Cannabis ett ökat hot mot ungdomar? Dokumentation från ett regionalt seminarium om ungdomar och cannabis i Göteborg 26 mars 2015. Arrangerat av Göteborgsregionens kommunalförbund och Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
LENNART RÅDENMARK OCH ANN KARLSSON INLEDNING Välkomna! Lennart Rådenmark, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Ann Karlsson, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) hälsade de nästan 400 deltagarna välkomna. Vi arrangerar den här dagen för att vi behöver upprätthålla och ta del av nya kunskaper, hitta nya verktyg och inspiration för det fortsatta arbetet mot cannabis. Vi måste också kunna möta det som sker i vår omvärld, sa Ann. Vi behöver stärka kunskaper hos professionella, föräldrar och andra om cannabis och dess effekter. Det har vi gjort genom vår regionala mobilisering mot cannabis och nu pågår Trestad2 som handlar om att utveckla förebyggande och tidiga insatser. Det ska vara lätt att söka kunskap och ta del av den och det vill vi göra idag med exempel på verksamheter som har mycket att förmedla till oss alla, sa Lennart. I pauserna underhöll musiker från Kultur Ungdom, här Boris Grubesic och Miranda Bjerking Raeder från Tellus Children samt Magnus Lundborg. 2
OVE LUNDGREN LEGALISERINGSDEBATTEN UR ETT NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Legaliseringsdebatten nationellt och internationellt Ove Lundgren inledde med att påminna om att Sverige har prövat att ha legalföreskrivningar under åren 1965 67. Argumenten bakom försöket handlade om att minska kriminalitet och dödlighet. Missbrukarna själva fick bestämma dosen. Under dessa dryga två år skrevs det ut stora mängder preparat till 120 personer som dels använde det själva, dels sålde vidare. Detta ledde till en stor ökning av antalet amfetaminister och då stoppades försöket. Uppföljningar visade inga minskingar av kriminalitet eller dödlighet. Det var ingen god idé helt enkelt, sa Ove. Under 70-talet tog en legaliseringsdebatt fart som gick ut på att cannabis är en lätt drog. Under det sena 80-talet började man tala om harm reduction. Drogfrihet skulle inte vara målet utan målet skulle vara att minska skadeverkningarna för missbrukarna, inte att göra människor drogfria. Flera länder införde därför åtgärder som exempelvis heroinutdelning och sprutrum. I vissa länder infördes tvångslagstiftningar för att kunna flytta på missbrukare från stadskärnorna för att minimera störande inslag för näringsidkare och vanliga medborgare. För att lobba för en legalisering inom EU bildades ECDP (European Cities on Drug Policy) i början på 90-talet med mål att i första hand legalisera cannabis och sedan övriga preparat. Som en motreaktion bildades ECAD (European Cities Against Drugs) av politiker och städer som var emot legalisering. Ove Lundgren, utvecklingsledare Kunskapskällar n, Social resursförvaltning, Göteborgs Stad. Det som stått i vägen för en legalisering av cannabis är FN:s drogkonvention som alla länder i världen (med undantag av 3 4 stycken) står bakom. Därför har många krafter nu ställt in sig på att förändra FN:s konvention i riktning mot en mer liberal skrivning. (Det finns tre FN-konventioner på området: FN:s allmänna narkotikakonvention, Psykotropkonventionen och Narkotikabrottskonventionen). Å ena sidan har vi aldrig vetat så mycket som vi vet idag kring skadeverkningar men samtidigt finns organiserade och välfinansierade krafter som propagerar för legalisering av cannabis, sa Ove. Han gav några exempel: Drug Policy Alliance verkar för legalisering av alla preparat. Talespersonerna är ofta välutbildade akademiker med stora resurser bakom sig. The Global Commission on Drugs är en grupp kända personer som gång på gång gått ut i debatten och propagerat för en avkriminalisering och legalisering av i första hand cannabis. Bakom sig har de en stab av rådgivare. Open Society Foundations grundades och finansieras av George Soros, en av världens rikaste personer. De här organisationerna lobbar på alla nivåer för att få en förändring till stånd av FN:s konventioner. Nästa år äger en nyckelkonferens rum. Får vi en liberalare FN-konvention då riskerar det hela det globala samarbetet på narkotikaområdet. Det finns en risk att det förvandlas till rekommendationer som länderna kan förhålla sig till hur de vill, sa Ove. Därefter vände han blicken mot USA eftersom det som händer där ofta sprids hit efter en tid. I USA finns fortfarande ett förbud på federal nivå men delstaterna kan bestämma själva. 21 delstater har godkänt marijuana för medicinskt bruk. Fyra delstater har legaliserat marijuana för nöjesbruk. Ove berättade att det går att se effekter av legali- 3
THOMAS BERGGREN VAKNAPROJEKTET, TILLSAMMANS MOT DROGER seringsåtgärderna bland annat i trafiken när det gäller antal olyckor med dödlig utgång. Det har bedrivits stora kampanjer i samband med folkomröstningar om legalisering. I november i fjol röstade Oregon, Alaska och Washington DC ja till legalisering. Kampanjbudgeten för ett ja till legalisering låg på 9 miljoner dollar medan motståndarsidan hade 400 000 dollar till sitt förfogande. Resultatet i Washington DC är att innehav och odling för eget bruk är tillåtet och Alaska och Oregon har legaliserat och börjat beskatta cannabis. Men den illegala försäljningen fortsätter och gatuförsäljarna har aldrig gjorts så stor business som de gör idag eftersom de som säljer legalt måste ta ut en viss mängd skatt, sa Ove. Tobaksindustrin drev under många årtionden kampanjer för tobakens hälsoeffekter och ofarlighet och förnekade allt samband med cancer. De stora tobaksmonopolen gick samman för att motverka en mer restriktiv tobakspolitik. Idag börjar vi få en motsvarighet på marijuanamarknaden. Det vi ser i dag i USA och västvärlden är att rökningen går neråt och man riktar in sig på Asien och Afrika men man har också gått över i att investera i marijuanaodlingar som styrs av precis samma tobaksbolag som tidigare enbart lanserade rökningen. Man fokuserar på unga för att få livslånga kunder. Alla unga gillar inte att röka så då hittar de på marijuanaläsk och godis med jättehöga THC-halter, avslutade Ove. g LÄNKTIPS! För dig som vill följa vad som händer i USA respektive Europa på det här området: http://learnaboutsam.org/ http://www.ecad.net/ VAKNA! Tillsammans mot droger Marknadsföring har hela tiden varit centralt i projektet. Därför satte man upp stora skyltar längs med E45:an och på byggnader med texten Vakna droger dödar! Det skapades en hemsida och Vakna syntes i Alekuriren. Man tog fram en tröja och det spred sig folk ville ha Vakna-tröjor och fler ville vara med och hjälpa till. Thomas Berggren, drogförebyggare i Ale kommun. Vaknaprojektet startade för drygt elva år sedan i Ale och skulle till en början pågå under cirka åtta månader. Ungefär tusen personer i vår kommun jobbade redan direkt med barn och unga och vi tänkte att det är dumt att göra det de redan gör. Vi ville också ha ett lite okommunalt upplägg för att nå fler, berättade Thomas Berggren. Föräldrar har hela tiden betraktats som en viktig målgrupp och man ville lära dem lite mer om de här frågorna. Tillsammans med eleverna på det estetiska programmet på gymnasiet satte man upp föreställningen Vakna droger dödar! Inbjudan gick ut till föräldrar i kommunen och 1300 personer såg de tio föreställningarna. Projektet fick snart ett par pri- 4
THOMAS BERGGREN VAKNAPROJEKTET, TILLSAMMANS MOT DROGER vata donationer och därför bildades en fond och Stödföreningen Vakna. Den största hyresvärden i kommunen donerade pengar liksom en mataffär, där man inledde ett samarbete där Vakna-projektet syntes på affärens platspåsar. En annan viktig samarbetspart är gymmet som man samarbetar med kring många frågor. Och så finns Pantknappen, där panten för tomglas går till Vakna. Ett samarbete med en mäklarfirma går ut på att varje gång de säljer ett objekt i Ale så får Vakna en peng. Ett samarbete med ett konsultföretag går ut på att föreningar får hjälp av Vakna, Friends samt konsulttimmar från företaget för att kunna utveckla föreningen. På så sätt sprids Vakna-budskapet samtidigt som föreningarna stärks. Det här är egentligen ett gigantiskt samverkansprojekt. Det finns så många som kan och vill hjälpa till om de kan och får möjlighet! sa Thomas. Vad används pengarna då till och gör de någon nytta? Fonden träffas fyra gånger om året och där sitter representanter med bra koll på barn och unga och Ale och behoven som Thomas uttryckte det. Bland annat ansökte en skola om material att leka med på rasterna. Det resulterade i att bollar delades ut till alla skolor i Ale. Ett annat projekt äger rum årligen kring Valborg: Då har vi de största bekymren, det är då man debuterar i det mesta av det som vi som socialarbetare inte vill att man ska ägna sig åt. För några år sedan fanns stora problem med unga som drack mycket i sällskap med äldre. Därför ville Vakna skapa ett alternativ och det har man lyckats göra. Senaste gången lockade det här Valborgsalternativet 600 nyktra deltagare. Om vi kan förmedla vårt budskap och skapa alternativ och kombinera det, så är det ganska smart. Vi har en Vaknaföreställning för låg- och mellanstadiet om att vara en bra kompis, att bli sedd och få växa som ung människa. Det spelar ingen roll vad grå gubbar säger jämfört med detta, sa Thomas och pekade på en bild på ungdomarna i föreställningen. De ideella krafterna är i centrum för Vakna. Tanken är att föreningslivet ska kunna söka medel ur fonden. Att Skepplanda BTK spelar fotboll och ibland handboll är en sak men när de förstår att det kan vara smart att öppna upp klubbstugan för en fritidsgårdsliknande verksamhet på fredagar då börjar vi närma oss något bra. För att detta sedan ska fungera i praktiken får klubben stöd och hjälp av kommunens fältare. Om vi håller oss väl med föreningslivet har vi mycket att vinna som kommun! Tänk om vi skulle betala alla tränartimmar, kaffemammor och så vidare. Så det är viktigt att lyfta de här ledarna och det gör vi genom priset Vaken ledare. Thomas betonade hur viktigt det är att unga människor får växa och göra riktiga saker. Ett exempel var när två gymnasieelever kom och ville göra ett litet häfte om narkotika och alkohol. Det resulterade i boken Våga fråga som trycktes i 4500 ex och delades ut till alla elever i Ale från åk 4. Och de två författarna åker runt som ambassadörer på skolor och förmedlar i media ett viktigt budskap. Thomas framhöll att det kan vara smart att involvera målgruppen i marknadsföringen för att nå ut med sitt budskap. Han exemplifierade med en serie tavlor gjorda av ungdomar som hänger i offentliga lokaler, fritidsgårdar, bibliotek etc. Ett av de senaste projekten gick ut på att stötta ett gäng tjejer som ville genomföra en fotbollsturnering under sportlovet. Turneringen genomfördes och tjejerna mådde hur bra som helst, de var med lite i tidningen och sådär. Någon vecka efteråt träffade jag ett gäng ungdomar, bland annat fotbollstjejerna. Nu vill de starta en sluta röka-grupp. Tillsammans med kloka fritidsledare och fältare ska vi försöka göra den här gruppen till en exklusiv klubb. Vi förhandlar med gymmet om att de ska kunna få ett gratiskort, varje gång vi ses är det finfika och så vidare. Mitt medskick här är: tänker man till lite och tar ungarna på allvar så kan det bli riktigt bra, avslutade Thomas. g LÄS MER! Vakna-projektet finns på http://vakna.ale.se/ 5
MATTIAS GULLBERG FÖRÄLDRAGRUPPER PÅ MINI MARIA GÖTEBORG Har jag varit en dålig förälder? Mattias Gullberg, aukt. socionom, Mini-Maria Göteborg. Mini-Maria-mottagningarna vänder sig till ungdomar och familjer där ungdomarna har missbruksbekymmer. Många olika insatser erbjuds, exempelvis individuella samtal, familjesamtal, nätverkssamtal, ungdomskontrakt, medicinska insatser etc. En relativt ny insats är föräldragrupper, som uppstod när behandlarna upplevde att de mötte många föräldrapar som brottades med samma frågor: Varför har detta hänt mig? Har jag vart en dålig förälder? Det borde vara mer verksamhet i skolan! Hjälp mig jag mår dåligt! Tillsammans med kollegan Ingegerd Nilsson startade Mattias Gullberg en föräldragrupp utifrån ett narrativt förhållningssätt (som kort går ut på att vår identitet skapas genom våra egna och andras berättelser om oss och fokus ligger på att skapa alternativa berättelser). Den första gruppen bestod av fem mammor och en pappa. Responsen från dem var mycket bra och därför körde man en grupp till. Den gruppen bestod av åtta föräldrar och man lyckades få med fler pappor. Det vi gjorde var att vi sa till papporna att de fick komma lite på prov. Många pappor har mycket på jobbet och de tycker inte om att prata men de var med på prov alla gånger och de pratade på som bara den, berättade Mattias och skrattade. Just nu genomförs den tredje föräldragruppen. Kriteriet för att få delta är att man ska känna sig som förälder (utifrån att många lever med barn som inte är deras biologiska barn) och ha eller ha haft kontakt med Mini-Maria tidigare. Det finns ingen idé om att interventionen ska leda någonstans specifikt utan gruppen kompletterar andra insatser. Man träffas en gång i månaden under ett halvår med en uppföljningsträff tre månader senare. Alla föräldrar i gruppen har barn som har en hel del erfarenhet av droger, men de kan ha kommit olika långt i sin process. Några är i inlednings- medan andra är i det avslutande skedet av den kris det innebär att upptäcka att ens barn knarkar. Och det finns en tanke med detta. De som befinner sig i det inledande skedet kan känna hopp när de möter någon som faktiskt tagit sig igenom. De som är i slutskedet kan å andra sidan blicka tillbaka på det de faktiskt gått igenom och klarat av. Föräldragrupperna kan ha följande upplägg: Träff 1 Information: Information om hur det går till, upplägg och så får föräldrarna träffa varandra. Att träffa andra i samma situation upplevs som viktigt. Träff 2 Upptäckten: Hur var det att upptäcka att ens barn knarkar? Det blir en uppenbarelse för många att höra att andra har liknande erfarenheter som man själv har. Träff 3 Släppa taget: De här barnen beter sig inte som om de kan klara sig själva och föräldrarna är rädda att släppa taget. Att tala om detta och få en insikt om vad man håller på med är något som för många varit avgörande när de sedan gått vidare. Träff 4 Hopp: Hur behålla hoppet när det går åt skogen hela tiden? Träff 5 Hjälpprocessen: Föräldrar delar upplevelser av att inte får gehör och den hjälp man känner behov av. Och de får möjlighet att berätta hur de smyger till sitt första Mini-Mariabesök för 6
MATTIAS GULLBERG FÖRÄLDRAGRUPPER PÅ MINI MARIA GÖTEBORG att de skäms så mycket. Träff 6 Föräldrarollen: Det är viktigt att få prata om vad man har gjort och hur man ser på sin roll. Träff 7 Samforskning: En extern samtalsledare intervjuar gruppen och ledarna vilket ger kunskap om vad man har gjort. Terapeuterna delar också ut brev till föräldrarna som handlar om vad de som terapeuter blivit berörda av under processen. Träff 8 Uppföljning: Tre månader senare ligger fokus på frågan: Vad har du som förälder gjort den sista tiden som säger något om vilken relation du vill ha tillsammans med ditt barn? Mattias har också frågat föräldrarna hur de har upplevt träffarna. De tycker att den narrativa formen är krånglig men i och med den tvingas de till en eftertanke som de inte gjort innan. Det blir verkligen inget kafferumssnack. Vi har skapat mening med det vi gör, vi skapar inte insikt. Vi har använt kartor, brevskrivande och varsamt reflekterande och skapat nya berättelser tillsammans, andra berättelser än problemberättelser. Det har skapat gemenskap och minskat den förlamande känslan av ensamhet. Föräldrarna har också uppskattat att fokus varit på dem. g VILL DU VETA MER? Delad berättelse dubbel glädje! Gruppterapi utifrån ett narrativt förhållningssätt. Av Mattias Gullberg. Vad är narrativ terapi av Alice Morgan (2004) Kartor över narrativ praktik av Michael White (2012) www.minimaria.se 7
KARIN PATRIKSSON CANNABISPROGRAM FÖR UNGDOMAR, MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN HAP Cannabisprogram för ungdomar med utgångspunkt från HAP CPU är en förkortning för Cannabisprogram för ungdomar. Det är ett nytt program som till stor del bygger på Haschavvänjningsprogrammet (HAP). Bakgrunden till att programmet tagits fram är erfarenheter från det Nationella Cannabisnätverket, som samlar landets HAP-behandlare. Behandlarna kommer i kontakt med alltfler ungdomar och HAP fungerar bäst för de som är över 18 år. Därför kände man att det fanns behov av en metod för de som är för unga för eller inte rökt så mycket att de behöver HAP. I samband med regeringens satsning 2012 på arbetet mot cannabis fick Karin Patriksson i uppdrag av Nationella Cannabisnätverket att ta fram ett program för ungdomar som röker cannabis. För att få överblick över kunskapsläget började man med att ta reda på vad forskningen säger är verksamt och därför gjorde FoU i Väst/GR en kartläggning (se lästips här intill). Den visar bland annat att MI, kognitiv beteendeterapi och familjebaserade metoder verkar effektiva vid behandling av ungdomar som röker cannabis. Karin Patriksson, utvecklingsledare i alkohol- och narkotikafrågor, Kunskapskällar n, Social resursförvaltning, Göteborgs Stad. Parallellt med forskningsgenomgången gjorde Karin genom det nationella nätverket en kartläggning av hur mottagningarna jobbar. 48 mottagningar svarade. Det visade sig att 39 mottagningar jobbar med en kombination av enskilda samtal med ungdom och familjesamtal medan 9 mottagningar enbart arbetar med enskilda samtal med ungdomen. 34 mottagningar arbetar dessutom alltid eller ofta med föräldrasamtal. När det gäller metod och förhållningssätt så var det vanligaste att man arbetade med MI, kognitiv beteendeterapi och systemteoretiskt familjeinriktat. Det vill säga, man arbetade med det som forskningen gav stöd för! konstaterade Karin. Med hjälp av en referensgrupp arbetades en programskiss fram och testades. Målgruppen för CPU är ungdomar som rökt cannabis men inte i den omfattningen att de är i behov av HAP. Programmet är också lämpligt för de som är för unga för HAP (under 18 år cirka). Programmet har stora likheter med HAP och följer de tre faserna medicinsk, psykologisk och social. CPU skiljer sig från HAP genom att inte vara fullt så omfattande och genom att fokus ligger på familjearbete. Programmet omfattar sex veckor samt en återträff. Huvudinnehållet består av enskilda samtal med ungdomen, föräldrasamtal och familjesamtal. Under pro- 8
LINDA JOHANNESSON, CAROLINA LODEIRO OCH SOFIE ANDERMAN VI TÄNKER INTE GE OSS! grammets gång genomgår ungdomen och familjen tre olika faser: Vecka 1 2 Medicinsk fas: Man jobbar mycket med att rita och berätta. Här beskriver och förbereder man inför abstinenssymtom, utforskar ungdomens beredskap att sluta och pratar om hur det är att ha blivit upptäckt och ha upptäckt att ens barn röker. Man diskuterar den gräns- och maktförskjutning som sker när alla regler man haft har satts ur spel och hur man kan få balans igen. Vecka 3 4 Psykologisk fas: Fokus på känslor, att hantera relationer i familjen och samtal om tillit, misstro och ansvar. Här ingår också samtal om hur cannabis påverkar utvecklingen under tonåren fysiskt, psykiskt och socialt samt risksituationer och hantering av dem. Vecka 5 6 Social fas: Vad behöver förändras? Finns det risksituationer och hur kan ungdomen själv hitta lösningar? Det är viktigt att inte sitta och tala om hur någon ska göra och ge råd utan att få ungdomarna att själva komma fram med lösningar. Man pratar om framtiden, hur föräldrarna kan stötta ungdomen i social nyorientering och diskuterar frågor om tillit och misstro. För en del räcker det med de här veckorna, för andra krävs fortsatt behandling, sa Karin. CPU är avsett för behandlare som arbetar med ungdomar som rökt cannabis. Utbildning i programmet ges som en påbyggnadsutbildning på HAP, så det krävs att man har det i grunden. Det är också önskvärt att man har utbildning i och erfarenhet av familjearbete. För närvarande genomförs en pilotstudie på programmet med fokus på behandlarnas möjlighet att följa CPU-manualen. Åtta mottagningar ingår i studien. g LÄSTIPS! http://cannabishjalpen.se/natverket/tidiga_interventioner Här finns de två kunskapsunderlag som ligger till grund för CPU (kartläggningen av hur mottagningar arbetar med tidiga interventioner vid cannabisanvändning och kunskapssammanställningen av tidiga interventioner vid cannabisanvändning). Vi tänker inte ge oss! Linda Johannesson, områdeschef Kultur och Fritid, SDF Majorna-Linné, samt Sofie Anderman, folkhälsovetare. Linda Johannesson inledde med att berätta att stadsdelen Majorna-Linné i Göteborg har en tioårsplan för arbetet mot cannabis. Den har tillkommit mot bakgrund av statistik som visar att många ungdomar i stadsdelen har rökt cannabis. Handlingsplanen antogs för två år sedan. Sedan dess har alla medarbetare i stadsdelsförvaltningen gått en grundkurs i cannabis. Detta omfattar cirka 3000 medarbetare i alla verksamheter, inte bara de som direkt vänder sig till ungdomar. Det finns idag ett starkt nätverk i stadsdelen med kommunala verksamheter, ungdomsmottagning, polis och forskare som följer tioårsplanen. En årlig konferens äger rum och frågan är ett prioriterat ämne för stadsdelsnämnden. Stadsdelens arbete mot cannabis har följande ledstjärnor: Unga har rätt till en drogfri miljö, vilket också slås fast i Barnkonventionen. Unga har rätt till kunniga vuxna som känner till att det är extra skadligt med cannabis för unga och som kan se när någon är påtänd och då reagera och agera. Ungdomars största resurs är föräldrarna och därför är det viktigt med information till dem. Unga har rätt till en fritid som stärker deras självkänsla. Linda upprepade mantrat Vi tänker inte ge oss! Men utmaningarna är stora. I stadsdelen finns en vuxengeneration där en tredjedel har provat cannabis och drogen är billig. Av de ungdomar som bor i stadsdelen och som går i tvåan på gymnasiet 9
LINDA JOHANNESSON, CAROLINA LODEIRO OCH SOFIE ANDERMAN VI TÄNKER INTE GE OSS! har en tredjedel provat cannabis. I nian är motsvarande siffra 12 procent. Carolina Lodeiro beskrev närmare hur informationsarbetet bland medarbetare på förskolor, skolor, i äldreomsorggen, HR-avdelning och så vidare har gått till. Man har beskrivit hur läget ser ut i stadsdelen, vad som händer när man använder cannabis och skadeverkningar på hjärnan vad gäller ungdomar och informerat om att många vuxna jobbar aktivt för att andelen ungdomar som provar cannabis ska minska. En annan insats är två olika informationsblad. Det ena skickas ut strax före Valborg till alla föräldrar med barn i åldrarna 11 17 år. Det andra informationsbladet har titeln Misstänker du att en ungdom är påverkad av alkohol eller droger? Det innehåller råd om vad man i så fall ska göra och hur man ska agera. Detta delas ut till alla medarbetare för att säkerställa att alla har samma baskunskap i de här frågorna. Vi har fått positiv respons från medarbetare oavsett om de jobbar direkt med ungdomar eller inte. Frågan engagerar alla. De vi pratat med upplever en trygghet i att veta att vi är många vuxna som jobbar för samma sak för ungdomarnas skull och för ungdomars rätt till en drogfri miljö. Alla framtida medarbetare kommer att utbildas under sina introduktionsdagar. Som ett nästa steg vill man mobilisera närsamhället och vara ute i föreningar och bland ungdomar och informera vuxna och ungdomar. Därefter berättade Sofie Anderman om ett uppdrag som handlat om att få en bild av hur ANDT-undervisningen har sett ut i skolorna under högstadiet, ur elevernas perspektiv. (Hon poängterade att rektorer och lärare kan ha en annan åsikt.) Av intervjuer med elever framgick att droger är vanligt förekommande i elevernas omgivning och därför tycker eleverna att det är viktigt och aktuellt att prata om de här frågorna. Ingen elev nämnde skola som kunskapskälla i de här frågorna. Några elever upplevde inte att de haft någon ANDT-undervisning eller så upplevde de att den handlat om sådant som de redan visste. Vanliga kunskapskällor var istället media, internet eller att fråga kompisar och familjemedlemmar. De tyckte att det var dåligt av skolan att förutsätta att alla elever känner till riskerna om skolan ska vara förberedande för livet så måste de här frågorna kommer upp. Eleverna vill bli mer delaktiga i ANDT-undervisningens innehåll och upplägg. Några vill dela med sig av tankar och erfarenheter och diskutera med varandra. De efterlyser också ett bredare perspektiv inte bara individnivå utan hur påverkas samhället och familjer? Och varför börjar människor ta droger? Eleverna tyckte att det var bra när det fanns en verklighetsförankring och riktiga exempel. Lärare kan behöva lära känna sina elever även i det här ämnet för att se vilka missuppfattningar och kunskapsluckor som finns och anpassa undervisningen, sa Sofie. Därefter presenterade Carolina Hälsoäventyret Vargen som är ett komplement till ordinarie skolundervisning. Syftet är att Carolina Lodeiro, hälsoäventyrspedagog, SDF Majorna-Linné. stärka barn i deras självbild genom upplevelsebaserad pedagogik, barns delaktighet samt stötta dem i att fatta goda och hälsosamma beslut om sina liv. De träffar ca 3000 barn och unga per år. I förskoleklass pratar man om skelettet och vad man ska göra för att stärka det. I andra klass talar man om kroppen och köttbullens resa genom kroppen. I fyran handlar det om matens koppling till miljö och delaktighet och vad barn kan göra själva för att påverka miljön. I femman pratar de tobak. Man vet att många unga som idag har testat cannabis först har testat tobak. Man gör värderingsövningar som handlar om grupptryck eftersom många som börjar med droger gör det 10
AVSLUTNING på grund av grupptryck. I sexan pratar man om hur det är att bli vuxen, kropp och knopp och informerar på föräldramöten. I åttan gör man en teaterövning som handlar om grupptryck etc. Linda avslutade med att sammanfatta framgångsfaktorerna i Majorna-Linnés arbete mot cannabis: Vi har en långsiktig handlingsplan som är levande och förankrad, ansvaret är bundet till funktion inte engagemang, det ingår i ordinarie styrsystem och uppföljning, frågan prioriteras av politik och förvaltningsledning och når alla! Hon beskrev att arbetet karakteriseras av ett förhållningssätt som bejakar kreativitet i arbetet och ett kreativt och tillåtande klimat där man vågar ta sig an frågor utan att riktigt veta hur man kommer att landa. Släpp fram kreativitet och lust för det behövs om vi ska kunna förändra de här siffrorna! g LÄS MER! Om arbetet i Majorna-Linné på http://pivi.socialhallbarhet.se/handlingsplan-mot-cannabis-majorna-linne-2013-2023/ Lennart Rådenmark och Ann Karlsson avslutade seminariet med att tacka de närmare 400 deltagarna och skickade med några tips på saker som händer inom det här området framöver: Den 6 maj ordnar Göteborgs Stad och länsstyrelsen spridningsseminarier Ungdomar och missbruk och Att möta föräldrar och anhöriga med utgångspunkt för Trestad2. Man kan gå på förmiddagen, eftermiddagen eller hela dagen. Den 29 maj presenteras två Göteborgsstudier om cannabis, den ena handlar om behandlares och klienters perspektiv på behandling och den andra om tjejer och cannabis. Den 8 oktober ges en heldag om ny forskning på området riskbruk, missbruk och beroende. Center for Education and Research on Addiction (CERA) vid Göteborgs universitet arrangerar. Den 11 12 november äger preventivkonferensen Forebygg.nu rum i Göteborg. Kommer att vara ett särskilt fördjupningsspår om insatser mot cannabis dag två med erfarenheter från Trestad2. Inbjudan och program klart i början av maj på forebygg.nu. LÄSTIPS! En delad ritning. Perspektiv på familjearbete med ungdomar som använt droger. Red Torbjörn Forkby. Kunskapsinventering av tidiga interventioner vid cannabisanvändning. Av Russell Turner. Cannabisanvändning bland ungdomar. En sammanställning av forskning för en kunskapsbaserad prevention. Av Torbjörn Forkby, Solveig Olausson och Russell Turner. Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar i öppenvård år 2013. Av Maria Almazidou, Mats Anderberg, Mattias Borg, Mikael Dahlberg, Kari Kainulainen, Ingegerd Nilsson, Terese Saras och Oskar Williamsson. men ingen berättar om de fula sidorna Rapport från en FoU-cirkel för lokal mobilisering mot cannabis. Red Björn Andersson och Lolo Lebedinski. Nu vet vi mer! Nationell konferens om insatser mot cannabis den 28 29 november 2013. Regionalt seminarium om insatser mot cannabis. Konferens 27 februari 2014. Ung i vår tid. Konferens om forskning och utveckling om ungdomar, tonårstiden och föräldrastöd den 27 november 2014. Behandling för personer med riskbruk, missbruk eller beroende av cannabis: Behandlares och klienters perspektiv och förändringsprocesser. Delrapport 1 Behandlares perspektiv: metod och förhållningssätt. Av Russell Turner. Narkotikan en miljökatastrof. Filmade föreläsningar från en konferens den 12 november 2014. Materialet finns på www.grkom.se/valfardpublikationer eller www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/cannabis Cannabisanvändning bland ungdomar En sammanställning av forskning för en kunskapsbaserad prevention Torbjörn Forkby Solveig Olausson Russell Turner Rapport 1:2013 1 Rapport 2013:04 11
Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Lennart Rådenmark, lennart.radenmark@lansstyrelsen.se GR: Ann Karlsson, ann.karlsson@grkom.se Rapportnummer 2015:22 ISSN 1403-168X 12 Foto och layout: Maja Milch Sabelsjö, GR. Tryck: Ale Tryckteam AB. Kontaktpersoner Text: Märit Malmberg Nord, GR. Seminariet har förberetts av en arbetsgrupp med företrädare för Ale kommun, Göteborgs Stad, Länsstyrelsen och Göteborgsregionens kommunalförbund.