Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 65 Avdelning 95, Psykiatricentrum, Västmanlands Sjukhus, Västerås Avd 95 är en avdelning med 16 vårdplatser. Patienterna som vårdas har vanligtvis depressions-, ångest- eller ätstörningsproblematik. Patienterna vårdas enligt HSL eller LPT. Deltagande team Ulrica Nordström, projektledare Eva-Lena Eriksson, skötare Lena Winther, skötare Linda Nygren, sjuksköterska Maria Mitts-Boduroglu, sjuksköterska Karolina Nordh, coach Projektets övergripande målområden 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Sammanfattning Inledningsvis upplevde projektteamet att avdelningen ej tillhörde målgruppen för Genombrottsprojekt Bättre vård mindre tvång, då inriktningen på tvångsåtgärder var tydligt uttalad och avdelningen ej hade några tvångsåtgärder att minska. Vi inledde därför vårt förbättringsarbete med att fråga patienterna vad de ansåg om den vård de erhöll. Vi kunde därigenom konstatera att vi behöver bli bättre på att bereda patienterna möjligheter att vara delaktig i sin vård och återhämtningsprocess samt fokusera på bemötandefrågor. Utifrån dessa svar formulerades syfte och mål. Nulägesanalysen påvisade brister i personalens kunskap gällande rådande tvångsvårdslagstiftning. Vi valde därför att göra många insatser för att utveckla kunskapen om lagstiftning och tillämpning av denna. Deltagandet i genombrottsprogram IV har burit med sig goda förutsättningar att systematiskt jobba fram förbättringar vad gäller patientförståelse och bemötande, öka patientens upplevelse av trygghet, respekt och delaktighet och därmed minska tvångsvård och tvångsåtgärder. Förbättringsarbetet har utgått från patientens fokus där strävan har varit att förbättra kommunikationen och utöka möjligheterna till individuella samtal mellan patient och personal. För att möjliggöra mätning av våra insatser formulerades mål knutna till patientens 1

upplevelse av delaktighet, bemötande, tillräcklig information, trygghet och nöjdhet med vården som helhet. Genombrottsmetoden med tester i liten skala och kontinuerliga utvärderingar har visat sig vara en mycket framgångsrik metod för förändringsarbete. De förändringar som patienterna anser vara mest värdefulla är promenader, kvällssamtal och utvärderingssamtal. Att patienterna erbjuds att bjuda in närstående till ett läkarsamtal för att kunna föra en dialog mellan alla parter är också mycket uppskattat hos både patienter och deras närstående. Ett utvecklingsteam kommer att fortsätta att vara drivande i förbättringsarbetet på avdelning 95. Dels kommer teamet att testa nya förslag på förbättringar, och dels arbeta för att bibehålla de genomförda förbättringar som idag är rutiner på avdelningen. Fortsatt arbete med kompetensutveckling och implementering kommer att fortgå i enlighet med den kompetensplan som Landstinget Västmanland skickat in till SKL. Viktiga lärdomar är att förbättrings- och implementeringsarbetet aldrig blir färdigt utan istället ställer krav på engagerad personal samt ett gott och envist ledarskap som tillsammans orkar fortsätta utveckla vården. Bakgrund Vuxenpsykiatrin har påbörjat en kvalitetsförbättring inom heldygnsvården genom en arbetsgrupp, som analyserat arbetsmiljö- hot och våld, vårdinnehåll, processer och rutiner, kompetens, samt organisationen. Verksamheten har också analyserat patientenkäten där ett flertal brister påtalades inom heldygnsvården. Dessa brister har till stor del berörts av avdelning 93:s förbättringsarbete i samband med Genombrottsprogram II. Som ett led i att fortsätta att utveckla heldygnsvården vill Vuxenpsykiatrin återigen medverka i Genombrottsprogram, denna gång för att avdelning 95 på ett systematiskt sätt ska kunna genomföra kompetensförbättringar, arbeta med kvalitetsindikatorer, följa resultaten och pröva nya metoder samt att man då också har möjlighet att ta del och lära av andra landsting. Vi står nu inför en omorganisation där avdelning 95, som är en allmänpsykiatrisk avdelning med 16 vårdplatser, ska bli två avdelningar med 10, respektive 11 platser. Dessa två avdelningar kommer att delas upp utifrån ålder, patienter mellan 18-44 vårdas på den ena avdelningen och patienter från 45 år och uppåt vårdas på den andra. Genom att delta i genombrottsprogram IV skapas förutsättningar för att implementera evidensbaserad vård och behandling i enlighet med de nationella riktlinjer som socialstyrelsen fastställt såsom KBT och evidensbaserad omvårdnad samt att närma oss det som kallas för patientnärmre vård. Alltså att på ett systematiskt sätt jobba fram förbättringar vad gäller patientförståelse och bemötande, öka patientens känsla av trygghet, respekt och delaktighet och därmed minska tvångsvård och tvångsåtgärder samt även att dessa förbättringar ska bestå över tid. Innehållet i heldygnsvården baseras på ett omhändertagande i en vårdkedjemodell oberoende av vårdform, därför är vårdplanering en viktig aspekt i patientens delaktighet och omvårdnad. Detta medför att hela vårdkedjan kan följa patientens planering oavsett var patienten är i sin återhämtning. All personal har i nuläget möjlighet att delta i verksamhetens interna utbildning i hot och våldsprevention 1 gång per termin. Det har inte utförts någon tvångsåtgärd under den inledande mätperioden from 1/9 tom 31/10 under 2011. 2

Vi har konstaterat att: kunskaper gällande skriftliga rutiner/riktlinjer avseende tvångsåtgärder samt tvångsvårdslagstiftning är bristfälliga en del informellt tvång förekommer P.g.a. avsaknad av tvångsåtgärder har vi istället valt att låta de inneliggande patienterna svara på en enkät där resultatet fått utgöra grund för syftets innehåll. Vi kunde därigenom konstatera att vi behöver bli bättre på att bereda patienterna möjligheter att vara delaktig i sin vård och återhämtningsprocess samt fokusera på bemötandefrågor. Syfte Vårt syfte med heldygnsprojektet är att bedriva vård som präglas av trygghet och delaktighet, där patienten ges möjlighet att uppleva ett respektfullt och gott bemötande. Våra mål, mätningar och resultat Övergripande Målområde 1 Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Mål: 1A: 100% av patienterna ska skatta 7 eller högre på VAS-skala för delaktighet i samband med utskrivning. 1B: 100% av patienterna ska skatta 7 eller högre på VAS-skala för personalens bemötande i samband med utskrivning. 1C: 100% av patienterna ska skatta 7 eller högre på VAS-skala för trygghet i samband med utskrivning. 1D: 100% av patienterna ska skatta 7 eller högre på VAS-skala för information i samband med utskrivning. 1E: 100% av patienterna ska skatta 7 eller högre på VAS-skala för nöjdhet med vården som helhet i samband med utskrivning. Vad och hur vi har mätt: 1A, 1B, 1C, 1D, 1E: I samband med det utvärderingssamtal patienten erbjuds i samband med utskrivning från avdelning 95 får patienten fylla i en enkät (se bilaga 1). Enkäten utgår från ovanstående målsättning och efterfrågar patientens upplevelse av delaktighet, personalens bemötande, trygghet, tillräcklig information samt nöjdhet med vården som helhet. Vi har mätt hur stor andel patienter som skattat sin upplevelse till 7 eller högre på 10-gradig VAS-skala för delaktighet, bemötande, trygghet, information och nöjdhet med vården som helhet. Resultatet sammanställs en gång per månad (se nedanstående diagram). 3

Andel patienter som skattat 7 eller högre på VAS- skala för delaktighet, bemötande, trygghet, information, nöjdhet (%) Mätningar: Diagram 1 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Målvärde Delaktighet Bemötande Trygghet Information Nöjdhet Februari April Maj Januari Mars Resultat: 1A, 1B, 1C, 1D, 1E: Sammantaget ser vi att patienterna är mycket nöjda med personalens bemötande, att de känner sig trygga på avdelningen samt att de i stor utsträckning känner sig nöjda med vården som helhet. Vad gäller upplevelse av delaktighet och tillräcklig information skattar patienterna betydligt lägre. Kontentan av detta är att vi behöver förbättra oss ytterligare och hitta nya arbetssätt som främjar patientens upplevelse av delaktighet i vården. Vi behöver också hitta nya rutiner för att erbjuda patienten individuellt anpassad information. 4

Andel patienter som erbjuds ett strukturerat utvärderingssamtal i % Övergripande Målområde 2 Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Mål: 2A: 100% av patienterna skall erbjudas ett strukturerat utvärderingssamtal i samband med utskrivning. (Se diagram 2.) Vad och hur vi har vi mätt: 2A: Vi har mätt antal utskrivna patienter, hur många av dessa som erbjudits utvärderingssamtal samt hur många samtal som utförts. En felkälla som uppdagats är att patienter som flyttas till andra avdelningar inom psykiatriska kliniken registreras som utskrivna men eftersom de inte skrivs ut erbjuds de inte utvärderingssamtalet. De blir istället erbjudna utvärderingssamtalet på den avdelning de skrivs ut ifrån. Mätningar: Diagram 2 Andel patienter som erbjudits ett strukturerat utvärderingssamtal samt andel strukturerade utvärderingssamtal som utförts 100 90 80 Målvärde i % 70 60 50 40 30 20 10 Andel erbjudna samtal i % Andel utförda samtal i % 0 Jan Feb Mar Apr Maj Resultat: 2A: Patienterna har gett uttryck för att de upplever utvärderingssamtalen som något positivt. Att de uppskattar möjligheten att själva sätta ord på- och sammanfatta sin vårdtid tillsammans med personal. De upplever också att deras åsikter och upplevelser är viktiga för personalen. 5

Övergripande Målområde 3 Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Mål: 3A: 100% av personalen ska ha kännedom om rådande tvångsvårdslagstiftning. 3B: 100% av personalen ska delta vid Vuxenpsykiatrins interna utbildning i hot & våld prevention minst en gång per termin. Vad och hur vi har mätt: 3A: Personalen har vid 3 tillfällen fyllt i medarbetarenkäten (se diagram 3a, 3b, 3c, 3d, 3e, 3f, 3g). Det första tillfället ägde rum i samband med projektstarten, det andra efter kunskapsutbytet och LPT-föreläsning, det sista efter utbildning i hot & våldprevention och i samband med projektavslut. 3B: Det har pga sjukdom och liknande varit svårt att uppnå 100 procentigt deltagande vid utbildningen i hot & våld prevention. Om man tittar på samtliga insatser/aktiviteter för att utveckla kunskapen och förbättra kvalitén vid användandet av tvångsåtgärder så har all personal tagit del av det som erbjudits men ibland genom information i andra hand. Mätningar: Diagram 3a Diagram 3b 100% Känner till rutiner/riktlinjer 100% Följsamhet rutiner/riktlinjer 80% 67% 67% 60% 40% 20% 0% 42% 0% 0% 0% v42 v14 v24 0 0 0 0% 50% 29% 21% 0% 0% 0% v42 v14 v24 0 0 0 Diagram 3c Diagram 3d 100% Möjlighet till dialog om rutiner/riktlinjer 100% Rätt användning av tvångsåtgärder 53% 71% 71% 80% 60% 40% 37% 45% 58% 0% 0% 0% 0% v42 v14 v24 0 0 0 20% 0% 0% 0% 0% v42 v14 v24 0 0 0 6

Engagemangsindex Diagram 3e 100% Trygg i användadet av tvångsåtgärder 71% 47% 50% 0% 0% 0% 0% v42 v14 v24 0 0 0 Diagram 3f Diagram 3g 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 -6-7 -8 Engagemang i förändringsarbetet Engagemang i förändringsarbetet, team 65 4,0 3,0 2,0 v42 v14 v24 0 0 0 1,0 v42 v14 v24 0 0 0 Mätning medel Involvering: medel Viktighet: Resultat: 3A: Enligt medarbetarenkät v24 upplever personalen sig ha bättre kännedom, följsamhet, dialog gällande riktlinjer samt att de i större utsträckning gör rätt och känner sig mer trygga vid användandet av tvångsåtgärder. De aktiviteter som genomförts för att stärka personalens kunskaper har således haft god effekt. (Se diagram 3a, 3b, 3c, 3e.) Något som också framkommit i medarbetarenkäten är att personal anser att förändrings- och utvecklingsarbete är av största vikt samt att viljan att vara delaktig ökar successivt. (Se diagram 3f och 3g.) Man önskar också mer utbildning, vad gäller etik, praktik och juridik inom rådande tvångsvårdslagstiftning. 3B: Utbildningen har genomförts för personal på avdelning 95 vid ett tillfälle under våren samt ett uppsamlingstillfälle för de som missat samt alla semestervikarier. 7

Våra genomförda tester Idélåda: En idélåda för förbättringsförslag sitter i dagrummet så att patienter, närstående och personal kan bidra med sina förbättringsförslag. Synliggjort kontaktmannaskap: Personalen är indelad i två vårdlag, ett gult och ett blått. På tavlan i dagrummet antecknas vilka av personalen som är i tjänst denna dag. Gula magneter placeras ut framför den personal som arbetar i det gula vårdlaget och blå magneter framför den personal som arbetar i det blå vårdlaget. Avdelningens informationsbroschyr är numera upptryckt i gula eller blå varianter som patienten erhåller vid inskrivning, detta för att patienten både ska få se och höra vilket vårdlag denne tillhör. Dagliga promenader: 30 min. promenad erbjuds till patienterna vardagar kl. 13.30-14.00. Personal är nu aktivt uppsökande i samband med promenadplaneringen vilket resulterat i att fler patienter deltar vid promenaderna. Patienterna uppskattar möjligheten att promenera tillsammans med personal och efterfrågar den. Ibland prioriteras dock promenaden bort på grund av hög arbetsbelastning/låg bemanning. Kvällssamtal: Alla patienter erbjuds ett kort kvällssamtal med personal i sitt vårdlag. Patienterna ställer sig väldigt positiva till kvällssamtalet. Samtalen fördelas bland kvällspersonalen under rapporteringstillfället. (Se bilaga 5.) Strukturerat utvärderingssamtal: I samband med att patienten skrivs ut från avdelning 95 erbjuds han/hon ett utvärderingssamtal där patienten ges möjlighet att sammanfatta vårdtiden, få kompletterande information samt skatta sin upplevelse av vården vad gäller delaktighet, bemötande, trygghet, information och nöjdhet med vården som helhet. Syftet med samtalet är: Att patienten får möjlighet att sammanfatta vårdepisoden. Att patienten får skatta sin upplevelse av delaktighet, tillräcklig information, personalens bemötande och nöjdhet med vårdepisoden som helhet. Om det framkommer att patienten brister i förståelse eller missförstått något som berörs i frågeställningarna bör korrekt information ges. Att förbättra patientens upplevelse av vården. Att förbättra patientens delaktighet i vården. Anslagstavla: Vi sätter upp skriftlig information om projektet samt aktuellt förändringsarbete på en anslagstavla i patienternas dagrum. Matsedel: Då en del patienter önskar veta vilken mat som serveras över en längre tid utformas en matsedel med tre veckors framförhållning. 8

MADRS-självskattning: From v.5 får alla patienter skatta sig enligt MADRS-självskattning. Patienterna fyller i självskattningen vid ankomst till avdelningen samt varje tisdag. Delar av patienterna upplever detta som stressande och jobbigt. Personalen upplever patienternas självskattning som värdefull då den ger viktig information om patientens stämningsläge samt även möjlighet att följa utvecklingen av patientens mående. Denna självskattning har blivit en rutin i personalens dagliga patientarbete, dock varierar användandet av patienternas självskattning beroende på vilken överläkare avdelningen har för tillfället. Ankomstsamtal: Strukturerat inskrivningssamtal enligt mall som skall äga rum under patientens första dygn på avdelningen (se bilaga 2). Etisk reflektion: Etisk reflektion syftar till att medvetandegöra och se etiska dilemman, särskilt vid tvångsvård. Etisk reflektion ska öka personalens kunskap av värdet av god omvårdnad som grund för patientens hälsoprocess och återhämtning. Genom att personal regelbundet samtalar och reflekterar om olika situationer i vårdandet där avsikten är att fördjupa förståelsen för vad som kan kränka patienten samt vad som kan utgöra god vård förväntas personalens kunskaper om vad som är ett gott och värdigt bemötande att öka. Våra genomförda aktiviteter Föreläsning LPT: Fd chefsöverläkare har deltagit vid arbetsplatsträff vid två tillfällen för information och diskussion om tvångsvårdslagstiftning. Kunskapsutbyte: Personal, en skötare och en sjuksköterska, från avd 93 (PIVA) har vid två tillfällen träffat personal för information och diskussion gällande agerande vid aggressivitet/tvångsåtgärder. Fokus vid dessa tillfällen har varit på hur personalen kan tänka och arbeta för att förebygga tillbud på avdelningen samt vem som ska göra vad i samband med larm. Inköp av postlåda: Postlådan sätts upp i dagrummet med en instruktion om att vi vill ha förbättringsförslag från patienter, närstående och personal. De förslag som inkommer tas sedan upp på en teamträff där medlemmarna diskuterar förslagen. Sammanfattad information om LPT och vårdintyg: En arbetsgrupp med personal från avd 95 och 96 har sammanställt en lättförståelig och lättöverskådlig lathund över tvångsvårdslagstiftningen. Omvårdnadsriktlinjer vid utförandet av tvångsåtgärder har författats inom ramen för projektet. De är dock helt nyligen färdigställda och arbetet med att implementera dessa kommer att påbörjas hösten 2012. Arbetsplatsträffar, sjuksköterskemöten och skötarmöten: Informationsutbyte mellan teamets medlemmar och medarbetare om projektet samt vilka tester som är aktuella just nu sker vid dessa möten. En checklista vid inskrivning: En checklista över information som ges i samband med inskrivning på avdelningen har sammanställts, i syfte att säkerställa att alla patienter får korrekt information. Mall för ankomstsamtal: Ett dokument som utarbetats utifrån personalens behov av information om patienten, där patienten ges möjlighet att berätta om sin upplevelse av sitt tillstånd samt vad de önskar få hjälp med under vårdtiden (se bilaga 2). 3-veckors matsedel: Vi gör en ny matsedel utgår från kökets treveckors matsedel, men tar bort en del information. Den omarbetas således för att bli mer lättläst och lättförståelig. Den sätts sedan upp bredvid whiteboardtavlan där dagens maträtter skrivs upp. 9

Avdelningsbroschyr: Bladet har omarbetats för att bli mer välkomnande samt innehålla information som patienten har behov av att veta samt vårdlagets färgkod, gul eller blå, beroende på patientens vårdlagstillhörighet. Musik/samtalsrum: Ett avskilt rum där patienterna ges möjlighet att gå undan för att i enrum kunna lyssna på musik eller samtala med närstående och personal. Testade förbättringar som införts som rutin i ordinarie verksamhet Alla tester och aktiviteter har lett fram till bestående förbättringar och införts i avdelningsrutinerna. Det som haft störst genomslagskraft för patienterna är kvällssamtal och dagliga promenader. Även utvärderingssamtal har lyfts fram som något positivt. Vi ser att våra patienter uppskattar möjligheten att själva sätta ord på- och sammanfatta sin vårdtid tillsammans med personal. MADRS-S självskattning upplevs mycket värdefull för personal då den ger viktig information om patientens stämningsläge samt även erbjuder möjlighet att följa utvecklingen av patientens mående. Genom dessa förändringar ser personalen till att alla patienter får möjlighet till dagliga samtal, motion samt bli mer delaktig genom att själv kunna skatta sitt mående. En lathund över sammanfattad information om tvångsvård och vårdintyg är upprättad (se bilaga 6). Nya omvårdnadsriktlinjer för utförandet av tvångsåtgärder har författats inom ramen för projektet. De är dock helt nyligen färdigställda och arbetet med att implementera dessa kommer att påbörjas hösten 2012. Etisk reflektion ska fortsätta att utvecklas på avdelning 95 med målsättningen att den ska genomföras var tredje vecka och syfta till att medvetandegöra och se etiska dilemman, särskilt vid tvångsvård samt öka personalens kunskap av värdet av god omvårdnad som grund för patientens hälsoprocess och återhämtning. Anslagstavlan, avdelningsbroschyren, 3-veckors matsedel, checklista vid inskrivning och mall för ankomstsamtal har lett till att patienten erbjuds både muntlig och skriftlig information i betydligt större utsträckning än tidigare och kommer självklart att fortsätta användas även efter projekttiden. Arbetsplatsträffar, sjuksköterskemöten och skötarmöten kommer fortsätta att vara forum för information och diskussion om projektverksamheten samt även för nya förbättrings- och utvecklingsförslag. Kliniskt kunskapsutbyte mellan avdelningarna i syfte att dela med sig av kontextbaserad kunskap kommer att fortgå. Det synliggjorda kontaktmannaskapet har medfört ökad tydlighet om vem som tillhör vilket vårdlag, både gällande patienter och personal. Idélådan har hittlls inte gett önskat resultat men kommer ändå att få sitta kvar i hopp om fler förbättringsförslag. Musik/samtalsrummet används frekvent av patienterna och kommer givetvis att finnas kvar. 10

Så här involverar vi patienter och närstående i förbättringsarbetet Vi involverar våra patienter genom skriftlig information om projektet på en tavla i dagrummet. Medverkan sker också genom vardagliga och vårdande samtal, samt via enkäter. Alla patienter ska erbjudas ett strukturerat samtal i samband med utskrivning där han/hon får möjlighet att skatta sin upplevelse av delaktighet, personalens bemötande, tillräcklig information, trygghet i vårdmiljön samt nöjdhet med vården som helhet. En idélåda för förbättringsförslag sitter i dagrummet så att patienter och närstående kan bidra med sina förbättringsförslag. Patienterna erbjuds att bjuda in närstående till ett läkarsamtal för att kunna föra en dialog mellan alla parter. Projektledare har bjudit in brukarrådet till informationsträff och gemensam dialog gällande förbättringsarbetet. Projektledare har deltagit på VIP:s (Västmanlands Intresseförening för Psykossjuka) medlemsmöte. Projektledare kommer att berätta om förbättringsarbetet vid ett av RSMH Västmanlands (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) medlemsmöten hösten 2012. Så här går vi vidare Fortsättningsvis kommer teamet att hålla regelbundna träffar där även andra medarbetare skall bjudas in för att sprida kunskap i hela arbetsgruppen. Förbättringsarbetet kommer även framledes att vara en stående punkt på arbetsplatsträffar, sjuksköterskemöten samt skötarmöten. Fortsatt arbete med kompetensutveckling kommer att fortgå i enlighet med den kompetensplan som Landstinget Västmanland skickat in till SKL. Implementering av rutiner kring åtgärder i samband med tillbud på avdelningen fortgår. Vuxenpsykiatrin i Västmanland har upprättat en tjänst som ska kvalitetssäkra följsamhet till genombrottprojektens resultat. Vuxenpsykiatrin i Västmanland skall hålla en årlig inspirationsdag om psykiatrisk heldygnsvård, där varje enhet presenterar resultat, statistik samt hur deras utvecklingsarbete inom ramen för genombrottsprojektet framskridit. Avdelning 95 kommer att ha en planeringsdag/år med fokus på genombrottsprojektets resultat och vidareutveckling. Avdelning 95 kommer att fortsätta mäta: Antal utvärderingssamtal som erbjuds samt utförs. Antal uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd som erbjuds samt utförs. Antal dokumenterade vårdplaner Antal tvångsåtgärder. 11

Diskussion Under projekttiden har avdelningen ej haft någon fast överläkare. Detta har bidragit till vissa svårigheter med utförandet av vissa tester samt att vi saknat själva läkarprofessionen, som vi tror kunnat bidra till ökad kunskap och ett gemensamt förbättringsarbete. Teamet anser att omsättningen av överläkare har varit en bidragande orsak till att patienterna skattat lågt på information och delaktighet i självskattningen på enkäten i samband med utvärderingssamtalet. Viktiga framgångsfaktorer har varit att teamet haft möjlighet att träffas regelbundet. Tre av teamets medlemmar har arbetat på samma skift och de två andra arbetar enbart dagtid. Detta har medfört att tester har utförts smidigare. Teamet har även beretts möjlighet att avsätta tid för projektarbetet, minst en halvdag per vecka. Inledningsvis upplevde projektteamet att avdelningen ej tillhörde målgruppen för Genombrottsprojekt Bättre vård mindre tvång, då inriktningen på tvångsåtgärder var tydligt uttalad och vi ej hade något tvång att minska. Vi inledde därför vårt förbättringsarbete med att fråga patienterna vad de ansåg om den vård de erhöll. Utifrån dessa svar formulerades syfte och mål. Ett utvecklingsteam kommer att fortsätta att vara drivande i förbättringsarbetet på avdelning 95. Dels kommer teamet att testa nya förslag på förbättringar, men även arbeta för att bibehålla de genomförda förbättringar som idag är rutiner på avdelningen. I framtiden avser vi dessutom att bjuda in medarbetare till teamträffarna i syfte att personalen i större utsträckning startar egna tester. Detta har vi lärt oss En av de grundläggande sakerna som teamet lärt sig under projektet är att vi aldrig blir klara då det kommer alltid att finnas något att förbättra. Genombrottsmetoden med tester i liten skala och kontinuerliga utvärderingar har visat sig vara en mycket framgångsrik metod för förändringsarbete. Personalen har även lärt sig att tillämpa Nolan-modellen med PDSA-cyklar. Vi fann att den var lätt att tillämpa och förstå, att den underlättar arbetet med tester, i stora och små skalor. Då avdelningen skall delas upp i två och patientantalet utökas finner vi våra nya utökade kunskaper och erfarenheter som en perfekt grund för vårt fortsatta utvecklingsarbete för att skapa en god vårdmiljö utifrån de nya förutsättningarna. Viktiga lärdomar är att förbättrings- och implementeringsarbetet aldrig blir färdigt utan istället ställer krav på engagerad personal samt ett gott och envist ledarskap som tillsammans orkar fortsätta utveckla vården. 12

För ytterligare information Var vänlig kontakta: Ulrica Nordström, Projektledare ulrica.nordstrom@ltv.se 021-176427 Eventuella bilagor Bilaga 1: Utvärderingssamtal Bilaga 2: Ankomstsamtal Bilaga 3: Avdelningsbroschyr Bilaga 4: Checklista vid inskrivning Bilaga 5: Kvällssamtal Bilaga 6: Sammanfattad information för LPT och vårdintyg 13

Manual för utvärderingssamtal inför utskrivning. Bilaga 1 Samtalen genomförs i första hand av någon i vårdlaget. Patienten informeras om anledningen med samtalet och tidpunkten för samtalet. Syftet med samtalet: - Att patienten får möjlighet att sammanfatta vårdtiden. - Att patienten får skatta sin upplevelse av kränkning, delaktighet, personalens bemötande och nöjdhet med vårdtiden som helhet. - Om det framkommer att patienten brister i förståelse eller missförstått något som berörs i frågeställningarna bör korrekt information ges. - Att förbättra patientens upplevelse av vården. - Att förbättra patientens delaktighet i vården. Frågorna ställs som de står skrivna. Är du osäker på om patienten har förstått frågan kan den förklaras vidare. Det som står inom parentes i formuläret bör beröras om det är relevant för patienten, annars inte. Samtalet varar i ca 15 min, men ge patienten tid till att formulera sig. Stöd patienten i att hålla sig till att besvara frågorna. Glöm inte självskattningen! Skriv svaren direkt på formuläret, använd baksidan vid behov. Ingen dokumentation i COSMIC är nödvändig om ingen ny och relevant information framkommit. Det ifyllda formuläret sparas som arbetsmaterial, under aktuell månad, i pärmen för utskrivningssamtal och kan komma att ligga till grund för kommande förbättringsarbete. Dokumentet är ett arbetsmaterial i pågående Genombrottsprojekt inom Vuxenpsykiatri Västmanland, avseende att förbättra den psykiatriska heldygnsvården.

Signatur: Utvärderingssamtal År och månad: 1. Har du vårdats enligt LPT eller HSL? (har konvertering varit nödvändig?) 2. Om LPT, hur har tvångsvården påverkat din livssituation? Vad tror du är orsaken till att du vårdats enligt LPT? Anser du att det funnits skäl för tvångsvård? Har du fått information gällande dina rättigheter? (överklaga tvångsvården/ rätt till stödperson) 3. Om HSL, hur har vården påverkat din livssituation? 4. Har du blivit hjälpt av vården? Ja Nej Kan du berätta på vilket sätt? Hade vi kunnat göra på något annat sätt? Hur? 5. Vet du om det funnits en vårdplan för dig? Hur ser du på din delaktighet i planeringen? 6. Hur har du upplevt vårdmiljön? Bemötandet från avd.personal och läkare? 7. Har någon vårdhandling utförts mot din vilja? Hur ser du på det nu? 8. Hur ser planeringen framåt ut? (kontakt med öppenvård/ kommun/andra viktiga personer) 9. Finns det något du vill lyfta fram som varit bra/ mindre bra under vårdtiden? Är det någon ytterligare fråga som jag borde ha ställt? Dokumentet är ett arbetsmaterial i pågående Genombrottsprojekt inom Vuxenpsykiatri Västmanland, avseende att förbättra den psykiatriska heldygnsvården.

Självskattningsformulär 1. Hur delaktig har du varit i din vårdplan samt i vården som helhet? Inte alls Helt och delaktig hållet delaktig 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kommentar: 2. Har du blivit respektfullt bemött av personalen under din vårdtid? Nej, inte Ja, helt alls och hållet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kommentar: 3. Har du känt dig trygg under vårdtiden? Nej, inte Ja, helt och alls trygg hållet trygg 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kommentar: 4. Har du fått tillräcklig information om (dina rättigheter gällande tvångsvård), ditt hälsotillstånd och om metoder för vård och behandling? Nej, ingen Ja, helt och information alls hållet tillräcklig 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kommentar: 5. Hur nöjd är du med vårdtiden som helhet? Helt och hållet Helt och missnöjd hållet nöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kommentar: Dokumentet är ett arbetsmaterial i pågående Genombrottsprojekt inom Vuxenpsykiatri Västmanland, avseende att förbättra den psykiatriska heldygnsvården.

Arbetsmaterial Förstöres efter dokumentation i COSMIC Bilaga 2 Ankomstsamtal inom första dygnet. Kontaktorsak? Varför söker du vård just nu? Funktioner: - Sömn? - Nutrition? - Elimination? Förväntningar på vården? - Informera om läkarsamtal och möjlighet till stödsamtal - Möjlighet till dagliga promenader - Informera om patientens vårdform HSL eller LPT/Vårdintyg samt vad det innebär Hälsohistoria? Finns tidiga tecken på insjuknande? Annat som kan vara bra för oss på avdelningen att veta? Förslag på vårdplan? Minderåriga barn i hemmet? (Fylla i barnformulär, finns i Cosmic) Finns pågående öppenvårdskontakt? Socialtjänst? Hemtjänst? Boendestöd?

Bilaga 3 AVDELNING 95 Du vårdas nu på Avdelning 95 som är en allmänpsykiatrisk akutvårdsavdelning. Vi samarbetar med öppenvården, kommunen och andra vårdgrannar som kan vara till hjälp i din vård. Här arbetar vi med kontaktmannaskap i vårdlag bestående av sjuksköterskor och skötare vilket innebär att dessa personer har omvårdnadsansvar för dig. Varje vardag har personalen rond tillsammans med läkare där man planerar för dagens samtal.

Bilaga 3 Säkerhet Vi accepterar inga former av hot och våld. För allas säkerhet får det inte finnas skärande eller stickande föremål på avdelningen. Om du vid ankomst hade med dig kniv eller andra stickande eller skärande föremål som omfattas av knivlagen så lämnas det till polisen enligt klinikens regler. Mobilladdare och andra sladdar får ej användas på rummen. Värdeskåp Vi har värdeskåp som personalen har nycklar till, där vi låser in saxar, tändare och andra föremål. Vi kan även låsa in plånbok, nycklar och andra värdesaker som du inte vill ha på ditt rum. Observera att landstinget inte ansvarar för dina värdesaker. Dagrummet Detta är ett utrymme som nyttjas av alla och alla ska trivas där. Det innebär att vi visar hänsyn till varandra. Klädsel Vi ser helst att du använder dina egna kläder. Tvättmaskin finns om dina anhöriga inte kan tvätta åt dig.

Bilaga 3 Telefoner På avdelningen finns en telefonhytt där man kan ringa Sverigesamtal. Laddning av mobiler sker på speciell plats, säg bara till personalen så hjälper vi dig med det. Rökrum Tändare finns i rökrummet då man inte får ha egen tändare eller tändstickor på sig. Landstinget har en tobakspolicy som innebär att det inte säljs några tobaksvaror på sjukhusområdet. Egen mat Vi har inga möjligheter att förvara din personliga mat i vårat kök på grund av hygieniska krav. Permissioner Om du går på permission önskar vi att du återkommer innan kl 19.00. Detta för att dagpersonalen ska ha en möjlighet att träffa dig för att höra hur du mår innan arbetspassets slut.

Bilaga 3 Psykiatricentrum ingång 29 Avdelning 95 plan 4 72189 Västerås Telefon till expedition 021-174182 Patienttelefon 021-175864 Besökstider till oss är Vardagar 16-19 Helgdagar 13-19 Om du väntar besök av mindreåriga vill vi att du kontaktar personalen innan deras ankomst.

Arbetsmaterial. Kasseras efter dokumentation i Cosmic Bilaga 4 Checklista vid inskrivning Informera patienten om vad som ej är tillåtet att införa på avdelningen, så som berusningsmedel och tillhyggen. Med patientens frivilliga samarbete går vi sedan igenom tillhörigheterna och informerar om att möjligheten finns att låsa in dem. Läkemedel låses in i läkemedelsrum. Information till patienten angående rutiner kring mobiltelefoner samt att telefonhytt finns på avdelningen. Sekretess? Får avdelningen uppge att patienten är inneliggande till närstående om de frågar? Fråga patienten om telefonnummer till patient och närstående, för in dessa i Cosmic. Informera patienten om att det är en låst avdelning samt innebörden av övervakningsgraderna. Har patienten några allergier? Specialkost? Dela ut patientbroschyr i rätt färg, samt informera om kontaktmannaskap/vårdlag samt whiteboardtavlan med magneter. Visa runt på avdelningen. Omhändertagna värdesaker:

Bilaga 5 Kvällssamtal enligt mall: OBS samtalet skall vara kort, cirka 5-10 minuter/patient. Personalen frågar följande frågor till de patienter som han/hon har blivit tilldelade för kvällspasset: Hur dagen har varit? Om det är något som patienten önskar att vi tar upp på morgondagens rond? Har patienten andra tankar och funderingar? Detta dokumenteras senare i Cosmic som: Närvarande: Kvällssamtal mellan patient och undertecknad. Det som framkommit under samtalet dokumenteras senare under de sökord som passar informationen du erhållit.

Sammanfattad information vad som gäller vid vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Förutsättningar för tvångsvård 1. Patienten lider av en allvarlig psykisk störning 2. Är i behov av psykiatrisk dygnetrunt vård som bara kan ges i slutenvården. 3. Motsätter sig vård eller saknar förmåga till ställningstagande. Vårdintyg ( 4) Vid Intagning för tvångsvård krävs ett vårdintyg. Läkarundersökning i omedelbar anslutning till vårdintyget. Undersökningen görs av en legitimerad läkare. Skall innehålla förutsättningar för tvångsvård, redogörelse för den psykiska störningen. Den läkare som utfärdat vårdintyget ansvarar för att det kommer till sjukvårdsinrättningen utan dröjsmål. När ett vårdintyg är utfärdat får patienten hindras att lämna sjukvårdsinrättningen. Vårdintyg får aldrig utfärdas om patientens psykiska störning enbart utgör en utvecklingsstörning. Kvarhållningsbeslut ( 6) Får inte baseras på ett vårdintyg som är äldre än 4 dagar. När beslutet är taget av läkare, får patienten hindras att lämna sjukvårdsinrättningen. Tvång får användas för att upprätthålla ordningen och säkerheten på avdelningen. Fastspänning får ske om det finns omedelbar fara för att patienten skadar sig själv eller någon annan. Patienten får avskiljas från andra (8 timmar, sen nytt beslut av läkare). Patitenen får ges nödvändig psykiatrisk behandling. Intagningsbeslut ( 6b) Måste tas inom 24 timmar efter ankomsten till vårdinrättningen. Får inte grundas på ett vårdintyg som är äldre än 4 dagar. Får inte tas av läkaren som utfärdat vårdintyget. Konvertering från HSL till LPT ( 11) Patienten lider av en allvarlig psykisk störning Är i behov av psykiatrisk vård som bara kan ges i slutenvården. Motsätter sig vård eller saknar förmåga till ställningstagande. Patienten kan komma att allvarligt skada sig själv eller någon annan. Beslut om konvertering skall tas av specialistläkare i psykiatri. Beslut måste tas inom 24 timmar från att vårdintyget skrevs. När beslut enligt 11 är taget ska läkaren senast dagen efter underställas förvaltningsrättens prövning. Bör tvångsvården fortsätta ska läkare inom fyra dagar ansöka hos förvaltningsrätten. Om rätten bifaller ansökan får tvångsvården pågå i högst fyra månader. Inom 4 månader måste en ny ansökan om förlängd vård enligt LPT vara förvaltningsrätten tillhanda annars upphör tvångsvården. Tvångsåtgärder När ett vårdintyg är utfärdat får patienten efter läkares beslut hindras att lämna sjukvårdsinrättningen. Tvångsåtgärder får också användas för att upprätthålla ordningen på vårdinrättningen eller för att tillgodose säkerheten i vården. Om det finns omedelbar fara för att patienten allvarligt skadar sig själv eller någon annan får patienten spännas fast i bälte. 1

Kontakta ALLTID Läkare vid bältesläggning då det är en läkare som beslutar om sådan. Vårdpersonal skall alltid finnas hos en patient som är fastspänd. Om behov av fortsatt faststpänning kvarstår efter 3 timmar ska jourläkare/bakjour kontaktas. Bakjouren ska efter 4 timmars fastspänning, på plats bedöma om behov av fortsatt fastspänning föreligger. Socialstyrelsen skall utan dröjsmål underrättas om fastspänning längre än 4 timmar. En patient får avskiljas p.g.a. aggressivitet eller om denna har ett sådant störande beteende att det försvårar vården för andra patienter. Beslut om avskiljning för en patient tas alltid av läkare. Om avskiljningen sträcker sig över 8 timmar ska socialstyrelsen utan dröjesmål informeras. En patient som hålls avskiljd skall alltid stå under fortlöpande uppsikt av vårdpersonal. Tvångsåtgärder skall alltid dokumenteras med åtgärdskoder i patientens journal i Cosmic. Nödvärn Varje individ har alltid rätt avvärja ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Det våld som används för att avvärja ett angrepp måste stå i proportion till angreppets beskaffenhet. Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. (Lag 1994:458 & Brottsbalk 1962:700, Kap 24). Ansökan om fortsatt tvångsvård efter 4 veckor Ansökan skall vara förvaltningsrätten tillhanda inom 4 veckor (28 dagar) från dagen då intagningsbeslutet togs. Det skall det framgå om ansökan gäller sluten- eller öppentvångsvård. Omständigheter som utgör grund för tvångsvården. Vilka övervägande som gjorts i fråga om annan form av vård. En redogörelse för det stöd och behandling som planeras för patienten. Har en ansökan eller överklagan inkommit till förvaltningsrätten får tvångsvården fortsätta i avvaktan på förvaltningsrättens beslut. Stödperson Läkare ska informera patienten med individuellt anpassad information om rätten till stödperson när patientens tillstånd tillåter detta. När patienten begär stödperson, ska anmälan göras till patientnämnden. Ansökan skall även göras av läkare när ansökan om fortsatt tvångsvård eller när vården övergår från HSL till LPT eller när läkaren avslår begäran om att LPT ska upphöra. Stödpersonen kan fortsätta sitt uppdrag 4 veckor efter att tvångsvården avslutats. Stödpersonen har rätt att besöka patienten på vårdinrättningen. Överklagan Patienten skall så snart dennes tillstånd medger informeras om sin rätt att överklaga vissa beslut. Patienten kan alltid överklaga läkares beslut vad gäller beslut om intagning under tvångsvård, konvertering eller övergång från rättpsykiatiskvård till tvångsvård samt ansökan om öppen tvångsvård. Patienten får också överklaga läkares beslut om begränsning av elektroniska kommunikationstjänster och övervakning/begränsning av försändelser. Patienten har även rätt överklaga beslut om indraget tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område. Överklagan skall ställas till förvaltningsrätten innan utgången tid. Informera avdelningens läkare om en patient överklagat, då läkaren skall framställa sina argument till förvaltningsrätten. 2

Förvaltningsrätten Ett mål hos förvaltningsrätten skall tas upp till avgörande inom 8 dagar från den dag ansökan eller överklagan inkom. Patienten skall närvara vid förhandlingar om patientens tillstånd medger det. Patientens stödperson har rätt att närvara vid förhandlingar och skall om möjligt, underrättas om dem. Läkare kan inte överklaga förvaltningsrättens beslut. Vårdplan En vårdplan skall upprättas snarast efter att patienten blivit intagen för tvångsvård. Den skall innehålla behandlingsåtgärder och andra insatser för att syftet med tvångsvården skall uppnås. Skall om möjligt upprättas i samråd med patienten och anhöriga. Läkare skall undersöka om patienten är i behov av stöd från socialtjänsten. Frågar om behandlingen avgörs ytterst av Chefsöverläkaren Tvångsvårdens upphörande När det inte längre finns förutsättningar för tvångsvård skall läkare genast besluta att tvångsvården skall upphöra. Läkare skall fortlöpande ta ställning till om tvångsvården kan upphöra. Tvångsvården upphör om t.ex. ansökan om fortsatt tvångsvård inte är förvaltningsrätten tillhanda i rätt tid. Aviken patient som vårdas enligt LPT Beslut om polishandräckning tas av överläkare när alla andra alternativ till att motivera patienten att återkomma inte gett resultat. Dagtid tar avdelningsöverläkaren beslutet om polishandräckning. På övrig tid (eller då inte avdelningsläkaren finns att tillgå) tas beslutet av bakjour. Överläkaren som begär polishandräckning skall ha tillgång till vårdintyget eller kopia (fax). Begäran om polishandräckning faxas från psykiatriska akutmottagningen. Patient som inkommer med poliseskort skall alltid först till psykiatriska akutmottagningen. Original av begäran om polishandräckning skall sparas i patientens pappersjournal. Övrig information Samtliga blanketter som används vid tillämpningen av LPT finns i Cosmic. När en patient överklagat läkares beslut till förvaltningsrätten, skall läkaren motivera sitt beslutet till förvaltningsrätten, ofta med kort varsel. Glöm inte att informera läkaren om överklagan så denna hinner motivera beslutet, annars avskrivs vården enligt LPT. Mer information finns att hitta på Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se Riktlinjer & Ledningssystem för Landstinget Västmanland, http://puls.ltv.se (Intranät) Förvaltningsrätten i Uppsala, http://www.forvaltningsratteniuppsala.domstol.se/ Patientnämnden, http://www.ltv.se/halso-_och_sjukvard/patientnamnden1/ Sjukvårdsupplysningen - 1177, http://www.1177.se/regler-och-rattigheter/psykiatrisk-tvangsvard/ Denna information uppdaterades senast den 11 juni 2012. 3

1 Vårdintyget utfärdat den VÅRDINTYG enligt 4 och 11 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och 5 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård Detta intyg avser 4 lagen om psykiatrisk tvångsvård 11 lagen om psykiatrisk tvångsvård 5 lagen om rättspsykiatrisk vård 2 Vårdintyg Ska grundas på en särskild personlig läkarundersökning. Undersökningen ska genomföras av en legitimerad läkare Vårdintyget får endast utfärdas i omedelbar anslutning till undersökningen. Motsätter sig patienten undersökning får patientens tas om hand för att möjliggöra en undersökning. 3 Den undersökte Efternamn och förnamn Utdelningsadress Postnummer Postort Folkbokföringsort Identiteten styrkt genom Personnummer Den läkare som utfärdat vårdintyget är ansvarig för att att se till att vårdintyget, snarast kommer till den sjukvårdsinrättning där frågan om intagning för tvångsvård skall prövas. 4 Läkarens redogörelse för de omständigheter som föranleder vårdbehovet ANAMNES BAKGRUND Ange relevanta uppgifter för bedömning av vårdbehovet, t.ex. tidigare ohälsa och vård samt sociala förhållanden Vårdintyg får aldrig utfärdas om patientens psykiska störning enbart utgör en utvecklingsstörning. plats där patienten är. 1. Datumet Datumet måste alltid vara korrekt ifyllt. Att fylla i klockslag är bra, men är inte tvingande. SoSB 42023 2005-12 pee 2. Detta intyg avser 4 kryssas i om vårdintyget gäller en patient som inte vårdas enligt HSL. 11 avser en patient som vårdas enligt HSL och där vårdformen går över till LPT, en så kallad konvertering. Den undersökte Efternamn och förnamn Personnummer ANAMNES NUVARANDE TILLSTÅND (forts.) Redogör för den psykiska störningen, dess utveckling och huvudsymtom enligt den undersöktes och/eller andra personers beskrivning (om andra personer lämnat uppgifter, anges detta). Ange de förhållanden som nödvändiggör intagning på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård 5 3. Patientens personuppgifter Vårdintyget måste kunna kopplas till patienten. Är det inte möjligt att säkerställa patientens identitet är det polisens uppgift att fastställa den. 4. Anamnes (Bakgrund) Läkaren måste alltid redogöra för de omständigheter som föranleder vårdbehovet. Detta fält måste alltid ger till grund för bedömningen. 5. Anamnes (Nuvarande tillstånd) Patientens nuvarande tillstånd måste alltid fastställas på vårdintyget. STATUS SOMATISKT Redovisa resultatet av den somatiska undersökningen PSYKISKT Ange vid undersökningen iakttagna avvikelser som är av betydelse för bedömningen av vårdbehov och diagnos, t.ex. vakenhetsgrad, orientering, uppträdande, tal, sinnesstämning, minne, förvirring, tankeförlopp, tankestörningar, hallucinationer, vanföreställningar, självmordstankar och/eller självmordsplaner. Ange även den undersöktes insikt om behov av vård och stöd 6 7 6. Status (Somatiskt) Det är inte tvingande att fylla i den somatiska statusen för patienten. Kan psykisk sjukdom kopplas till en somatisk orsak är det fördelaktigt om detta dokumenteras här. 7. Status (Psykiskt) Detta fält måste alltid fyllas i.

8 Den undersökte Efternamn och förnamn SAMMAN- FATTNING Personnummer De uppgifter och iakttagelser som ligger till grund för läkarens bedömning om förutsättningarna för tvångsvård. Avser vårdintyget 4 eller 11 lagen om psykiatrisk tvångsvård skall förutsättningarna redovisas under 1, 2a och 3 samt även under 4 om vårdintyget avser 11. 1) Den undersökte lider av allvarlig psykisk störning p.g.a.: 8. Sammanfattning 1) Måste alltid fyllas i. 2a) Måste fyllas i vid 4 och 11. 2b) Viktigt att fylla i vid 5 3) Måste alltid fyllas i. 4) Bra att fylla i. Måste fyllas i när vård enligt HSL övergår till vård enligt LPT. 2 a) Den undersökte är i oundgängligt behov av kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård och går inte att behandla i öppenvård (t.ex. i hemmet, i särskilda boendeformer, på behandlingshem eller på en sjukvårdinrättning för somatisk vård) p.g.a.: 9. Underskrift & Kontaktuppgifter Kontaktuppgifter och underskrift av den läkare som utfärdat vårdintyget. 2 b) Den undersökte är i behov av rättspsykiatrisk vård och går inte att behandla där denne nu är frihetsberövad (häkte, särskilt ungdomshem eller kriminalvårdsanstalt) p.g.a.: 3) Den undersökte har följande inställning till erbjuden vård: 4) Den undersökte kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon annan p.g.a.: Tvingande fält är: Ort och datum Den legitimerade läkarens efternamn och förnamn Befattning Om läkaren har legitimation eller dispens att utfärda vårdintyg. Tjänsteställe Utdelningsadress Telefon Postort Läkarens namnteckning Den undersökte Efternamn och förnamn Personnummer Intygsutfärdande läkarens utlåtande Jag intygar att jäv enligt 11 och 12 förvaltningslagen (1986:223) 1 inte föreligger och att jag av iakttagelser vid den personliga undersökningen funnit att det finns sannolika skäl för att förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda. Ort och datum Den legitimerade läkarens namnteckning 9 Den legitimerade läkarens efternamn och förnamn Befattning Har svensk legitimation Har inte legitimation, men Socialstyrelsens dispens att utfärda vårdintyg Tjänsteställe Utdelningsadress Postnummer Postort Telefon (inkl. riktnr) Faxnr E-post 1Bestämmelserna har följande lydelse: Den som skall handlägga ett ärende är jävig 1. om saken angår honom själv eller hans maka, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken, 4. om han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. Senast uppdaterad 2012-06-12