Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012

Diarienr: Ej tillämpligt 1(15) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2012-05-21 Giltigt t.o.m.: 2013-05-21 Upprättare: Maria A Johansson Fastställare: Kerstin Hallonqvist Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012 Innehåll 1. Bakgrund...2 2. Rehabiliteringsgaranti i Landstinget Gävleborg...3 2.1. Syfte...3 2.2. Mål...3 2.3. Målgrupper...3 2.3.1. Lätt till medelsvår psykisk ohälsa...3 2.3.2. Långvarig smärta...4 2.4. Behandlingsmetoder...4 2.4.1. Kognitiv beteendeterapi KBT...4 2.4.2. Interpersonell psykoterapi - IPT...4 2.4.3. Multimodal rehabilitering...4 2.5. Kompetenser...5 2.5.1. Kognitiv beteendeterapi, KBT...5 2.5.2. Multimodal rehabilitering...5 3. Förhållningssätt i Landstinget Gävleborg...7 3.1. Tidsgränser...7 3.2. Godkännandeförfarande...7 3.2.1. Ansökningsblanketter...8 3.3. Uppföljning...8 3.3.1. Instrument...8 3.3.2. Inhämtande av godkännande hos patienten...8 4. Patientens väg i Rehabiliteringsgarantin...9 Lätt till medelsvår psykisk ohälsa samt stressproblematik...9 4.1. 9 4.1.1. Två steg...9 4.2. Icke specifik smärta i nacke, axlar och ländrygg...10 4.2.1. Intensitetsnivåer...10 4.2.2. Indikation för MMR 1 respektive MMR 2...10 4.2.3. Två steg...10 5. Statsbidrag...12 5.1. Ersättningsnivå per behandlingsserie...12 5.2. Utvecklingsmedel...12 5.3. Två faser...12 5.4. Flera serier...12 6. Registrering av produktion...13 6.1. Databas för rehabiliteringsgarantin...13 6.1.1. Uppgifter till databasen...13 6.1.2. Aktörer med access till RG-databasen...13 6.1.3. Aktörer utan access till RG-databasen...13 6.1.4. Sekretess...13 6.2. Produktionsrapportering...14 6.2.1. Datum för registrering...14 7. Utbetalning av ersättning till verksamheter...14 8. Frågor om rehabiliteringsgarantin...15 9. Referenser...15 10. Dokumentinformation...15

2(15) 1. Bakgrund 2008 träffade Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet en överenskommelse om den nationella rehabiliteringsgarantin i syfte att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen. I denna klargjordes att Rehabiliteringsgarantin ska omfatta evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser så att förutsättningarna för återgång till arbete ökar efter en sjukskrivning. Målgrupperna var de grupper som utgör den största andelen av alla sjukskrivna, personer med lätt till medelsvår psykisk ohälsa och smärta i nacke, axlar och ländrygg. I avtalet framgick att regeringen ville stimulera till att de evidensbaserade insatserna kognitiv beteendeterapi (KBT), och multimodal rehabilitering (MMR) vid smärta skulle utvecklas. Ersättning till Landstingen för arbetet skulle utgå från produktion av dessa insatser. I ett förnyat avtal för 2012 mellan SKL och Socialdepartementet slås fast att landstingen också under detta år ska fortsätta att ersättas ekonomiskt inom ramen för rehabiliteringsgarantin och för genomförd rehabilitering av nämnda målgrupper. I detta avtal har slutsatser från bla Karolinska Institutets utvärdering, Rehabiliteringsrådets slutbetänkande, Nationella medicinska indikationer för multimodal rehabilitering, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandling av depression och ångest samt behandling av sjukdomar i rörelseapparaten beaktats och legat till grund. Även Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägs in. Samtliga dessa dokument finns med dels återgivna i text, dels som bilagor, dels i referenslistan. Rehabiliteringsgarantin fortsätter således att vara inriktad på målgrupperna lätt till medelsvår psykisk ohälsa samt ickespecifik smärta i nacke, axlar och ländrygg. För 2012 sker en nivåindelning av MMR i MMR1 och MMR2. De aktuella diagnosgrupperna är valda utifrån att de fortsätter att utgöra en stor andel av alla sjukskrivningar. Föreliggande rutindokument har tillkommit utifrån Landstingets intention om att arbetet med rehabiliteringsgarantin ska hålla god kvalitet och att rehabiliteringsgarantin ska vara rättvis och omfatta de patienter som mest behöver dessa kvalificerade insatser. Det finns därför en strävan mot att göra patientens väg in i rehabiliteringsgarantin så enhetlig som möjligt och att förutsättningar måste finnas på vårdenheterna för såväl bedömning som för att kunna tillhandahålla de olika behandlingsinsatserna antingen i egen regi eller genom att remittera till upphandlad aktör. Detta rutindokument är reviderat relaterat det nya avtalet och gäller t o m 2012-12-31. Dokumentet kan komma att revideras om konkreta behov uppstår under året.

3(15) 2. Rehabiliteringsgaranti i Landstinget Gävleborg 2.1. Syfte Syftet med rehabiliteringsgarantin är att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen och ge fler personer möjlighet till evidensbaserad behandling i tidigt skede så att möjligheten att återuppta arbete eller annan sysselsättning ökar. 2.2. Mål Målen med rehabiliteringsgarantin i Landstinget Gävleborg är något/några av följande: förebygga sjukskrivning förkorta sjukskrivningstiden förebygga återinsjuknande Detta utesluter inte andra samtidiga mål såsom ex.vis reducerad smärtintensitet, större samhällelig delaktighet, bättre hälsa och livskvalitet. 2.3. Målgrupper Rehabiliteringsgarantin omfattar människor i arbetsför ålder, 16 67 år, tillhörande följande diagnosgrupper: 2.3.1. Lätt till medelsvår psykisk ohälsa Ångestsyndrom Tillstånd där flera symtom på ångest förekommer samtidigt på ett specifikt sätt och med en viss varaktighet. Ångesten ska vara så svår att den leder till inskränkningar i patientens dagliga liv eller andra funktionsnedsättningar. Ångesttillstånd kan medföra panikattacker, fobier och tvångstankar/tvångshandlingar. Depression Här omfattas depressionstillstånden nedstämdhet av den svårighetsgrad att den påverkar personens funktionsförmåga och orsakar svårigheter i arbete och privatliv. Någon strikt gräns mellan det normala och det sjukliga kan ibland vara svårt att dra. Stress Att vara stressad är ingen sjukdom, utan en naturlig och livsviktig psykologisk och biologisk reaktion på yttre påfrestningar. Hur individen reagerar beror på påfrestningens styrka och varaktighet och möjlighet till återhämtning. Stress kan dock leda till sjukdom och ohälsa, både kroppsligt och psykiskt. Det är uppenbart att psykiska sjukdomar kan förvärras av stress, men stress kan också vara en väsentlig bakgrundsfaktor.

4(15) 2.3.2. Långvarig smärta Omfattar individer med långvarig smärta (minst tre månaders varaktighet) från ländrygg och /eller nacke och skuldror samt personer med generaliserad smärta tex. fibromyalgi, där ngn form av arbetsåtergång eller återupptagande av studier bedöms som rimlig/trolig. 2.4. Behandlingsmetoder 2.4.1. Kognitiv beteendeterapi KBT KBT inriktar sig på att påverka tankemönster. Det finns ett flertal metoder, varav några är utvecklade för att behandla ångesttillstånd. KBT kombinerar inslag från både beteendeterapi och kognitiv terapi med syfte att påverka tankar, känslor och beteende i en positiv riktning. Olika strategier med övningar och hemuppgifter är en viktig del. Ett flertal metoder finns. Gränsdragningen mellan de olika terapierna är inte entydig och ofta är det svårt att avgöra vilken terapiform som använts i studier. KBT kan ske individuellt eller i grupp. Hur många tillfällen som ingår avgörs efter behovet. 2.4.2. Interpersonell psykoterapi - IPT Interpersonell psykoterapi fokuserar på hur relationer påverkar patienten och hur relationer kan hanteras. Terapeuten har en aktiv roll. Terapin ges antingen individuellt eller i grupp. I interpersonell terapi ingår en utbildning i depressionernas natur och behandlingsmöjligheter, en identifiering av för patienten centrala relationer och förändringar i livet samt en behandling av problem i dessa med fokus på här och nu. 2.4.3. Multimodal rehabilitering MMR är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov. MMR innebär ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid och kräver att personal från olika yrkeskategorier arbetar i team och är tränade att arbeta i team. Fysisk träning, ergonomisk undervisning, samtalsbehandling samt arbetsplatsrelaterade åtgärder samordnas och synkroniseras. För att avgöra om patienten har förutsättningar att tillägna sig innehållet i det multimodala rehabiliteringsprogrammet och för säkerställa att ngn form av arbetsåtergång eller återupptagande av studier bedöms som rimlig/trolig förutsätts att teamets medlemmar genomför en bred utredning. En bred utredning och det multimodala rehabiliteringsprogrammet i sig utgår från nödvändigheten att förstå och rehabilitera smärtans hela komplexitet och dess negativa konsekvenser. Teamet har regelbundna möten för diskussion om utredning, rehabiliteringsprogress- och resultat. Teamet har också ett utvecklat och genomtänkt sätt att låta patienten vara en del av teamarbetet för att säkerställa att patientens vilja och självständighet beaktas samt säkerställa långsiktiga rehabiliteringsresultat.

5(15) Hur det multimodala rehabiliteringsprogrammets exakt ska vara uppbyggt finns det idag inte tillräcklig kunskap om men SBU-rapporten, Metoder för behandling av långvarig smärta, april 2006, ger viktig vägledning http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/rehabilitering-vid-langvarig-smarta/ liksom Nationella Medicinska Indikationer för multimodal rehabilitering, hösten 2011. http://www.skl.se/mediabinaryloader.axd?mediaarchive_fileid=da1457a0- c087-4341-81b3-75665f3606a0&filename=indikation_f%c3%83%c2%b6r_multimodal_rehabilite ring.pdf 2.5. Kompetenser 2.5.1. Kognitiv beteendeterapi, KBT För att få ersättning inom ramen för rehabiliteringsgarantin krävs att utredning och behandling individuellt eller i grupp genomförs av: 1. Leg psykolog/psykoterapeut med KBT/KPT/IPT inriktning 2. Leg psykolog/psykoterapeut med annan inriktning men som har kompetens att arbeta med KBT, KPT eller IPT. 3. Behandlare som har en adekvat grundutbildning som t.ex. sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, pedagog med påbyggnadsutbildning i KBT, KPT eller IPT i omfattning som motsvarar en steg 1-utbildning Vidare krävs att behandling sker enligt punkt 4.1. 2.5.2. Multimodal rehabilitering Avgörande för om multimodal rehabilitering ska kunna levereras i praktiken är att teamets sammanlagda kompetens är tillräcklig i förhållande till det program man ska följa och smärtkomplexiteten hos den patientgrupp det riktas till. Det är svårt att utifrån litteraturen dra säkra slutsatser om vilka kompetenser som är nödvändiga för att utföra en lyckad multimodal rehabilitering. Många gånger finns det också praktiska hinder för att få tillgång till den önskade, mest ändamålsenliga kompetensen. Vidare kan kompetens definieras och inhämtas på olika sätt. Ändå finns det anledning att sträva efter hög kompetens, eftersom brister i kompetens kan äventyra resultaten. De nedan preciserade kraven ska därför ses som mål att sträva emot. Kompetens inom ett team som erbjuder MMR 1-program Ingående kunskap om teamarbete och det multimodala rehabiliteringsprogrammets mål och de komponenter som ingår i MMR 1. Grundläggande kunskap om smärta och smärtbehandling. Uppdaterad kunskap om den biopsykosociala modellen avseende långvarig smärta, för förståelse av uppkomst, utveckling och konsekvenser av långvarig smärta.

6(15) Utbildning på grundnivå i teori och tillämpning av beteendemedicinska principer. Kunskap om sambandet mellan aktivitetsutförande och hälsa/ohälsa samt färdighet att använda dem i standardiserad och vetenskapligt förankrad bedömning och behandling av aktivitetshinder. Kunskap i att genomföra standardiserade test av exempelvis fysisk kapacitet, muskelfunktion, rörlighet, koordination och balans. Kunskap i att planera och vägleda patienten till ökad fysisk aktivitet och förbättrad förmåga genom olika former av fysisk träning. Utbildning i KBT steg I. Vidareutbildning i smärtans psykologi samt erfarenhet (under handledning) av behandling av smärtproblematik. Ingående kunskap om psykosociala konsekvenser, behandling och rehabilitering vid långvarig smärta. Kunskap om psykosocial rehabilitering, socialförsäkringsfrågor och arbetsmarknadsfrågor. Kompetens inom ett team som erbjuder MMR 2-program MMR 2 kräver fördjupad kompetens, speciellt vad gäller hantering av de negativa psykologiska komponenterna, samsjuklighet och smärttillstånd med hög intensitet. Specialistkunskap i rehabiliteringsmedicin eller annan specialitet (exempelvis allmänmedicin) med tilläggsspecialiteten smärtlindring samt ingående och regelbundet uppdaterad teoretisk och praktisk kunskap om diagnostik, behandling och rehabilitering av långvarig smärta. Utbildning på avancerad nivå inom beteendemedicinska tillämpningar inom sjukgymnastik. Utbildning på avancerad nivå inom områdena arbetsterapi och smärta samt omfattande erfarenhet av arbetsterapeutisk bedömning, behandling och rehabilitering vid långvarig smärta. Utbildning i KBT steg II Vidareutbildning i smärtans psykologi. Utbildning i och erfarenhet av att utöva avancerade tekniker som exponering av rörelserädsla, depression och smärta samt katastroftankar och smärta. Vidareutbildning inom psykosocialt behandlingsarbete. Uppdaterad teoretisk och praktisk kunskap om psykosociala konsekvenser, behandling och rehabilitering vid långvarig smärta. Omfattande och regelbundet uppdaterad kunskap om gällande regelverk inom arbetsmiljö, arbetsskydd, sociala förhållanden och socialförsäkringssystemet och dess rehabiliteringskedja. För att få ersättning inom ramen för MMR1 och MMR2 i rehabiliteringsgarantin, krävs att utredning och behandling individuellt eller i grupp genomförs av:

7(15) 1. Team bestående av somatisk, psykologisk och social kompetens. I Gävleborg förordas team bestående av följande kompetenser: läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och psykosocial resurs. Även andra kompetenser kan vid behov knytas till teamet. 2. Ett Vårdprogram finns för verksamheten som beskriver det multimodala arbetssättet MMR 1 eller MMR2 eller båda komplexitetsnivåerna. 3. Behandling sker enligt beskrivning i punkt 4.2. 3. Förhållningssätt i Landstinget Gävleborg Rehabiliteringsgarantin ska erbjudas inom ramen för det övergripande kravet på god vård på lika villkor enligt Hälso- och sjukvårdslagens 2. Personer i åldern 16-67 år har inte förtur utan den som har störst behov av vård ska få det först 3.1. Tidsgränser Rehabiliteringsgarantin bör följa tidsgränserna för vårdgarantin vilket innebär: Dag 0 = kontakt per telefon samma dag med sjuksköterska på sjukvårdsrådgivning, läkare, sjukgymnast eller bedömningsteam på vårdenheten Dag 7 = inom sju dagar tid för bedömning hos läkare på vårdenheten Dag 30 = inom 30 dagar ska behandlingen vara påbörjad hos KBT-/ KPT-/IPT-terapeut inom primärvård Dag 90 = inom 90 dagar ska behandlingen vara påbörjad hos KBT-/ KPT-/IPT-terapeut inom den specialiserade vården eller hos privat vårdgivare, och multimodalt team. Inom 180 dagar bör behandlingen inom Rehabiliteringsgarantins ram vara avslutad alternativt överföras till annan vårdinstans. 3.2. Godkännandeförfarande En förutsättning för att arbeta med rehabiliteringsgarantin i Landstinget Gävleborg är att verksamheten verkar i landstinget eller har vårdavtal med landstinget inom ramen för Hälsoval. Samtliga verksamheter som utför bedömning och behandling inom ramen för Rehabiliteringsgarantin ska godkännas som behandlare inom rehabiliteringsgarantin. Syftet med detta är att tillse att verksamheten bedrivs enligt de kompetenskrav som ställs, att behandlingsinsatsen håller god kvalitet samt att skapa ett underlag för utbetalning av produktionsersättning.

8(15) 3.2.1. Ansökningsblanketter Ansökningsblanketter för behandling med KBT/KPT/IPT respektive multimodal rehabilitering vid smärta finns tillgänglig på www.lg.se och hemsidan för Bra Sjukskrivning under rubriken Rehabiliteringsgarantin. VIKTIGT! Verksamheter som före 2012 godkänts som leverantörer av multimodal rehabilitering inom rehabiliteringsgarantin bedöms under 2012 som leverantör av MMR1. Verksamheter som arbetar på nivå MMR1 och som höjer kompetens och bereder möjlighet för MMR2 gör ny ansökan via länken ovan samt insänder nytt vårdprogram som beskriver arbete med MMR2. 3.3. Uppföljning I Landstinget Gävleborg görs generell uppföljning av alla patienter som behandlas i Rehabiliteringsgarantin. Landstinget vill kunna följa kvaliteten i de aktuella insatserna på gruppnivå fördelat på kön och syftet är att få en bild av resultatet av insatserna inom rehabiliteringsgarantin i vårt län samt att se att resurser inom rehabiliteringsgarantin kommer hela länet till del. Observera att den information som inhämtas kopplat till varje patient i detta uppföljningsbatteri är helt anonymt. 3.3.1. Instrument För KBT/KPT/IPT: HAD självskattningsformulär Arbetsförmåga självskattningsformulär Båda dessa skall fyllas i av patienten i början av behandlingen och vid behandlingens avslut. Se uppföljningsformulär KBT: http://www.lg.se/global/jobba_med_oss/vardgivarportalen/bra_sjukskrivning/reh abiliteringsgarantin/rutin/rehabiliteringsgarantin_uppfoljning_kbt.pdf För Multimodal rehabilitering: EQ-5D självskattningsformulär Arbetsförmåga självskattningsformulär Båda dessa skall fyllas i av patienten i början av rehabiliteringen och vid rehabiliteringens avslut. Se uppföljningsformulär MMR: http://www.lg.se/global/jobba_med_oss/vardgivarportalen/bra_sjukskrivning/reh abiliteringsgarantin/rutin/rehabiliteringsgarantin_uppfoljning_mmr.pdf 3.3.2. Inhämtande av godkännande hos patienten Innan patienten fyller i dessa instrument skall information ges om att de behandlas inom ramen för Landstingets rehabiliteringsgaranti och att instrumenten ingår i det. I och med detta deltar de i uppföljning på gruppnivå och individuella svar

9(15) kommer inte att synas i slutresultatet. Informationen är till för att vi internt ska kunna följa kvaliteten i våra insatser i rehabiliteringsgarantin. Informationen ingår inte i någon studie där avsikten är officiell publikation. Patientens deltagande är frivilligt och hon/han lämnar sitt muntliga medgivande till att delta vilket dokumenteras i journalen. 4. Patientens väg i Rehabiliteringsgarantin 4.1. Lätt till medelsvår psykisk ohälsa samt stressproblematik 4.1.1. Två steg Steg 1 Bedömning En bedömning av patient tillhörande berörda målgrupper sker av bedömningsteam/eller enskild behandlare varpå ställningstagande till val av behandling sker. Ett alternativ är insats enligt rehabiliteringsgarantin, KBT, KPT eller IPT. Teamet/den enskilda behandlaren bestämmer vilka reliabla och valida instrument man vill använda sig av vid bedömning, behandlingens start och avslut. Dock skall HAD och Självskattningsformulär för arbetsförmåga alltid användas (se avsnitt 3.3). Rehabiliteringsplan att tydliggöra arbetslinjen Inför behandling inom rehabiliteringsgarantin ska rehabiliteringsplan upprättas i enlighet med Landstingets gemensamma rutin Rehabplan. Arbetsrelaterade mål ska ingå ex.vis att vidmakthålla arbetsförmågan, återgå på del-eller heltid, börja arbetsträna. Steg 2 Behandling Behandling startar inom 30 dagar inom primärvård och inom 90 dagar när det gäller specialist- samt privat vård. Vid behandlingsstart skall HAD samt Självskattningsformulär för arbetsförmåga fyllas i av alla patienter med psykisk ohälsa. Behandling påbörjas och KBT, KPT eller IPT genomförs. Det kan ske hos olika instanser; behandling inom landstingets regi eller externa vårdgivare. Behandlingen inom ramen för rehabiliteringsgarantin ska helst omfatta 8-10 sessioner, dock minst 5. Efter avslutad behandling skall behandlingen följas upp med HAD, Självskattningsformulär för arbetsförmåga samt med de ev övriga instrument som teamet/behandlaren valt att använda. Efter avslut, registrera behandlingsserien samt in- och utstatus för HAD och Självskattningsformulär för arbetsförmåga i Rehabiliteringsgarantins databas, se punkt 6.

10(15) 4.2. Icke specifik smärta i nacke, axlar och ländrygg 4.2.1. Intensitetsnivåer MMR är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov. Val av intensitetsnivå i behandling, MMR1 alt MMR2 beror på komplexiteten i varje enskilt patientärende. En god bedömning är därför grunden innan val av intensitetsnivå. Komplex problematik typ A Smärta i nacke, axlar, ländrygg alt utbredd generaliserad smärta, som varat mer än tre månader. Ingen eller begränsad samsjuklighet som inte kräver specifik samordning. Begränsad psykologisk problematik och/eller psykosocial situation. Mycket komplex problematik typ B Stark eller mycket stark smärta i nacke, axlar, ländrygg alt utbredd generaliserad smärta, som varat mer än tre månader. Samsjuklighet finns, som kräver specifik medicinsk samordning med annan vårdgivare. Påtaglig psykologisk och/eller psykosocial problematik finns. 4.2.2. Indikation för MMR 1 respektive MMR 2 Om de nedan beskrivna förutsättningarna är uppfyllda och patientens problematik bedöms som komplex (typ A) finns indikation för MMR 1. Om de nedan beskrivna förutsättningarna är uppfyllda och patientens problematik bedöms som mycket komplex (typ B) finns indikation för MMR2. Som stödstruktur vid bedömning används bedömningsmatris ur Nationella Medicinska Indikationer för multimodal rehabilitering. http://www.skl.se/mediabinaryloader.axd?mediaarchive_fileid=da1457a0- c087-4341-81b3-75665f3606a0&filename=indikation_f%c3%83%c2%b6r_multimodal_rehabilite ring.pdf 4.2.3. Två steg Steg 1 Bedömning En bedömning av patient tillhörande berörd målgrupp sker av bedömningsteam varpå ställningstagande till behandling sker. Ett alternativ är insats enligt rehabiliteringsgarantin, multimodalt behandlingsprogram, MMR1 eller MMR2. Teamet bestämmer vilka reliabla och valida instrument man vill använda sig av vid bedömning, behandlingens start och avslut. Dock skall EQ-5D och Självskattningsformulär för arbetsförmåga alltid användas (se avsnitt 3.3).

11(15) Multimodal eller unimodal rehabilitering? MMR vid smärta är relevant att erbjuda om följande förutsättningar är uppfyllda: Patientrelaterade förutsättningar: Patienten har ihållande eller intermittent smärta som varat under mer än tre månader. Smärtan och dess konsekvenser är av sådan dignitet att de i hög grad påverkar patientens dagliga liv. Patienten har potential för ett aktivt förändringsarbete, trots smärtan. Patienten har inte någon annan sjukdom eller något annat tillstånd som innebär hinder för att delta i programmet. Vårdprocessrelaterade förutsättningar: Utredning har gjorts på ett systematiskt sätt, vilket innebär att strukturerad anamnes har tagits upp, andra tillstånd som skulle kunna orsaka smärttillståndet ( röda flaggor ) har uteslutits, screening för psykosociala riskfaktorer ( gula flaggor ) har gjorts, patientens förväntningar och beredskap för förändring samt hur smärtan påverkar möjligheten till aktiviteter har kartlagts. Evidensbaserad optimering av farmakologisk behandling har gjorts. Icke-farmakologiska unimodala åtgärder har övervägts/erbjudits/prövats. Tillståndets komplexitet har graderats (MMR 1 alt. MMR2) enligt en särskild indelningsmodell. Patienten har fått såväl muntlig som skriftlig information om MMR. Vårdgivarrelaterade förutsättningar: Flera professioner arbetar i team med planerade och samordnade åtgärder mot ett gemensamt mål som definieras tillsammans med patienten. Kompetens för att handha smärttillståndets komplexitet finns i MMR-teamet. Rehabiliteringsplan att tydliggöra arbetslinjen Inför behandling inom rehabiliteringsgarantin ska rehabiliteringsplan upprättas i enlighet med Landstingets gemensamma rutin Rehabplan. Arbetsrelaterade mål ska ingå ex.vis att vidmakthålla arbetsförmågan, återgå på del-eller heltid, börja arbetsträna. Steg 2 Behandling Behandling startar inom 30 dagar inom primärvård och inom 90 dagar när det gäller specialist- och privat vård. Vid behandlingsstart skall EQ-5D samt Självskattningsformulär för arbetsförmåga fyllas i av alla patienter med smärtproblematik som deltar i det multimodala rehabiliteringsprogrammet. Behandling påbörjas och rehabiliteringsprogrammet genomförs enligt individuell plan. Efter avslutad rehabilitering skall insatsen följas upp med EQ-5D, Självskattningsformulär för arbetsförmåga samt med de ev övriga instrument som teamet valt att använda.

12(15) Efter avslut, registrera behandlingsserien samt in- och utstatus för EQ-5D och Självskattningsformulär för arbetsförmåga i Rehabiliteringsgarantins databas, se punkt 6. 5. Statsbidrag Statsbidrag för produktion inom Rehabiliteringsgarantin utgår till Landstinget enligt avtal mellan SKL och Socialdepartementet under 2012, utifrån hur många behandlingsserier som genomförts och kan redovisas. Statsbidraget, som utgörs av ersättning per genomförd behandlingsserie tillfaller i Landstinget Gävleborg under 2012 den producerande divisionen/privata enheten enligt beslut av Landstingets koncernledning. 5.1. Ersättningsnivå per behandlingsserie Kognitiv beteendeterapi/kpt/ipt 12000 kr Multimodal rehabilitering: - MMR1 25000kr - MMR2 45000kr 5.2. Utvecklingsmedel Utöver statsbidraget för antalet producerade behandlingsserier får Landstinget 1000kr per behandlingsserie i utvecklingsutrymme. Även denna summa tilldelas den behandlande enheten som ska redovisa en utvecklingsplan som beskriver hur detta utvecklingsutrymme ska användas för att höja kvaliteten i rehabiliteringsgarantin. I slutet av 2012 sker uppföljning i verksamheterna av hur utvecklingsmedlen använts. Sammanställningen redovisas därefter till Socialdepartementet 5.3. Två faser För att kunna begära ersättning för behandling med KBT/KPT/IPT eller multimodal rehabilitering krävs en insats i två faser, en inledande bedömning för att klargöra behandlingsbehov, motivationsnivå mm samt efterföljande genomförd behandlingsserie. 5.4. Flera serier Det är viktigt att den insats patienten får är grundad på framtagen rehabiliteringsplan och planerad så att patientens hela rehabiliteringsbehov tillgodoses i möjligaste mån. Två rehabiliteringsserier får inte bedrivas parallellt eller gå omlott. En patient kan få flera behandlingsserier men relevansen för det ska övervägas noga och patienten måste då genomgå ny bedömning innan ställningstagande till ny behandlingsserie görs. En ny behandlingsserie kan ske såväl inom primärvård som inom specialistvård.

13(15) 6. Registrering av produktion 6.1. Databas för rehabiliteringsgarantin En databas har skapats för registrering av all produktion i rehabiliteringsgarantin. Det huvudsakliga syftet med databasen är att datainsamlingen ska ske med god sekretess och att underlätta avläsning av produktion vilket utgör grunden för hemtagande av statsbidrag. 6.1.1. Uppgifter till databasen Patientdata Uppgifter om behandling Uppgifter om vårdgivare Uppföljning resultat från HAD, EQ-5D och Självskattningsformulär för arbetsförmåga. 6.1.2. Aktörer med access till RG-databasen Alla medarbetare i verksamheter i Landstinget Gävleborg, samt enstaka privata verksamheter med vårdavtal, som arbetar med åtgärder i Rehabiliteringsgarantin har via tillgång till Plexus också access till rehabiliteringsgarantins databas http://rehabgarantirapport/ Verksamheter registrerar löpande och snarast, efter varje avslutad behandlingsserie, de nödvändiga uppgifterna i databasen. Varje behandlare som registrerar behandlingsserier kan följa upp vilka patienter man själv registrerat via Mina Rapporter, som finns tillgänglig överst i registreringsarket. 6.1.3. Aktörer utan access till RG-databasen Vårdgivare som inte har access till databasen gör rapportering via separat rapportblad. Det erhålls tillsammans med bekräftelse om att bedriva behandling inom ramen för Rehabiliteringsgarantin. Rapportblad samt kopia på utvärderingsformulär (EQ-5D, HAD och Självskattningsformulär för arbetsförmåga) för alla rapporterade patienter skickas senast den sista i varje månad till Lednings och Verksamhetsstöd för registrering. Skicka till: Maria Johansson Lednings och Verksamhetsstöd Utvecklingsavdelningen, Projekt- och metodstödsenheten Bud -95- Landstinget Gävleborg 801 88 Gävle 6.1.4. Sekretess Den person som registrerar behandlingsserier kan endast se de patienter som hon/han själv registrerat. Detta är styrt till användar-id. De enda som kan se alla

14(15) registreringar är de projektansvariga inom Lednings- och Verksamhetsstöd. Skälet till det är att tillgång till helheten behövs för de kvartalsvisa avläsningarna för hemtagande av statsbidrag. Databasen för rehabiliteringsgarantin är helt landstingsintern och enbart skapad för att säkerställa att data som samlas in hanteras på ett sekretessmässigt korrekt sätt. Ingen som helst kontakt finns med andra system varken internt eller externt. 6.2. Produktionsrapportering Såväl produktionsersättning som 1000kr i utvecklingspåslag per behandlingsserie tillfaller i Landstinget Gävleborg under 2012 den producerande divisionen/privata enheten enligt beslut av Landstingets koncernledning. 6.2.1. Datum för registrering Av bokföringsskäl är det därför viktigt att avslutade behandlingsserier i möjligaste mån registreras i databasen direkt efter avslut. Det är önskvärt att varje månads produktion är registrerad i databasen senast: 3 februari för januari 3 mars för februari 3 april för mars 3 maj för april 3 juni för maj 3 augusti både för juni och juli 3 september för augusti 3 oktober för september 3 november för oktober 3 december för november 11 januari 2013, för december och för ev missade under hela 2012. Om man missat att registrera avslutad behandlingsserie innan angivna brytdatum för aktuell månad registreras posten så snart det är möjligt och kommer därmed med vid nästkommande månadsavläsning. OBSERVERA! Det är mycket viktigt att ALL avslutad rehabilitering för 2012 registreras i tid, dvs senast 11/1 2013, annars missas statsbidrag och pengar uteblir. Landstinget erhåller således ingen ersättning för rehabilitering avslutad under 2012 som registrerats senare än 11/1 2013. 7. Utbetalning av ersättning till verksamheter För verksamheter inom landstinget sker bokning av produktionsersättning månadsvis till de kostnadsställen som respektive division redovisar. Bokningarna sköts av utsedd ekonom i LOV. Privata verksamheter fakturerar sin produktion enlig överenskommelse med Landstinget.

15(15) 8. Frågor om rehabiliteringsgarantin Eventuella frågor om rehabiliteringsgarantin mailas till rehabiliteringsgarantins funktionsbrevlåda: rehabgarantin@lg.se 9. Referenser Sveriges Kommuner och Landsting och Regeringskansliet, Artikel dokument, Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti för 2012, http://www.lg.se/global/jobba_med_oss/vardgivarportalen/bra_sjukskriv ning/rehabiliteringsgarantin/rutin/rehabgarantin_overenskommelse.pdf Frågor och Svar om rehabiliteringsgarantin, 2012. http://www.lg.se/global/jobba_med_oss/vardgivarportalen/bra_sjukskriv ning/rehabiliteringsgarantin/rutin/fragor_och_svar_om_rehabiliteringsg arantin.pdf Nationella Medicinska Indikationer för multimodal rehabilitering http://www.skl.se/mediabinaryloader.axd?mediaarchive_fileid=da145 7a0-c087-4341-81b3-75665f3606a0&FileName=Indikation_f%c3%83%c2%b6r_multimodal_r ehabilitering.pdf SBU, Rehabilitering vid långvarig smärta http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/rehabilitering-vid-langvarigsmarta/ www.skl.se/sjukskrivningar www.sbu.se www.socialstyrelsen.se 10. Dokumentinformation Framtagande av Rutin: Maria Johansson, projektledare, Bra Sjukskrivning Granskare av Rutin: Anki Göras Stenberg, vårdenhetschef, Bollnäs HC, Aleris Annika Axelsson Åhs, projektadministratör, Bra Sjukskrivning Lena Johansson, vårdenhetschef, Psykiatriska kliniken, division Medicin-Psykiatri Börje Hallberg, avtalsstrateg, Ledningskontoret Susanne Bergquist, vårdenhetschef, Smärtrehab, division Medicin-Psykiatri Magnus Thureson, controller, Hälsovalskontoret Kerstin Hallonqvist, verksamhetschef, division Primärvård Fastställare av Rutin: Kerstin Hallonqvist, verksamhetschef, division Primärvård.