Systematiskt förbättringsarbete -

Relevanta dokument
LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

Bättre liv för sjuka äldre

Projekt Läkemedelsgenomgångar

Uppföljning. Enheten för personligt stöd

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun Antal sidor:12

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

BESLUT. Tillsyn av 1177 Vårdguiden på telefon, Sjukvårdsrådgivningen i Östergötland.

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

CBCT - lagar, förordningar och författningar

Anmälan av verksamhetsuppföljning av dagverksamhet för äldre med demenssjukdom 2011

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län Handlingsplan

Patientsäkerhetsberättelse

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared

Inspektionen för vård och omsorg IVO: Tillsyn av bostadssamordningen, Dnr /2014

Patientsäkerhetsberättelse

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Redovisning av års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Barns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

Rapport Avtalsuppföljning hemtjänst LOV 2015 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Uppföljning av verksamhet och entreprenadavtal avseende dagverksamhet för äldre med demens-sjukdom 2013

Namn på enheten (går inte att redigera): AB Jessys Assistans. Uppföljande stadsdelsförvaltning (går inte att redigera): Älvsjö.

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad Äldreomsorgsnämnden 100

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Slutrapport. Införande NPÖ för kommunerna i Västra Götaland Utgåva (1)8. Projektdokument 1405 Dokumentbeskrivning: Slutrapport Insatsområde NPÖ

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande SN-2012/234. Socialnämnden

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet

Hantering av läkemedel

Omsorgs- och socialförvaltningen. Upprättad: Ändrad:

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm

Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion.

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna Karin Lindgren

Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag.

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.

Hemtjänstenhet: Hemtjänst Skärholmen. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Skärholmen. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress: Telefon:

Definition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Lokal handlingsplan för demensvård

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS1, Nytida AB. År Catharina Johansson

Tryggve Reinmar (S) Rita Edlund, nämndsekreterare. Kommunkontoret, Heby, 23 maj 2013, kl Sekreterare Paragrafer ANSLAG/BEVIS

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsuppföljning Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Se sid.52. Susanne. Justering av anslagstavla 51 () Plats och tid. Beslutande. Övriga närvarande. Utses att justera. Underskrifterr BEVIS OM ANSLAG

Egenkontroll av verksamhet särskilt boende enligt SoL och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inom socialpsykiatrin

Riktlinjer Egenvård i Halland

Patientsäkerhetsberättelse

MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Patientsäkerhetsberättelse för Solna SpecialistCenter 2015

Redovisning av åtgärder utifrån Socialstyrelsens förstärkta tillsyn

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Mäta effekten av genomförandeplanen

RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun

SveDem Svenska Demensregistret

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Transkript:

Systematiskt förbättringsarbete - Process samverkan kring personer med behov av demensutredning, anhörigstöd och meningsfulla aktiviteter Uppdrag inom chefsgrupp närvård Tierp Uppdrag utifrån rutin Systematiskt förbättringsarbete Närvård Tierp, fastställd 2012-02-23. Datum för uppdrag: Hösten 2011. Ansvarig för uppdraget: Susanne Ahlman, närvårdskoordinator. Arbetsgrupp deltagare: Helene Klockare, enhetschef demenscentrum Wesslandia Tierps kommun, Ulla-Pia Larsson, vik anhörigstöd Tierps kommun, Anna-Carina Antonsson, minnesfunktionssköterska Vårdcentralen. Redovisning Förbättringsarbetet redovisas på sammanträden för politisk styrgrupp och chefsgrupp närvård. Processen redovisas inom Förstudie Förutsättningar för Närvårdscentrum Tierp. http://www.tierp.se/omsorg-och-hjalp/narvard/narvardscentrum.html Bakgrund Inom ramen för arbetet med Förstudie om Närvårdscentrum framgick behovet av att kartlägga den viktiga processen som innebär att fler personer får demensutredning och adekvat läkemedelsbehandling med uppföljning samt ges möjligheter till dagverksamhet. Samverkan kring anhörigstöd och biståndshandläggning var också viktig att visa. Syfte Att kartlägga processen och identifiera förbättringsområden. Mål Processkartläggning ska vara genomförd, dokumenterad och redovisad i förstudien.

Kartläggningen ska redovisas för ansvariga verksamhetschefer inom primärvård och kommun. Identifierade förbättringsområden behöver tas ställning till av ansvariga verksamhetschefer. Process Arbetsgruppen samlades för enklare workshops vid tre tillfällen. Efter att processen dokumenterats stämdes den av med arbetsgruppen som godkände att alla aktiviteter och förloppet i sin helhet stämde överens med verkligheten. I februari 2013 redovisades processen av arbetsgruppen till ansvariga verksamhetschefer. Resultat Alla mål uppfylldes, förutom att ställningstagande till förbättringarna inte kunde göras. Detta på grund av att någon av ansvariga chefer inte deltog vid avstämningen och att fler verksamheter (geriatrik och habilitering) bedöms viktiga i en kartläggning för att få en mer fullständig bild av nuläget kring demensutredning och stöd vid sidan av denna process. Fortsatta åtgärder: 1. Undersök med habilitering och geriatrik hur vi kan gå vidare med en utökad processkartläggning. 2. Komplettera kartläggningen och förbättringsområden. 3. Ta ställning till förbättringsområdena och prioritera. Implementering Processen i sig är implementerad. Spridning av resultatet Resultatet får sin spridning genom de som läser förstudien, se länk ovan. Webb sidor om närvård i Tierp är länkad från lul.se/närvård. Arbetssättet är beskrivet till ett antal vårdcentraler i länet av minnesfunktionssköterskan. Processen efterfrågades av vård- och omsorgsstrateg på Regionförbundet i sammanhanget Bättre liv för sjuka äldre, Ledningskraft och har delgetts närvårdsstrateg på Landstingets ledningskontor. Denna förbättringsberättelse redovisas på intranät och tierp.se som är länkad från lul.se/närvård. Uppföljning och utvärdering I slutrapport om närvårdsplatser (januari 2014) 1 framgår att funktionen minnesfunktionssköterska flyttas till den nya förvaltningen Hälsa- och habilitering samt givits ett mer övergripande uppdrag. I uppdraget ingår bland annat att implementera arbetet med SveDem. Uppföljning av ovanstående och vad det inneburit rent praktiskt för processen i Tierp görs på sammanträde närvård i april 2014. 1 Under politisk beredning mars 2014.

Bilagor Processpecifikation. Referenser Ahlman, S. (2013). Förstudie förutsättningar för Närvårdscentrum Tierp. Landstinget i Uppsala län och Tierps kommun.

Bilaga Processspecifikation Dokumenttyp: Processpecifikation Process: Samverkansprocess demens Utfärdat av: Susanne Ahlman Beslutad av: Gäller från och med (datum): Chefsgrupp Närvård Tierp 2013-02-06 Process Samverkan kring personer med behov av demensutredning, anhörigstöd och meningsfulla aktiviteter Nuläge Närvård Tierp februari 2013

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Målgrupp... 6 1.3 Dokumentets syfte... 6 1.4 Dokumenthistorik... 6 1.5 Terminologi... 6 1.6 Refererande dokument... 7 2 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 7 2.1 Processens syfte... 7 3 IDENTIFIERADE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN... 8 4 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING... 9 4.1 Översiktlig processbeskrivning... 9 4.2 Gränssnitt till andra processer... 9 4.3 Tjänster... 9 4.3.1 Förutsättningar/kompetenser för tjänsterna... 10 4.3.2 Resultat av tjänsterna... 10 5 PROCESSORGANISATION... 10 5.1 Processens uppdragsgivare... 10 5.2 Processägare... 10 5.3 Processledare... 10 6 STYRNING... 10 6.1 Uppföljningssystem... 10 6.2 Vinster och kostnader med processen... 11 7 IT-STÖD... 11 7.1 Koppling till system... 11

Inledning Bakgrund Kommunen och landstinget samverkar kring tidig upptäckt av demens sedan 2007 genom demenssköterska finansierad av stimulansmedel till Primärvården. Syftet var att genom tidig upptäckt förbättra möjlighet till diagnos och kvalitetsförbättrande insatser. Närvård Tierp behandlade frågan om utökade anslag till Primärvården när medel för anställningen upphörde. Detta på grund av upplevda förbättringar för patienterna. Minnesmottagningssköterska är anställd inom Primärvården efter att nya anslag beviljats. Samverkan är en del av kravställningen i Nationella riktlinjer för demens och i Vårdprogram demens samt generellt i författning om ledningssystem (SOSFS 2011:9). Målgrupp Dokumentet vänder sig till verksamheterna inom landstinget och kommunen. Dokumentets syfte Detta dokument syftar till att beskriva processen, krav på processen, ansvarsfördelning samt för fortsatt arbete med identifierade förbättringsområden, mål, mått och mätmetoder. Dokumenthistorik DATUM UTFÖRD AV KOMMENTAR VERSION NR 2012-09-05 Susanne Ahlman 1 2013-02-06 Susanne Ahlman Kap 3 Förbättringsområden 2 Terminologi TERM Dagverksamhet CT Datortomografi Mini Mental State Examination - SR DEFINITION Meningsfulla aktiviteter dagtid för personer med särskilda behov inom kommunens ansvarsområde SoL och LSS Förkortning (Computed Tomography) för Datortomografi Skiktröntgen. Skapar en anatomisk tredimensionell bild Screeningsverktyg för kartläggning av kognitiv funktion, svensk revidering

Refererande dokument 1. Nationella riktlinjer för demens, Socialstyrelsen. 2. Vårdprogram demens, Uppsala läns landsting. 3. Demensssjuksköterska Tierps Vårdcentral 4. Anhörig intervju för identifiering av demens 5. Min levnadsberättelse 6. Mini Mental State Examination. MMSE-SR 7. Klocktest 8. Checklista Basal utredning 9. Systematiskt förbättringsarbete Närvård Tierp 10. Process samverkan demens - flöde Grundläggande förutsättningar Processens syfte Tidig upptäckt av demens för att säkerställa adekvat stöd och insatser.

Identifierade förbättringsområden FO# Beskrivning Bedömd effekt om området åtgärdas Kommentar Utvecklas i version 1. Fånga upp fler personer som har behov av och rätt till dagverksamhet eller till andra insatser, för de som inte kan tillgodogöra sig dagverksamhet Meningsfulla aktiviteter för den enskilde. 2. Lokal samverkansrutin Säkerställer ansvar och genomförande. Kommunintern process + SoL riktlinjer 3. Sammanhållen journal hsl/gemensam journal. Säkerställer rätt information och informationsöverföring. 4. Personer inom LSS har de samma möjligheter? Kompetens kring metodik i utrednings- och behandlingsarbete saknas Jämlik vård Inväntar NPÖ arbetet Ansvarsförhållanden inom landstinget? 5. Registrering i Svedem 2 (säbo kommunen) Sammanhållen uppföljning i Svedem Central fråga för arbetsgrupp ledningskraf t och TKL 6. Förebyggande anhörigstöd inom båda organisationerna Tidigare kunskap och stöd vilket förebygger ohälsa hos närstående som kan ge bättre konsekvenser för kund Projektledare landstingets anhörigstöd 7. Formell åldersgräns motsvarar inte reell ålder Extra observandum för personer med vissa typer av funktionsnedsättning Åldersdiskriminering undviks Adekvat bedömning och insatser i förhållande till reellt behov

Omfattning och avgränsning Översiktlig processbeskrivning Identifiera minnesproblematik Hembesök Utarbeta underlag för bedömning Bedöma och diagnosticera Ordinera och följa upp läkemedelsbehandling Behovsutreda och besluta Erbjuda meningsfull aktivitet Erbjuda fortsatt stöd Närstående och yrkesverksamma kring individen uppmärksammar minnesproblematik. Personer under 65 år remitteras direkt via läkare till Minnesmottagningen Akademiska. För övriga noteras uppgifter på Rapportlapp (3) och delges Minnesfunktionssköterska (MF sköterska). MF sköterska kontaktar närstående/patient, mottagnings eller hembesök planeras. Hembesök utförs av MF sköterska eller MF sköterska och andra funktioner enligt överenskommelse med funktionerna utifrån lämplighet för varje individ. Underlag för bedömning utarbetas med hjälp av Anhörigintervju för identifiering av demens.. (4), Min levnadsberättelse (5), Mini Mental State Examination (6) Klocktest (7) och provtagning, ev. röntgenundersökning. Detta utifrån Checklista Basal utredning (8). MF sköterska bedömer och diskuterar med läkare om ev. fortsatt utredning. CT kan beställas vid behov. Då demensdiagnos fastställts informeras patient och närstående, erbjuds närståendeträffar tillsammans med kommunens anhörigrådgivare och får kontaktuppgifter till viktiga funktioner inom kommunen. Patienten erbjuds följeslagning till dagverksamhet för att se verksamheten. MF sköterska/anhörigrådgivare är behjälplig vid kontakter med biståndshandläggare för biståndsbedömning av dagverksamhet. Vid insättning av läkemedel följs detta upp kontinuerligt av MF sköterska och samverkar med kommunens sjuksköterska kring läkemedelshanteringen. Fortsatt uppföljning och stöd erbjuds av MF sköterska och anhörigrådgivare. Gränssnitt till andra processer Processen gränsar till interna processer inom landstinget respektive kommunen. Tjänster Processen levererar hälso- och sjukvårds och sociala omsorgstjänster:

Stödsamtal, hembesök, kognitiv screening, provtagning, ev. röntgen, sjuksköterskebedömning, läkarbedömning, ev. diagnos, information och hänvisningar, transport till- och besök i daglig verksamhet, biståndsutredning och ev. beslut, ev. ordination av läkemedel och läkemedelsuppföljning, daglig verksamhet. Förutsättningar/kompetenser för tjänsterna Tjänsterna kräver anställningar som innefattar särskilt uppdrag mot målgrupper personer med minnessvårigheter och eller demens. Särskild kompetens för anställning är specialistkompetens i demens hos sjuksköterska och anhörigrådgivare. Kompetensutveckling i metod för utrednings- och behandlingsarbete kring personer med funktionsnedsättning. Resultat av tjänsterna Stödsamtal, hembesök, information och hänvisningar ökad kunskap och trygghet för patient/kund. Kognitiv screening, provtagning och röntgen underlag för bedömning, diagnos. Biståndsutredning rättssäker behovsbedömning enligt SoL. Dagverksamhet meningsfulla aktiviteter för patient/kund. Läkemedel och läkemedelsuppföljning adekvat behandling. Processorganisation 5.1 Processens uppdragsgivare Chefsgrupp närvård Tierp. 5.2 Processägare 5.3 Processledare Närvårdskoordinator. Styrning Uppföljningssystem Närvård Tierp ansvarar för att processen är ändamålsenlig och uppföljning vid behov, minst en gång per år. Förbättringsberättelse dokumenteras enligt rutin Systematiskt förbättringsarbete Närvård Tierp (9).

Produktions- och effektmått är ett utvecklingsområde inom Närvård Tierp. Vinster och kostnader med processen Upplevd nytta är Antalet besök på akutmottagningen orsakade av förvirring och en ohållbar hemsituation har minskat. Förbättrad och tidigare diagnos genom stöd till husläkaren i undersökningar och anhörigsamtal, Tidigt insatt medicinering Många undersökningar och samtal har kunnat genomföras i hemmiljö vilket inneburit högre kvalitet och ökad trygghet för den enskilde. Ökat stöd till både den drabbade och dennes anhöriga, både genom hembesök och telefonsamtal. IT-stöd Koppling till system Dokumentationssystem hälso- och sjukvård Landstinget: Cosmic Kommunen: Viva Dokumentationssystem social omsorg Kommunen: Viva och manuell dokumentation