Boström m fl, 2010). Statistiken måste sättas in i sitt sammanhang och tolkas utifrån hur det ser ut i Kalmar län, kvinnor och män som företagare och genuskontrakten, se även föregående avsnitt. Man måste också vara vaksam på vilka källor som används för statistiken, deras möjligheter och begränsningar. Exempelvis finns det flera forskare som hävdar att det är en myt att kvinnor i andra länder skulle vara mer företagsamma än i Sverige. Företagsamheten formas i den 8 Se www.w7dalarna.se/ 9 http://www.regionfakta.com/kalmar-lan/arbete/forvarvsfrekvens-i-aldersgrupper/ Statistik från SCB, sidan uppdaterad 2011-12-14. 20

nordiska välfärdsmodellen med ett system som gynnar anställning och det är stora skillnader på välfärdsmodellerna inom EU (se t.ex. Vinnova 2011). ANDEL KVINNOR BLAND ETABLERADE FÖRETAGARE OCH NYFÖRETAGARE Studien Företagens villkor och verklighet (Tillväxtverket, 2011) visar att den största andelen företag som drivs av kvinnor finns i Norrbottens (24,8 %), Stockholms (24,5 %), Södermanlands (24,2%), Kalmar (23,9%) och Uppsala län (23,8%). Den här statistiken omfattar företag med 0 49 anställda med minsta omsättning på 200 000 kronor per år, men i statistiken finns inte företag inom jordbruk, skogsbruk, fiske, fastighet och finans. År 2010 startades 26 % av de nya företagen av kvinnor i Kalmar län, jämfört med 32 % i riket som helhet. Ytterligare 9 % av de nystartade företagen i Kalmar län startades år 2010 av kvinnor och män gemensamt, jämfört med 7 % i riket som helhet. TILLVÄXTVILJA OCH HINDER FÖR TILLVÄXT Resultaten från studien visar att 42 % av företagen som leds av kvinnor med 0 49 anställda i Kalmar län vill växa både omsättningsmässigt och genom att anställda personal, att jämföra med 37 procent i riket. Ytterligare 30 % av kvinnorna med företag i Kalmar vill växa enbart genom att öka omsättningen. Denna andel är 40 procent för riket som helhet. Ca 10 % av företagen som drivs av kvinnor med 0 49 anställda ser tillgången till lån och krediter som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt, vilket är en något lägre andel än för män. En något större andel kvinnor ser konkurrens från andra företag, lagar och myndighetsregler samt lönsamhet och efterfrågan som ett hinder för tillväxt än i riket som helhet. Tillgången till infrastruktur lyfter en högre andel kvinnor fram i Kalmar län (12 %) än i riket (4 %) fram som hinder för tillväxt. Tidigare statistik (Tillväxtverket 2009) visade att majoriteten av företagen oavsett om de leds av en kvinna eller en man är inriktade på en lokal marknad i Kalmar län. Andelen företagare som är män och riktar sig till en nationell marknad är dock något högre (20,2 %) jämfört med kvinnor (14, 5 %). En mycket liten andel av företagen riktar sig till en internationell marknad, 1, 5 % av företagen som leds av kvinnor och 4,1 % av företag ledda av män. ÄR DET MER JÄMSTÄLLT I BORGHOLM ÄN I KALMAR? I tabell 2 nedan har vi utifrån statistik från Företagarna (2011) och en modell som använts av Mona Hedfelt (2008). Vi har kategoriserat kommunerna i Kalmar län dels utifrån hur hög andel kvinnor som är företagare bland andelen i arbetsför ålder (16-64 år), dels utifrån andel företagare. Dessa siffror har jämförts med riksgenomsnittet och kommunerna har placerats in utifrån sina positioner i 21

statistiken. De flesta av kommunerna i Kalmar län återfinns i de genomsnittliga kategorierna, men det finns de som avviker. Av statistiken från Företagarna framgår att kvinnors andel av den totala företagarpopulationen i Kalmar län är 27,7% vilket placerar länet på 11 plats i en ranking av samtliga län. När det gäller unga företagare (under 35 år) hamnar länet först på 19.e plats. Mönsterås ligger högt upp avseende kvinnor som har företag (34,3%). Borgholm har en hög andel kvinnor sysselsatta i eget företag (9,3 %) medan Kalmar avviker i den andra riktningen för bägge axlarna. Är det villkoren på arbetsmarknaden pushar ut kvinnor i företagande i Borgholm för att de skall kunna stanna kvar, karakteriseras bygden av företagsamhet eller är det lokala genuskontraktet mer jämställt? Kan kvinnor lättare få anställning i Kalmar, är genuskontraktet mer ojämställt och karakteriseras bygden av stora industrier snarare än småföretagande? TABELL 2: ANDEL KVINNOR BLAND FÖRETAGARNA OCH ANDEL KVINNOR SOM ÄR FÖRETAGARE BLAND KVINNOR I ARBETSFÖR ÅLDER (16-64 ÅR) 10 Högre andel kvinnor i gruppen företagare än riksgenomsnittet (över 30 %) Andel kvinnor i gruppen företagare nära riksgenomsnittet (27-29%) Lägre andel kvinnor i gruppen företagare än riksgenomsnittet (under 27 %) Hög andel företagare bland kvinnor i arbetsför ålder (över 5 %) Borgholm Andel företagare bland kvinnor i arbetsför ålder nära riksgenomsnitt (4-5 %) Mönsterås Vimmerby Emmaboda Hultsfred Mörbylånga Västervik Högsby Torsås Låg andel företagare bland kvinnor i arbetsför ålder (under 4 %) Nybro Oskarshamn Kalmar KVINNORS OCH MÄNS FÖRETAGANDE INOM OLIKA BRANSCHER Studien Företagens villkor och verklighet (Tillväxtverket, 2011) visar att den största andelen företag ledda av kvinnor i Kalmar län återfinns inom Handel (25 %), Kultur, nöje, fritid & annan service (22 %), Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik (15 %) och Hotell & Restaurang (14 %). En nästan lika stor andel finns inom Vård och omsorg (7 %) som inom Tillverkning (6 %). Statistik från Företagarna (2011) 10 Källa för statistiken Företagarna (2011) 22

visar att andelen kvinnor bland IT-företagarna är högre i Kalmar län (17,5%) än riksgenomsnittet (12,2%). Endast Södermanland har en högre andel (17,9 %). I det här sammanhanget bör poängteras att statistiken omfattar få företag totalt. Om vi ser till andelen kvinnor som är företagare i olika branscher och utifrån kvinnors och mäns andel av det totala företagandet inom den branschen, ser vi tydliga mönster (se tabell 3). Vi ser t ex att i branschen offentliga hushållstjänster (vård, skola omsorg) är företagande kvinnor i majoritet. När det gäller privata tjänster är andelen kvinnor hög medan det är en lägre andel kvinnor bland dem som driver företag inom företagsinriktade tjänster. Däremot var en så stor andel som ¼ av företagarna inom tillverkningsbranschen i Kalmar län kvinnor år 2007. Genom att ytterligare bryta ner statistiken inom de större kategorierna går det att få en bättre bild över var kvinnor och män är verksamma som företagare, t ex vilken typ av tillverkande företag kvinnor driver i Kalmar län. TABELL 3: ANDELEN FÖRETAG LEDDA AV KVINNOR I KALMAR LÄN FÖRDELANDE EFTER BRANSCH, PROCENT AV FÖRETAGEN PER BRANSCH OCH REGION 2007 11 BRANSCH Andel företag ledda av kvinnor i Kalmar län Tillverkning 24,6 % Blandade tjänster 13,5 % Byggverksamhet 3,1 % Energi, vatten, avlopp 21,9 % Företagsinriktade tjänster 23,0 % Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske 13,3 % Offentliga hushållstjänster (vård, skola, omsorg) 54,0 % Privata hushållstjänster 45,4 % ALLA BRANSCHER 22,2 % UTRIKES FÖDDA KVINNORS OCH UTRIKES FÖDDA MÄNS FÖRETAGANDE När det gäller statistik för utrikes födda kvinnor och utrikes födda män är det svårt att få fram på länsnivå. Tidigare studier och nationell statistik från Tillväxtverket visar att företagsfrekvensen mellan olika nationsgrupper varierar. Det är stora skillnader mellan kvinnor och män från t.ex. Libanon, Syrien och Turkiet i jämförelse med kvinnor och män från de nordiska länderna eller Chile. (Abbasian 2003;Tillväxtverket 2010a). Liksom för företagare födda i Sverige är det viktigt att förstå hur heterogen gruppen utrikes födda är och att villkoren skiljer sig för kvinnor och män inom gruppen. 11 Källa Tillväxtanalys (2010) Tabell C-1 23