Upprättare Datum Dnr Mats Björeman, Lars Holmberg LK/150125

Transkript

1 PM 1 (6) Upprättare Dnr Mats Björeman, Lars Holmberg LK/ Lars Holmberg, Mats Björeman Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 Uppdraget Vårdprocessgrupperna för urologiska och gynekologiska tumörsjukdomar och specialitetsråden för urologi och gynekologi har inte nått enighet om konkreta förslag för nivåstrukturering i regionen. Från processledarna i gynekologisk cancer föreligger ett förslag, som ännu inte har hunnit förankras fullt i vårdprocessgrupp eller specialitetsrådet. Då det finns ett tydligt krav från samverkansnämnden att kunna ta steg framåt i nivåstruktureringen på nämndens sammanträde i juni 2015, så har RCC-kansliet och RCC-styrgruppens ordförande tagit fram förslag till nivåstrukturering inom dessa specialiteter. Förslaget har diskuterats på samverkansnämndens beredningsgrupp, landstingsdirektörsgrupp och i AU. Samverkansnämndens AU beslutade att underlaget skall kompletteras med kvalitetsaspekter, vilket nu införts i dokumentet. RCC-styrgruppen har utförligt diskuterat förslaget den 28 maj och godkänt en muntlig föredragning av kvalitetaspekterna och de konkreta förslagen i föreliggande version. Samverkansnämndens AU avser att behandla dokumentet 3 juni inför utskick till samverkansnämndens ledamöter för att 4 juni besluta om en remisshantering. Remissvar och förankring mot vårdprocessgrupper och specialitetsråd kommer att bearbetas Bakgrund Trots att cancervården i Sverige uppvisar bland de bästa resultaten i världen finns det goda möjligheter att ytterligare förbättra den. Inte minst finns stora skillnader i resultaten av cancervård mellan olika regioner och landsting, men också inom länen mellan grupper av invånare med olika socioekonomiska- och utbildningsförhållanden. Väntetiderna för utredning och behandling vid misstänkt cancer varierar starkt mellan landsting och regioner. Den nationella cancerstrategin från 2009 tillkom för att förbättra dessa förhållanden. Samverkansnämnden i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion beslöt under våren 2014 att urologisk och gynekologisk cancer skulle tjäna som pilotområden för arbetet med att nivåstrukturera cancervården inom regionen. För att möjliggöra förändringsprocesserna angav nämnden också att förslagen kunde innebära en omfördelning av uppgifter inom dessa specialiteter som inte har med cancer att göra. Ett första förslag till nivåstrukturering skulle vara klart till decembernämnden 2014, men eftersom de aktuella vårdprocessgrupperna hade svårigheter att komma fram till förslag fick man vid decembermötet förlängd tid till junisammanträdet 2015 för att lämna ett första förslag.

2 PM 2 (6) Upprättare Dnr Mats Björeman, Lars Holmberg LK/ För att komma vidare med arbetet har vårdprocessgrupperna involverat respektive specialitetsråd, där verksamhetscheferna för regionens kliniker finns. Man har genomfört flera möten i båda konstellationerna, och inom urologin har processledaren dessutom genomfört platsbesök på alla läns- och universitetskliniker i regionen vid minst ett tillfälle under det senaste året. Huvuddelen av förslaget för gynekologisk cancer grundar sig på betänkandet från processledarna för gynekologisk cancer. Uppdraget från Samverkansnämnden är: Kvaliteten i regionens cancervård måste förbättras genom att man renodlar och omfördelar uppdragen inom vissa åtgärder för att få större volymer och högre kompetens i de team som ska hantera dessa åtgärder. Detta skapar också bättre förutsättningar för att trygga den framtida kompetensförsörjningen. För vissa ovanliga diagnoser måste åtgärder koncentreras till bara ett eller två sjukhus i regionen för att vi ska ha möjlighet att med volym och resultat hävda oss i relation till andra regioner. Ett viktigt medel för att skapa en likvärdig cancervård för alla invånare i regionen oavsett bostadsort är att alla nydiagnosticerade cancerpatienter ska kunna bli föremål för multidisciplinära terapikonferenser i samband med diagnos och inför behandling. Sådana konferenser kan för ovanligare diagnoser bli regionala, och i samband med sådan regional multidisciplinär terapikonferens tas beslut om var den planerade behandlingen ska ske. Vi uppfattar att det i samverkansnämndens uppdrag ligger ett krav på tydligt formulerade förslag för att i realiteten kunna visa att vår region fungerar som en enhetlig region med målet att kunna erbjuda våra patienter bästa möjliga vård med ett optimalt resursutnyttjande som tydlig ledstjärna. Nationell nivåstrukturering Intensiva diskussioner och utredningar pågår om nationell nivåstrukturering för ett växande antal områden. För närvarande behandlas matstrups-cancer, analcancer, cancer i vulva, cytostatikabehandling i bukhålan tillsammans med kirurgi för vissa spridda tumörsjukdomar, cytostatikabehandling i isolerad extremitet samt buk- och muskulo-skelettala tumörer (sarkom). Flera andra diagnoser och åtgärder står nära på tur: avancerad äggstockscancer, lymfkörtelutrymning vid testikelcancer, avancerad njurcancer, cystektomi vid blåscancer, lever och gallvägscancer, cancer i bukspottskörteln och magsäckcancer. Det är en trolig utveckling att centra i en region som inte internt kunnat samordna sig har ett betydligt sämre utgångsläge för att kunna etablera sig som nationellt centrum. Det förs för närvarande också diskussioner kring utredningen av högspecialiserad vård. De regionala seminarier som hittills hållits pekar mot att utredningen kommer att föreslå att det inom en lång rad områden krävs för svenska förhållanden mycket höga volymer för att uppnå god kvalitet. Cancer är här inget undantag, utan är tvärtom ett av de områden där det finns bäst evidens för att volymer har betydelse. Till följd av dessa nationella initiativ finns en viktig yttre utveckling för vår region att ta hänsyn till. Kompetensförsörjning En kritisk fråga för alla inblandade parter i nivåstruktureringsprocessen är kompetensförsörjningen både på universitetsjukhusen och på länssjukhusen. Det finns en befogad oro för kompetensförlust på akutsjukhusen i regionen om viss avancerad cancervård flyttas. Därför måste strategier utvecklas för att motverka en sådan kompetensförlust.

3 PM 3 (6) Upprättare Dnr Mats Björeman, Lars Holmberg LK/ Det är viktigt för akutsjukvården ute i regionen, inte bara cancervården. Intresserade och välutbildade läkare på länssjukhusen utgör en god bas för ett optimalt omhändertagande av cancerpatienter på hemorten, och en rekryteringsbas för vidareutbildning och specialisering, forskning och utveckling på eller i samarbete med universitetssjukhuset. Resultaten kan sedan återföras ut i regionen. Det finns även en risk för att centralisering av vissa behandlingar medför tidskrävande och krångligare kommunikation mellan länssjukhus och universitetssjukhus, vilket kan förlänga väntetider för enskilda patienter. För att undvika detta behövs väl utvecklade samarbeten, definition av standardiserade vårdförlopp och rutiner för multidisciplinära konferenser (MDK) via videolänk. Det förslag som läggs kring nivåstrukturering inom urologisk och gynekologisk cancer ska bygga på att de föreslagna enheterna uppfyller de kriterier för kompetens och kvalitet för den aktuella åtgärden som vårdprocessgruppen uppställt. Vidare ska dessa enheter rapportera till nationella kvalitetsregister, ha en tryggad kompetensförsörjningsplan och delta i aktiv forskning kring de berörda diagnoserna. Kvalitetsaspekter Kvalitet i vården definieras allmänt av begreppet god vård. Den nationella cancerstrategin har framhållit regionalt sammanhållna och effektiva vårdprocesser, hög kompetens, forskning och utveckling nära vården och aktiv uppföljning för att nå målen säker, likvärdig vård med nöjda patienter och internationellt ledande långtidsresultat. Lokala och aktuella kvalitetsregisterdata hjälper den egna kliniken att se om man har en process som förväntas ge goda resultat på längre sikt, eller om den behöver ses över. De säger emellertid lite om vilken övergripande struktur som ett landsting eller en region bör ha i längden för att stärka, utveckla och behålla en god vård: för det syftet måste man se på data över längre tid och i ett bredare sammanhang, t ex i relation till förväntad medicinsk utveckling. De kvalitetsindikatorer som hittills utvecklats är relativt nya och deras lämplighet för att styra verksamheten är ännu inte fullt prövad. Det finns inte idag någon accepterad enkel kvantitativ checklista för att avgöra kvalitet för tillstånden i detta förslag. Kvalitetsmål måste därför definieras i ett samspel mellan patientrepresentanter och vårdprofessioner organiserade i nätverk för cancerområdets del inom socialstyrelsen, RCC i samverkan eller det enskilda RCC. Utgångspunkter är aktuellt internationellt kunskapsläge och internationella resultat. Kvalitetsmål och önskvärd standard för behandling dokumenteras i nationella vårdprogram som behandlas och beslutas om i alla landsting. I Uppsala Örebro regionen visar data från kvalitetsregister och socialstyrelsens slutenvårdsregister att den spridning av åtgärder på många enheter som finns i regionen ger en oacceptabelt stor skillnad i behandling för vissa tillstånd, t ex för njur- och blåscancer. Få utförare i regionen når den volym som nationella vårdprogram och professionella grupperingar stipulerar för att god kvalitet ska kunna upprätthållas konsistent, t ex för prostata- och blåscancer. Sällan förekommande åtgärder ger även en dålig grund för framtida kompetensförsörjning och för forskning. Avancerade stödresurser, t ex rehabilitering, kan inte byggas för sällan förekommande åtgärder.

4 PM 4 (6) Upprättare Dnr Mats Björeman, Lars Holmberg LK/ Urologisk cancer Inom detta område är de huvudsakliga cancerformerna prostatacancer, njurcancer, urinblåsecancer och peniscancer. När det gäller peniscancer finns redan ett beslut om nationell nivåstrukturering med koncentration av radikalt syftande kirurgi till två enheter i landet, varav en är Universitetssjukhuset i Örebro, USÖ. Testikelcancer är i huvudsak en onkologisk diagnos, behandlingen sker företrädesvis med cytostatika, men kirurgisk lymfkörtelutrymning kommer att diskuteras för nationell nivåstrukturering. Prostatacancer är den ojämförligt vanligaste cancerformen hos män. Sjukdomen uppvisar en stor spännvidd när det gäller aggressivitet och växtsätt. Många män behöver aldrig behandling för sin cancer, medan andra drabbas av snabb tumörspridning till främst skelettet och svåra symtom från sjukdomen. Radikal prostatektomi, en omfattande operation som syftar till att radikalt avlägsna cancersjukdomen, har under senare år vunnit större spridning, men kräver stor erfarenhet för att undvika komplikationer och nå goda resultat. Operationen kan utföras med assistans av robot, men några övertygande studier som visar att detta ger bättre resultat än vid konventionell kirurgi finns inte. I regionen utförs ca 300 radikala prostatektomier per år. Man bedömer att ett centrum bör ha över 50 operationer per år för att kunna upprätthålla fullvärdiga resultat. Det är denna nivå man strävar efter att nå i de övriga regionerna i landet. I regionen utfördes % av de radikala prostatektomierna på sjukhus med små eller mycket små årliga operationsvolymer (uppgifter från slutenvårdsregistret). Vid njurcancer har man under det senaste decenniet försökt göra njursparande operationer, s.k. njurresektioner istället för att ta bort hela njuren hos de patienter som lämpar sig för sådana ingrepp för att inte riskera att patienten drabbas av njursvikt. Årligen görs ca 300 njurcanceroperationer i regionen, varav ca 15 % är njurresektioner, övriga nefrektomier, d.v.s. operationer där hela den drabbade njuren tas bort. Operationerna utförs på alla läns- och universitetssjukhus och fram till helt nyligen även på några av länsdelsklinikerna i regionen. I regionen utfördes % av alla njuroperationer (cancer och annan sjukdom) på sjukhus med små eller mycket små årliga operationsvolymer (uppgifter från slutenvårdsregistret). Urinblåsecancer är också en sjukdom med stor spännvidd. I många fall kan den kontrolleras via lokal behandling i urinblåsan med operation via cystoskop, laserbehandling eller cellgifter. De mest avancerade fallen kräver att man tar bort urinblåsan (cystektomi) och skapar en ny urinavledning med olika metoder. Antalet cystektomier för cancer i vår region är ca 75 per år. På några länssjukhus görs mindre än 5 cystektomier per år. I regionen utfördes % av cystektomierna för alla diagnoser (cancer och annan sjukdom) på sjukhus med små eller mycket små årliga operationsvolymer (uppgifter från slutenvårdsregistret). Gynekologisk cancer De olika cancerformerna inom detta område är äggstockscancer (ovarialcancer), livmoderkroppcancer (corpuscancer), livmoderhalscancer (cervixcancer) och cancer i de yttre kvinnliga könsorganen (vulvacancer). Förekomsten av dessa olika cancerformer är något varierande. Corpuscancer drabbar oftast äldre kvinnor, totalt ca 370 fall per år i regionen. Cervixcancer, som drabbar ca 120 kvinnor årligen i regionen, finns hos alla åldrar. Denna cancerform kommer att minska med tiden då effekten av vaccination mot HPV börjar synas.

5 PM 5 (6) Upprättare Dnr Mats Björeman, Lars Holmberg LK/ Även ovarialcancer drabbar alla åldrar men har minskat i förekomst tack vare p- pilleranvändningen. Cirka 210 kvinnor i regionen insjuknar årligen i ovarialcancer. Vulvacancer är ovanlig och drabbar ett 40-tal kvinnor i regionen årligen. I regionen utfördes % av operationerna för livmoderkroppcancer, 23 % av operationerna för livmoderhalscancer och 9 % av operationerna för äggstockscancer på sjukhus med små eller mycket små årliga operationsvolymer (uppgiftger från de tre kvalitetsregister som rapporterar gynekologiska canceroperationer). För alla dessa fyra diagnoser gäller att det vid avancerad sjukdom hos patienter med förutsättningar att klara avancerade kirurgiska ingrepp och/eller strålbehandling/cytostatikabehandling finns tydliga vinster med att koncentrera sådana insatser till färre centra än idag. Däremot kan övriga patienter med dessa diagnoser behandlas vid länsklinikerna efter gemensam beredning vid regionala MDK-konferenser. Två omständigheter innebär särskilda utmaningar för nivåstrukturering av den gynekologiska cancervården i vår region. 1) Det finns två universitetssjukhus i regionen. 2) Två landsting i regionen, Västmanland och Sörmland, remitterar inte patienter med gynekologisk cancer till Uppsala eller Örebro, utan till Linköpings universitetssjukhus. Det innebär idag ett minskat patientunderlag för den högspecialiserade gynekologiska cancervården i Uppsala och Örebro. Idag är dock situationen i Uppsala och Örebro bättre än tidigare vad avser möjligheter att ta emot regionens gynekologiska cancerfall. Vid universitetssjukhusen i Uppsala och Örebro finns gemensamt, som enda gynekologiska cancercentra i landet idag, höspecialiserad kompetens och resurser att i samverkan genomföra nära nog alla typer av avancerade kirurgiska ingrepp, fertilitets-bevarande kirurgi, postoperativ vård och modern avancerad onkologisk behandling vid gynekologisk cancer, inklusive intraperitoneal kemoterapi vid ovarialcancer, samt MR-baserad interstitiell brakyterapi vid lokalt avancerad cervixcancer. Kompetens och erfarenhet av mindre vanliga tillstånd, som icke epitelial malign ovarialtumör och gynekologisk cancer under graviditet finns också. Ett fåtal patienter remitteras idag för buksarkom-kirurgi på Karolinska i Stockholm. Enstaka patienter med malign trofoblastsjukdom remitteras också, eller handläggs i samarbete med kvinnokliniken, Karolinska sjukhuset. Förslag För att skapa goda förutsättningar för att höja kvaliteten i vården behöver vi regionen koncentrera de större operationerna inom urologisk och gynekologisk cancer till färre enheter än en i varje län. För att uppnå målen med hög kvalitet bör remitteringsvägar avtalas mellan landstingen så att önskvärd organisation och åtgärdsvolym upprätthålls. Förslaget innebär även att kraven på fullständig rapportering till kvalitetsregister blir höga för att kritiskt utvärdera och vid behov revidera planen. Urologisk cancer Njurcancerkirurgi: Akademiska blir huvdansvarigt för avancerad njurcancerkirurgi. Detta innebär att alla operationer av komplicerade njurcancerpatienter enligt vårdprocessgruppens kriterier ska ske på Akademiska. Övrig njurcancerkirurgi ska göras på enheter som utför >20 njurcanceroperationer per år. Nationella rekommendationer för njursparande kirurgi ska följas. Förslaget till inriktningsbeslut ska precisera vilka enheter dessa är.

6 PM 6 (6) Upprättare Dnr Mats Björeman, Lars Holmberg LK/ Urinblåsecancer: USÖ och Akademiska blir huvudansvariga för patienter med avancerad urinblåsecancer enligt vårdprocessgruppens kriterier. Cystektomi vid urinblåsecancer ska enbart göras på USÖ och Akademiska. Behandling av övriga fall av urinblåsecancer görs på alla läns- och universitetssjukhus. Prostatacancer: Radikal prostatektomi ska enbart göras på 4 enheter och remissvägar ska organiseras så att dessa enheter vardera opererar >50 patienter per år. Förslaget till inriktningsbeslut ska precisera vilka enheter dessa är. Övriga fall av prostatcancer handläggs på alla läns- och universitetskliniker. Konsekvenserna av detta alternativ är ett större uppdrag för Akademiska och USÖ framför allt för njur- respektive blåscancer. För övriga kliniker blir omfördelning i volymer måttlig, men inriktningen på verksamheten specialiseras tydligare. Omfattningen på verksamheterna kommer att medföra volymer som kommer upp i de tal som nationellt anses lämpliga för att upprätthålla god kvalitet, t ex 75 eller fler radikala prostatektomier per år. Det är önskvärt att specialitetsrådet också diskuterar en omfördelning och specialisering vad avser avancerad kirurgi och medicinsk behandling för sjukdomar utanför cancerområdet. Förslaget ligger i linje med att avancerad njurcancer och cystektomi vid blåscancer för närvarande behandlas för nationell nivåstrukturering. Gynekologisk cancer Inom detta diagnosområde får de båda universitetssjukhusen ett uppdrag att utveckla sitt samarbete och fördela åtgärder mellan sig, i enlighet med vårdprocessgruppens förslag. Alla patienter med avancerad ovarial- och corpus cancer enligt vårdprocessgruppens kriterier ska genomgå kirurgi i Uppsala eller Örebro. Operationer för avancerad cervixcancer ska göras på en enhet. Förslaget ska precisera vilken enhet detta är. Omfattande kirurgi för vulvacancer utförs på Akademiska. Övrig gynekologisk tumörkirurgi utförs på länskliniker, USÖ och Akademiska efter bedömning på regiongemensam multidisciplinär konferens. Länsklinikernas behov av kompetensutveckling och utbildning beaktas bl. a. genom: läkare och/eller personal från länsklinik deltar i operationer eller behandlingar på universitetskliniken samt i multidisciplinära konferenser; tjänstgöring organiseras på universitetsklinik för kompetensutveckling; gemensamma strukturerade utbildningar, kurser och studiebesök anordnas och kompetensöverföring sker mellan olika yrkeskategorier. Konsekvenserna blir ett ökat ansvarstagande för Akademiska och USÖ och att volymerna av kirurgi blir över 50 per tillstånd av avancerad äggstocks, livmoderhals och livmoderkroppscancer. Förslaget ligger i linje med att vulvacancer för närvarande behandlas för nationell nivåstrukturering.

7 1 (34) Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd Antagen av Samverkansnämnden

8 2 (34) Innehållsförteckning Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd... 1 Sammanfattning... 3 Sammanställning av förslag till uppföljande åtgärder... 3 Inledning... 4 Politisk viljeinriktning för strokevården... 5 Förslag till uppföljande åtgärder Politisk viljeinriktning för lungcancervården Förslag till uppföljande åtgärder Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder Förslag till uppföljande åtgärder Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar Politisk viljeinriktning för Palliativ vård Förslag till uppföljande åtgärder Politisk viljeinriktning för vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Förslag till uppföljande åtgärder Referenser... 34

9 3 (34) Sammanfattning De politiska viljeinriktningarna har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård inom regionen och till att vara ytterligare stöd i styrning och ledning av hälso- och sjukvården med öppna och systematiska prioriteringar. I viljeinriktningarna formuleras rekommendationer till landstingen och uppdrag till regionala råd. De enskilda landstingen förväntas ta in rekommendationerna i budget- och planeringsprocesserna. De politiska viljeinriktningarna beskriver också de områden som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt samspel. Den riktar sig därför också till berörda regionala råd. Sex beslutade politiska viljeinriktningar är nu aktuella för uppföljning. I rapporten redovisas resultatet av uppföljningen av givna rekommendationer och uppdrag i respektive viljeinriktning. Dessutom föreslås ett antal uppföljande åtgärder efter varje redovisning för att ytterligare stärka Samverkansnämndens politiska viljeinriktning och implementeringsarbetet av nationella riktlinjer inom Uppsala-Örebroregionen. Sammanställning av förslag till uppföljande åtgärder Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att: Öka och införa en jämlik förskrivning av statiner inom sjukvårdsregionen. Öka antalet trombolysbehandlingar. Ge hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet till utbildning med hjälp av Socialstyrelsens utbildningsmaterial för sjukdomsförebyggande metoder och via Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS). Förbättra dokumentationen så att det går att redovisa indikatorerna för det sjukdomsförebyggande arbetet. Öka täckningsgraden av BOA-registret Fortsätta arbetet med att förbättra resultaten av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. Samverkansnämnden ger den Regionala kunskapsstyrningsgruppen uppdrag att: Kommunicera den politiska viljeinriktningens uppdrag till specialitetsråden vid ordförandeträff 2015.

10 4 (34) Inledning Den politiska viljeinriktningen utgör Samverkansnämndens rekommendation till landstingen utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Regionens utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer koordinerar arbetet i sjukvårdsregionen med Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Viljeinriktningarna har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård och till att vara ytterligare stöd i styrning och ledning av hälso- och sjukvården inom regionen med öppna och systematiska prioriteringar. De enskilda landstingen förväntas ta in rekommendationerna i budget- och planeringsprocesserna. De politiska viljeinriktningarna beskriver också de områden som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt samspel. Den riktar sig därför också till berörda specialitetsråd. Nedan följer en kronologisk sammanställning av beslutade politiska viljeinriktningar och landstingens/regionala gruppers omhändertagande av dessa. Sex beslutade politiska viljeinriktningar är nu aktuella för uppföljning. Övriga politiska viljeinriktningar eller nationella riktlinjer som inte är aktuella för uppföljning är antingen för gamla eller planerade för uppföljning inom en snar framtid. Notera färgkodningen för lättare översikt i dokumentet. I rapporten föreslås ett antal uppföljande åtgärder efter varje redovisning för att ytterligare stärka Samverkansnämndens politiska viljeinriktning och implementeringsarbetet av nationella riktlinjer inom Uppsala-Örebroregionen. Den regionala kunskapsstyrningen har en viktig roll i sjukvårdsregionen för att öka kvaliteten på hälso- och sjukvården och för att kunna erbjuda regionens patienter med en god vård på lika villkor. Nationell riktlinje Politisk viljeinriktning Antagen/planering Strokevård Strokevård Diabetesvård Diabetesvård Ny slutlig NR Lungcancervård Lungcancervård Sjukdomsförebyggande Sjukdomsförebyggande metoder Rörelseorganens sjukdomar metoder Rörelseorganens sjukdomar Palliativ vård Palliativ vård Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Depression och ångest Bröst-, prostata-, tjockoch ändtarmscancervård Bröst-, prostata-, tjock och ändtarmscancervård Demenssjukdom Demenssjukdom Utvärdering NR oktober 2014 Målnivåer maj 2015 Missbruk och beroende Missbruk och beroende Ny slutlig NR Astma/KOL Slutlig riktlinje kommer i höst (2015) Hjärtsjukvård Slutlig riktlinjer kommer i höst (2015) Parkinson och MS Remissversion av NR

11 5 (34) Politisk viljeinriktning för strokevården Den politiska viljeinriktningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvård som utgavs år Sedan 2009 har Socialstyrelsen publicerat en utvärdering år 2011, målnivåer för vissa av rekommendationerna samt en uppdatering av fyra rekommendationer Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden Nedan följer en sammanställning av rekommendationerna och uppdragen i viljeinriktningen. Dalarna, Gävleborg, Sörmland och Västmanland har angett att samtliga rekommendationer i den politiska viljeinriktningen är beslutade inom det egna landstinget. Landstinget i Värmland hade ingen systematisk process för implementering eller uppföljning av nationella riktlinjer då denna riktlinje publicerades. Uppsala och Örebro har rapporterat några givna uppdrag. Data av resultat är hämtad från Öppna jämförelser, Riks-Stroke och Swedvasc. 1. Rekommendation till landstingen att utveckla de hälsofrämjande insatserna så att rekommendationerna i de nationella riktlinjerna följs. Resultat: När denna politiska viljeinriktning antogs år 2010 var begreppet hälsofrämjande insatser fortfarande ett relativt nytt område. Sedan dess har Socialstyrelsen satt målnivåer för flera större sjukdomar och en av dem är rökstopp efter stroke. Målnivån är satt till 75 procent, inget län når just nu upp till målnivån men Dalarna ligger närmast med att få 66 procent av strokepatienterna att sluta röka efter stroke.

12 6 (34) 2. Rekommendation till landstingen att säkerställa att såväl primär- som sekundärpreventiva insatser erbjuds personer i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom. Resultat: I kvalitetsregistret Riks-stroke mäts flera variabler som handlar om sekundärprevention relaterade till rekommendationer i de nationella riktlinjerna. Det första uppdraget för stroke redovisade rökstopp. De återstående variablerna är trombocythämmande läkemedel hos patienter med hjärninfarkt utan förmaksflimmer, antikoagulantia vid förmaksflimmer och hjärninfarkt, blodtryckssänkande läkemedel och statiner efter hjärninfarkt. Det finns även målvärden satta till alla sekundärpreventiva åtgärder. Rent primärpreventiva insatser relaterade till att förebygga specifikt stroke är svårare att hitta resultat för. De flesta patienter i regionen som har drabbats av en hjärninfarkt och som inte har förmaksflimmer får trombocythämmande läkemedel. Riksgenomsnittet är 89 procent och regionen i stort ligger lika eller över riksgenomsnittet. Endast sjukhusen i Gävle och Karlskoga ligger lite lägre i sin förskrivning av trombocythämmande läkemedel jämfört med resten av sjukvårdsregionen. Sedan riktlinjernas publicering 2009 har förskrivning av antikoagulantia i samband med hjärninfarkt och förmaksflimmer ökat konstant. Nya orala antikoagulantia, NOAK, har tillkommit och erbjuder ett alternativ till Waran. Tabellen nedan visar 2013, det är förmodat att siffrorna för antikoagulationsbehandling kommer att öka markant för 2014 då NOAK likställdes med Waran inom många landsting i landet.

13 7 (34) Vid de allra flesta kliniker som vårdar patienter med akut stroke förskrivs en rimlig andel blodtryckssänkande medel ut. Det finns ett litet antal sjukhus där förskrivningen av blodtryckssänkande medel ligger klart under riksgenomsnittet. I vissa fall kan detta förklaras av en policy från sjukhuset att sätta in vissa sekundärpreventiva läkemedel först efter utskrivningen. Det bör dock noteras att tidigt insatt sekundärprevention minskar risken för återinsjuknande. Statiner efter hjärninfarkt har en hög rekommendation i riktlinjerna (prioritet 3), trots detta förskrivs inte statiner i den utsträckning som målnivån på 75 procent anger inom sjukvårdsregionen och det är framförallt stora skillnader mellan könen då män använder statiner i högre utsträckning än vad kvinnor gör. Bara ett landsting inom sjukvårdsregionen, Sörmland, lyckas nå den nationella målnivån för kvinnorna. Återinsjuknande efter stroke minskar i sjukvårdsregionen över tid, det är endast Uppsala och Gävleborg som visar en svagt ökande trend av återinsjuknande efter stroke. 3. Rekommendation till landstingen att se över organisationen av trombolysverksamheten, där tillgången till personal med adekvat kompetens och relevant utrustning beaktas. 4. Rekommendation till landstingen att sträva efter att öka andelen trombolysbehandlade. Resultat: Under 2014 sattes målnivån att 15 procent (hög) eller 10 procent (måttlig) av alla patienter med en akut, nyinsjuknad stroke ska ha trombolys. Enligt rekommendationerna

14 8 (34) ska trombolys starta inom 3 timmar från första symtom men kan även ges inom 4,5 timmar. Västmanland är det enda landstinget inom sjukvårdsregionen som når det övre målvärdet. Uppsala, Värmland, Örebro och Dalarna ligger sämst i landet med att ge trombolysbehandling till nyinsjuknande strokepatienter. Det kräver ett större arbete inom nämnda landstings organisationer för att nå målnivåerna. Tiden från symtomdebut till ankomst till sjukhus påverkas av en rad faktorer utanför sjukhuset. Till dessa hör långa avstånd till sjukhus, något som kan bidra till långa tider från symtomdebut till ankomst till sjukhus i flera av glesbygdslänen. Även den prehospitala vårdens organisation och kvalitet spelar in (t.ex. tillgång till ambulanshelikopter i glesbygden). 5. Rekommendation till landstingen att ge förutsättningar för att kunna genomföra akuta utredningar oavsett tidpunkt genom tillgång till kompetent personal, utredningsresurser och vård på strokeenhet. 6. Rekommendation till landstingen att sträva efter att andelen patienter som läggs in direkt och vårdas vid strokeenhet ökar avsevärt. Resultat: Det finns en tydlig definition på vad som kännetecknar en strokeenhet i de Nationella riktlinjerna. Vård på strokeenhet minskar tydligt dödligheten i stroke. Det är svårt att följa upp om akuta utredningar genomförs oavsett tidpunkt då detta inte mäts men den generella uppfattningen inom sjukvårdsregionen är att alla akuta strokepatienter får ett bra omhändertagande oavsett tid på dygnet. Inom Uppsala-Örebroregionen avviker dock Örebro på grund av att de inte uppfyller definitionen på strokeenhet i nuläget. Noterbart är även att vissa strokepatienter får vård på andra avdelningar än sjukhusens strokeenhet då

15 9 (34) personalbrist leder till brist på vårdplatser inom regionen. Socialstyrelsen har fastställt 90 procent som måluppfyllelse för direktinläggning på strokeenhet. Inom sjukvårdsregionen, bortsett från Örebro som saknar strokeenhet, ser resultaten förhållandevis lika ut. Många län har även utarbetat speciella direktvägar för nyinsjuknade strokepatienter där ambulansen tar patienten direkt till strokeenhet utan att gå via akutmottagningen. Detta gynnar patienterna som får tillgång till kompetent strokevård direkt och slipper långa väntetider på akuten. 7. Rekommendation till landstingen att ge förutsättningar för att öka andelen patienter som får tillgång till karotiskirurgi inom 14 dagar. Resultat: Enligt kvalitetsregistret Swedvasc får de flesta patienter tillgång till karotiskirurgi inom 14 dagar inom sjukvårdsregionen förutom Uppsala som hade en spridning på 4-27 dagar under år 2013 men 66 procent av Uppsalas patienter fick sin operation inom 14 dagar. Falu lasarett i Dalarna ligger Sverigebäst med att hela 94 procent av patienterna får operation inom 14 dagar.

16 10 (34) 8. Rekommendation till landstingen att sträva efter att täckningsgraden i Riks-Stroke uppgår till minst 80 procent. Resultat: Täckningsgraden för Riks-stroke över hela Sverige är god med hela 96 procent (reell siffra är 90 procent då det sker en viss överdiagnostisering av exempelvis ospecificerad yrsel). 9. Rekommendation till landstingen att ge verksamheterna i uppdrag att följa upp indikatorerna i de nationella riktlinjerna för strokesjukvård. Resultat: Många landsting inom regionen arbetar mycket aktivt med bland annat patientprocessorientering av strokevården och har startat strokeråd. Det är dock svårt att mäta något resultat för detta. Dalarna, Gävleborg, Sörmland och Västmanland har uppgett att ett beslut har tagits kring uppdraget i det egna landstinget. 10. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att tillsammans säkerställa att kompetens finns på länssjukhusen så att patienter i behov av hemikranektomi kan, utan tidsfördröjning, föras över till regionsjukvård (specialitetsråden för neurologi, internmedicin och kirurgi). Resultat: Vid mycket stora hjärninfarkter med livshotande hjärnsvullnad kan hemikranektomi genomföras. Detta är ett neurokirurgiskt ingrepp där skallbenet temporärt lyfts bort för att ge utrymme för svullnaden så att inte livsuppehållande funktioner påverkas.

17 11 (34) Det är en mycket sällsynt behandling och endast 42 hemikranektomier rapporterades in i Sverige under Hemikranektomier är dock vanligare i norra, syd-östra och Stockholms- Gotlands-regionen så visst utrymme finns för ökning av hemikranektomier inom Uppsala- Örebroregionen. Det är dock oklart om specialitetsråden har diskuterat kompetensförsörjningen gällande detta, inget finns antecknat i specialitetsrådens minnesanteckningar angående detta. Tabellen nedan visar även trombektomi vilket är en kirurgisk metod då man går in och tar bort proppen i hjärnan. Trombektomi är prioriterat som FoU i riktlinjerna, dvs skall utföras endast i samband med godkänd forskning. 11. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att överväga möjligheterna av att utbilda fler av medicinklinikernas ST-läkare i neurologi (randutbildning). 12. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att överväga behovet av en utökning av antalet ST-block inom neurologi. Resultat: Alla berörda specialitetsråd är inte välfungerande, få möten och få årsrapporter i vilka inget nämns om att utöka ST-block eller att utbilda fler ST-läkare i neurologi. 13. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att utreda bakgrunden till de lokala skillnaderna när det gäller karotiskirurgi (specialitetsrådet för kirurgi). Resultat: Ej diskuterat i specialitetsrådet för kirurgi av vad som framgår i minnesanteckningarna.

18 12 (34) Förslag till uppföljande åtgärder Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att: Öka och införa en jämlik förskrivning av statiner inom sjukvårdsregionen. Öka antalet trombolysbehandlingar. Samverkansnämnden ger den Regionala kunskapsstyrningsgruppen uppdrag att: Kommunicera den politiska viljeinriktningens uppdrag till specialitetsråden vid ordförandeträff 2015.

19 13 (34) Politisk viljeinriktning för lungcancervården Den politiska viljeinriktningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för lungcancervård som utgavs år Riktlinjerna omfattar 68 rekommendationer med indikatorer och även målnivåer. Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige och under 2012 insjuknade 3621 personer i lungcancer. Varje år dör ungefär 3500 personer i sjukdomen och lungcancer är därmed den cancersjukdom som tar flest liv i Sverige. Dalarna, Gävleborg, Sörmland och Västmanland formulerade lokala uppdrag enligt Samverkansnämndens rekommendationer. Det specifika uppdraget att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet vad gäller rökning hade alla landsting utom ett skapat uppdrag kring. Data är hämtad från Öppna jämförelser 2014 cancersjukvård. 14. Rekommendation till landstingen att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet vad gäller rökning. Resultat: År 2011 publicerade Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och uppdrag relaterade till de riktlinjerna redovisas i följande redovisning. 15. Rekommendation till landstingen att stödja insatser för tidig upptäckt av misstänkt lungcancer. Resultat: Väntetiderna har reducerats ordentligt de senaste åren. I stort sett är väntetiderna i regionen korta eller i fas med riket. Forskning visar dock att patienterna kontaktar sjukvården många gånger innan lungcancerutredning påbörjas. Det kan vara symtom som hosta och ryggont som inte kopplas ihop med misstanke om lungcancer. Dalarna har arbetat hårt med beslutsstöd i primärvården och skapat ett snabbspår till röntgen för patienter med specifika symtom på lungcancer vilket också har gett signifikant kortare väntetider jämfört med resten av regionen, se tabellen nedan. En stor förbättringspotential och vinst för patienterna finns och det är ett bra tillfälle att ta om hand goda erfarenheter inom sjukvårdsregionen.

20 14 (34) 16. Rekommendation till landstingen att utveckla sin organisation så att alla lungcancerpatienter kan få sin behandling diskuterad och bedömd i multidisciplinära konferenser. Resultat: Sedan riktlinjerna publicerades 2011 har en kraftig ökning av multidisciplinära konferenser skett. Det är dock stor spridning inom regionen så förbättringspotential finns. Värmland utför dubbelt så många multidisciplinära konferenser jämfört med Västmanland.

21 15 (34) 17. Rekommendation till landstingen att vidareutveckla palliativ behandling och omvårdnad så att patienternas behov kan tillgodoses. Resultat: De palliativa riktlinjerna publicerades 2013, redovisning följer angående dessa senare i rapporten. 18. Rekommendation till landstingen att stödja en mer enhetlig grund för remittering av patienter i regionen. Resultat: Endast två landsting har angett att uppdraget har gått till beslut. 19. Uppdrag till Beredningsgruppen att i samråd med berörda specialitetsråd utreda hur det ökade behovet av PET-DT-undersökningar ska kunna tillgodoses inom Uppsala- Örebroregionen. Resultat: Detta uppdrag ligger nu hos den regionala kunskapsstyrningsgruppen som har bildat en arbetsgrupp. Den regionala kunskapsstyrningsgruppen har fått ett samordningsansvar genom uppdrag från Samverkansnämndens AU då det har varit svårt att få en regional samsyn kring fördelning av resurser och investeringar inom regionen.

22 16 (34) 20. Uppdrag till Beredningsgruppen att i samråd med Vårdprogramgruppen ROC (RCC) ta fram kunskapsunderlag för handlingsriktlinjer inom primärvård som avser tidiga symtom vid misstänkt lungcancer. Resultat: RCC har skapat ett regionalt vårdprogram för lungcancer men primärvårdens perspektiv saknas i vårdprogrammet. Den regionala cancerplanen fokuserar dock mer på primärvårdens allt mer viktiga roll för att upptäcka tidiga symtom på cancer. Förslag till uppföljande åtgärder Inga uppföljande åtgärder föreslås då arbete pågår inom ramen för RCC:s arbete.

23 17 (34) Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder Den politiska viljeinriktningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som utgavs år Riktlinjerna rekommenderar hur hälsooch sjukvården bör förebygga sjukdomar genom att stödja människors förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Majoriteten av befolkningen är positiv till att vårdpersonalen diskuterar levnadsvanor när de tar kontakt med vården, och de flesta vill att vårdpersonalen ger stöd till förändringar i levnadsvanor i stället för att ge läkemedelsbehandling. Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden Socialstyrelsen publicerade en utvärdering 2015 som visar att många landsting har vidtagit en rad åtgärder för att stärka det sjukdomsförebyggande arbetet men att det fortfarande föreligger ett stort implementeringsarbete för att få följsamhet till riktlinjerna i sin helhet. Många landsting har först nyligen börjat dokumentera de åtgärder som ges till patienter för att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Att bygga upp nya dokumentationsrutiner tar tid, vilket gör att många landsting inte har kunnat lämna de uppgifter som efterfrågats i utvärderingen. Uppdragen i viljeinriktningen är många och intentionerna goda, dock finns det fortfarande svårigheter att samla in data och hitta samordning för gemensamma arbetsformer. 21. Rekommendation till landstingen att utveckla hälso- och sjukvårdens sjukdomsförebyggande arbete så att rekommendationerna i de nationella riktlinjerna följs. Resultat: Alla landsting i regionen har beslutat att utveckla hälso- och sjukvårdens sjukdomsförebyggande arbete. 22. Rekommendation till landstingen att säkerställa att såväl primär- som specialistsjukvården systematiskt erbjuder sjukdomsförebyggande insatser till personer med konstaterat ohälsosamma levnadsvanor. Resultat: Alla landsting utom Örebro har fattat beslut att systematiskt erbjuda sjukdomsförebyggande insatser utom Örebro där primärvården redan erbjuder detta. Svårigheter finns dock att mäta specialistsjukvårdens insatser. Samtal om levnadsvanor i primärvården redovisas i Öppna jämförelser och inget landsting avviker specifikt från rikets genomsnitt. Det finns ingen rikstäckande datainsamling för specifika insatser i nuläget. 23. Rekommendation till landstingen att se över organisationen av det sjukdomsförebyggande arbetet så att det bedrivs kostnadseffektivt. Resultat: Endast Dalarna, Gävleborg och Västmanland redovisar att rekommendationen införts. Allt hälsofrämjande arbete är i grunden kostnadseffektivt så uppdraget är något otydligt och svårt att mäta på en övergripande nivå.

24 18 (34) 24. Rekommendation till landstingen att aktivt följa upp att det sjukdomsförebyggande arbetet genomförs. Resultat: Alla landsting har antagit uppdraget men svårigheter finns att få tillgång till relevanta data. Endast Värmland uppger att de har en regelbunden datalagerrapport tillkopplad. 25. Rekommendation till landstingen att för gemensam tillämpning inom regionen välja ut metoder som är granskade med avseende på evidens samt tillsammans eller var för sig erbjuda personal inom hälso- och sjukvården utbildning i dessa metoder. Resultat: Detta uppdrag är endast beslutat i Gävleborg och då det är ett uppdrag som relaterar till ett gemensamt arbete i regionen så brister det i genomförandet. 26. Rekommendation till landstingen att som mål ange att alla patienter som söker vård och som hälso- och sjukvården konstaterar har ohälsosamma levnadsvanor erbjuds relevanta sjukdomsförebyggande insatser. Resultat: Att levnadsvanor diskuteras är konstaterat. Enligt Socialstyrelsens utvärdering upplever dock vårdpersonalen att de behöver mer utbildning för att kunna ge effektiv rådgivning. 27. Rekommendation till landstingen att som mål ange att 90 procent av gravida, ammande, föräldrar till små barn samt personer som ska genomgå en operation får tillgång till sjukdomsförebyggande metoder. Resultat: Några landsting har infört krav på rökstopp inför operation. Screening för riskbruk av alkohol sker i genomsnitt på 90 procent av alla blivande mammor i regionen. Endast Dalarna avviker som bara har en screeningfrekvens på 65 procent. Det är oklart vilka insatser som erbjuds om riskbruk upptäcks. Screening av rökning och snusning vid veckors graviditet sker även i alla landsting. För Värmland saknas data. I Uppsala är det bara 3 procent av alla kvinnor som använder tobak och i Dalarna är det hela 7 procent som använder tobak vid veckors graviditet.

25 19 (34) 28. Rekommendation till landstingen att gemensamt välja ut indikatorer för redovisning, uppföljning och jämförelse. 29. Rekommendation till landstingen att bidra till nationell utveckling av jämförbara redovisningar av indikatorerna för det sjukdomsförebyggande arbetet. 30. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive specialitetsområden föreslå hur det sjukdomsförebyggande arbetet bör utformas, stödjas och länkas samman med rekommendationerna i övriga nationella riktlinjer. 31. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive specialitetsområden ge förslag på val av gemensamma, evidensbaserade metoder för regionen. 32. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive specialitetsområden föreslå möjligheter och lämplighet att göra gemensamma utbildningsaktiviteter. 33. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive specialitetsområden lämna förslag på införande av sjukdomsförebyggande moment i utbildningstjänstgöringen för AT- och ST-läkare. 34. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive specialitetsområden föreslå vilka av de kvalitetsindikatorer som anges i riktlinjerna som bör tillämpas gemensamt inom regionen. 35. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive specialitetsområden beskriva behov av fortbildning för personalen om sjukdomsförebyggande metoder och dess tillämpning. 36. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive specialitetsområden bidra till utveckling och tillämpning av redovisningssystem. Resultat: Ovanstående uppdrag har varit svåra att följa upp då data och resultat för regionalt samarbete saknas. Socialstyrelsen har haft en nationell kontaktpersongrupp med representanter från alla landsting som träffats regelbundet för att utveckla arbetet med sjukdomsförebyggande metoder. Det har varit en nationell samordning där alla insett svårigheterna med att implementera riktlinjen i hälso- och sjukvården då det berör alla hälso- och sjukvårdsverksamheter. Det har medfört att ett regionalt samarbete inte bedömts att tillföra något. Socialstyrelsen har följt upp riktlinjen utifrån indikatorerna och kommer även göra det i maj 2015 och varje år framåt. Det innebär att alla landsting bör bygga upp sin dokumentation så att det ska gå att rapportera. Det blir ett nationellt sammanhållet arbete men inte något specifikt för regionen. Samma sak gäller kompetensutveckling. Socialstyrelsen har finansierat utbildningsmaterial och gett medel till professionsnätverken för att ta fram material och hålla kurser. Inget specifikt regionalt samarbete är planerat i nuläget.

26 20 (34) Förslag till uppföljande åtgärder Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att: Ge hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet till utbildning med hjälp av Socialstyrelsens utbildningsmaterial för sjukdomsförebyggande metoder och via Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS). Förbättra dokumentationen så att det går att redovisa indikatorerna för det sjukdomsförebyggande arbetet.

27 21 (34) Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar Den politiska viljeinriktningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar som utgavs år Riktlinjerna innehåller rekommendationer om vård vid sjukdomar i rörelseorganen: osteoporos, artros, inflammatorisk ryggsjukdom och ankyloserande spondylit, psoriasisartrit och reumatoid artrit. Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden kompletterades riktlinjen med tre ytterligare rekommendationer och Socialstyrelsen publicerade hösten 2014 en utvärdering av landstingens följsamhet till riktlinjerna. Sjukdomar i rörelseorganen får ofta omfattade konsekvenser. För den enskilde kan det innebära försämrad livskvalitet i form av smärta, minskad rörlighet, förlust av oberoende och minskat välmående i allmänhet. Dessa sjukdomar står också för en stor del av den totala vårdkonsumtionen. Uppskattningsvis procent av alla läkarbesök i primärvården orsakas av besvär i skelett, leder och muskler. Nästan alla landsting har fattat beslut enligt Samverkansnämndens rekommendation. 37. Rekommendation till landstingen att anta som mål att täckningsgraden för rapportering till kvalitetsregister vid utgången av 2013 i genomsnitt är 80 procent där 70 procent är lägsta acceptabla målvärde för en enskild enhet. Resultat: Tre nationella kvalitetsregister registrerar uppgifter som relaterar till rörelseorganens sjukdomar. De är: Svensk reumatologis kvalitetsregister (SRQ), Bättre omhändertagande av artros (BOA) och Svenska Höftprotesregistret. SRQ är ett av få kvalitetsregister i Sverige där patienterna själva rapporterar sin upplevelse i registret. Detta kan ske hemifrån eller i väntrummet. Täckningsgraden för SRQ är relativt god i regionen.

28 22 (34) BOA-registret syftar till att utvärdera och återkoppla effekten av ett strukturerat omhändertagande av patienter med artros i höft eller knä, s.k. artrosskola. En ökning av täckningsgraden inom Uppsala-Örebroregion är att önska men försvåras av att användarna upplever att det är tidsödande att registrera i registret. 38. Rekommendation till landstingen att införa Socialstyrelsens rekommendationer för rörelseorganens sjukdomar. Resultat: Samtliga landsting beslutade om att införa Socialstyrelsens rekommendationer. Gävleborg var det enda landsting som specifikt har angett att man avsatte 12 miljoner kronor extra för att täcka den kostnadsökning som läkemedelsrekommendationerna i riktlinjerna förväntades medföra.

29 23 (34) 39. Rekommendation till landstingen att ge berörda verksamheter i uppdrag att följa upp sina resultat utifrån indikatorerna i de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar. Resultat: Dalarna, Västmanland och Värmland har uppgett att uppdrag getts inom det egna landstinget att verksamheterna ska följa upp riktlinjernas indikatorer. Djupare analys i form av t.ex. enkäter behövs dock för att få en ordentlig återkoppling om indikatorerna följs upp. En svårighet att följa upp är att landstingen inte förfogar över alla datakällor som indikatorerna är kopplade till. 40. Uppdrag till det regionala läkemedelsrådet att sammanställa kostnaderna för Tumour necrosis factor-hämmare (TNF-hämmare) 2011, i regionen och i respektive landsting. 41. Uppdrag till regionens läkemedelsråd att följa upp kostnadsutvecklingen av läkemedel för de berörda vårdområdena. Resultat: Läkemedelsrådet har sammanställt kostnaderna för TNF-hämmare och följt kostnadsutvecklingen inom regionen. Uppsala-Örebroregionen har ökat sin förskrivning men i lägre grad än riket. Inom regionen så är Uppsala det enda län som ökat sina kostnader i motsvarande grad som riket. 42. Uppdrag till det regionala utbildningsrådet att inventera antalet reumatologer i regionen och respektive landsting. 43. Uppdrag till det regionala utbildningsrådet att se över personalförsörjning gällande reumatologer. Resultat: Uppdraget är överlämnat men återrapportering från det regionala utbildningsrådet saknas. Förslag till uppföljande åtgärder Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att: Öka täckningsgraden av BOA-registret.