För att underlätta läsning av Webbsidorna på www.jbk.se har vi gjort denna sammanställning

1 För att underlätta läsning av Webbsidorna på www.jbk.se har vi gjort denna sammanställning På dessa sidor finns våra kommentarer till Avesta Polarits förklaring varför de anser att beslutet att lägga ned verksamheten i Degerfors är grundad på affärsmässiga skäl Vi har inte tidigare kunnat kommentera något om de utredningar som funnits, eftersom vi är bundna av tystnadsplikt Utifrån den information som företaget nu gått ut så kan vi endast kommentera den informationen Innehåll 1 Bakgrund Sidan Problem sedan 1993 Sid 2 Den tidigare strukturen Sid 3 Nya Kärnaffären Sid 3 Fusionen blev klar Sid 4 Koncernens nya struktur Sid 4 Problemets kärna Sid 5 Första informationen Sid 5 Alternativ togs fram Sid 5 Kompetens i utredningen Sid 6 Beslutet Sid 7 Vad är Slabs-Blooms-Billets Sid 7 2. Alternativen Sid 8 3.Företagets skäl Sid 8 - Motivet Sid 9 - Analys Sid 9 - Framtiden Sid 10 - Ekonomin Sid 10 4. MBL-förhandlingar Sid 11 En kalkyl Sid 11 Ett base case Sid 12 Skrot Sid 13 Investeringar Sid 14 Volymer Sid 15 Besparing Sid 16 Fast kostnad Sid 16 Rörlig kostnad Sid 17 Extern försäljning Sid 18 Integration Sid 19 Externförsäljning Sid 18 Bästa beslutet Sid 20 Varför Sid 21 Bilaga 1 Press info aug Sid 22 Bilaga 2.Press info okt Sid 24 Frågorna som bör ställas efteråt är ( vi har krävt en efteranalys av ledningen)? Vad blev investeringarna man sa 22 Miljoner Euro i Sheffield? Är skrotet billigare i England än i alla andra europeiska länder? Ökade tillverkningsvolymerna över 20 % i hela koncernen? Sparade man de 100 tals miljoner man skulle när degerfors läggs ned? Blev det världens mest kostnadseffektiva verk i Sheffield? Blev integrationen bra ur flödessynpunkt Stålverk-valsning? Blev Sheffield världens största verk på Långa produkter? Klarade man alla produkter kvalitetsmässigt? Blev integrationen med Corus så bra och effektiv man sa? Blev avkastningen bättre än den vi hade i Degerfors över ca 30 %

2 Bakgrund Det stora problemet 1993 när British Steel Stainless gick in i fusionen med Avesta AB så väntade de sig att snabbt få investera i ett varmvalsverk, Från den Engelska sidan försökte man även att få Avesta AB att avbryta Steckel investeringen i Avesta och flytta den till Sheffield. (Det lyckades inte, mycket tack vare en av Sveriges duktigaste industralister vi haft VD Per Molin) Under åren som gick fick Avesta ett starkare steckelvalsverk som bara växte och växte och som visade sig komma att styra företagets struktur mer än någon förstod då Under de senaste 4-5 åren, före fusionen med Outokompu Steel, har ledningen försökt att hitta en ny inriktning för koncernstrukturen. Man har haft mottot "SMACC kan inte läggas ned" Det har funnits en rad förslag men inget har haft tillräcklig kvalité för att klara av att gå hela vägen till beslut i styrelsen. Det finns mycket kraftiga skäl att anta att en viktig orsak till detta var att alla huvudförslag som presenterats haft en kraftigt styrande förutsättning, nämligen att både Stålverket och Kallvalsat i Sheffield skall ingå och tillsammans bilda en huvudort i en framtida struktur. Resultatet av detta har inneburit att företaget under en rad av år tappat tempo i hela sitt utvecklingsarbete.

3 Kärnaffären i tidigare Avesta Sheffield I det tidigare Avesta Sheffields var kallvalsat kärnaffären och det fanns 2 smältverksamheter en i Avesta och en i Sheffield och som försörjde det enda steckelvalsverket som fanns nämligen det i Avesta Som bilden visar kan man se att det innebär problem ( transportkostnader). I det Engelska Stålverket tillverkas stål som fraktas från Sheffield till Avesta för att valsas och sedan transporteras tillbaka till Sheffield igen. Nya kärnaffären Grundbulten i hela fusionsarbetet blev att kallvalsat skall vara kärnaffären inom koncernen Verksamheten vid sammanslagningstillfället blev att det fanns 3 smältverk som skall försörja de 2 steckelvalsverken Hur man skulle göra med resten av verksamheten ex Rör och rördelar samt Långa produkter så lades det inte ner några större krafter hur det skulle organiseras, En övergripande plan pekade på möjligheten att man kunde lägga ned det engelska stålverket eftersom Tornio byggdes ut samt att man kunde koncentrera den långa verksamheten till Avesta och då flytta gjutningen från Degerfors till Avesta. Den nya ledningen skulle tillsätta mera ingående utredningar vad som skulle ske inom dessa områden.

4 Fusionen blev klar Man blev överens att man skulle satsa mycket expansivt på kallvalsat vilket innebar att man skall investera upp Tornio i Finland för ca 4-5 miljarder. Det innebar att Stålverket i Tornio skulle öka från 650.000 ton till 1,65 miljoner ton vilket innebar en kraftig ökning på 1 miljon ton Smältverksamheten koncentreras till de 2 enheter som har egna Steckelvalsverk som är Tornio i Finland och Avesta i Sverige Med den kraftiga ökning som som det blir inom smältverksamheten så innebär det att det Engelska smältverket SMACC blir över. Det finns helt enkelt inget behov för det. Företagets nya grundstruktur (Inom den röda delen är företagets kärnaffär)

5 Detta är problemets kärna I och med fusionen med Outokompu blev det mycket uppenbart att inget varmvalsverk längre skulle bli aktuellt i Sheffield och att det inte var motiverat med tre olika system för Kallvalsat (coil) De 2 Steckelvalsverks systemen skall försörjas och integreras med de egna stålverken i det utbyggda Tornio och Avesta, att klara en någon som helst försörjning till dessa 2 steckelvalsverk från ett smältverk i England var ej företagsekonomiskt möjligt.? SMACC blev över detta är problemets kärna? Inte att det finns några problem i Degerfors som måste lösas Den Finske VD Ossi Virolainen erkänner att det är detta som är grundproblemet Nämligen att SMACC blir över som coilstålverk när Tornio Stålverket byggs ut Första informationen Under våren presenterade ledningen att man hade för avsikt att lägga ned Degerfors Stainless och flytta verksamheten till England och där SMACC skulle göra Långa produkter Vidare så informerades att man av en händelse har en möjlighet att köpa en begagnad stränggjutning från den ena ägaren Corus Huvudskälen till att man tänkte gå på detta alternativ var att det inte fanns några utvecklingsmöjligheter i Degerfors,och att det var sådana otroligt höga miljökostnader att bygga ut Degerfors smältverksamhet i framtiden som idag har 230' Kton. Det som var mycket förvånande och anmärkningsvärt var att det i princip endast fanns ett alternativ,1 ( flytta allt till England). Att Degerfors Stainless ledning tidigare presenterat hur man skulle vilja gå framåt i företagets strategiplan hade man inte tagit upp. Alternativet Ledningen för Degerfors Stainless fick då omedelbart en möjlighet att presentera det tidigare framtagna materialet som innebar att man kunde påvisa att Degerfors stålverk utan större problem kunde nå volymer över 230'Kton. och utan stora investeringar

6 Från utredningsgruppens sida ansåg man att dessa investeringar var tveksamma och därför gjordes en ytterligare uppgradering av investeringarna så att man kunde jämställa de 2 alternativen ur volymsynpunkt. Det alternativ som lyftes fram innebar att man med motsvarande kostnad som Sheffield alternativet klarar de volymer som krävs inom företaget (storskaligheten) samt till samma investeringskostnad och med en lägre produktionskostnad med slutsatsen : Det är mellan dessa 2 alternativ som hela frågan har stått mellan? Det är ingen avgörande skillnad i investeringskostnad för att komma till de två alternativen.? Det är ingen avgörande skillnad i produktionskostnad i de två alternativen.? Det är ingen avgörande skillnad i hur mycket man sparar, i de två alternativen. Genom att dessa storheter är ungefär lika borde det vara uppenbart att man koncentrerar analysen till vilket alternativ som ger den bästa strukturen och ger lägst risk samt bäst kassaflöde. ( vilket man ej har gjort) Vilka har ingått i utredningsgruppen Vi har från den fackliga sidan påtalat att det är anmärkningsvärt att personer som har byggt upp Degerfors Stainless och dess marknads position och som har en lång och gedigen kunskap om LPaffären endast perifiert kunnat påverkat resonemangen i utredningen Särskilt efter att chefen för Degerfors Stainless fick nytt jobb samt att den svenska ansvarige ledaren för utredningen fick nytt jobb, så har utredningsgruppen mest bestått av personer inom Metallurgin i sheffield Trots att Degerfors Stainless har en dokumenterad kompetens i affären Långa produkter så har ingen från den svenska sidan medverkat. Det man har haft en möjlighet från svensk sida är att man haft möjlighet att ta fram ett alternativ för Degerfors,men inte något om de marknadsförutsättningar mm som funnits. Sista arbetsdagen före semestern så tog alla fackliga organisationerna ett uttalande sid 22

7 Beslutet Det beslut som tagits innebär att Degerfors Stainless läggs ned och byggs upp i Sheffield inom 1-2 år När man flyttat verksamheten till Sheffield innebär koncernens Långa produkters struktur blir denna I företagets information sägs "Etablera en stark plattform för fortsatt utvecklingen av långa produkter " Men då på Lego hos företaget Corus Vad produceras från en Stränggjutning SLABS För plåttillverkning, skall till plåtvalsverk Blooms För stångtillverkning, skall till stångvalsverk BILLETS För trådtillverkning, skall till trådvalsverk produkter från valsverket för Långa produkter

8 Alternativen De två alternativen ( Alla ekonomiska parametrar är lika ) Varför bygger man in transporter i samtliga huvudaffärer och ej tar hänsyn till affärsrisker och kassaflöden) Förklaring bilder nedan ------Integrerat flöde ------Transporter Beslutet som togs Flytta verksamheten till England Alternativet som fanns Utveckla verksamheten i Degerfors Företagets skäl Företaget har på sin webbsida gett ut information om varför de tagit rätt beslut,och på dessa sidor kommenterar vi de bilderna, och det gäller områdena? Motivet? Analys? Framtiden? Ekonomin

Motivet Olika kommentarer i det presenterade materialet om Motivet 9 Företagets förklaring Pågående utbyggnad av stålverket i Torneå kommer att leda till ett kapacitetsöverskott från och med 2003. Vår kommentar: Helt rätt och smältverksamheten koncentreras till 2 enheter som har egna Steckelvalsverk (Tornio i Finland och Avesta i Sverige) Det innebär att det Engelska smältverket SMACC blir över för plåtämnesproduktion (slabs) För att kunna sänka kostnaderna ytterligare och säkerställa en hållbar lönsamhet i världsklass krävs en rationalisering av koncernens stålverk Kostnadseffektivitet är en avgörande framgångsfaktor på den globala marknaden, som präglas av allt hårdare konkurrens och en ökad konsolidering. Helt rätt,och det Engelska stålverket SMACC blev över för företagets kärnverksamhet, men varför bryta sönder affärsområdet långa produkter,det finns inga problem varken nu eller i framtiden för det det långa produktområdet Därför har det funnits ett alternativ framtaget av ledningen för Degerfors som uppfyllt de framtagna kraven som låg till grund för utredningarna. Analys kommentarer i det presenterade materialet om att det varit en grundlig analys av alternativen Företagets förklaring En grundlig analys av alternativen för omstruktureringen av koncernens stålverk gjordes i samband med en översyn av koncernens övergripande strategi och sträcker sig fram till år 2010. Vår kommentar: Den analysen gjordes av personer som i huvudsak kom från stålverket i England ( ingen från Sverige fick deltaga) Alla svenska chefer som har haft kunskap om Långa produkten fick plötsligt nya jobb och fick lämna sina jobb Analysen omfattade bl.a.: Investeringar, rörliga kostnader, fasta kostnader, transportkostnader, nedläggningskostnader, lagerhållningskostnader, kostnader för den återstående verksamheten på orten, osv Utfallet har granskats med hänsyn till olika antaganden gällande bla efterfrågetillväxt och valutakurser Nedläggningen av stålverket i Degerfors är det Bästa alternativet. Bästa avkastning Ingen får ifrågasätta det framtagna materialet, det saknas totalt affärsmässiga konsekvenser både för Varmvalsad plåt och för överföring av affären till England, kassaflöde- samt marknadskonsekvenser saknas, det var ingen analys. utan vad olika engelska chefer påstod. Det är anmärkningsvärt att personer som har byggt upp Degerfors Stainless och dess marknads position och som har en lång och gedigen kunskap om LP-affären inte har konsulterats. Det granskades av 2 finska chefer Företaget jämför med dagens situation (230' Kton) ser man däremot på det alternativ som ledningen för Degerfors Stainless lagt så stämmer detta inte.

Lägsta produktionskostnad Skapar en stark plattform för framtida tillväxt En nedläggning av SMACC skulle kräva större investeringar av ny smältkapacitet på ett tidigare stadium Man tillät inte att jämföra alternativen med varandra. Rätt,och ändå så visar det att det är ingen avgörande skillnad i investeringskostnad för att komma till de två alternativen. 10 Framtiden Olika kommentarer i det presenterade materialet om att det är en Förbättrad lönsamhet totalt sett Företagets förklaring Nedläggningen av stålverket i Degerfors ger en enklare struktur Vår kommentar: Det är bara att se på skillnaden i alternativen var som är den enklaste strukturen Degerfors alternativet stärker upp hela koncernen (endast 3 huvudflöden) Den huvudsakliga uppgiften för stålverket i Sheffield (SMACC) blir att förse Long Products och Varmplåt med utgångsmaterial, och att leverera mindre volymer för produktion av band. Redan idag står SMACC och Avesta för huvuddelen av stålämnesförsörjningen för produktionen av HRP Idag ligger båda dessa verksamheter i Degerfors Inom affärsområdet Degerfors Stainless finns det ett integrerat lönsamt flöde. I Degerfors finns även Varmplåt som vill ta sina ämnen enbart från Degerfors för att stärka sin konkurrenskraft inför framtiden. Affärsområdet Varmplåt är idag mycket lönsamt och marknadsledande i världen ( marknadsandel ca 40 %) Produktionen av valsade ämnen (billets) vid stålverket i Degerfors beräknas uppgå till cirka 170 kton i år. Av dessa volymer går endast 40 kton till svenska anläggningar. Resten, 130 kton, exporteras. När det gäller exportvolymer ligger SMACC minst lika bra till om inte bättre än Degerfors stålverk Med den föreslagna omstruktureringen förbättras såväl konkurrenskraften som lönsamheten genom en totalt sett högre kostnadseffektivitet. Den möjliggör skapande av mervärde En litet självmål där man försöker visa att "SMACC minst lika bra till om inte bättre än Degerfors stålverk" Utredningarna visade klart att Degerfors alternativet ger den lägsta möjliga produktionskostnaden Idag skapas en stort mervärde.huvudorsak till detta är att man är ett specialverk med en egen nisch som har stor flexibilitet i ett integrerat flöde. Degerfors alternativet visar klart att det ger den lägsta möjliga produktionskostnaden Ekonomin Olika kommentarer i det presenterade materialet om Ekonomin Företagets förklaring Siffror för enskilda affärsenheter inom Avesta Polarit redovisas inte offentligt Vår kommentar: Det är förvånansvärt att inte Avesta Polarits interna redovisning inte speglar den verklighet som samtliga enheter

Beräknas inte på sinsemellan jämförbara eller strikt affärsmässiga grunder arbetar efter eller är verkligheten någon annan I en stor artikel i Dagens industri visar företaget själv att Degerfors går bra, och ger ett stort kassaflöde mm. 11 Degerfors Stainless resultat har påverkats av flera faktorer interna leveranser har delvis fakturerats till priser som är högre än marknadspriset Prissättningen förutsätter vi att som alltid görs enligt marknadens villkor, eftersom ledningen styr efter dessa Tillverkning av platta ämnen (slabs) kommer inte att behövas i fortsättningen, då stålverket i Avesta når full produktion SJÄLVMÅL igen, eftersom det måste även gälla SMACC och ett utbyggt Degerfors Stainless har mera konkurrenskraftiga slabspriser enligt utredningen Dagens lönsamhet har gynnats väsentligt av en svag krona Visst är svenska kronan svag, men vi kan konstatera att pundet är starkt och alla experter bedömer fortsatt hög pundkurs!!! Alltså Sverige har en högre industriell konkurrenskraft. Utsikterna för hållbar lönsamhet bedöms vara dåliga För liten skala, koncernens högsta förädlingskostnader Planer på en nedläggning fanns redan inom Avesta Sheffield, innan samgåendet Här jämför man dagens situation (230' Kton) Det fanns ett alternativ och i de alternativen så framgick det att det var ingen avgörande skillnad, och 2 månader före fusionen slogs det fast att långsiktigt finns inga problem. Det var det även för det Smacc så varför har man detta som en kommentar, man beskrev att man skall utreda situationen MBL-förhandlingar Vi hade MBL förhandlingar mellan 22 Augusti - 17 Oktober, på dessa sidor visar vi några huvudpunkter Företaget har hemligstämplat alla kalkyldetaljer och siffror samt de fakta som tagits upp i förhandlingarna. För att ge alla våra medlemmar information om varför man tagit detta beslut så har vi försökt att på dessa webbsidor förklara vad som ligger bakom deras beslut. Vi har tillverkat dessa sidor på ett sådant sätt att vi inte bryter mot den munkavle som företaget lagt på oss. Vi kan inte bli annat än besvikna över hur ett företag kan agera på ett sådant sätt som man har gjort. där man satt nationella intressen före koncernens Tillverkade en kalkyl Inom företaget konstruerade man en kalkyl, som var en matematisk bild över världsmarknaden och hur företagets tänkta variabler skall se ut från 2002 och 15 år framåt

12 I kalkylen försökte man på alla sätt att göra Degerfors alternativet så dyrt som möjligt. och därför stoppade man in olika egna antaganden i beräkningarna. Bakom dessa antaganden så var det häpnadsväckande att det fanns det inga analyser utan det som rättfärdigade att dessa antaganden var rätt, var att olika personer säger att det är på det sättet. Det var mycket tveksamma antaganden kring de olika huvudvariablerna, och att väsentlig information fanns inte med i kalkylen som vi visar nu på dessa sidor. Ett Base Case Grunden i företagets kalkyl var att man utgick från att all verksamhet är oförändrad i de 4 stålverken under 10 år, även fast SMACC inte har något stål att tillverka, eftersom Tornio tar över deras ståltillverkning, och detta kallar man då för ett Base case. I kalkylmodellen jämförs då inte en förändring som uppstår med hur situationen är idag, utan med hur det skulle antas se ut det år som förändringen görs. Varje år jämförs alla variablerna i respektive alternativ Det innebär att man jämför inte alternativet Degerfors mot alternativet SMACC Utan hur bra eller dåliga de är i förhållande till det tänkta Base Case Det får bl.a som konsekvens att Degerfors jämförs med ett Stålverk i England som har en bemanning på 3-skift men ingen tillverkning av stål. (anmärkningsvärt) Genom att alla olika variabler i kalkylmodellen är relaterade till detta Base Case blir värdet satt efter hur bra eller dåliga de är i förhållande till denna helt hypotetisk och orealistisk situation.

Skrot / Transport frågan När man tog fram Degerfors alternativet visade det sig att det var det mycket stora vinster för koncernen på transportkostnader,eftersom man då inte längre behövde transportera stål över Nordsjön fram och tillbaka igen, varje enhet blev självförsörjda på stål. Det innebar att Degerfors alternativet innebar mycket stora besparingar för koncernen (miljardbelopp på 10 år). Kostnaderna för det engelska alternativet SMACC var mycket höga eftersom allt stål som tillverkas i England skall transporteras från England till Sverige och sedan tillbaka igen. 13 När denna situation slog så hårt mot det Engelska alternativet dök det plötsligt upp en ny parameter i utredningen och det var: -att lägger man ned det Engelska stålverket, då skall Degerfors ta allt sitt skrot från England. Antagandet byggde på att allt skrot som SMACC idag använder skall tas om hand av Degerfors och man lade in vad det kostar att transportera allt skrot från England till Degerfors. Det intressanta är att Degerfors idag inte tar skrot från England på grund av att det är för dyrt och har höga transportkostnader. Företaget kunde inte presentera någon analys över denna del,det behövdes inte var svaret. Stålmarknaden fungerar på det sättet att varje stålverk handlar skrot så nära det egna produktionen som det går. Detta torde även bli fallet i framtiden, dvs. det kommer troligtvis att bli en förändring av inköpsstrukturen på den europeiska skrotmarknaden som en konsekvens av att ett stort verk läggs, som gör att konsekvenserna för skrothanteringen inte kommer att påverkas på det sätt som antagits. Hade SMACC legat t.ex. i södra Spanien hade det varit mer uppenbart att skrotet inte skulle öronmärkas och transporteras till Degerfors. Men utredningen fastslog att allt skrot i England skall till Degerfors därför blev kalkylbilden denna i stället Detta är anmärkningsvärt att det inte är kostnadseffektivt att gå mot en integrerad produktionsstruktur och slippa interntransporter av halvfabrikat i form av slabs och billets. Det är enligt dessa antaganden bättre att behålla en splittrad struktur med stora interntransporter av halvfabrikat på grund av att transporterna blir blilligare.

14 Investeringar I Mars 2001 presenterade koncernledningen att man har avsikten att lägga ned Degerfors och att överföra produktionen till SMACC i Sheffield. Eftersom SMACC blir tomt på stål på grund av att Torneå byggs ut så är det lika bra att flytta verksamheten till England. Det fanns då endast ett alternativ som koncernledningen fick ta ställning till. nämligen satsa på SMACC vilket skulle kosta ca 220 miljoner. Degerfors enheten fick till slut i uppdrag att visa vilken investerings summa det var att bygga upp Degerfors till samma nivå och på styrelsen i Juni presenterades de 2 alternativen bredvid varandra Investering i Smacc = 220 milj och Investering i Degerfors = 240 milj Men cheferna för utredningen påtalade att plötsligt skall koncernen öka sin volymer mycket mer och därför så gjordes det en ny utredning som skall ta hänsyn till den tänkta marknadsexpansionen på volym inom koncernen, vilket innebär att då måste man bygga upp kapaciteten ännu mera. Det gör att plötsligt kommer en miljardinvestering in i kalkylen på orten Avesta som en följd av volymtillväxt. Det innebar att man presenterade följande bild för styrelsen samt för Rosengren mm Bilden visar att man måste bygga ut i Degerfors ännu mera (grönt) samt att man på sikt även måste bygga ut Avesta stålverk, och sammantaget blev det då bäst att bygga att satsa på Smacc, Investeringen i Avesta skulle i Degerfors alternativet vara 2005 och i Smacc alternativet 3 år senare, ( se bild om volymutvecklingen) Då visar bilden att det bästa investeringsalternativet är att lägga ned Degerfors. I MBL förhandlingarna påvisades att företaget "glömt",delar som ändrade den bilden. Det var att om man stänger stålverket i England så kunde man flytta den utrustningen till Avesta och då minska den investeringen,alternativt sälja stålverket Vidare ville man inte ta med markvärdet för det Engelska stålverket SMACC,och den är mycket värdefullt. (ligger i centrala sheffield) Sedan gjorde man sk finska avrundningar i investeringen för Degerfors vilket innebar att investeringssumman var för hög. I MBL förhandlingarna kom det då fram att bilden istället skulle bli denna, bilden visar att det bästa investeringsalternativet var att lägga ned det Engelska stålverket SMACC Den mest avgörande frågan är att investeringen i Avesta för 1 miljard skall ligga Degerfors till last, det är ju en egen investering. Men här blev att investering i Degerfors på 240 miljoner fick värdet 1,24 miljarder

Volymer En avgörande del i kalkylen var att man plötsligt lade in en kraftig expansion på volymuppgång inom koncernen, vilket blir avgörande när investering i Avestas stålverk skall ske.( investering i miljardklassen) Tillväxten för Rostfritt stål över en konjunkturcykel är ca 4-5 %, men vad koncernen räknade på för att få in investeringen i Avesta som då stjälper Degerfors alternativet är betydande. Någon marknadsanalys kunde företaget ej ta fram som visar på realismen i tillväxten. Eftersom vi inte är tillåtna att visa hur hög expansionsdelen är har vi konstruerat nedanstående bild för att visa hur detta slår. 15 Det innebär att om koncernen skulle följa den normala tillväxten (röd linje) så skulle investeringen i Avesta inte komma med i kalkylen,vilket skulle innebära att Degerfors alternativet skulle vara outstanding, och även om man tog medelvärdet av den blå och den röda så skulle Degerfors alternativet i kalkylen vara bättre. Man skall observera att Koncernen informerade den 19 Oktober bara 2 dagar efter den avslutande MBL förhandlingen att man nu räknar ned volymerna med närmare 20 %.

Besparingen av att lägga ned När man skall lägga ned ett stålverk blir det inbesparingar av att stänga ett verk. I de presentationer man haft både till styrelse och till Industriministern redovisades det en sak, men i kalkylen var det en annan bild Officiellt såg inbesparingarna ut på enligt bilden och de var tämligen likartade; Det skilde ett tiotal miljoner mellan de 2 alternativen man skulle tjäna lite mera på att lägga ned det Engelska stålverket SMACC ur besparingssynpunkt. Skillnaden på denna besparingen räknades i kalkylen under 10 års tid och den var till Degerfors fördel. Bilden visar vinsten på att lägga ned respektive stålverk 16 Men i den konstruerade kalkylen skall man se om det är någon besparing jämfört med base case. Eftersom SMACC har gått ner i skift, som beror på överkapaciteten i koncernen, då blir besparingseffekten betydligt lägre. Först år 2007 tillskrivs Degerforsalternativet besparingseffekten enligt bilden ovan I det underlag som Engelsmännen tagit fram har det varit helårsberäkningar utom i ett fall och det är tidpunkten när Degerfors kan läggas ned. Genom att man antagit att nedläggningen sker sommaren 2003 i Degerforsfallet har man tillgodoräknat sig den fasta kostnaden för andra halvåret, vilket innebär över xxx milj kr till Degerfors nackdel (tresiffrigt) Det gör att med detta trixandet i kalkylen av både tidpunkter och nedläggningsbesparingar fick inte Degerfors alternativet räkna någon nedläggningsbesparing enligt bilden ovan förrän tidigast år 2007 Besparingar I kalkylen blev bilden denna istället ( jämför ovan) vilket gjorde att man tjänade betydligt mer på att lägga ned Degerfors istället för det Engelska stålverket SMACC. Bilden visar vinsten på att lägga ned respektive stålverk Produktionskostnad Produktionen i SMACC är idag 512 000 ton. Man säger att man lätt når 600 000 ton/år. Smältverket är inriktat på standard med ett fåtal stålsorter (30 kvalitéer) och stora chargevikter. Den verksamhet som skall tas över från Degerfors präglas av ett mycket stort antal stålsorter flera hundra och kundanpassning med krav på små chargevikter. Detta sänker kapaciteten. Siffran 10 20 % är vad alla experter både inom och utanför koncernen har sagt. men inte i denna utredning enligt de engelska cheferna, det påverkar inte har deras experter sagt.

Produktionen i Degerfors är idag 250 000 ton. I det framtagna alternativet skall man nå 450 000 ton/år. Stålverket är inriktat på special med många stålsorter och små chargevikter. Den verksamhet som tas över från England präglas av ett mycket få antal stålsorter och kundanpassning med krav på små chargevikter. Detta höjer kapaciteten vid ett stålverk. 17 Den fasta kostnaden i SMACC vid produktionsnivån antas att den skall sjunka när produktionen går upp till 600 000 ton/år Även med hänsyn taget till den nya produktionsmixen och mindre chargevikter. Vilket är anmärkningsvärt, eftersom ingen annan i världen klarar det. tex om Volvo istället skall tillverka många olika typer av bilar på löpande bandet, när man idag endast gör Volvo, och tro att kostnaden sänks För Degerfors del antas tvärtom att den fasta kostnaden skall öka mycket dramatisk när produktionen går upp till 450 000 ton/år Rörlig produktionskostnad Ett känt faktum är att den rörliga kostnaden per ton faller när produktionsvolymen ökar. det är det som man brukar eftersträva med storskalighet.? Degerfors har redan idag nått blå stapel/ton för gjutna ton.? Rörlig kostnad i Degerfors har i kalkylen antagits till Röd stapel/ton när produktionen når 450 000 ton.? Detaljerade analyser har visat att Degerfors Stainless då producerar med en rörlig kostnad på grön stapel/ton Avesta och liknande stålverk (vid 600.000 ton) med motsvarande volymer har Orange stapel/ton

Det är oförklarligt att man bara kunde påstå att kostnaden i Degerforsalternativet skall vara högre när det redan idag finns fakta hur de rörliga kostnaderna ser ut. man tillät ingen i ledningen för Degerfors att ta fram och visa analysen för den rörliga kostnaden i Degerfors. Det gjordes heller inte någon analys över hur kostnadsutvecklingen ser ut,man kan även se att rörliga kostnads utvecklingen tenderar att bli högre i England genom bl.a. högre el- och gaspriser. 18 Externförsäljning i Smacc När Tornio Stålverk byggs ut till 1.7 miljoner ton blir det stor ledig kapacitet i SMACC För att få upp volymer igen och för att täcka SMACCs fasta kostnader har man skapat mera ton genom att man bygger in i kalkylen en ny affärside som innebär att man nu skall förse alla våra konkurrenterna med slabs varje år! ( långt över 100 000 ton per år under 10 års tid) Det som händer,förutom att man kan räkna ned de fasta kostnaderna i SMACC är att om man skall lägga Smacc då skall Degerforsalternativet betala för att man inte kan leverera dessa ton.! Det har inte funnits någon analys hur marknaden ser ut för detta. Motivet till detta framgår inte, men det kan knappast vara strategiska. Det är mycket anmärkningsvärt att AvestaPolarit skall förse våra konkurrenter med stål (slabs) Dessutom råkar detta sammanfalla med en period när Acerinox får sitt stålverk klart i USA och därmed skapas ett stort slabs överskott i Europa. En fråga som vi ställt är. Varför kalkylera med att konkurrenter årligen skall förses med minst xxx.xxx ton slabs? Innebörden i kalkylen blev att om man lägger ned det Engelska stålverket SMACC så belastas Degerfors för de uteblivna tänkta intäkterna av den stålförsäljningen Vem som helst kan förstå att om säljer man hundratusentals ton under en 10-års period blir det en ordentlig summa som läggs till Degerfors nackdel. Blått = missad försäljning Rött = ränteförluster

Integrerade flöden Den bärande idén med Degerforsalternativet, som gör det överlägset från lönsamhetssynpunkt, är att i det alternativet byggs integrerade och därmed kostnadseffektivare produktionsstrukturer i de första förädlingsstegen inom koncernens huvudaffärsområden. 19 Motivet för att göra detta var att man inom koncernen:? Tar bort kostsamma interntransporter av halvfabrikat,? Gynna affärsutvecklingen genom kortare produktionstider,? Gynna produktionskostnaderna genom en integrerad produktionsprocess? Kapitalbindningen kunde begränsas. Det vill säga, om man skall tillverka en sak som kräver två maskiner är det naturligtvis bättre att ställa båda maskinerna tillsammans än att ha dem på var sitt håll - det blir kostnadseffektivare. I kalkylen som utredningsgruppen tagit fram hade det inte gjorts någon analys av detta, det behövdes inte ansåg man I bilden nedan kan man se hur strukturen kommer att se ut jämfört hur det är i dag, ( Corus är aktieägare i Företaget,och kommer att tjäna grova pengar på att Avesta Polarit lägger ut legoproduktion) Pilarna är transport på orten Degerfors Pilarna är transporter inom olika orter i England

Vad är bäst för koncernen Företaget har sagt att de har valt det bästa alternativet, nedanstående bilder visar vad NPV är för de bägge alternativen 20 Detta är det resultat som är presenterat för ledning, styrelse och media. och Industriministern samt kommun Landshövding mm.? SMACC alternativet i rött? Degerfors alternativet i Blått Efter att våra oberoende finansiella experter gått igenom samma kalkyl och endast ändrat på nedanstående 6 antagandena fick de fram följande bild ur kalkylmodellen? Avestas utbyggnaden är en separat kalkyl? Den rörliga kostnaden som tagits fram i Degerfors är sann? Accepterar ½ av den antagna ökning för ökade transport och skrothanteringskostnader? Tar bort halvårsbesparingen i nedläggningen av Degerfors? Lägger till värdet av tomten som friställs i Sheffield? Antar att stålverket i Sheffield har ett restvärde Det innebär ändå att kvar i kalkylen fortfarande är dessa orimliga delar? att Base case antagandet är realistiskt? att tillväxtantagandet med xx % är rimligt även med hänsyn till konjunkturen? att antagandet om externförsäljning av slabs är riktigt och rimligt? att hela affären kan föras över till England intakt med avseende på produktion, produktbredd och kunder? att integrerade produktionsflöden inte har någon betydelse för ekonomi eller utvecklingsförutsättningar? att nivåerna på den fasta kostnaden är riktig

Varför? Varför tog man detta beslut och varför agerade den finska ledningen som den gjorde.. 21 Vår bild är denna. Vi har i koncernfacket fått höra under lång tid av vår tidigare engelska koncernchef Stuart Pettifour att vi i Sverige skall ha klart för oss att "SMACC kan inte läggas ned" och att det måste vi svenskar verkligen förstå. När fusionsarbetet startades upp var en självklar bild att det Engelska stålverket skulle läggas ned och under sommaren 2000 såg det ut som att det blir ingen fusion, och förhandlingarna lades i princip ned. Helt plötsligt blev man överens och vad den utlösande orsaken var kom aldrig fram. men plötsligt var det mycket stora investeringar i Tornio. Vi tror att det då gjordes upp att man skulle göra ett byte mellan England och Finland i produktionsanläggningar Vi märkte att något var på gång redan 1 vecka efter att man återupptagit förhandlingarna eftersom den Svenska chefen för Långa produkter fick en plötslig förtidspension, och han fick lämna över verksamheten till en Engelsman som hade mycket liten erfarenhet av produktområdet. Under utredningsarbetet försvann sedan både den Svenska utredningschefen och chefen för Degerfors Stainless. Hela utredningsarbetet bedrevs sedan av engelsmän från SMACC, det fanns dock en Finsk chef som skulle leda utredningarna,det var penibelt att se vilken liten kunskap han hade. Han var aldrig insatt och så fort det var olika frågor så var allt rätt och allt som svenskar sa var fel, fast man kunde påvisa felen. I alla MBL förhandlingar fanns det inga finnar med,förutom första gången, men eftersom han var svarslös hela tiden valde han att inte längre var med.den högsta ansvariga chefen som var finsk har ingen sett facklig sett. Vår tro är att orsaken till att Finnarna så oreserverat gjorde allt som engelsmännen sa,var att finnarna gick med på att stödja räddingen av den Engelska rostfria stålindustrin om Engelsmännen stödjer den stora utbyggnaden i Tornio. och detta gjordes upp före fusionen. För att genomföra detta så gjorde de en kalkyl som de aldrig trodde skulle synas. Tack vare ett stort massmediapådrag så lyckades vi syna deras kort, och det är bara att beklaga hur olika ägare i ett företag kan bedriva nationell politik. Eller som en hög chef "skrattande" sa när han trodde att ingen hörde honom " Det var som att ta godis från ett barn"

22 Bilaga 1 ( pressinfo Aug 2001) Angående Långa produkter i Degerfors och anläggningsstrukturen i Avesta Polarit koncernen? Varför tar inte företaget möjligheten att direkt gå in i en stark ock kostnadseffektiv struktur med integrerade produktionsflöden.? Varför tar man en massa affärsrisker inom Långa Produkter och Varmvalsad plåt(hrp) som riskerar kassaflödet inom koncernen när det inte är nödvändigt ur affärssynpunkt.? Det är så uppenbart att svaret är att man räddar det Engelska Stålverket SMACC när Tornio:s stålverk byggs ut, på bekostnad av Degerfors LP som blir nedlagt. Det övergripande kravet på underlagsmaterialet är att det beslut som fattats skall kunna motiveras med en stark och övertygande analys. Detta kräver organisationen för att kunna fungera, även efter ett beslut. Så är det inte i detta fall. Detta verkar vara en sådan låst position inom företaget att detta kommer att tolkas som ett politiskt beslut. Situationen Inom kärnaffären kallvalsad plåt (Coil ) finns två steckelverk (varmvalsning) ett i Avesta och ett i Torneå. Dessa steckelverk matas med stålämnen från tre stålverk. Integrerat med stålverken i Torneå och Avesta samt från SMACC i England. Torneå byggs för närvarande ut från 650 kton till 1 650 kton, vilket ger överkapacitet i smältverksstrukturen inom coil. De integrerade anläggningarna prioriteras vilket gör att SMACC inte längre har någon roll inom coil. Inom affärsområdet långa produkter (LP) finns ett stålverk i Degerfors. Där valsas också ämnena i ett integrerat flöde. Det är en mycket lönsam verksamhet (Roce 39%), med stor andel specialstål och kundanpassade produkter. Inom området LP finns det inga stora problem som behöver att lösas. På Degerforsorten finns även affärsområdet Varmplåt (HRP) som planerar att ta sina ämnen från Degerfors för att kunna stärka sin konkurrenskraft inför framtiden. Idag försörjs Varmplåt främst från Avesta.Affärsområdet är idag mycket lönsamt och marknadsledande i världen ( marknadsandel ca 40 %) Beslutet När det engelska stålverket SMACC nu blir över föreslås att verksamheten vid Degerfors LP skall flyttas över dit. SMACC skall också smälta ämnena till Varmplåt i Degerfors. SMACC skall även smälta en del till coil. Valsningen inom LP skall nu ske på lego i ett av Corus ägt valsverk för svartstål i England. Det blir således en struktur där man bygger in transporter i samtliga huvudaffärer. Alternativet som tagits fram är att fortsätta den framgångsrika utvecklingen av LP i Degerfors. Flytta över ämnestillverkningen från Avesta till Degerfors för Varmplåt. Då kan Avesta helt fokusera på coil. Samtliga affärer får integrerade produktionsflöden, med korta ledtider, minimala transportkostnader, små lager etc. Något som den framtida konkurrenssituationen kommer att kräva. Hur kommer det sig att man inte tar chansen att bygga denna starka struktur?

Ekonomin 23? Det är ingen avgörande skillnad i investeringskostnad för att komma till de två alternativen.? Det är ingen avgörande skillnad i produktionskostnad i de två alternativen.? Det är ingen avgörande skillnad i hur mycket man sparar (den fasta kostnaden för ett stålverk), i de två alternativen. Genom att dessa storheter är ungefär lika borde det vara uppenbart att man koncentrerar analysen till vilket alternativ som ger den bästa strukturen (ovanstående resonemang) och ger lägst risk samt bäst kassaflöde. Risker De affärsansvariga (och sunt förnuft) säger att det är svårt att flytta en hel affärsverksamhet såväl tekniskt som affärsmässigt. Samt att Varmplåt inte kommer klara att försvara sin marknadsposition. SMACC är tex inte lika lämpligt att ta över den verksamhet som Degerfors bedriver genom att man varit specialist på standard, dvs få stålsorter och stora smältor. Degerfors har mycket kundanpassade produkter och flera hundra aktiva stålsorter. Det är klart att man tar risker och skapar problem vid en sådan överflyttning. Man tar också en stor risk genom att bryta sönder det integrerade produktionsflödet för valsat material och istället ha det som lego i ett stort svart valsverk. Vad händer på kundsidan. I analysen har man antagit att det kassaflöde som nu genereras kommer att kunna tas över helt utan problem, det faller på sin egen orimlighet. För Varmplåt uppstår en framtida risk genom att man aldrig kommer att kunna integreras med ett stålverk såvida inte varmplåten också kommer att flyttas till England framöver. Inget värden på kort / lång sikt har i analysen satts på de negativa effekterna för grovplåten. Det hade kunnat vara värt att ta dylika risker om något positivt skapas så är inte fallet här. Det är uppenbart att det enda som sker är att man räddar stålverket SMACC Kassaflöde En väsentlig aspekt är att dessa risker i verklighetens värld kommer att försämra kassaflödet från rörelsen på kort sikt. Dessutom påverkas kassaflödet negativt av att förändringen kräver investeringar i nutid. Varför tar man denna försämring av kassaflödet när konjunkturen är svag. Om man behåller verksamheten krävs inga investeringar på kort sikt och man tar inga risker i rörelsen. Med en realistisk bedömning av stålbehovet ligger investeringen i Degerfors flera år framåt tiden. Antagande som bolaget har i sitt huvudalternativ 26% tillväxt för de närmaste två åren (två lågkonjunkturår). Orealistiskt och styrande.

24 Bilaga 2 ( pressinfo Okt 2001 ) Pressmeddelande från de fackliga organisationerna i Degerfors Angående nedläggningsbeslutet av Långa produkter i Degerfors Företaget har motiverat nedläggningsbeslutet i Degerfors med att en kalkyl har visat på bättre lönsamhet om Degerfors verksamhet flyttas till England. o Kalkylen som bolaget presenterat är inte trovärdig. Vi frågar oss fortfarande o o Varför tar inte företaget möjligheten att direkt gå in i en stark och kostnadseffektiv struktur med integrerade produktionsflöden. Varför tar man stora affärsrisker inom Långa Produkter och Varmvalsad plåt och riskerar kassaflödet inom koncernen när det inte är nödvändigt ur affärssynpunkt. Detta frågetecken blir större för varje dag som konjunkturen försämras. Det uppenbara svaret är att man av någon anledning vill rädda det Engelska stålverket SMACC som blir över inom affärsområdet coil när Tornio:s stålverk byggs ut. Företaget har motiverat nedläggningsbeslutet med att en kalkyl har visat på bättre lönsamhet om Degerfors verksamhet flyttas till England. Vi har granskat bolagets kalkyl med hjälp av finansiella experter och kan konstatera att det är ett olönsamt projekt att flytta verksamheten från Degerfors till England. Ett kalkylresultat bygger alltid på hur modellen är uppbyggd och på en rad antaganden. Att tro på kalkylresultatet bygger på att man tror på allt detta. Vi tror vare sig på modellen eller på flera avgörande antaganden som gjorts och således inte heller på kalkylresultatet. Att företaget kommit fram till sitt resultat beror på? avgörande affärsmässiga faktorer som talar för verksamheten i Degerfors har utelämnats? aspekter som talar för en flytt till England har konstruerats och överdrivits. Med rimligare antaganden kommer en flytt av verksamheten inte att klara koncernens avkastningskrav och blir då en finansiell belastning för koncernen under lång tid framöver. Problemen som skapas blir långvariga och beror på den struktur som skapas med stora interntransporter.allt som tillverkas i SMACC kommer att behöva transporteras till andra anläggningar för vidareförädling, i Sverige och i England. Situationen kommer inte att kunna ändras utan mycket stora ytterligare investeringar. Med rimligare antaganden visar det sig också att lönsamheten för att behålla verksamheten i Degerfors är mycket hög i ett koncernperspektiv, klart över bolagets avkastningskrav. Detta alternativ skulle således hjälpa till att utveckla bolaget finansiellt sett. Med rimligare antaganden om tillväxt i innevarande lågkonjunktur är det också möjligt att skjuta på investeringarna i Degerforsalternativet, medan investeringarna i England måste göras direkt. Detta är en mycket viktig aspekt genom att kassaflödet från bolagets verksamhet försämras nu när konjunkturen viker, samtidigt som ett stort investeringsprogram pågår i Torneå. Den bärande idén med Degerforsalternativet, som gör det överlägset från lönsamhetssynpunkt, är att i det alternativet byggs integrerade och därmed kostnadseffektivare produktionsstrukturer i de fö rsta förädlingsstegen inom koncernens huvudaffärsområden. Motivet för att göra detta är att det

? tar bort kostsamma interntransporter av halvfabrikat,? gynnar affärsutvecklingen genom kortare produktionstider,? gynnar produktionskostnaderna genom en integrerad produktionsprocess och? kapitalbindningen kan begränsas. 25 Det vill säga, om man skall tillverka en sak som kräver två maskiner är det naturligtvis bättre att ställa båda maskinerna tillsammans än att ha dem på var sitt håll - det blir kostnadseffektivare. Denna struktur kan byggas på ett mycket enkelt sätt utan att ta några affärsrisker. Den bärande idén med att flytta Degerfors Stainless till England bygger på att utnyttja den kostnadseffektiva produktionskapaciteten i SMACC som blir över när Torneå stålverk byggs ut. Det är emellertid mycket svårt att förstå det argumentet genom att Degerforsalternativet ger samma nivå på produktionskostnaden, samtidigt som SMACC-alternativet bygger in interntransporter i strukturen för en överskådlig framtid, vilket totalt sett torde ge en högre kostnadsnivå. Något annat angivet huvudargument som idé bakom strukturen är svår att finna. Att åstadkomma denna struktur är förenat med avgörande affärsrisker. I de 2 alternativen är investeringarna olika:? i England görs investeringen i en sträng.? i Degerfors görs investeringen i kapacitet. Huvudflöden i strukturerna Beslutet som togs Flytta verksamheten till England Alternativet som fanns Utveckla verksamheten Degerfors Förklaring bilder ovan Transporter Röda linjer Integrerat flöde Blå linjer Nedläggningsförhandlingarna är nu avslutade och vi kommer nu att påbörja de lokala förhandlingarna. Samtliga fackliga organisationer vid Avesta Polarit Degerfors