Introduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige 2011. Män

Relevanta dokument
Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

Epidemiologi och etiologi Epidemiologi

2016 Cancerfondsrapporten 2040

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen

Norra regionen

Kontaktsjuksköterskefunktionen i Landstinget Västmanland Kartläggning och analys våren 2015

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen

Gastrointestinal cancer

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Beställningsadress. Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN

Cancerincidens i Sverige 2012

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

Tarmcancer en okänd sjukdom

Arbetsmaterial Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Koordinators roll inom standardiserade vårdförlopp

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Cancerrapporten. Översikt över cancerbehandling och cancervården i Sverige

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Behandling av prostatacancer

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) C5-0322/ /0093(CNS))

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Vård på lika villkor? Det beror på VEM du är

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Folkpensionsanstaltens beslut

regiongavleborg.se Per Fessé, Cancersamordnare

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Bakgrund. Distriktsläkaren berättade: Jag tycker inte att jag ska behöva stycka min patient i delar för att få tillgång till sjukhusets kompetens

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E

CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation

Statistik. Statistik

Statistik Trender och förändringar Forskning Satsning på klinisk forskning Opinion Socioekonomiska skillnader påverkar cancerrisken Diagnos Snabb

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Folkhälsoatlas koloncancer

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning

Upprättare Datum Dnr Mats Björeman, Lars Holmberg LK/150125

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling

RCC lägesrapport Samverkansnämnden Västerås Helena Björkman, ordförande RCC styrgrupp Filippa Nyberg, verksamhetschef RCC

Per aspera ad astra från svårigheter mot stjärnorna

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S Stockholm

Vad är ett standariserat vårdförlopp?

Nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancer

0ékl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3)

Genterapi. Varför genomförs genterapi? Förutsättning för genterapi är att den genetiska skadan är känd!

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Hepatit B Statistik

Ärftlig och förvärvad hemofili. Anna Olsson Spec läkare hematologi Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Standardiserade vårdförlopp för cancer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

KURSPLAN. Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi

Välkommen till Cancerdag för allmänläkare

Över nya fall/år i Sverige. En av tre drabbas. Ca hälften botas. Ålderssjukdom

Bilaga 1: Behovsunderlag 2013 Behovsgrupper

Beräkningsunderlag. för andel cancerpatienter som genomgått SVF Version 2.1

Cancer som sjukdom. Risto Sankila, Eero Pukkala, Tadeusz Dyba och Timo Hakulinen

Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård

Regionala vårdprogram tumörsjukdomar I vilken utsträckning bidrar dessa till en jämlik vård?

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Lärandekonferens 1/12

HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer. Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors

Sjukfusk och prostatacancer

Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Vänersborg den 25 mars 2015

Den nationella cancerstrategin

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

Cervical cancer prevention - Studies on possible improvements.

Nationell överenskommelse Kortare väntetider i cancervården

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Tänk SVF! Primärvårdens viktiga roll i införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården xx-xx

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Del 4. 9 sidor 17 poäng

Mentometerfråga. Nytt om HIV. Hur hittar vi patienterna? Mentometerfråga. Indikatorsjukdomar

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014

Fakta om spridd bröstcancer

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Sammanställning av deltagarnas utvärdering - kursen som helhet

Du som har eller har haft cancer. Hur påverkas du ekonomiskt och socialt?

Hälsopartiet 2014 översikt av svaren

Transkript:

Introduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige 2011 Män Procent Antal fall Prostatacancer 32,2 9663 Hudcancer exkl melanom 10,8 3259 Tjocktarmscancer 6,9 2081 Urinblåsecancer 6.8 2049 Lungcancer 6,2 1869 Melanom 5,6 1676 Lymfom exkl Hodgkins lymfom 4,1 1220 Rektalcancer exkl analcancer 3,9 1158 Hjärntumörer och tumörer i nervsystem 2,2 665 Njurcancer exkl tumörer i njurbäckenet 2,0 597 Kvinnor Procent Antal fall Bröstcancer 30,3 8382 Hudcancer exkl melanom 9,1 2516 Tjocktarmscancer 7,6 2102 Lungcancer 6,4 1783 Melanom 5,9 1647 Livmoderkroppscancer 5,2 1431 Lymfom exkl Hodgkins lymfom 3,3 922 Rektalcancer exkl analcancer 3,0 821 Urinblåsecancer 2,7 744 Hjärntumörer och tumörer i nervsystem 2,5 684 Tidstrender för cancerincidensen 1991-2011 (medelökning per år) Exempel. Män Kvinnor Ökad incidens Hudcancer exkl melanom 4,0% 5,3% Melanom 3,7% 3,7% Lungcancer (kvinnor) 2,9% Testis 2,3% Bröstcancer 1,4% Prostatacancer 1,7% Minskad incidens (medelminskning per år) Magsäckscancer 2,0% 1,7% Äggstockscancer 1,0% Livmoderhalscancer 0,9% Lungcancer (män) 0,5%

Global cancerincidens I ett världsperspektiv finns delvis i U-länder ett annat cancerpanorama. Tumörsjukdomar som cervixcancer, levercancer, lungcancer, magsäckscancer och öron-näsa hals cancer är mer vanliga, medan bröst och prostatacancer inte är lika framträdande. I takt med att en större medelklass skapas och reproduktionsfaktorer påverkas blir dock de senare tumörformerna allt vanligare. Cancer som dödsorsak Cancer är en mycket viktig dödsorsak under hela livet. Barn och yngre individer har tre huvuddödsorsaker; cancersjukdom, olyckor och självmord. Hos kvinnor är tumörsjukdomar den viktigaste dödsorsaken ända upp till 65 års ålder. Efter 65 års ålder är hjärtkärlsjukdomar en vanligare dödsorsak än cancer hos kvinnor medan redan vid 45 års ålder hos män hjärtkärlsjukdomar blir en dominerande dödsorsak. Dödligheten varierar kraftigt mellan olika tumörsjukdomar. Flest patienter dör i lungcancer. Andra sjukdomar som har en hög dödlighet är pancreascancer, magsäckscancer, matstrupscancer och hjärntumörer. Vid vissa tumörsjukdomar har dramatiska förbättringar av överlevnaden skett som vid barntumörer, vissa lymfomsjukdomar, testiscancer och bröstcancer. Tidigdiagnostik av tumörsjukdom Befolkningsbaserad screening av cancersjukdom sker vid bröstcancer(mammografi). livmoderhalscancer (CX cytologi) och är på väg att införas vid tjocktarmscancer (blod i faeces eller skopi av vänster colon). Vidare screenas riskgrupper, som individer som är bärare av BRCA1/2 mutationer, CDKN2A mutationer och gener som predisponerar för coloncancer. Opportunistisk screening av prostatacancer sker med PSA analyser. Prevention av tumörsjukdomar Kunskapen har successivt ökat om risk- och orsaksfaktorer vid tumörsjukdomar. Fortfarande finns stora kunskapsluckor särskilt kring kostens betydelse. En hel del data tyder på att vi har ett för stort kaloriintag. Överviktiga individer löper en högre risk särskilt för coloncancer, postmenopausal bröstcancer, njurcancer och livmodercancer. Mindre tydligt från studier är vilka komponenter i kosten, som kan endera vara positiva eller negativa. Riktad prevention av tumörsjukdom är möjlig genom rökavvänjning (tobaksrelaterade cancersjukdomar), minskat bruk av hormonersättningspreparat runt menopausen (minskar risken för bröstcancer), och profylaktiska operationer av mutationsbärare för tjocktarmscancer (tjocktarm och ändtarm), BRCA1/2 bärare (bröst och äggstockar) och sköldkörtel hos MEN2 mutationsbärare. Borttagande av adenom i tarmen förebygger tjocktarmscancer. Kemoprevention är möjlig genom tillförsel av antiöstrogen eller aromatashämmare till högriskindivider för bröstcancer. Bruk av kombinerade p-piller reducerar kraftigt risken för ovarial och endometriecancer medan tidigt bruk (särskilt bruk innan första barnet) ökar risken något för bröstcancer. Tillförsel av antiinflammatoriska läkemedel minskar risken för adenomutveckling hos högriskpatienter för coloncancer. Papillomvirusvaccinationer verkar sannolikt förebyggande för cervixcancer. Vaccination mot hepatit B och C kan på motsvarande sätt förebygga levercancer. Aktuella forskningsdata rörande fysisk aktivitet talar för att endometriecancer och bröstcancer till del skulle kunna förebyggas. Bekämpande av Helicobacterinfektioner med antibiotika kan vara en viktig förklaring för att magsäckscancer minskar i incidens. Det är sannolikt viktigt för subgrupper av melanompatienter/familjer att undvika UV exponering i form av solbrännskador inkl solariebruk. Studier har uppskattat att tobaksbruk svarar för 1/3 av all cancerdödlighet och 1/5 av allt insjuknande. Kostens betydelse för cancer har ansetts variera och förklara 10-70% av allt insjuknande, men det har inte gått att peka ut specifika faktorer. Var 10:e patient kommer från en familj med monogen nedärvning av cancersjukdomen. För en rad sjukdomar finns nu predisponerande gener beskrivna som medger testning ut i familjer. Genom tvillingstudier har man funnit att arvet kan ha betydelse för uppemot 30-50% av all cancersjuklighet. Många nya genetiska samband beskrivs nu genom stora

GWAS studier där genvarianter med hög förekomst i befolkningen identifieras, men som har en låg sjukdomspenetrans och sannolikt samverkar med miljöfaktorer. TNM systemet Remissionsbegreppet Komplett remission Partiell remission Total tillbakagång av alla manifestationer som ursprungligen fanns, bedömt vid två oberoende tillfällen med fyra veckors mellanrum Minst 50% tillbakagång av alla manifestationer som ursprungligen fanns, bedömt vid två oberoende tillfällen med 4 veckors mellanrum utan att någon ny manifestaton dykt upp Stationär sjukdom Mindre än 25% ökning av tumörvolym av den enda eller av någon av tumörmanifestationerna eller mindre än 50% tillbakagång av totala tumörvolymen, bedömt vid två oberoende tillfällen med 4 veckors mellanrum Progressiv sjukdom Minst 25% ökning av någon tumörmanifestation eller tillkomst av en ny tumörförändring, bedömt vid två oberoende tillfållen med 4 veckors mellanrum.

Behandlingsresultat Prognosmått Sjukdomsfri överlevnad (recidivfri överlevnadrecurrence free survival) Sjukdomspecifik överlevnad (disease specific survival) Total överlevnad (crude survival) Relativ överlevenad (relative survival) Tid till progression-progressionsfri överlevnad Lokalrecidiv-fjärrecidiv