KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-16 KS-2013/1200.113 1 (5) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 Ralph.Strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Framställan om förändrad trängselskatt i Stockholm (Fi2013/2867) - svar på remiss från Finansdepartementet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Som svar på remiss på förslaget: Framställan om förändrad trängselskatt i Stockholm (Fi2013/2867) överlämnas yttrande bifogat till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 oktober 2013. Sammanfattning Huddinge kommun har fått förslaget Framställan om förändrad trängselskatt i Stockholm (Fi2013/2867) på remiss. I förslaget föreslår regeringens förhandlingspersoner i Stockholmsförhandlingen förändringar i trängselskatten som innebär höjda avgiftsnivåer, tidigarelagd trängselskatt på Essingeleden samt trängselskatt på Saltsjö-Mälarsnittet. Regeringen har kompletterat framställan med en lagtext som har samma innebörd som förslaget i framställan. De skatteintäkter som uppkommer till följd av förändringarna kommer att kunna användas för att delfinansiera åtgärder i Stockholms läns transportsystem, exempelvis stöd till utbyggnad av tunnelbanan, vilket också bidrar till en förbättrad kollektivtrafik. En utökning av trängselskatten till Saltsjö-Mälarsnittet enligt förslaget leder till en regional obalans där resande söderifrån på Essingeleden mot innerstaden får betala både Saltsjö-Mälarsnittskatt och innerstadsskatt. Ett införande av skatten leder till en ojämlik behandling av medborgarna i regionen som inte under några omständigheter kan accepteras. Därför föreslås att förslaget om att införa trängselskatt på Saltsjö-Mälarsnittet avstyrks. Som en följd av att trängselskatt på Saltsjö-Mälarsnittet avstyrks är det tveksamt om trängselskatt på Essingeleden ska införas innan Förbifarten är klar. Vid ett tidigareläggande har resenärerna inte något ej skattebelagt alternativ att välja. Om förslaget trots allt genomförs förutsätter vi att uttaget i så fall endast på tider och i körriktning där det är trängsel. Detta är viktigt för att upprätthålla acceptans och trovärdighet för systemet. Kommunstyrelseförvaltningen har i övrigt inget att erinra mot de föreslagna skattebeloppen i det befintliga trängselskattesystemet. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomikontoret 141 85 HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-16 KS-2013/1200.113 2 (5) Beskrivning av ärendet Regeringens förhandlingspersoner i Stockholmsförhandlingen har i uppdrag att se över trängselskattens utformning mot bakgrund av en väntad kraftig ökning av trafiken i Stockholm. Trängselskattesystemet infördes permanent från och med augusti 2007 och intäkterna från det nuvarande systemet ska finansiera Förbifart Stockholm samt ytterligare ett tjugotal mindre objekt i Stockholm. Finansieringen baseras på att trängselskatten justeras upp i takt med inflationen och att Essingeleden beskattas när Förbifart Stockholm öppnas i enlighet med Stockholmsöverenskommelsen från 2008. Trafikverket har tagit fram en rapport som ett ligger till grund för förslagen i Framställan om förändrade trängselskatter i Stockholm (Fi2013/2867). I ärendet redovisas tre scenarior: A. Tidigarelagd trängselskatt på Essingeleden B. Tidigarelagd trängselskatt på Essingeleden, samt höjd trängselskattenivå C. Tidigarelagd skatt på Essingeleden, höjd trängselskatt på ringen samt trängselskatt på Saltsjö-Mälarsnittet Scenario C är det som bedöms ha den största samhällsekonomiska lönsamheten och som ger störst skatteintäkter. Det är också förändringar enligt scenarion C som föreslås i framställan. Regeringen har kompletterat framställan med en lagtext som har samma innebörd som förslaget i framställan. - Trängselskatt införs på Essingeleden 1/1 2016 med en maxnivå på 30 kronor, vilket är en tidigareläggning av införandet av skatten från 2022. Vid öppnandet av Förbifart Stockholm 2022 sänks skatten på Essingeleden. Vi öppnandet av Förbifarten 2022 sänks skatten på Essingeleden till 20 kronor för att undvika ett underutnyttjande av Essingeleden. - Maxnivån på den befintliga innerstadsringen höjs från 20 till 30 kronor 1/1 2016. Under mellantrafiktiden föreslås skatten ligga kvar på 10 kronor då trängseln under denna tid är ringa. - Trängselskatt införs på Saltsjö-Mälarsnittet 1/1 2016, det vill säga gränsen mellan nora och södra Stockholm, med en maxnivå på 15 kronor. De platser som skattebeläggs är de broar i innerstaden som korsar Saltsjö-Mälarsnittet, det vill säga Västerbron, Centralbron och Slussen samt vid Fredhäll. Trängselskatt på Saltsjö-Mälarsnittet förutsätter att skatt även tas ut på Essingeleden eftersom det annars
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-16 KS-2013/1200.113 3 (5) finns risk för att Essingeleden skulle kunna användas för lokala innerstadsresor. - Den sammanlagda skatten per kalenderdygn och bil ska högst uppgå till 90 kronor mot idag 60 kronor. Eftersom det är relativt få som når denna gräns anses 90 kronor som en rimlig nivå för det maximala skatteuttaget. - För att behålla skattens förmåga att begränsa trängsel behöver skattebeloppet kontinuerligt justeras. För Stockholm gäller dessutom att inkomsterna ska användas för att finansiera vissa investeringar i transportinfrastruktur. Skatten bör dock först och främst begränsa trängseln och därför krävs det en samlad bedömning och aktiva politiska justeringar av skattesatserna för att uppnå önskvärd styrning. Trängselskatten bör därför inte knytas till något enskilt index. En höjning av skatten föreslås ske efter en helhetsbedömning av trängselsituationen och de intäktskrav som är avtalsbundna. Trängselskatten ses lämpligen över åtminstone vart fjärde år. Effekterna av de föreslagna förändringarna bedöms medföra en effektivare trafikstyrning, ge betydande samhällsekonomisk vinst, bidra till en förbättrad lokal miljö i Stockholmsregionen och till en ökad andel resande med kollektivtrafik. Sammantaget beräknas intäktsökningarna till cirka 630 mnkr per år från och med 2016. Årliga kapitalkostnader och driftkostnader beräknas till 17 mnkr. Intäkterna från trängselskatten ska användas till väginvesteringar i Stockholmsregionen. En stor andel av det nuvarande systemet ska alltså användas för finansieringen av Förbifart Stockholm. I regeringens direktiv framgår att höjda och bredare intäkter från trängselskatten kan användas för finansiering av andra åtgärder i Stockholms läns transportsystem. 2013 års Stockholmsförhandling anser att de ökade intäkterna bör användas för att delfinansiera vissa andra åtgärder i Stockholm läns transportsystem, exempelvis utbyggnaden av tunnelbanan. För att komplettera förslaget i framställan har Finansdepartementet tagit fram ett förslag till författningstext och tillhörande författningskommentarer. Finansdepartementet skriver bland annat följande: Det bedöms att höjd och breddad trängselskatt är en förutsättning för de infrastrukturinvesteringar som förhandlas inom ramen för Stockholmsförhandlingen. Om någon av delarna i förslaget inte bedöms kunna genomföras ökar behovet av finansiering från berörda kommuner och Stockholms läns landsting.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-16 KS-2013/1200.113 4 (5) Förvaltningens synpunkter En utökning av trängselskatten till Saltsjö-Mälarsnittet enligt förslaget leder till en regional obalans. En bedömning är att antalet målpunkter såsom bostäder, arbetsplatser, servicecentra, offentliga myndigheter, intresseorganisationer, kultur- och idrottsanläggningar, hälso- och sjukvård, privata företag med mera är större norr om Saltsjö-Mälarsnittet. Stadsdelarna norr om Slussen/Västerbron innehåller fler målpunkter för besök än Södermalm ensamt. En trängselskatt på Saltsjö-Mälarsnittet skulle därmed innebära att resenärer från kommunerna söder om Stockholms stad tvingas betala trängselskatt två gånger vid sådana besök, medan resenärer som kommer norrifrån slipper detta. Ett införande av skatten leder till en ojämlik behandling av medborgarna i regionen som inte under några omständigheter kan accepteras. Därför föreslås att förslaget om att införa trängselskatt på Saltsjö-Mälarsnittet avstyrks. Som en följd av att trängselskatt på Saltsjö-Mälarsnittet avstyrks är det tveksamt om trängselskatt på Essingeleden ska införas innan Förbifarten är klar. Vid ett tidigareläggande har resenärerna inte något ej skattebelagt alternativ att välja. Om förslaget trots allt genomförs förutsätter vi att uttaget i så fall endast sker på tider och i körriktning där det är trängsel. Detta är viktigt för att upprätthålla acceptans och trovärdighet för systemet. Kommunstyrelseförvaltningen har i övrigt inget att erinra mot de föreslagna skattebeloppen i det befintliga trängselskattesystemet. Förhandlingspersonerna anser inte att trängselskatten bör knytas till något index. En höjning av skatten föreslås ske efter en helhetsbedömning av trängselsituationen och de intäktskrav som är avtalsbundna. Trängselskatten föreslås ses över åtminstone vart fjärde år. Kommunstyrelseförvaltningen delar uppfattningen att trängselskatten i första hand är till för att begränsa trängseln. Detta bör dock inte utesluta att skatten indexregleras för att undvika att den trafikpåverkande effekten sakta urholkas. Om en prövning av skatten görs vart fjärde år som förhandlingspersonerna föreslår, behöver höjningar utöver indexeringen heller inte upplevas som så dramatiska jämfört med om ingen indexering sker. En självklar förutsättning är att intäkterna från trängselskatten fortsätter att gå till infrastrukturinvesteringar i Stockholmsregionen och att de då behandlas som regional medfinansiering, vilket slogs fast i Stockholmsöverenskommelsen från 2009. Härutöver är det nödvändigt att staten tar ett större ansvar för utbyggnad av trafikinfrastrukturen och särskilt kollektivtrafiken. Därför är påståendet i inledningen till finansdepartementets författningsförslag om att om någon av delarna i förslaget inte bedöms kunna
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-16 KS-2013/1200.113 5 (5) genomföras ökar behovet av finansiering från berörda kommuner och Stockholms läns landsting, direkt felaktigt. Staten måste öka sin finansiering av trafikinfrastruktur i Stockholmsregionen. Det motiveras främst av de uppenbara behov som finns mot bakgrund av den tillväxt av företagande och befolkningstal, högre utbildning med mera som redan är en realitet och som väntas fortgå många år framöver. Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomichef Ralph Strandqvist Budgetansvarig Bilagor Finansdepartementets ärende Framställan om förändrad trängselskatt i Stockholm (Fi2013/2867) Kommunens yttrande till Finansdepartementet Beslutet delges Finansdepartementet
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-16 KS-2013/1200.113 ER REFERENS Fi2013/2867 1 (2) HANDLÄGGARE Strandqvist, Ralph 08-535 302 59 Ralph.Strandqvist@huddinge.se Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över: Framställan om förändrad trängselskatt i Stockholm (Fi2013/2867) En utökning av trängselskatten till Saltsjö-Mälarsnittet enligt förslaget leder till en regional obalans. En bedömning är att antalet målpunkter såsom bostäder, arbetsplatser, servicecentra, offentliga myndigheter, intresseorganisationer, kultur- och idrottsanläggningar, hälso- och sjukvård, privata företag med mera är större norr om Saltsjö-Mälarsnittet. Stadsdelarna norr om Slussen/Västerbron innehåller fler målpunkter för besök än Södermalm ensamt. En trängselskatt på Saltsjö-Mälarsnittet skulle därmed innebära att resenärer från kommunerna söder om Stockholms stad tvingas betala trängselskatt två gånger vid sådana besök, medan resenärer som kommer norrifrån slipper detta. Ett införande av skatten leder till en ojämlik behandling av medborgarna i regionen som inte under några omständigheter kan accepteras. Därför avstyrks förslaget om att införa trängselskatt på Saltsjö-Mälarsnittet. Som en följd av att trängselskatt på Saltsjö-Mälarsnittet avstyrks är det tveksamt om trängselskatt på Essingeleden ska införas innan Förbifarten är klar. Vid ett tidigareläggande har resenärerna inte något ej skattebelagt alternativ att välja. Om förslaget trots allt genomförs förutsätter vi att uttaget i så fall endast sker på tider och i körriktning där det är trängsel. Detta är viktigt för att upprätthålla acceptans och trovärdighet för systemet. Huddinge kommun har i övrigt inget att erinra mot de föreslagna skattebeloppen i det befintliga trängselskattesystemet. Förhandlingspersonerna anser inte att trängselskatten bör knytas till något index. En höjning av skatten föreslås ske efter en helhetsbedömning av trängselsituationen och de intäktskrav som är avtalsbundna. Trängselskatten föreslås ses över åtminstone vart fjärde år. Huddinge kommun delar uppfattningen att trängselskatten i första hand är till för att begränsa trängseln. Detta bör dock inte utesluta att skatten indexregleras för att undvika att den trafikpåverkande effekten sakta urholkas. Om en prövning av skatten görs vart fjärde år som förhandlingspersonerna föreslår, behöver höjningar utöver indexeringen heller inte upplevas som så dramatiska jämfört med om ingen indexering sker. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomikontoret 141 85 HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-16 KS-2013/1200.113 Fi2013/2867 2 (2) En självklar förutsättning är att intäkterna från trängselskatten fortsätter att gå till infrastrukturinvesteringar i Stockholmsregionen och att de då behandlas som regional medfinansiering, vilket slogs fast i Stockholmsöverenskommelsen från 2009. Härutöver är det nödvändigt att staten tar ett större ansvar för utbyggnad av trafikinfrastrukturen och särskilt kollektivtrafiken. Därför är påståendet i inledningen till finansdepartementets författningsförslag om att om någon av delarna i förslaget inte bedöms kunna genomföras ökar behovet av finansiering från berörda kommuner och Stockholms läns landsting, direkt felaktigt. Staten måste öka sin finansiering av trafikinfrastruktur i Stockholmsregionen. Det motiveras främst av de uppenbara behov som finns mot bakgrund av den tillväxt av företagande och befolkningstal, högre utbildning med mera som redan är en realitet och som väntas fortgå många år framöver. Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 21 oktober 2013 (protokollsutdrag bifogas). Daniel Dronjak Nordqvist Kommunstyrelsens ordförande