Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015
Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att: - utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och se samband i naturen samt fysikaliska fenomen. - utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Utdrag ur Läroplanen för förskolan Bakgrund Under det senaste året har Labyrint varit aktuellt i barngruppen. På förskolan har barnen byggt upp Labyrintbanor med kuddar, träplankor och annat kreativt material. Barnen växlar mellan de olika rollerna barn, Taurus, Bulten, Daidalos och Krampus. När barnen kom tillbaka efter sommarlovet var intresset fortfarande starkt för Labyrint och vi valde därför att arbeta med detta som vårt projekt. En bit in på hösten ifrågasatte vi projektets utforskningsbarhet. Vi diskuterade fram och tillbaka och använde oss av vår pedagogista Kristina Mansfeldt. Vi kom fram till att låta projektet Labyrint vila och hur vi kom fram till det beskriver vi i utvärderingen. Vi valde istället att gå vidare med vårt sidoprojekt, flygplan. En dag ville ett barn gå till den stora kullen och kasta sitt pappersflygplan. Detta intresse spred sig i gruppen och projektet luft blev vårt huvudprojekt under detta läsår. I årets utvärdering har vi bland annat valt att lyfta vårt dilemma som vi upplevde i Labyrintprojektet. Vi har valt att inte beskriva projektets alla tillvägagångssätt lika grundligt då vi tycker att det är viktigt att lyfta och ifrågasätta vår egna pedagogiska roll.
Labyrint Vi använde oss av två olika metoder för att ta reda på barns tankar. Vi intervjuade barnen och vi valde att filma barnen när de lekte Labyrint. Vi såg att det var mest fokus på karaktärer och banor. Nästa steg var att barnen fick rita hur karaktärerna och banorna såg ut. Under ett reflektionstillfälle tittade vi på vad som var undersökningsbart och bestämde oss för att gå vidare med blindstyrets bana. Barnen fick samtala om hur det är att inte kunna se. Därefter provade barnen på banan som blind och de fick lyssna noga på kompisens direktiv. Blindstyrets bana Hur tror du att det är att vara blind? Julian: Då kan man inte se. -För att klara banan måste man vinna över Daidalos i memory. När vi sedan tittade tillbaka på det vi hade gjort hade vi svårt att se det som var utforskningsbart för barnen. Vi körde fast och lät Labyrint vila och gick vidare med vårt sidoprojekt Luft. Franklin: Julian: Matilda: Då går man så här (Franklin blundar och tar några steg). Om nån ska gå till matbordet Då ser han inte vart han ska gå, då går han in matbordet. Om man inte kan se då kan man göra illa sig eller dö. Om man inte hör och är blind måste någon hämta honom. Har man inga ögon kan man inte se.
Projekt Luft Hur utvecklar barnen sin förmåga att utforska,ställa frågor om och samtal om naturvetenskap? Projektet började med att några barn gick till den stora kullen och kastade flygplan. Barnen visade ett intresse för olika flygtekniker och blev nyfikna på att prova olika storlekar av pappersflygplan. Under utforskandet blev planets konstruktion allt viktigare och barnen började att utveckla olika modeller av flygplan. Flygplanen var aktiv agent i upptäckandet av lufttom fysikaliskt fenomen. Fyrkantigt flygplan Klippt flygplan Snurrflygplan - Kan vi inte prova ett stort flygplan? Vi gick vidare med att barnen provade olika slags storlekar och under utforskandet kom fundering på att det finns olika slags luft. Ute är luften kall och inne är luften varm. Påverkar det hur flygplanet flyger? Vi pedagoger tillförde en fön som kunde blåsa varm och kalluft i miljön för att barnen skulle kunna komma vidare i sina tankar. - Det gick inte för flygplanen behöver starkare och starkare luft. - Det lilla planet flög längst. Ytterligare ett sätt för att utmana barns tankar om att det finns olika slags luft tillförde pedagogerna heliumballonger i dramarummet. Vad sker i mötet mellan de flygande ballongerna och barnen?
En morgon när barnen kom till förskolan fanns det heliumballonger och vanliga ballonger i drama rummet och detta väckte nya tankar -Den gula flyger inte så bra för den har inget snöre. Barnen hämtar ett sidenband och knyter fast det på den vanliga ballongen. -Den flyger inte. Titta, när jag släpper den så flyger den inte. Det är för att den inte har sådant här snöre (presentsnöre). Vi byter presentsnöre på heliumballongen till sidenbandet som sitter fast på den vanliga ballongen. Fortfarande lyfter inte den vanliga ballongen. -Det är nog för att den är mindre (den vanliga ballongen). I utforskandet uppmärksammar pedagogerna att barnen använder olika begrepp så som sväva och flyga. Under ett reflektionstillfälle får barnen diskutera innebörden av begreppen för att bredda deras tankar. Vad är det för skillnad på att flyga och sväva? - Att flyga är som att trolla utan att hålla i sig. - Sväva betyder att man slingrar sig ned. - Ballongen kan flyga (helium). Fjädern svävar.
Vi märkte att barnen hade många funderingar om luft och för att få fatt i deras tankar och teorier valde vi att intervjua barnen. Vad är luft? -Det finns ute när det blåser. Finns luften någon annanstans än ute? -Ja, inne för annars skulle man inte kunna andas. Det finns luft i olika färger. För luften där nere ser man inte och luften där uppe ser man för den är vit, annars skulle inte molnen vara vita. Om inte luften fanns då skulle vi dö. Alla människor och djur behöver luft. -Om man blåser luft på handen nära så känns luften varm och om man håller handen längre bort känns luften kall. Hur utvecklar barn sin förmåga att dokumentera om naturvetenskap? Det är höst och löven blåser iväg Vit, luften ju vit
Det vita är luft och om man ska ha luft måste man andas. Det är så. Föräldramedverkan Enligt föräldraenkäten som föräldrarna får fylla i hade vi på Fasanens förskola fått något lägre resultat på frågan Jag får information om hur mitt barn utvecklas. Den frågan tyckte vi var intressant att följa upp och frågade föräldrarna på mötet hur vi på förskolan skulle kunna utveckla och förbättra oss på den punkten. Enligt föräldrarna på Sporren var de nöjda med den informationen som de idag får genom den dagliga kommunikationen, dagboken och dokumentation på väggen/i barnens pärmar. Under vårens föräldramöte berättade vi om vår pedagogiska resa vi gjort. Hur vi körde fast och hur vi arbetade vidare med luftprojektet. Vi berättade även om vårt arbete med att förändra miljön i ateljén och föräldrarna började genast komma med förslag på vad de kunde bidra med. Flera av föräldrarna har varit engagerade och skänkt material till ateljén. Vidare informerade vi om att vi ska delta i en utställning vid Årsta centrum och ett förslag från en förälder var att vi skulle ställa ut självporträtten som barnen hade gjort. Vilket vi sedan valde att ställa ut. Föräldrarna var även med och påverkade beslutet om att ta bort akvariet.
Barnens utvärdering Kommer ni ihåg att Sixten hade en teori om att det finns varmluft inomhus och kalluft utomhus. Vad hände när ni undersökte varm och kalluft med hårfönen? -Det gick inte alls. För det måste vara starkare luft. -Det var ingen skillnad. Hur kan flygplanen flyga? -Luften lyfter upp flygplanet under vingarna. -Det finns motorer också. -Vinden gör massor med luft. -Vinden är jättestark. Vi har sett att när ni kastar flygplan så klättrar ni upp på stolar eller ställer er på scenen. Varför gör ni det? -Så flygplanet får mycket luft så den inte kraschar. Flygplanet kan landa olika. När man står på stolen landar den på vingen. Står jag på golvet landar flygplanet på näbben. -Den får mycket högre fart om du står på stolen. Vad har ni lärt er när vi jobbat med luftprojektet? -Ballonger kan flyga själva. -Luften inne gör att planet flyger. Man måste kasta flygplanet annars flyger det inte. Släpper man det bara så flyger det inte. -När man blåser i ballongen kan man kan välja hur stor man vill ha och tar man får hårt i ballongen så spricker den och då går luften bort. Ni har provat att kasta små, medelstora och stora flygplan. Vad hände? -Det största gick nästan inte. Varför gick det inte? -Det stora pappret var hårt och stort. -Det minsta var bäst. -Det lilla var hårt och vanligt. Hur har det känts att jobba med Luft? -Bra att det var blåsigt så att flygplanen flög. -Det var roligt när det inte kom vatten och sedan kom det vatten och då var det roligt (dykarklockan).
Pedagogernas analys När vi reflekterade över vårt arbete med Labyrintprojektet hade vi svårt att se vad som var undersökningsbart. Det fanns en risk att det bara blev ett görande istället för ett undersökande. Vi ställde oss frågor som: - Hur kan vi gå vidare med karaktärerna? - Banorna, kan vi gå vidare där? - Hur kan vi gå vidare med att vara blind? Vad finns det för hjälpmedel i samhället? - Kan vi göra eget slajm? - Finns det en risk att det blir för lika programmet vilket vi inte vill? Vi tog med oss dessa frågor till den pedagogiska handledningen och tillsammans med pedagogistan började vi fundera på vart vi var på väg Vi kände att vi hade dragits med i görande-karusellen och inte hade stannat upp och tänkt efter varför ska vi göra slajm eller bygga banor? Efter handledningstillfället kändes det som att luften hade gått ur oss. Vi kände oss som ett blankt papper och undrade hur kunde vi hamna här? Vad var det som fattas? Labyrintprojektet kändes platt. Ett projekt ska kännas meningsfullt för både barn och för oss pedagoger i vårt uppdrag. Vad är det som gör skillnad? Om man vill skapa kunskap tillsammans så måste man mötas. Vad är det som krävs för ett utforskande arbete? Vi ifrågasatte vår kompetens och vårt pedagogiska uppdrag. Vi sattes oss ned och diskuterade vad ett utforskande arbetssätt är för oss: - Öppna frågor - Kräver förundran - Ofärdigt mål - Nyfikenhet - Genuint intresse - Reflektion - Det krävs en fråga Vi beslutade att projektet skulle få vila och under tiden fortsatte vi att arbeta med ett nytt sidoprojekt, flygplan vilket blev starten på projekt luft. Dessa erfarenheter delade vi med oss på höstens föräldramöte. Som en reaktion på det vi tidigare hade upplevt började vi ifrågasätta varandra och var överdrivet noga med att hela tiden motivera frågan varför i varje moment. Det hjälpte oss att hitta tillbaka till det förhållningssätt som förväntas av oss. Vi kände återigen den glädje och inspiration som vi vanligtvis gör innan vi körde fast. Nu när vi tittar tillbaka på projekten och jämför likheter och olikheter med vårt arbetssätt så kan vi se att Labyrintprojektet visst hade förutsättningar att kunna arbeta på ett undersökande arbetssätt. Vi tror att vår osäkerhet och rädsla för att fastna i görande var en stor bidragande orsak till att vi kände detta dilemma. Labyrint var inget dåligt projekt, vi ville bara ännu mer!
Projekt luft Vi kan se att barnen har fått möjlighet att utveckla sin förståelse för naturvetenskap på olika sätt genom att undersöka tyngdkraft, rörelseenergi och experimentera om lufttryckets förmåga samt andra fysikaliska fenomen. Något som vi pedagoger uppmärksammade var det stora intresset för den rörelseenergi som skapas när en ballong blåses upp och släpps iväg. Nästan hela barngruppen fascinerades av detta och de började även experimentera om hur man kan höra luften genom att släppa ut luften ur ballongen olika fort. För att barnen skulle kunna fortsätta sitt utforskande under hela dagen ställdes det fram en stor skål med ballonger. Vi kände ganska snabbt ur säkerhetssynpunkt att ta bort ballongerna och bara erbjuda detta material under projekttid eftersom det fanns en risk att något barn skulle kunna sätta ballongen i halsen. Något vi måste bli bättre på är att erbjuda barnen fler möjligheter att kunna utforska och undersöka projektet på egen hand under hela dagen. Vi pedagoger måste bli bättre på att tillföra material till miljön som visar på vilket projekt vi arbetar med. Vi vill att projektet ska genomsyra hela avdelningen och det ska synas vad vi arbetare med i det olika rummen. Genom att undersöka vilka föremål som flyger/flyger inte har barnen bland annat kommit fram till att lätta saker (fjädrar, silkespapper) flyger och tunga saker (sten, plastdjur) flyger inte. Barnen har fått sätta ord på begrepp som kommit upp, tex vad är det för skillnad på att sväva och flyga? Genom att få reflektera tillsamman med andra har barnen själva fått sätta ord på innebörden i begreppen men även deras tankar har breddats genom att få höra hur andra tänker kring begreppet sväva och flyga. I utforskandet med pappersflygplan har barnen kommit fram till att man måste använda handen och kasta (rörelseenergi) flygplanet inomhus för att det ska flyga. När barnen kastar flygplanet utomhus hjälper vinden till och barnen behöver inte kasta på samma sätt. Under tiden vi arbetat med projektet har barnen samtalat och ställt sig nya frågor t.ex Sixtens fundering om att flygplan flyger olika i varm och kalluft som vi sedan undersökte. En fråga som vi pedagoger ställde oss var: varför söker sig barnen till högre höjder? Är det barnens tidigare erfarenheter att höjden har betydelse? Barnen fick frågan och anledning till att de sökte sig till högre höjder var för att planet flyger längre och att den inte landar på näbben utan på vingarna när man kastar från högre höjder.
När barnen utforskade ballonger (både vanliga ballonger och heliumballonger) väcktes nya frågor om varför några ballonger flyger och andra inte? Under utforskandet av ballonger kom barnen in på statisk elektricitet genom att gnida ballongen på huvudet och sedan fästa den på väggen. Barnen uppmärksammade även att luften kunde skapa olika ljud beroende på hur mycket luft som släpptes ut ur ballongen. Dessa två områden hann vi inte gå vidare med. När vi under ett reflektionstillfälle tittade tillbaka på vad vi gjort såg vi att barnen använde flera sinnen i sitt utforskande. Vi började fundera på hur vi skulle kunna gå vidare med projektet utifrån att använda de olika sinnena. Kanske något som vi kan gå vidare med i höst? När barnen experimenterade med luftexperimenten (dykarklockan och ballongen i flaskan) utmanades barnens tankar om luft. Barnen fick ställa hypoteser och sedan ompröva när hypotesen inte stämde. Att få pröva igen flera gånger hjälpte barnen att komma vidare i sitt undersökande och här såg vi pedagoger att det var viktigt att få undersöka tillsammans med andra för att komma vidare. Tillsammans kunde barnen diskutera hur de skulle gå tillväga och delade med sig av sina teorier med de andra barnen. När barnen fick dokumentera sina tankar om luft genom att rita luften fick vi fatt i att några av barnen tycker att luften är vit. Några använde vit krita och färgat papper för att få fram den vita färgen. Ett annat barn ritade luft som blåser iväg löven på hösten. Denna uppgift visade på hur olika barn väljer att förmedla sina tankar kring luft och det blev tydligt att det är viktigt att lyfta att man kan rita luft på många olika sätt med barnen. Det vi kan bli bättre på är att använda oss av samhället när vi arbetar med projekt. Vilka platser och arenor kan berika det vi arbetar med? Kan dessa platser eller arenor utmana barnen och pedagogernas tankar och frågor?
Föräldramedverkan Vi märker hur viktigt det är att vi skapar tillfällen (tex föräldramöten) för föräldrarna där vi återger det barnen har arbetat med i tex projekt. Under vårens föräldramöte var det flera föräldrar som inspirerades av vårt luftprojekt. En föräldrar berättade om att hon dagen efter mötet uppmärksammade när det blåste ute. Föräldern återkopplade genast till projektet och ställde frågor till sitt barn om varför det blåser så mycket och blev nyfiken på barnets tankar. En annan förälder visade sin uppskattning genom att berätta att hon blev inspirerad både som pedagog och förälder. Vi tror och hoppas att föräldrarna känner precis som vi att föräldrarnas delaktighet i det vi gör på förskolan är viktig. Det är en ömsesidig dialog och vi upplever att föräldrarna vet att de kan vara med och påverka verksamheten tex att föräldrarna fick frågan om vad de tyckte vi skulle ställa ut i Årsta centrum. Förslaget blev självporträtten vilket vi sedan ställde ut. Föräldrarna har också varit delaktiga genom att kunna bidra med material till ateljén. De har på eget intiativ frågat om vi velat ha olika slags material vilket vi har uppskattat. Viktiga tankar inför nästa termin -Utforma en tydlig och inspirerande miljö där barnen kan undersöka och utforska projektet under hela dagen. -Introducera och visa barnen hur vi ska värna om och visa respekt för vårt material som vi har på förskolan. Hur kan vi arbeta för att barnen känner att det äger sin förskola och på så vis visar hänsyn och respekt för materialet? -Utveckla dokumentation och metoder kring varje enskilt barns lärande och utveckling. -Hur kan vi utveckla samverkan med föräldrar? Hur gör vi föräldrarna mer delaktiga i verksamheten?