ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland

Relevanta dokument
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Verksamhetsrapport 2012/2013

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Utbildningsmoment. Kursintroduktion, relationskompetens samt regelledningskompetens. Introduktion av ART, dess metod och teori

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

Aggression Replacement Training

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Aggression Replacement Training

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Salutogen miljöterapi på Paloma

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

MultifunC. Strukturerad vård i tre delar

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Stoby skolas LIKABEHANDLINGSPLAN

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

LIKABEHANDLINGSPLAN. MONTEMINI HBG S MONTESSORISKOLA förskola

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

CRAFT COMMUNITY REINFORCEMENT AND FAMILY TRAINING

Utåtagerande barn i förskolan - varför barn blir utåtagerande och hur lärare i förskolan kan arbeta med utåtagerande barn

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

SMART Utbildningscentrum

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Brott, straff och normer 3

PEDAGOGENS KOMPETENSER

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lära och utvecklas tillsammans!

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

Elevdemokrati och inflytande

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning

Lära om diabetes eller lära för livet

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Om risk- och skyddsfaktorer

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet

Examensarbete 15 högskolepoäng ART. En studie om hur konflikthanteringsmetoden ART fungerar enligt pedagoger och elever i en svensk skolklass.

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Våga Visa kultur- och musikskolor

SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD. Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och inkludering i skolan!

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.

Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009

AGGRESSION REPLACEMENT TRAINING - ART

Att fånga bedömningar i flykten

kunna driva organisationen, de övriga som arbetar inom Canine Therapy Corps gör detta som volontärer.

Kolibri AB Rotorvägen 6, Västerås Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Kvalitetsredovisning. Förskola

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

Policy och Riktlinjer för Malmköpings IBF

SYNS VISSA BARN MER ÄN

Skolan som skyddsfaktor

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :07 1

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

Rent spel är bäst. Antidopingverksamhet är rent spel

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE

Verksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret

Remiss av allmänna råd med kommentar om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Plan mot kränkande behandling och diskriminering - skolan

där ämnet introduceras övergripande och ställningstagandet klargörs. Av introduktionen ska man förstå ämnet och huvudorsaken till att laget är för.

Gideälvens skolområde Oktober Likabehandlingsplan. Hemlingskolan. Förskolan Skalman - Hemling. Förskolan Skogtrollet - Långviksmon

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Lusten att gå till skolan 2013

Transkript:

ART - en kort beskrivning Fältarna, Åland

Kort om grundarna: Professor emeritus Arnold P. Goldstein; grundade Center for research on aggression 1981, inriktad på ungdomsvåld, ägnat hela sitt professionella liv åt forskning och kliniskt arbete med människor som per definition är svåra att nå., skrivit en mängd böcker inom området. Dr. Barry Glick (PhD); utbildad psykoterapeut, specialiserad på ungdomsbrottslingar och emotionellt störda ungdomar. John C. Gibbs (PhD); professor i utvecklingspsykologi, inriktning på utvecklingsteori, moralutveckling, social uppfattningsförmåga samt behandling av beteendestörda ungdomar. ART metodens ursprung Goldsteins mål med samarbetet med Gibbs och Glick i början på 80-talet var att utforma en metod speciellt utvecklad och inriktad på våldsamma, ofta kriminella, ungdomar. Det saknades fungerande metoder på det området. Huvudsakliga fokus var därför från början på våld, aggressivitet och ungdomskriminalitet. Man började med ilskekontrollträning, men märkte snart att ungdomarna man jobbade med ofta saknade eller hade brister i flera grundläggande sociala färdigheter, vilket gjorde dem mindre kapabla till förändring. Man insåg att flera komponenter behövdes för att åstadkomma förändringar i beteendet hos individerna och man lade till interpersonell färdighetsträning och moraliskt resonemang. Den grundläggande idén bakom denna multimodala metod är att färdigheter, som behövs för ett effektivt samspel med andra människor, inte lärts in i tillfredsställande grad. Ilskekontrollträningen, den ursprungliga ART komponenten, utvecklades ursprungligen av Feindler och hennes forskningsgrupp (1986), vilka i sin tur delvis baserade sin forskning på Novacos (1975) och Meichenbaums (1977) forskning om ilskekontroll och förebyggande av stress. Goldstein (1973 & 1981) själv utvecklade färdighetsträningen utifrån befintlig forskning om optimala undervisningsstilar samt Banduras (1973) modell för social inlärning med inriktning på beteendebrister. Den tredje komponenten, träning i moraliskt resonerande, är till stor del baserad på forskning om moraliskt resonemang med ungdomar av Kohlberg (1969 & 1973) samt Gibbs modell. 2

När ART metoden sedan utarbetats och man började använda den i USA (1987) insåg man snabbt att det var en metod som kunde tillämpas såväl i förebyggande syfte som en konkret insats i arbetet med hårt kriminellt belastade individer. Forskningen kan idag urskilja de viktigaste komponenterna som utmärker verksam beteendeförändring och den empiriska litteraturen är enig om att ART är ett av de mest lovande angreppssätten som för närvarande finns (Goldstein et al 2001). Vad är ART? Aggression replacement training är en kognitiv-beteendeterapeutisk metod, frukten av årtionden av forskning och utveckling. ART lär ut elementära mellanmänskliga färdigheter som är nödvändiga för att relatera till andra människor och leva ett acceptabelt socialt liv och består av tre komponenter, interpersonell (social) färdighetsträning, ilskekontrollträning samt träning i moraliskt resonemang. Grundtanken med ART är att lära ut och att låta ungdomarna träna in positiva val och beteenden. Ungdomarna lär sig av varandra genom korta rollspel och motiveras att använda sina nya färdigheter också utanför ART-lektionssalen. ART är träning, inte behandling! De tre komponenterna Den första, interpersonell färdighetsträning / social färdighetsträning, handlar om att öka den enskildes sociala kompetens genom att lära ut konstruktiva sätt att tänka och handla. Det kan t ex handla om hur man ber om hjälp, hur man tar emot kritik på ett bra sätt eller hur man hanterar grupptryck. Färdighetsträningen syftar till att förbättra individens "coping-färdigheter" för att denne ska vara bättre rustad för att möta andra människor. För att höja den sociala kompetensen använder man sig av en psykopedagogisk metod där man med hjälp av rollspel lär in och tränar relevanta sociala beteenden. - Metoden innefattar 50 färdigheter. Vilka färdigheter som tränas väljs utifrån individernas behov och målsättningen med träningen. - Färdigheterna är uppdelade på sex områden: 1. Inledande sociala färdigheter (t ex introducera sig själv, inleda en konversation) 2. Avancerade sociala färdigheter (t ex säga förlåt, ge instruktioner) 3

3. Färdigheter för att handskas med känslor (t ex hantera rädsla, hantera någon annans ilska) 4. Alternativ till aggression (t ex hantera att bli retad, förhandla) 5. Färdigheter för att hantera stress (t ex hantera att bli utelämnad, hantera att bli anklagad) 6. Planerande färdigheter (t ex beslutsfattande, sätta upp mål) - Ett tio veckors program omfattar oftast följande sociala färdigheter: att handskas med grupptryck, att framföra klagomål och kritik, att förstå andras känslor, att handskas med andras ilska, att undvika slagsmål, att hjälpa andra, att visa tillgivenhet, att bemöta anklagelser, att förbereda sig för ett svårt samtal, att hantera ett misslyckande Den andra delen, ilskekontrollträningen, handlar dels om att minska uppkomsten av ilska, dels om att träna hur man hanterar den när man väl har blivit arg. Individen lär sig en viss sekvens av beteenden som används för att tidigt upptäcka att han/hon håller på att bli arg för att sedan lära sig att kontrollera sin ilska på ett socialt kompetent sätt, d v s man lär sig olika ilskekontrolltekniker. Den röda tråden är att implementera och träna tanke handling konsekvens tänkande. Inlärningsmetoder förutom modellering och rollspel är övningar, gruppdiskussioner och kärleksrundan. Moralutvecklingen slutligen, går ut på att genom resonemang kring olika frågor om etik och moral höja nivån på individens eget moraliska tänkande och beteende. Träningen sker genom gruppdiskussioner, där deltagarna ställs inför olika slags moraliska dilemman som ligger nära deras verklighet och inbjuder till ställningstaganden i olika moraliska frågor. Därefter får eleverna välja ståndpunkt och motivera och debattera. Syftet med diskussionerna är att träna eleverna i att ta till sig andras åsikter och argument, samt att öka deras förmåga att fatta mogna beslut i sociala situationer. 4

Målgrupp för ART är: barn, ungdomar och vuxna människor som har problem med aggressivitet, våld, antisocialt beteende, kriminalitet förebyggande i skola, fritidsverksamhet, idrott ungdomars närmaste omgivning familjen, syskon, kamrater Det är inte bara aggressiva barn och ungdomar som kan ha användning av denhär träningen, även blyga och tillbakadragna barn med färdighetsbrister har lika stor nytta av träningen. Överföring. Målet är att ungdomarna ska överföra de tränade färdigheterna till verkliga livssituationer och det är då viktigt att de uppmärksammas och beröms av personer i ungdomens omgivning. ( catch them being good ) Därför är det viktigt att familjen och människor i individens omgivning, t ex skolpersonal, får information om upplägg, vad som kommer att tränas osv. Träningen. En träningsgrupp skall innehålla 6-10 elever. Man skall utgå från elevernas kognitiva mognads nivå och deras problematik och färdighetsbrister. Gärna pojkar och flickor blandat eller ett kompisgäng. En ART kurs omfattar minst 30 lektioner, jämt fördelade mellan metodkomponenterna. En lektion tar max en timme, och man har en lektion av varje komponent per vecka, d v s samtliga komponenter tränas parallellt. ART kan kompletteras med värderingsövningar, empatiträning, problemlösning, kognitiv omstrukturering, beslutsfattande osv. Ledord för ART träningen är struktur och tydlighet. Fasta ramar. Med fasta ramar menas: - bestämda fasta tider och plats för träningen - bestämd längd på träningspassen 5

- bestämda fasta regler och konsekvenser - bestämt vad som händer ifall någon missar ett träningspass - demonstrering av och träning på reglerna i rollspel - att tränarna alltid ska komma i god tid och aldrig dra över den bestämda tiden - att ett enkelt ART kontrakt görs upp med deltagarna. Huvudtränarens uppgifter: - planera, förbereda modelleringar, ansvara för helheten - dokumentera och utvärdera lektionen - genomföra träningen med planerad struktur och innehåll - berömma, ge feedback och utdela konsekvenser vid regelbrott - fungera som förebild, modellera önskat beteende Medtränarens uppgifter: - övervaka, påminna, uppmuntra och motivera deltagarna - stötta huvudtränaren och ställa frågor om denna missat något - fungera som förebild och deltagare i gruppen - viska i elevens öra och hjälpa elever som inte vågar - hjälpa eleverna att förbereda rollspel, följa stegen, lyckligt slut Det finns även en 25/75 regel som innebär att eleverna skall vara aktiva 75% av lektionen, och tränarna 25%. Det är också viktigt med tempo under lektionerna för att hålla intresset uppe hos deltagarna. Vidare är det viktigt att ha en ART miljö i träningslokalen. På väggarna skall endast hänga saker som har koppling till ART träningen. Eleverna ska sitta på stolar i en ring, inga bord eller annat som kan avleda uppmärksamheten osv. Berätta för mig och jag glömmer. Visa mig och jag kommer ihåg. Låt mig göra det och jag lär mig. 6