Tertial 1 januari april 2010

Tertial 1 januari april 2010 Ekonomi/Redovisning 1

TERTIALRAPPORT 1 2010 INLEDNING Föreliggande rapport är den första tertialrapporten för året och bygger på verkligt utfall januari april med prognos för helåret 2010. UPPFÖLJNING AV KS RESULTATMÅL Kommunen är enligt lagen skyldig att i budget ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för att uppfylla en god ekonomisk hushållning. Dessa brukar benämnas verksamhetsmål. Enligt styrmodellen för Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka skall KF formulera strategiska mål och strategiska förutsättningar tillsammans med en ekonomisk ram. Med de strategiska förutsättningarna, budgetram och strategiska målen som grund skall sedan KS formulera resultatmål som överlämnas till kommunchefen tillsammans med en ekonomisk ram. I årsplanen återkommer kommunchefen med ett åtagande som överensstämmer med de ekonomiska villkoren som är givna och med svar på vilka politiska mål förvaltningen har möjlighet att klara av inom givna ramar. I detta avsnitt görs en kort sammanfattande uppföljning av målen samt en prognos för helåret avseende kommunstyrelsens resultatmål. Prognosen symboliseras av pilar med nedanstående innebörd Röd pil= prognosen är att målet inte uppnås. Gul pil = Arbete pågår, målsättningen gäller. Grön pil = Prognosen är att målet uppnås. I rapporterna från respektive sektor finns mer utförliga beskrivningar om respektive mål och eventuella åtgärdsplaner. Rapporterna finns tillgängliga på kommunens hemsida. Kommunstyrelsens resultatmål 2010 1. Nettokostnad i nivå m SKL förväntade nettokostnad Åtagande Målavstämning Prognos 2011 Förvaltningen har under en längre tid arbetat mot målet. Alla delar av förvaltningen arbetar med åtgärder och kostnaderna har minskat. Den långsiktiga ekonomiska strategin bygger på främst tre åtgärder. 1. Omställningsprogram för att minska antalet anställda 2. Fyrstegsprincipen för att öka lokaleffektiviteten 3. Hemmaplanslösningar ersätter köpt vård Bedömningen är att åtgärderna är effektiva och att strategin gäller för kommande år. gul 2. Minst 94% av eleverna skall vara behöriga till gymnasiet Mätresultat kan presenteras först i T2. Till T2 2

Åtagande Målavstämning Prognos 3. Förbättra företagsklimatet För första gången har Kungälv klättrat på Svenskt Näringslivs rankinglista. Plus 28 steg från plats 147 till plats 119. Genom ett fortsatt mycket gott samarbete mellan företagare och kommun kommer förhoppningsvis företagsklimatet att förbättras ytterligare under året. I Kung11:ans gemensamma arbete kommer sannolikt flera åtgärder att leda till ett bättre företagsklimat. Hela förvaltningen arbetar på olika sätt med att bidra till att nå målet exempelvis: Grön Konkurrensutsatt hemtjänst är införd enligt lagen om valfrihet. Träffar med privata och egen leverantör sker regelbundet. full behovstäckning finns inom förskoleverksamheten både kommunala och fristående grundskolor erbjuds inom kommunen utbyggd gymnasieskola finns med både studieförberedande och yrkesförberedande program kommunen är med i GR s satsning på vuxenutbildning/yrkesutbildningar för vuxna kommunen är med i en satsning på kvalificerad yrkesutbildning inom marin teknik 4. Förbättra stöd och service till funktionshindrade Resultaten från enkäten som funktionshinderverksamheten genomförde hösten 2009 har sammanställts och analyserats. Förbättringsområden kommer att tas med i funktionshinderverksamhetens kvalitetsarbete under 2010. Ny enkät planeras hösten 2010. Daglig verksamhet skickade ut en brukarenkät hösten 2009. Verksamheten får goda resultat när det gäller individuell anpassning, bemötande, stimulans och trygghet. Ett marginellt sämre resultat uppvisades i hur brukarna uppfattar sin delaktighet i att påverka innehållet i Daglig verksamhet. En handlingsplan håller på att utarbetas i syfte att åtgärda brukarnas upplevelse av delaktighet. Åtgärdsplan 2010 för Handikappolitiskt program har färdigställts. Planen omfattar målområdena tillgänglighet, bemötande och information. Framtagande av handlingsplaner pågår. Grön 5. Detaljplan Kvarnkullen Arbetet med detaljplanen fortgår. Förvaltningen har i dialog med kommunstyrelsen fått ett förnyat uppdrag att ta fram en något förändrad anbudsförfrågan Gul 3

Åtagande Målavstämning Prognos 6. Volontärverksamhet äldreomsorgen För närvarande finns 10 sk hemfixare i verksamheten. Det är volontärer som åker hem till medborgare i kommunen som är äldre än 75 år. Hemfixarna skall hjälpa till med åtgärder som för den enskilde kan vara riskfyllda. Till exempel flytta tunga saker, fästa upp el-sladdar, byta gardiner mm. Grön Information om Vän till Vän har distribuerats genom posten till all hushåll i kommunen. Informationen har innehållit upplysning om Vän till Vän och möjlighet att anmäla intresse. Insatserna har resulterat i flera nya frivilligarbetare 7. Detaljplan 400 bostäder, totalt Planläggning pågår inom flera kommundelar med en tyngdpunkt på Kungälvs stad eftersom projektet Kongahälla genererar så många bostäder. Grön Övriga planer som pågår är: Tega,Nya Grinden, Klocktornet Nyligen uppstartade detaljplaneprojekt: Västra gatans bakgårdar, Marstrand fortsättning Västra Ytterby samt Kärna- Lefstad 8. Detaljplan skall påbörjas för 100 bostäder, Koön Planläggning pågår inom två områden på Koön, dels ett planprogram för Hedvigsholmen, detaljplan för Hareslätt Gul 9. VA Tjuvkil och Kode Planläggning av Koön hänger tätt samman med vatten och avloppsutbyggnad. Projektering och arbete från Kärna till Matskärsområdet i Tjuvkil pågår Gul 10. Växthusgaser minskas 10% 2010 jämfört 1990 Åtgärder pågår enligt energiplanen. En resvaneundersökning bland medborgare och kommunanställda har genomförts. Grön Cykelkedjan projekt för att öka antalet cyklande i Kungälvs kommun. Undersökningen ger ett bra underlag att arbeta vidare med för att möjliggöra attitydförändring. Mål att flytta över korta resor från bilresor till cykelresor. Kommunen erbjuder sina anställda att leasa miljöbilar. 11. Andel förnyelsebar energi öka Åtgärder pågår enligt energiplanen I samband med planläggning av nya bostadsområden upprättas exploateringsavtal /markanvisningsavtal. I dessa avtal regleras krav på hållbara energislag och hållbar byggnation. gul Kongahällaprojektet har en tydlig energiprofil och kommer att vara föredöme i dessa frågor. 4

Kommunstyrelsens resultatmål 2009 12. Energiförbrukning minska 5% Åtagande Målavstämning Kartläggning av analys av förbrukningen på respektive fastighet har skett. Prognos Gul Analys av möjliga aktiviteter som behöver ske samt en grov planering av dessa håller på att utformas En modell som möjliggör uppföljning över år, baserat på normalår och volymförändringar. Kommer att tas fram. Resultat redovisas vid nästa tertialavstämning. 13. Cykelbanor Hålta skola Arbetsplan pågår, anbudsförfrågan håller på att tas fram för sista etappen, planerad byggstart sept/okt och gång- och cykelvägen blir klar före jul om vädret tillåter. Grön 14. Utmanarrätt 2 ggr Vi utvecklar arbetssätt för att möta intressenter. Kommunens affärsgrupp är ett exempel på det. Affärsgruppen arbetar för att förfrågningar från näringslivet angående exempelvis utmanarrätten behandlas på ett enkelt och effektivt sätt för företagen. gul 15. Uppstart projekt Fästningsholmen Uppstart genomförd. Nu är uppdraget att skapa förutsättningar för att Bohus Fästning och Fästningsholmen utvecklas till ett av Västsveriges mest attraktiva besöksmål grön 16. LOV, modell för boendestöd och personlig assistent Ett arbete har påbörjats i två arbetsgrupper, en för boendestöd och en för personlig assistans. Boendestödet omfattar både funktionshinders boendestöd och socialpsykiatrins. En handlingsplan beräknas vara klar 1 september 2010. grönt Ett beslutsunderlag beräknas bli klart under året. 17. Minst ett äldreboende konkurrensutsatt Avvaktar lokalöversyn och beslut om framtida boendestruktur. Återkommer i T2 5

EKONOMI Samhällsekonomi Den globala ekonomin är inne i en återhämtningsfas skriver SKL i Makronytt 02/2010, det går dock olika fort i olika delar av världen. I Europa, som väger tungt för svensk export, är tillväxttalen även fortsättningsvis beskedliga. För svensk industri innebär det att återhämtningen under det närmaste året blir förhållandevis svag. Det plötsliga och omfattande fallet i produktion och efterfrågan befarades till en början komma att ge betydande negativa återverkningar på den svenska arbetsmarknaden. Prognoser om en arbetslöshet på 12-13 procent var inte ovanliga i fjol. Uppgången mot dessa nivåer bröts dock och sysselsättningen har under det senaste halvåret framstått som oväntat stabil. Flertalet prognosmakare tror nu att arbetslösheten kommer att toppa på mer beskedliga 9-10 procent. Trots stora neddragningar i personalen har inte företagen fullt ut anpassat antalet anställda till den mycket låga produktionsnivån resursutnyttjandet har istället fallit mycket kraftigt. Ett ytterligt lågt resursutnyttjande kombinerat med en fortsatt relativt måttlig efterfrågetillväxt gör att det tar tid innan utvecklingen på arbetsmarknaden mera påtagligt vänder upp. SKL:s bedömning är att arbetslösheten kommer att ligga kvar omkring 9 procent under 2010 och 2011. Först 2012 kommer sysselsättningen påtagligt att öka och arbetslösheten pressas tillbaka. Utvecklingen för det reala skatteunderlaget blir enligt SKL:s bedömning mycket lik den för arbetsmarknaden. I år minskar skatteunderlaget i reala termer med 0,3 procent samtidigt som sysselsättningen minskar med 0,5 procent. Nästa år ökar skatteunderlaget i reala termer med 0,7 procent vilket kan jämföras med en sysselsättningstillväxt på 0,5 procent. Svagt skatteunderlag och minskade statsbidrag leder till en kraftig försämring av kommunsektorns resultat 2011. Trots mycket återhållsam kostnadsutveckling räknar SKL med att resultatet för kommunsektorn stannar på 3,5 miljarder kronor 2011, att jämföra med ett prognosticerat resultat om 18,6 miljarder kr för 2010. I Konjunkturinstitutets rapport Konjunkturläget publicerad i mars 2010 skriver man att Sverige tillhör de länder som drabbats hårdast av krisen med ett fall i BNP på nästan 5 procent förra året. Sverige befinner sig därför i en djup lågkonjunktur. Sysselsättningen har dock ökat de senaste månaderna och mycket tyder på att också produktionen har börjat öka. I år och under de kommande åren fortsätter svensk ekonomi att återhämta sig som en följd av den förbättrade konjunkturen i omvärlden och en expansiv politik. Det kommer dock att finnas mycket lediga resurser i ekonomin och KI spår att arbetslösheten kommer att bli drygt 9 procent både i år och nästa år. Det dröjer till 2014 innan ekonomin åter är i konjunkturell balans. Inflationen blir låg under 2011 och stiger därefter gradvis. KI bedömer att Riksbanken långsamt kommer att börja höja reproräntan från september i år, för att i slutet av 2011 vara 1,75 procent. KOMMUNÖVERGRIPANDE ANALYSER Finansiella mål I nedanstående tabell redovisas de finansiella verksamhetsmål kommunen har för perioden 2010-2012. Uppföljningen av de olika målen nedan sker vid olika tidpunkter under året. Det är därför ett levande material som finns med vid samtliga ekonomiska rapporteringstillfällen och slutredovisas i sin helhet först i årsredovisningen. Målavstämning Status Kommentar Överskottet ska vara minst 3 % av skatter och statsbidrag år 2012. Soliditeten ska öka. Uppnås Prognosen för 2010 visar 4,3 % enligt denna beräkning. Balansräkning för helåret tas ej fram vid delårsbokslut Investeringar ska hålla sig inom den ram som avskrivningar, driftöverskott och engångsintäkter ger. Pensionsutbetalningarna skall lindras genom finansiellt sparande. Uppnås Investeringsprognosen är 147,1 Mkr, avskrivningarna är 82,0 Mkr och prognosen är 79,1 Mkr. Uppnås För närvarande finns 115 Mkr placerade. Före sommaren kommer ytterligare 25 Mkr att placeras. Enligt budget 2010 tillkommer dessutom 50 Mkr. 6

Riskanalys En metod för att beskriva Kungälvs kommuns beroende av yttre faktorer är att upprätta en känslighetsanalys eller med ett annat ord riskanalys. Tabellen nedan visar ett urval av faktorer som kan påverka den kommunala ekonomin. Analysen visar hur stor effekt egentligen relativt små procentuella förändringar kan få på resultatet. Händelseförändring Mkr Löneökning 1 % 12,7 Arbetsgivaravgiftsförändring 1 % +/- 9,2 Prisökning 1 % 6,9 Utdebitering 1 kr +/- 70,0 Befolkningsförändring 100 personer +/- 4,0 Ökning skatteintäkter 1 % 16,5 Räntehöjning på kommunens lån 1 % 5,4 PERIODUTFALL Utfallet för perioden är 14,1 Mkr för kommunen. Skatteintäkter, skatteavgifter och statsbidrag visar totalt för perioden en positiv avvikelse på 10,1 Mkr, enligt det senaste cirkuläret från SKL. Finansnettot visar en negativ avvikelse om 1,5 Mkr mot budget. Verksamhetens nettokostnad uppgår för perioden till 587,9 Mkr jämfört med 577,6 Mkr för samma period 2009. Nettokostnaden inkl. avskrivningar har i jämförelse mellan perioderna 2009/2010 ökat med 12 Mkr eller 2,1 %. Periodutfall för nettokostnaderna, Mkr År Nettokostnad Förändring 2008 593 8,8 % 2009 577 2,7 % 2010 589 2,1 % Nettokostnadsökningen mellan 2009 och 2010 är 2,1 %. Ser man tillbaka till 2008 hade vi en kostnadsökning på 8,8 %. Denna förklarades främst av ökade personalkostnader. Personal inom Kommunals avtalsområde, vilket omfattar ca hälften av kommunens anställda, fick en löneuppräkning från januari 2008 med ca 9,5 %. Kostnadsökning 2009 var låg jämfört med 2008 vilket beror på att 2009 års lönerevision inte var avslutat under tertial 1 och därmed inte fick genomslag i lönekostnaderna. Det var också en allmän återhållsamhet vilket bl a gav utslag på kostnaden får timanställd personal. Lönekostnaderna ökar med 4,6 % mellan tertial 1 år 2010 och motsvarande tid 2009. Normalt sker lönerevision för samtliga anställda per april. Vare sig 2009 eller 2010 har respektive års revision påverkat kostnaderna under tertial 1. 2009 års lönerevision gav ca 4 %. 2009 var andra året av tre där de av kommunstyrelsen beslutade extraresurserna utöver avtalen satsades på grupper där medianlönen är låg enligt arbetsvärdering. Satsningen var 0,52 % av lönesumman. Totalt har lönerna justerats med 4,52 % mellan åren. En viss volymökning har skett. Den syns framförallt vid jämförelse av arbetad tid där såväl tiden som genereras av månadsanställda, timavlönade som övertid/mertid ökar. Den enskilt största procentuella ökningen av kostnader ligger på övertid, vilket beror på den stränga vintern med omfattande vinterväghållning och vattenläcka. Under våren har tvååriga avtal för den kommunala sektorn träffats. Avtalen är generellt konstruerade så att de ger större påslag år 1 än år 2. Fortfarande pågår analys av avtalens konsekvenser. Avtalskonferenser kommer att hållas i slutet av denna månad. Ser man till helåret är förvaltningens bedömning att de för löneökningar budgeterade 15 Mkr för 2010 inte kommer att förslå. 7

Tabellen nedan visar lönekostnaden för perioden januari-april, exklusive PO-påslag. Periodutfall för lönekostnaderna, Mkr År Nettokostnad Förändring 2008 290,4 7,9 % 2009 294,0 1,3 % 2010 307,5 4,6 % Semesterlöneskulden påverkar varje delårsbokslut. Vid delårsbokslutet i april är semesterlöneskulden för kommunen hög, då den mesta semestern tas ut under sommaren. Medan vid delårsbokslutet i augusti är skulden låg då sommarmånaderna har passerat. Vid varje delårsbokslut bokas förändringen av skulden upp och ger en resultatpåverkan. För att göra delårsresultatet jämförbart med tidigare års delårsresultat visar tabellen resultaten utan semesterlöneskuldens påverkan. Förändring semesterlöneskulden, Mkr År Förändring, Mkr Resultat inkl. semesterlöneskuld Resultat exkl. semesterlöneskuld 2008-41,1-42,3-1,2 2009-39,8-28,3 11,5 2010-36,4 14,1 50,5 8

Resultaträkning per 30 april 2010 Utfall Budget Utfall Utfall Belopp i Mkr 2010-04-30 2010-04-30 2009-04-30 2008-04-30 Verksamhetens intäkter 173,6 179,1 170,5 139,1 Personalkostnader -452,7-437,5-453,2-466,6 Övriga verksamhetskostnader -281,8-271,7-268,7-241,3 Verksamhetens kostnader -734,5-709,2-721,9-707,9 Avskrivningar -27,1-27,3-26,2-24,6 Verksamhetens nettokostnad -587,9-557,5-577,6-593,4 Skatteintäkter 549,0 539,0 530,9 543,4 Generella statsbidrag och utjämning 58,1 58,0 35,4 18,6 Finansiella intäkter 4,8 6,0 6,5 8,6 Finansiella kostnader -9,9-9,6-23,5-19,6 Förändring av eget kapital 14,1 35,8-28,3-42,3 Kassaflödesanalys per 30 april 2010 Belopp i Mkr 2010-04-30 2009-04-30 2009-12-31 Den löpande verksamheten Årets resultat 14,1-28,4 22,4 Avskrivningar & nedskrivningar 27,1 26,2 81,0 Förändring avsättningar -7,8 12,8 36,9 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0,0 0,0-0,7 Medel från verksamheten före förändring av 33,4 10,6 139,6 rörelsekapitalet Förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd 0,2-9,9-22,9 Förändring kortfristiga placeringar 0,0 89,5-25,5 Förändring kortfristiga skulder -32,2 56,8 132,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1,4 147,0 223,4 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar -22,5-69,3-187,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 1,7 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -22,5-69,3-185,3 Finansieringsverksamheten Upplåning 150,0 0,0 100,0 Amortering -121,0-27,0-75,0 Förändring kortfristig del 25,0-28,0-10,0 Förändring övriga långfristiga skulder 0,0 2,2 Förändring utlåning -39,0 30,0-15,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 15,0-25,0 2,2 Årets kassaflöde -6,2 52,7 40,3 Likvida medel vid årets början 113,6 73,3 73,3 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 107,4 126,1 113,6 9

Balansräkning per 30 april 2010 Belopp i Mkr 2010-04-30 2009-12-31 Förändring TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 333,9 1 326,5 7,4 Maskiner och inventarier 83,4 95,4-12,0 Finansiella anläggningstillgångar 454,8 415,8 39,0 Summa anläggningstillgångar 1 872,1 1 837,7 34,4 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd 1,2 1,3-0,1 Exploateringsfastigheter och markreserv Kortfristiga fordringar 434,9 435,0-0,1 Kortfristiga placeringar 115,0 115,0 0,0 Kassa och bank 107,4 113,6-6,2 Summa omsättningstillgångar 658,4 664,9-6,4 Summa tillgångar 2 530,6 2 502,5 28,1 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Eget kapital 272,2 258,1 14,1 AVSÄTTNINGAR Avsättning till pensioner inkl. löneskatt 979,9 987,7-7,8 Avsättning avslut av Deponi 6,5 6,5 0,0 SKULDER Långfristiga skulder 526,3 472,3 54,0 Kortfristiga skulder 745,6 777,8-32,2 Summa skulder 1 271,9 1 250,1 21,8 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 530,6 2 502,5 28,1 Not 1 Avsättning för ansvarsförbindelse Enligt beslut i KF 2006-06-19 139 redovisas åtagandet enligt fullfonderinsgmodell. 10

Kostnadsutvecklingen följer inte samma mönster under hela året, vilket gör att det är svårt att sätta delårsresultatet i relation med årsprognosen. Nedan följer en tabell där man per sektor kan läsa ut prognoser för helåret och resultat för perioden januari till april. Delårsresultatet är rensat för semesterlöneskuld, då denna påverkar resultatet, se textavsnitt semesterlöneskuld. För perioden januari till april visar Kungälvs kommun ett positivt resultat på 50,5 Mkr och för helåret 79,1 Mkr. Vissa verksamheter är mer kostnadsintensiva på hösten, t ex skolan, vilket gör att kostnaderna fördelas ojämnt under året. Ser man på skolan prognostiserar de ett resultat för helåret på -16,7 Mkr, medan utfallet för perioden är +3,5 Mkr. En annan post som påverkar är Kommunchef. Här ligger den sänkning av arbetsgivaravgifter på 8 Mkr som gjordes efter det att beslut om budget 2010 togs samt den centralt budgeterade potten för löneökningar 2010 på 15 Mkr. Då löneavtalen för 2010 inte är klara än, påverkar denna budgetpost så att resultatet för perioden ser betydligt bättre ut. Finansiering är ytterligare ett exempel. Anledningen är semesterlöneskulden, där vi prognostiserar en kostnad på 1,5 Mkr vid årets slut, medan vi i delårsresultatet i denna sammanställning satt det till 0 kr. Prognos Budget Avvikelse Utfall Budget Avvikelse Belopp i Mkr 2010 2010 2010 2010-04-30 2010-04-30 2010-04-30 Kommunfullmäktige & kommunstyrelsen -15,0-15,0 0,0-4,9-5,0 0,1 Kommunchef -26,9-34,9 8,0-3,7-11,6 7,9 Kultur och samhällsservice -32,2-32,2 0,0-10,7-10,7 0,0 Ekonomisektionen -11,7-11,7 0,0-3,8-3,9 0,1 Personalsektionen -18,7-18,7 0,0-5,8-6,2 0,4 Kommunledningssektorn -16,4-16,8 0,4-3,5-5,7 2,2 Skola -870,2-853,6-16,7-281,0-284,5 3,5 Arbetsliv och stöd -307,8-299,1-8,7-96,7-97,7 1,0 Vård och omsorg -332,5-308,5-24,0-103,1-92,9-10,2 Samhällsbyggnad -119,8-111,9-7,9-37,0-37,3 0,3 FM Service -63,6-59,8-3,8-27,5-22,1-5,4 KC och EC bedömning 9,9 0,0 9,9 0,0 0,0 0,0 Finansiering 70,5 60,6 9,9 26,3 20,2 6,1 Exploatering 2,5 0,0 2,5 0,0 0,0 0,0 Reavinst 5,0 0,0 5,0 0,0 0,0 0,0 Verskamhetens nettokostnad -1 726,9-1 701,4-25,5-551,5-557,5 6,0 Skatteintäkter 1 647,1 1 617,4 29,6 549,0 539,0 10,0 Generella statsbidrag och utjämning 174,3 173,6 0,7 58,1 58,0 0,1 Finansiella intäkter 14,7 17,9-3,2 4,8 6,0-1,2 Finansiella kostnader -30,1-28,9-1,2-9,9-9,6-0,3 Förändring av eget kapital 79,1 78,6 0,5 50,5 35,9 14,6 Investeringsrapport utfall 30 april Utfall Budget Prognos Budget- Belopp i Mkr 2010-04-30 2010 2010 avvikelse Samhällsbyggnad 14,4 83,4 75,8 7,6 FM Service 8,1 79,0 71,3 7,7 Summa 22,5 162,4 147,1 15,3 11

Investeringar Beslutad investeringsram för året är 118,0 Mkr, utöver detta tillkommer tilläggsanslag om 44,4 Mkr, dvs totalt 162,4 Mkr. Investeringsutfallet för perioden är 22,5 Mkr, vilket kan verka lågt. Med tanke på att det ännu är tidigt på året är detta dock inget ovanligt då flertalet projekt kommer igång först under sommar och tidig höst. Bedömningen från verksamheterna är att utfallet för helåret kommer att bli 147,1 Mkr, vilket skulle innebära att 91 procent av den totala investeringsbudgeten utnyttjas. Större pågående eller planerade projekt under året är fortsatt utbyggnad av GC-banor, överföringsledningen mellan Ytterby och Kärna, om- och tillbyggnad av Tunge skola samt konstgräs på Kongevi. Nettoinvesteringar (mkr) 200 187,1 150 100 101,9 112,7 105,4 147,1 50 0 2006 2007 2008 2009 2010 Exploatering Från och med 2009 har exploateringsverksamheten varit en integrerad del av den ekonomiska styrprocessen, dvs budgetarbetet, den löpande uppföljningen, tertialrapporterna och bokslutet. I samband med tertialrapporter och bokslut sker en genomgång av samtliga exploateringsprojekt och därefter tas ställning till vilka projekt som är aktuella för del- eller slutavräkning. Delavräkning görs av de projekt som är färdigställda till mer än hälften. Enligt prognos kommer två projekt att del- eller slutavräknas under 2010, dock är inget klart att avräknas i samband med första tertialet. Bedömningen för 2010 är ett överskott på 2,5 Mkr, vilket redovisas i prognosen för 2010. 12

FINANSIELL RAPPORT Låneskuld Kommunkoncernens låneskuld har ökat med 28 Mkr, varav 10 Mkr för investeringar inom kommunens förvaltning och 18 Mkr för Kungälv Energi AB (se också Likviditet ) Lånens genomsnittliga ränta fortsätter sjunka. Under början av 2010 har de långa marknadsräntorna också sjunkit medan Riksbankens reporänta legat still. Lånens löptider har ökat eftersom vi bedömt att en räntehöjning närmar sig, men den ligger fortfarande framför oss och för närvarande är det finans- och penningpolitiska läget i världen mycket oroligt. Inte minst vad gäller inom EU och EMU. Borgensåtaganden Förändringar av borgensåtaganden redovisas årsvis. Likviditet Kommunkoncernens likvida behållning har ökat. Framförallt hänger det samman med att delar av Kungälv Energis checkkredit förts över till extern finansiering. Kommunfullmäktige har beslutat om ytterligare 25 Mkr som avsättning för pensionsändamål. Krav/fordringar/inkasso Redovisning över kommunens utestående krav redovisas årsvis. Låneskuld 2010-04-30 2009-12-31 2009-04-30 2008-12-31 2007-12-31 Extern låneskuld, Mkr 633,0 605,0 555,0 580,0 566,0 Varav vidareutlån, Kungälv Energi 358,0 340,0 340,0 340,0 325,0 Genomsnittlig räntesats 2,60% 2,85% 3,44% 4,06% 4,35% Jfr reporänta 0,25% 0,25% 0,50% 2,00% 4,00% Genomsnittlig kreditid, år 3,6 3,0 3,3 3,9 4,7 Genomsnittlig räntebindningstid 2,5 1,9 2,5 1,7 1,9 Swap-kontrakt, Mkr 265,0 170,0 170,0 145,0 25,0 Termins-kontrakt, Mkr 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Räntetaks-kontrakt, Mkr 300,0 300,0 200,0 275,0 375,0 Borgensåtaganden, Mkr 2010-04-30 2009-12-31 2009-04-30 2008-12-31 2007-12-31 Totala borgensåtaganden 625,1 660,1 661,5 Varav gentemot allmännyttan 563,8 597,4 597,4 Likviditet, Mkr 2010-04-30 2009-12-31 2009-04-30 2008-12-31 2007-12-31 Kungälvs kommun 107,4 113,5 36,6 73,3 155,5 Do, placerat för pensionsändamål 115,0 115,0 89,5 89,5 Kungälvs Energi AB -36,0-84,2-88,6-91,3-67,2 BOKAB -8,3-9,3-9,3-9,3-0,6 Total 178,1 135,0 28,2 62,2 87,7 Ränteutveckling, procent 2010-04-30 2009-12-31 2009-04-30 2008-12-31 2007-12-31 Riksbankens reporänta 0,25% 0,25% 0,50% 2,00% 4,00% 5 år statsobligation 2,26% 2,74% 2,45% 2,25% 4,05% 13

EKONOMISK ANALYS PROGNOS Kommunchefens och chefsekonomens helhetsbedömning av prognosen för helåret 2010 Vår erfarenhet i Kungälvs kommun är att när delarna i årets första tertialprognos summeras så ger summeringen en alltför negativ bild. Förutom det vi kan överblicka så summerar vi också osäkerhet. Vi gör därför en egen bedömning av helheten. 1. Översikt budget och prognos Budgeterat resultat Tilläggsanslag Prognos skatteintäkter Prognosavvikelser av engångskaraktär Prognosavvikelser Vård och äldreomsorg, långsiktigt åtgärdsprogram Prognos reavinster och exploatering Prognos finansnetto Prognosresultat, bedömning + 75,0 Mkr + 3,6 Mkr + 78,6 Mkr + 30,4 Mkr +109,0 Mkr - 13,0 Mkr - 20,0 Mkr + 7,5 Mkr - 4,4 Mkr +79,1 Mkr 2. Bedömning i jämförelse med summeringen av sektorernas prognoser Verksamhetens budgetavvikelse, bedömning Do vid en summering av sektorprognoser Differens - 33,0 Mkr - 42,9 Mkr 9,9 Mkr Differensen förklaras En prognos är en prognos. Inom förvaltningen fortsätter månatlig uppföljning av ekonomi och verksamhet. Vår erfarenhet är att medvetenheten om det ekonomiska läget och effekten av våra kontinuerliga styråtgärder kommer att leda till att resultatet vid årets slut avviker positivt från prognosen. Bedömningen är en positiv effekt, d v s minskad budgetavvikelse vid årets slut på 15 Mkr. Just nu har vi inte tillräcklig information för att beräkna konsekvenserna av årets löneavtal, men bedömer att budgeten för löneökningar på 15 Mkr inte håller riktigt. Generellt tolkar vi avtalen så att de är något dyrare och något mer framtunga (kostar mer 2010) än vi räknade med i årsplanen. En mycket grov uppskattning är en negativ effekt på ca 5 Mkr. 3. Slutsatser Resultaträkningen visar ett betryggande positivt resultat Det finns för 2010 ingen anledning till kortsiktiga åtgärder. Det som är allvarligt är om verksamhetens totala kostnadsnivå höjs långsiktigt De åtgärder som vidtas bör ha ett långsiktigt, strategiskt fokus! o o o I Årsplanen beskrivs Kungälvs kommuns långsiktiga strategi med tre huvudpunkter: Personalpolitik Lokaleffektivisering Hemmaplanslösningar Det är fortfarande denna strategi som bör gälla! 14

4. Analys av prognosens delar och förslag till långsiktigt åtgärdsprogram Prognosen i årets första tertialrapport är alltså negativ och vi analyserar dess delar för att kunna diskutera förhållningssätt och åtgärder (hela Mkr). a) Prognosavvikelser av engångskaraktär, summa 13 Mkr. Dessa avvikelser styr inte kostnadsutvecklingen in i 2011. Tilläggsanslag Vård och äldreomsorg, hemtjänst, 4 Mkr, är en avvikelse av administrativ karaktär. Snöröjning/vinterväghållning med mera på grund av den svåra vintern, 5 Mkr Försörjningsstöd, 2 Mkr. Konjunkturen har börjat vända men vi kan inte förutspå hur lång tid återhämtningen tar. Kollektivtrafik, 2 Mkr. Just nu ett minskat resande. b) Behov av långsiktigt åtgärdsprogram, summa 20 Mkr Vi bedömer att våra resurser nu måste fokuseras på vård och omsorg. Vi ser ökad vårdtyngd i våra boenden, volymökning i hemtjänsten, bostadsanpassningsbidrag och liknande. Vintern 2009/2010 har krävt stora resurser. Våra boenden har drabbats av vinterkräksjuka, precis som sjukvården, men det som skiljer tertialprognosen från februariprognosen är den volymökning och den vårdtyngd vi ser inom äldreomsorgen. Analys/fördjupningsarbete påbörjades under april. Det har hittills främst berört hemtjänsten, men måste nu vidgas till att gälla hela äldreomsorgen. Prognosunderlag Utfallet för 2010 bedöms till ett positivt resultat om 79,1 Mkr för kommunen, en avvikelse mot budget på 0,5 Mkr. Kommunens nettokostnad beräknas för hela året till 1 726,9 Mkr mot 1 640,5 Mkr 2009. Nettokostnadsökningen mellan åren är således 86,4 Mkr eller 5,3 %. Nettokostnadsökningen mellan utfallen i boksluten 2009/2008 landade på 40,6 Mkr eller 2,5 %. Resultatutveckling (mkr) 100 50 0-50 -100-150 43,7 79,1 39,0-9,8 11,9 22,4 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010-104,1 Prognos för nettokostnader i verksamheten Avvikelser mot budget på verksamhetsnivå 2008-2010, belopp mkr År Budget Tertial 1 Tertial 2 Bokslut Utfall helår 2008 1 632,7 5,9 0,6 32,8 1 599,9 2009 1 667,9-33,6-7,0 27,3 1 640,6 2010 1 701,4-25,5 1 726,9 15

Resultatprognos 2010 (12 månader) Prognos Budget Bokslut Bokslut Belopp i Mkr 2010 2010 2009 2008 Verksamhetens intäkter 462,0 450,9 451,7 444,7 Personalkostnader -1 353,6-1332,0-1 281,1-1 271,7 Övriga verksamhetskostnader -753,4-738,3-730,1-697,6 Verksamhetens kostnader -2 106,9-2 070,3-2 011,2-1 969,3 Avskrivningar -82,0-82,0-81,0-75,4 Verksamhetens nettokostnad -1 726,9-1 701,4-1 640,5-1 599,9 Skatteintäkter 1 647,1 1 617,4 1 609,5 1 566,1 Generella statsbidrag och utjämning 174,3 173,6 106,4 114,4 Finansiella intäkter 14,7 17,9 15,4 25,7 Finansiella kostnader -30,1-28,9-68,4-62,5 Förändring av eget kapital 79,1 78,6 22,4 43,7 Prognos budgetavvikelse driftredovisning 2010 Prognos Budget Belopp i Mkr 2010 2010 Kommunfullmäktige & kommunstyrelsen 0,0 15,0 Kommunchef 8,0 34,9 Kultur och samhällsservice 0,0 32,2 Ekonomisektionen 0,0 11,7 Personalsektionen 0,0 18,7 Kommunledningssektorn 0,4 16,8 Skola -16,7 853,6 Arbetsliv och stöd -8,7 299,1 Kultur och fritid 0,0 0,0 Vård och omsorg -24,0 308,5 Samhällsbyggnad -7,9 111,9 FM Service -3,8 59,8 KC och EC bedömning 9,9 0,0 Summa -42,8 1 762,0 Finansiering 9,9-60,6 Exploatering 2,5 0,0 Reavinst 5,0 0,0 Total avvikelse mot budget -25,5 1 701,4 Förvaltningen i Kungälvs kommun visar en negativ avvikelse mot budget på 25,5 Mkr. I tabellen ovan kan man utläsa varje sektors prognos för 2010. Under Kommunchef visas ett överskott på 8 Mkr. Överskottet avser den sänkning av arbetsgivaravgifter som gjordes efter beslut om budget 2010. 16

Årsprognosen för sektor Skola uppgår till -16,7 Mkr vilket motsvarar 1,9 % av kommunbidraget. I dessa siffror finns en något högre verksamhetsvolym än budgeterat. Grundskolan/förskola visar underskott på -3,1 Mkr. Antal elever i de lägre årskurserna ökar medan elever i årskurs 7-9 minskar. Högstadieskolorna får 100 färre elever till hösten. Arbetsliv och stöd redovisar ett prognostiserat underskott på 8,7 Mkr. I ramen för 2011 lades ett sparbeting på 5 Mkr avseende köpta platser inom IFO. Detta beräknas inte hålla då kostnaderna i början av året inom Barn och Ungdom varit mycket högre p.g.a. av många kostnadsintensiva placeringar av familjer med små barn. Inom försörjningsstöd har antalet biståndsärenden ökat, vilket gör att budget inte kan hållas, trots stora insatser. ALS ser också ökade kostnader inom Funktionshinder under de första fyra månaderna, då nya brukare tillkommit. Vård och äldreomsorgs nettoram var vid årets början 312,4 Mkr. Tilläggsanslag från förra året för hemtjänst/kundval på -3,9 Mkr har tillkommit och minskat ramen till 308,5 Mkr, vilket innebär en sänkning jämfört med 2009. Prognosen för 2010 är ett underskott 24 Mkr. Den största avvikelsen mot budget ligger inom äldreomsorgens delar för egna boenden och hemtjänst. Inom hemtjänsten ser man en volymökning vilket gör att hemtjänsttimmarna ökat med raketfart sedan 2009. Inriktningen i samhället är att fler bor kvar hemma i allt högre åldrar och allt större hjälpbehov. Vårdtiderna på sjukhus är betydligt kortare än längre tillbaka i tiden, vilket medför att mer kvalificerade insatser utförs inom kommunen. Detta innebär en förskjutning av kostnaderna till kommunen. Samhällsbyggnadssektorns prognostiserade underskott på 7, 9 Mkr beror i stora drag på ökade kostnader för vintervägghållning, energi och kollektivtrafik. Inom kollektivtrafiken avser avvikelsen minskade biljettintäkter. FM visar för helåret en prognos på -5,4 Mkr, som även här kan förklaras av ökade elpriser och kostnader för snöröjning. Prognosen för finansiering visar i dagsläget ett överkott på 9,9 Mkr. Under detta block redovisas delar av vår pensionsskuld (räntekostnaderna går mot finansnettot), kapitaltjänstkostnader och kommunövergripande poster så som förändringen av semesterlöneskulden. På samma sätt som 2009, tar vi 2010 ut ett högre PO-påslag på löner än vad SKL rekommenderar. Dels betalar vi en lägre arbetsgivaravgift för arbetstagare under 25 år och över 65 år och dels täcker vi kostnader för friskvårdsarbete och andra personalrelaterade insatser på detta sätt. Genom att kostnaderna understiger det interna påslaget visar vi ett relativt stort överskott inom de kommunövergripande posterna. Det kan inte hänföras till någon specifik sektor utan vi har valt att redovisa dessa avvikelser på en övergripande nivå. På motsvarande sätt redovisas även pensionskostnader, förändringar av semesterlöneskulden och ytterligare några mindre poster. Vår redovisning av pensionsskulden gör i år att kostnaderna för pensionerna sjunker. I redovisningen bokas förändringen av vår pensionsskuld upp varje år som en kostnad. I och med att man för 2010 har sänkt prisbasbeloppet, gör detta att basbeloppsuppräkningen av pensionsskulden blir negativ, och på det sättet minskar skulden. Detta påverkar vår redovisning. Den största delen av förändringen ligger i ansvarsförbindelsen, som vi sedan 2006 har tagit in i sin helhet i redovisningen. Detta är bra att ha med sig om man jämför Kungälvs kommuns resultat mot andra kommuner. Prognosen som används är den prognos vi beställde från KPA i samband med årsbokslutet 2009. Vi har i dagsläget ingen information om ytterligare större poster som skulle påverka finansieringen. Prognosen för reavinster är 5 Mkr för 2010. Gällande exploatering är bedömningen ett resultat på 2,5 Mkr för helåret. 17

Skatteprognosen ser bättre ut nu än för 2009. I och med lågkonjunkturen har vi för 2010 fått ett extra konjunkturstöd på 39,6 Mkr vilket medför en förbättring av prognosen. Ser man förändringen i % är vi nära nog uppe på samma nivå som för 2008. I tabellen nedan har skatteintäkterna ökat med 6,6 % mellan åren 2007-2008 till att drastiskt minska mellan 2008-2009. 2009-2010 ser vi en vändning som till stor del kan förklaras av ovan nämnda konjunkturstöd. Förändring i skatteutfallet 2008-2010, % År Utfall Förändring Mkr % 2008 1 680,4 104,1 6,6 2009 1 715,9 35,5 2,1 2010 1 821,4 105,5 6,1 Ser man på prognosen för innevarande år i Mkr, visar det senaste cirkuläret från SKL 10:24 på en positiv avvikelse mot budget på 30, 4 Mkr. I den förra prognosen som presenterades i februari var avvikelsen 31,8 Mkr, d v s en liten försämring. Avvikelsen mot budget ligger i att man har justerat slutavräkningen för både 2009 och 2010 jämfört med budget. Förändring i skatteutfall 2008-2010, Mkr År Budget Tertial 1 Tertial 2 Bokslut Utfall helår 2008 1 702,4-16,4-15,2-22,0 1 680,4 2009 1 739,6-40,7-20,0-23,7 1 715,9 2010 1 791,0 30,4 Finansnettots prognos för 2010 beräknas hamna på en avvikelse mot budget på -4,4 Mkr. Kungälvs kommuns finansiella kostnader består till största delen av räntekostnader på våra lån samt räntan på kommunens pensionsskuld. Intäkterna består främst utav ränteintäkter från Kungälv Energi AB, då kommunen vidareutlånar medel till bolaget. Det rådande låga ränteläget gör att vi både har lägre kostnader för våra lån, men även lägre intäkter för kommunens placeringar. I bedömningen för helåret ligger avvikelsen i de finansiella kostnaderna, där vi redovisar kommunens lånekostnader och räntekostnaderna på vår pensionsskuld. Främsta anledningen är räntan på pensionsskulden där KPA från 2010 har förändrat sättet hur man skall redovisa de finansiella kostnaderna. Detta hade vi inte med i budgetarbetet för 2010. Det finns ett samspel mellan finansnettot och finansiering, vilket innebär att prognosen för finansiering är förbättrad med motsvarande, då resterande pensionskostnader redovisas där. 18

Detaljspec driftredovisning 2010 2000 12 månader (Mkr) 12 månader (Mkr) Prognos Budget Avvikelse Utfall Budget Avvikelse Belopp i Mkr 2010 2010 2010 2010-04-30 2010-04-30 2010-04-30 Kommunfullmäktige & kommunstyrelsen 15,0 15,0 0,0 4,9 5,0 0,1 Kommunchef 26,9 34,9 8,0 3,7 11,6 7,9 Kultur och samhällsservice 32,2 32,2 0,0 10,7 10,7 0,0 Ekonomisektionen 11,7 11,7 0,0 3,8 3,9 0,1 Personalsektionen 18,7 18,7 0,0 5,8 6,2 0,4 Kommunledningssektorn 16,4 16,8 0,4 3,5 5,7 2,2 Skola - Centralt 146,3 134,9-11,3 64,2 61,5-2,7 - Gemensamma verksamheter 37,3 36,7-0,6 12,6 12,2-0,3 - Förskola 190,9 190,1-0,8 60,7 63,4 2,6 - Grundskola 296,4 293,3-3,1 93,8 97,8 4,0 - Gymnasiet & vuxenutbildning 199,3 198,5-0,8 49,7 49,6-0,1 Summa Skola 870,2 853,6-16,7 281,0 284,5 3,5 Arbetsliv och stöd -Sektorgemensamt 9,6 9,2-0,4 3,9 3,1-0,8 -Socialpsykiatrin 21,8 21,8 0,0 6,5 7,3 0,7 -Individ- och familjeomsorg 80,9 76,1-4,8 27,0 25,4-1,7 -Arbetslivscentrum 49,1 48,6-0,5 13,9 16,2 2,2 -Funktionshinderverksamheten 120,0 119,0-1,0 36,2 37,7 1,5 -Försörjningsstöd 26,5 24,5-2,0 9,1 8,2-1,0 Summa Arbetsliv och stöd 307,8 299,1-8,7 96,7 97,7 1,0 Vård och omsorg -Sektorgemensamt 6,2 11,6 5,4 1,4 3,9 2,5 -Äldreomsorg 285,8 260,1-25,7 88,5 77,2-11,3 -Hemsjukvård 40,5 36,8-3,7 13,2 11,9-1,4 Summa Vård och omsorg 332,5 308,5-24,0 103,1 92,9-10,2 Samhällsbyggnad 119,8 111,9-7,9 37,0 37,3 0,3 FM Service 63,6 59,8-3,8 27,5 22,1-5,4 KC och EC bedömning -9,9 0,0 9,9 0,0 0,0 0,0 Finansiering -70,5-60,6 9,9 10,1-20,2-30,3 Exploatering -2,5 0,0 2,5 0,0 0,0 0,0 Reavinst -5,0 0,0 5,0 0,0 0,0 0,0 SUMMA NETTOKOSTNAD 1 726,9 1 701,4-25,5 587,9 557,5-30,4 PROJEKT Delvis externt finansierade projekt T1 2010 Kommunstyrelsen har fattat beslut om att en sammanställning över beslut om deltagande i projekt med externa finansiärer skall presenteras vid tertial och bokslutsrapporteringar. En inventering har genomförts av de drift- och investeringsprojekt som stöds av externa finansiärer. Av inventeringen framkommer att de externa finansiärerna i huvudsak är statliga myndigheter, men bidrag kommer även från Västra Götalandsregionen, Göteborgs Universitet, EU osv. 59 projekt är identifierade med beviljade medel upp till 18.850 mkr. Kommunstyrelsen, tillsammans med KF:s beredningar, förbereder prioritering av projektinriktningar för EU-bidragsansökningar. Dessa skall sorteras och prioriteras in i budgetprocessen. På sikt förväntas delen EU-bidrag öka andelen externtfinansierade projekt. 19

Resultatmål Av önskade resultatmål har de inventerade projekten kunnat bidra delvis enligt nedan: Öka andelen godkända elever från 94 % till 98% 2010: Åtgärder: Ansökningar och beviljade bidrag från skolverket och Göteborgs universitet för flera mattematikprojekt, och läs/skrivutvecklingsprojekt. Klättra från plats 125 till 50 på Sv. näringslivs ranking över företagsklimat till 2010 och utbyggnad av cykelbana mellan Ytterby och Marstrand: Åtgärd: Leader /Terra et Mare, har beviljat Kungälvs kommun EU-bidrag för 2010 om 530 tusen kr för projekt cykla från fästning till fästning. Projektet är ett pilot-/förstudieprojekt som skall undersöka potentialen samt identifiera förutsättningar för utvecklingen av cykelturismen inom Kungälvs kommun. Projektet genomförs som ett samarbetsprojekt mellan företagare, föreningar och kommunen. Uppstart Bohusporten, Beviljade bidrag från Västra Götalandsregionen och EU-bidrag inom Intereg IVA KASK. Projektet pågår. Ungdomar känner sig trygga, har framtidstro och slipper mobbing i sin vardag: Förberedelser av EU-ansökningar pågår. Kommunstyrelsens sociala utskott har beslutat att kommunen skall ansöka om EU-bidrag för projekt mot hedersrelaterat våld. Ansökan har dock blivit fördröjd och förväntas inte översändas före 2011. Genomförandet av projektet förväntas medföra minskade samhällskostnader och en tryggare och attitydförbättrande vardag för alla. Folkhälsoarbetet tillsammans med Rädda Barnen har bidragit med insatser för att få ungdomar att förstår kulturella skillnader och betydelsen av hedern i familjer från invandrande familjer. Nästa steg för att utveckla arbetet med extern finansiering West Swedens EUprojektanalys (WEPA) har startat och beredningarna tillsammans med kommunstyrelsen har tagit fram 29 projektinriktningar som möjliga EU-projekt. Dessa har i sin tur prioriterats ner till 15 st. Förvaltningen tillsammans med kommunstyrelsen och KF:s presidieberedningar kommer nu att bearbeta förslagen och utifrån budget och styrkedja återkomma med förslag på prioriteringsordning för respektive projektinriktning. Projektinriktningarna berör följande policyområden inom EU: - Utbildning ungdom - Verksamhetsutveckling/kompetensutveckling - Social inkludering och lika behandling - Miljö- och energi - Sysselsättning - Omsorg och hälsa - Demokrati - Kultur och turism Slutgiltigt prioriteringsbeslut beräknas tas av kommunfullmäktige december 2010. 20