Miljökonsekvensbeskrivning Uppförande av vindkraftsanläggning vid Tåhult i Ulricehamns och Mullsjö kommuner

Miljökonsekvensbeskrivning Uppförande av vindkraftsanläggning vid Tåhult i Ulricehamns och Mullsjö kommuner

miljökonsekvensbeskrivning Uppförande av vindkraftsanläggning vid Tåhult i Ulricehamns och Mullsjö kommuner. Upprättad av Ecocom AB i mars 2013 på uppdrag av O2 Vindkompaniet Författare Layout Omslagsfoto Emelie Nilsson Alexander Eriksson Ecocom AB Marcus Arnesson Firma Ecocom AB Adress Stortorget 38 392 31 Kalmar Växel 0761 75 03 00 E-post info@ecocom.se Webb www.ecocom.se

Förord O2 Vindkompaniet planerar en vindkraftsanläggning vid Tåhult med upp till sex vindkraftverk. Den planerade vindkraftsanläggningen är belägen inom Ulricehamns och Mullsjö kommuner, i Västra Götalands län och Jönköpings län. Föreliggande dokument utgör en miljökonsekvensbeskrivning för uppförande och drift av denna vindkraftsanläggning. Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver projektets planerade utformning, omfattning, tilllämpade skyddsåtgärder och uppskattade miljökonsekvenser. En vindkraftsetablering av den aktuella storleken kräver tillstånd och ett samråd med en större krets i enlighet med miljöbalken (miljöbalken 2012). Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att ge allmänhet och myndigheter möjlighet att delta i tillståndsprocessen, att integrera miljöhänsyn i projektet samt att beskrivningen ska utgöra ett bedömningsunderlag för myndighetens beslut om tillstånd. 4

Innehåll och bilageförteckning Förord... 4 Administrativa uppgifter... 8 Icke-teknisk sammanfattning... 9 Projektområdets läge och användning 9 Ekonomiska förutsättningar 9 Vindkraftsanläggningens utformning 9 Genomförda utredningar 10 Miljökonsekvenser 10 Påverkan på miljökvalitetsmål 11 1 Inledning... 12 1.1 Verksamhetsutövare 12 1.2 Konsulter 12 2 Bakgrund och beskrivning... 13 2.1 Lokalisering och omfattning 13 2.2 Motiv till utbyggnad av vindkraft 13 2.3 Val av lokalisering 14 2.4 Alternativutredning 15 3 Miljöbedömning... 19 3.1 Tillståndsprocess 19 3.2 Samråd vid Tåhult 19 4 Beskrivning av verksamheten... 21 4.1 Omfattning 21 4.2 Utformning 21 4.3 Byggnation 24 4.4 Avfall och kemikalier 31 4.5 Säkerhet 31 4.6 Drift och underhåll 34 4.7 Avveckling 34 4.8 Etableringens ekonomiska förutsättningar 36 5 Kommunal planering... 37 5.1 Detaljplaner och översiktsplaner 37 5.2 Vindkraftspolicy och vindkraftsplan 37 5

6 Miljökonsekvenser... 40 6.1 Centrala begrepp 40 6.2 Begränsningar i utredningar 40 6.3 Bedömning av miljökonsekvenser 41 6.4 Markanvändning 43 6.5 Boendemiljö 45 6.6 Landskapsbild 53 6.7 Geologi 55 6.8 Hydrologi 56 6.9 Markbundna naturvärden 58 6.10 Fågelfauna 64 6.11 Fladdermöss 68 6.12 Övrig fauna 70 6.13 Friluftsliv 72 6.14 Kulturmiljö 74 6.15 Infrastruktur 77 6.16 Luft och klimat 78 7 Sammantagna miljökonsekvenser... 79 8 Uppfyllelse av miljökvalitetsmål... 81 8.1 Begränsad klimatpåverkan 81 8.2 Frisk luft 81 8.3 Bara naturlig försurning 81 8.4 Giftfri miljö 81 8.5 Skyddande ozonskikt 81 8.6 Säker strålmiljö 82 8. 7 Ingen övergödning 82 8.8 Levande sjöar och vattendrag 82 8.9 Grundvatten av god kvalitet 82 8.10 Hav i balans samt en levande skärgård 82 8.11 Myllrande våtmarker 82 8.12 Levande skogar 83 8.13 Ett rikt odlingslandskap 83 8.14 God bebyggd miljö 83 8.15 Ett rikt växt- och djurliv 84 9 Skyddsåtgärder och uppföljning... 85 10 Litteratur... 88 6

11 Bilagor... 91 Bilaga A. Fotomontage Bilaga B. Samrådsredogörelse Bilaga C. Yttrande angående vindkraftsplan Bilaga D. Intressekartor Bilaga E. Rapporter från förstudier och inventeringar av natur- och kulturvärden E1 Förstudier för naturvärden, hydrologi, arkeologi, fågel, fladdermöss. E2 Inventering av kungsörn E3 Inventering av rovfåglar, spelplatser för orre och tjäder samt inventering av vadarfåglar E4 Inventering av fladdermöss E5 Inventering av naturvärden och hydrologi Bilaga F. Ljudberäkning Bilaga G. Siktanalys Bilaga H. Landskapsanalys 7

Administrativa uppgifter Projektnamn: Vindkraftsanläggning Tåhult Tillståndssökare: O2 Vindkompaniet.(Orgnr: 556675-7497) Postadress: Box 32 386 21 Färjestaden Telefonnummer 08 559 310 00 Kontaktperson Karl-Johan Hellblom Telenr 072-219 04 59 E-post: karl-johan.hellblom@o2.se Kommun: Län: Anläggning: Ulricehamns kommun, Mullsjö kommun Västra Götalands län, Jönköpings län Nyetablering Platsnummer: Nyetablering Prövningskod: 40.90 (två eller fler vindkraftverk med höjd över 150 meter) Tillståndsgivande myndighet: Konsulter: Länsstyrelsen i Västra Götalands län MKB och naturinventeringar. Ecocom AB Förstudie: kultur- och fornlämningsbild. KNATON AB. Landskapsanalys. Sweco AB. Fotomontage och skiktanalys. Falovind. 8

Icke-teknisk sammanfattning Projektet omfattar upp till sex vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 190 m. För en vindkraftsetablering av den aktuella storleken krävs tillstånd enligt miljöbalkens 9 kapitel. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning ingår som en del i ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. O2 Vindkompaniet höll den 12 och 13 december 2012 samrådsmöten för myndigheter, allmänhet och särskilt berörda. Mötet gav en orientering i etableringsplanerna och möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter på det planerade projektet. Samrådsperioden varade en månad från och med samrådsmötet d v s från 12 december till 14 januari. Synpunkter som framkom under samrådet har arbetats in i miljökonsekvensbeskrivningen. Projektområdets läge och användning Projektområdet vid Tåhult domineras av ett centralt beläget våtmarksområde vilket avvattnas via några bäckar/diken i nordlig riktning. Runt omkring våtmarkerna består terrängen i huvudsak av produktionsskog i vilken ett aktivt skogsbruk bedrivs. Vid sidan av skogsbruk används området också sporadiskt för bär- och svampplockning, jakt, skidåkning, strövande och vandring. Projektområdet och dess omgivningar är glest befolkade med spridd bebyggelse och mindre byar. Närmaste tättbebyggda områden finns i Mullsjö och Ulricehamn, 8 km respektive 18 km från projektområdet. Gårdar, fritidshus, bostadshus, en skidanläggning och ett sågverk förekommer i närområdet till den planerade vindkraftsanläggningen. Tåhult är lämpligt för vindkraftsproduktion bland annat genom att området har en hög medelvind och är ett utpekat riksintresse för vindbruk i Ulricehamns kommun. Etableringen innebär också förhållandevis små konflikter med motstående intressen. Alternativa lokaliseringar har studerats i närområdet och Tåhult har i jämförelse med dessa framstått som det mest lämpliga etableringsområdet för vindkraft. Ekonomiska förutsättningar För att utreda produktionsförutsättningarna i området har inledande vindmätningar utförts i området sedan mars 2012. Dessa vindmätningar har bekräftat att vindförhållandena i området är goda; 7,4 m/s på 120 m höjd. I närområdet finns också goda möjligheter till elanslutning. Nätägaren i området, Vattenfall Eldistribution AB, har för avsikt att ansluta vindkraftsanläggningen. Elproduktionen från den planerade anläggningen uppskattas till ca 60 GWh per år, beräknat på en anläggning med sex vindkraftverk med en effekt om 2,4 MW per turbin och med maxinalt 190 m totalhöjd. Detta motsvarar en årsförbrukning av hushållsel för ca 13 000 hushåll. Under förutsättning att den planerade anläggningen kan realiseras finns goda möjligheter att nå en låg produktionskostnad för producerad el. Minskade luftföroreningar beräknas vid jämförelsen med motsvarande el som produceras av kolkondenskraftverk: En minskning som omfattar en minskning av 48 400 ton/år koldioxid, 72 ton/år svaveldioxid, 60 ton/år kväveoxider och utsläpp av sot samt slagg och flygaska minskar. Vindkraftsanläggningens utformning O2 Vindkompaniet identifierade tidigt att ett intakt bevarande av områdets hydrologi var av stor betydelse och vindkraftverken har därför placerats utanför det centralt belägna våtmarksområdet. Etablering i värdefulla natur- och kulturmiljöer har också helt undvikits. 9

För projektområdet vid Tåhult har sex positioner för placering av vindkraftverk tagits fram. Varje enskild position har en anpassad flyttmån om maximalt 50 m. Vindkraftverkens exakta och slutliga placeringar fastställs i den slutliga detaljprojekteringen i samråd med tillsynsmyndigheten. Varje vindkraftverk levereras i delar som kräver ca 15 lastbilstransporter. Transport av vindkraftverken sker på specialbyggda trailers. När tillstånd erhållits kommer geotekniska undersökningar att utvisa vilken typ av fundament som är mest lämpad för de rådande förhållandena på platsen. Befintliga skogsbilvägar i området kommer att användas i största möjliga mån, men ca 4 km ny väg beräknas behöva anläggas. En vägbredd om minst 5,5 m krävs med erforderlig breddning för kurvor och mötesplatser, vilket innebär att breddning och justering av befintliga vägar är nödvändig. Den totala arealen avverkade ytor beräknas bli ca 12 ha. Den slutliga totala andelen hårdgjord och grusad yta beräknas uppgå till drygt 4,5 ha. Inom vindkraftsanläggningen kommer vindkraftverken i huvudsak att kopplas samman med markförlagd elkabel. Kablarna förläggs i ledningsschakt och kommer så långt som det är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt att följa vägarna i området. Vattenfall Eldistribution AB äger regionnätet inom området och har angivit ett förslag till anslutningspunkt för projektet i en ny transformatorstation som ska etableras vid Furusjön utanför Mullsjö. I utformningen av vindkraftsanläggningen har också hänsyn tagits till ett flertal säkerhetsaspekter, bland annat: nedisning, blixtnedslag, elektromagnetiska fält, skydd mot olyckor och behov av hinderbelysning. Kortaste avstånd från bostadshus till vindkraftverk är med nuvarande planering 690 m. Genomförda utredningar O2 Vindkompaniet har genomfört följande utredningar i syfte att belysa och minimera projektets miljökonsekvenser: Siktanalys Landskapsanalys (inklusive *kumulativa effekter) Fotomontage (inklusive *kumulativa effekter) Ljudberäkning (inklusive *kumulativa effekter) Skuggberäkning (inklusive *kumulativa effekter) Förstudier av naturvärden, kulturmiljö, hydrologi, fågel och fladdermöss Inventering naturvärden/hydrologi, fågel (örn, rovfågel, lom, skogshöns, vadare) och fladdermöss Särskild analys av VMI-objekt Ytterligare planerade undersökningar: Geoteknisk undersökning Arkeologisk utredning Kompletterande inventering av markbundna naturvärden * Kumulativa effekter är sammanlagd påverkan som uppstår från flera närliggande vindkraftsanläggningar. Miljökonsekvenser De utredningar som genomförts pekar i riktning mot att vindkraftsanläggningen vid Tåhult kommer att få begränsade miljökonsekvenser. Ett flertal skyddsåtgärder har inarbetats i vindkraftsprojektet för att minimera konsekvenserna av vindkraftsetableringen. De miljökonsekvenser som kvarstår efter genomförande av skyddsåtgärder redovisas kortfattat nedan. För miljöaspekterna markanvändning, luft och klimat bedöms konsekvenserna bli positiva, då marken utnyttjas bättre än idag och vindkraft innebär mindre luftföroreningar jämfört med annan elproduktion. Anläggningen bedöms få små negativa effekter för landskapsbild, geologi och hydrologiska förhållanden. Hydrologisk påverkan begränsas genom att vindkraftverk endast anläggs utanför våtmarksområdet och genom att ett generellt skyddsavstånd om 30 m tillämpas till våtmarker och vattendrag. Vindkraftverken kommer delvis att vara synliga från 10

öppna landskapsrum, men förblir dolda från de flesta platser p g a topografi och vegetation. Anläggningen bedöms vidare få små negativa konsekvenser för boendemiljö, markbundna naturvärden, fåglar, fladdermöss och friluftsliv. Två orrspelsplatser har identifierats. För att begränsa miljöpåverkan för arten används ett skyddsavstånd om 500 m. I övrigt beror den låga påverkan på att riktlinjen för ljud och skuggor i huvudsak avses att följas, att området inte är känsligt ur landskapsbildsynpunkt och att skogen och den kuperade terrängen skymmer stora delar av vindkraftverken och anläggningen från relevanta siktpunkter. Anläggningen bedöms inte få några negativa konsekvenser för befintlig infrastruktur. Påverkan på miljökvalitetsmål Vindkraftsanläggningen vid Tåhult har relativt begränsad effekt på de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Anläggningen ger sitt största positiva bidrag till miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Projektet medför även positiva effekter på miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning och i viss mån Levande skogar. De miljökvalitetsmål som skulle riskera att påverkas negativt är framför allt Myllrande våtmarker och God bebyggd miljö. Eftersom skyddsåtgärder iakttagits och planeras att genomföras bedöms dock påverkan på båda dessa mål bli låg. Figur 1. Lokalisering av Tåhults vindkraftsanläggning 11

1 Inledning 1.1 Verksamhetsutövare O2 Vindkompaniet AB bildades 1991 och ingår sedan 2005 i O2-koncernen. O2 har som affärsidé att utveckla, bygga, sälja och förvalta vindkraftsanläggningar. Gruppen har ett 50-tal anställda med kontor i Färjestaden, Stockholm, Mora, Östersund och Kiruna. O2 Vindkompaniet har sedan starten 1991 varit ledande i Sverige och står bakom fler än 500 vindkraftverk med totalt ca 900 MW installerad effekt. O2 vindkompaniet benämns fortsättningsvis O2. O2-koncernen arbetar aktivt med att minimera negativ påverkan på miljön i den egna verksamheten genom att arbeta i enlighet med den globala miljöstandarden ISO 14001. O2 arbetar utifrån tre övergripande miljökvalitetsmål: Öka mängden förnybar el i det nordiska elsystemet, vilket uppnås genom utveckling av vindkraftsprojekt och uppförande av vindkraftverk. Begränsa intrång i naturen så långt det är möjligt. Detta uppnås genom att tidigt kartlägga förekommande skyddsvärden och genom att säkerställa att största möjliga hänsyn tas under projektets alla skeden. Påverka leverantörer att leverera miljömässigt säkra produkter och material. Detta uppnås genom att O2 ställer krav på och för en aktiv dialog med underleverantörer för att ständigt förbättra dessas miljöprestanda. O2s miljöstrategi är att genomföra utvärderingar och ständiga förbättringar av egna projekt. Dessa erfarenheter används sedan för kommande projekt eller för att belysa problem som kan gälla för hela branschen. På så sätt bidrar O2 inte bara till att ställa om mot förnybara energikällor, utan även till att branschen som helhet blir en förebild i miljömedvetenhet. O2 ansvarar för det tekniska underlaget i samrådsunderlaget (kapitel 4). 1.2 Konsulter Ecocom AB har ansvarat för framtagande av miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsanläggning Tåhult, vilket även inkluderar samrådsunderlag och samtliga naturinventeringar. Ecocom är ett konsultföretag inom natur- och miljösektorn som erbjuder innovativa lösningar för hållbar exploatering. Ecocom har stor erfarenhet av natur- och kulturutredningar i samband med vindkraftsanläggningar. Sweco AB har tagit fram en landskapsanalys för vindkraftsanläggningen vid Tåhult. Knaton AB har upprättat en förstudie för kulturoch fornlämningsbilden vid Tåhult. FaloVind har utfört siktanalys och fotomontage. 12

2 Bakgrund och beskrivning Detta kapitel ger en bild av vindkraftsprojektets lokalisering och omfattning. I följande avsnitt ges även en bakgrund till behovet av vindkraft och vilka urvalskriterier som varit gällande vid lokalisering av vindkraftsanläggningen. Vidare presenteras en alternativutredning som inkluderar ett nollalternativ, alternativa lokaliseringar samt en alternativ utformning av vindkraftsanläggningen. 2.1 Lokalisering och omfattning Projektområdet vid Tåhult är beläget mellan Mullsjö och Ulricehamn på ett avstånd om 8 respektive 18 km från nämnda tätorter. Projektområdet omfattar delar av både Ulricehamns och Mullsjö kommuner, i Västra Götalands län respektive Jönköpings län (figur 1). Omkring 10 km söder om projektområdet löper riksväg 40 och riksväg 185 sträcker sig cirka 6 km väster om området. Projektområdet är högt beläget, 260-390 möh, men terrängen inom området är till stora delar flack med några markerade höjder. Centralt finns myrkomplexet Hästmossen. Inom den övriga delen av projektområdet bedrivs aktivt skogsbruk. Projektområdet vid Tåhult rymmer upp till sex vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 190 m. I området har sex positioner med maximalt 50 m flyttmån tagits fram. Vid planeringen av anläggningen har hänsyn tagits till rekommenderade riktlinjer avseende bl a ljud och skugga vid närliggande bostadshus, förekommande intressen (exempelvis natur- och kulturvärden), säkerhetsavstånd till vägar/ kraftledningar samt synpunkter som förekommit under samrådet. Invid varje vindkraftverk kommer det att krävas en grusad yta för uppställning av kran och hjälpkran vilka behövs i samband med montering och större underhållsarbeten under vindkraftverkens drift. Befintliga skogsbilvägar i området kommer att användas i största möjliga mån, men även en nybyggnation av vägar kommer att vara nödvändig inom projektområdet och ca 4 km ny väg beräknas att anläggas. Om naturliga, öppna ytor för lagring och omlastning av byggmaterial saknas, kan även en s.k. omlastningsyta behöva iordningsställas inom projektområdet. En vindkraftsanläggning med sex vindkraftverk enligt ovan, kommer att innebära total andel avverkade ytor om ca 12 ha. Efter det att anläggningsarbetena har avslutats lämnas (förutom kranytor, vägar och diken) dock övriga ytor för återväxt. Den totala andelen hårdgjord och grusad yta beräknas uppgå till drygt 4,5 ha. 2.2 Motiv till utbyggnad av vindkraft För att minska utsläpp av växthusgaser i enlighet med internationella åtaganden och nationella miljökvalitetsmål, planeras en successiv övergång till förnybara energikällor (Naturvårdsverket, 2012; Proposition, 2009/10). Vindkraften är en förnybar energikälla och en storskalig utbyggnad av vindkraften ligger därmed i linje med det svenska miljöarbetet. Riksdagen har satt upp en planeringsram om att det ska skapas förutsättningar för en utbyggnad av vindkraften motsvarande 30 TWh år 2020, varav 20 TWh från landbaserad vindkraft (Proposition, 2008). Detta innebär att dagens 2400 vindkraftverk, med en samlad produktion om 7 TWh, behöver utökas med ytterligare 23 TWh inom de närmaste sju åren (Svensk Vindenergi, 2013a). För detta ändamål har riksintressen för vindbruk pekats ut på nationell nivå. Cirka 2/3 av projektområdet vid Tåhult de västra delarna inom Ulricehamns kommun omfattas av ett riksintresse för vindbruk (figur 33). Riksintresset för vindbruk har pekats ut med utgångspunkt från Energimyndighetens kriterier, Länsstyrelsens regionala priorteringar samt utifrån synpunkter från kommuner (Mullsjö kommun 2008). 13

På kommunal nivå, i vindkraftspolicyer för både Ulricehamns och Mullsjö kommuner, framhålls utbyggnad av vindkraft som ett viktigt steg för att minska användningen av fossila bränslen. Något som talar för en etablering vid Tåhult är att projektområdet inte är beläget inom något av de utpekade restriktiva områdena enligt respektive vindkraftspolicy (Mullsjö kommun 2008, Ulricehamn kommun, 2009). I Ulricehamns kommun är en vindkraftplan under framtagande. I samrådsversionen för vindkraftsplanen från 2010 utpekas området vid Tåhult som lämpligt för vindkraft. Projektområdet omfattar totalt 1,54 km 2 och med våtmarker undantagna, 0,6 km 2. Denna yta är större än både planförslagets storlekskrav om 0,4 km 2 för en anläggning och ytan för andra utpekade vindkraftsområden i närheten (tabell 1). Även den del av projektområdet som är belägen i Ulricehamns kommun, uppfyller ensamt vindkraftsplanens storlekskrav. 2.3 Val av lokalisering 2.3.1 Urvalsprocess O2 arbetar fortlöpande med att identifiera lämpliga platser för vindkraftsetableringar. En väl utarbetad urvalsprocess har tagits fram där man utifrån miljöbalkens (MB) lokaliseringsprincip 2:6 och hushållningsprincip 2:5 fastställt kriterier och bedömningsgrunder för att identifiera optimala lokaliseringar. För att säkerställa en så hög produktion och lönsamhet som möjligt är goda vindförhållanden en förutsättning. I ett första steg görs ett urval av områden med hjälp av den s k MIUU-modellen (Uppsala Universitet, 2007 uppdaterad 2011). Utgångspunkten är Energimyndighetens kriterium för riksintresseområden för vindbruk, minst 6,5 m/s på 72 m höjd över nollplansförskjutningen, d v s ca 90 m över marken (Energimyndigheten, 2012b). Identifierade områden bedöms därefter med hänsyn till bebyggelse, motstående intressen, planmässiga förhållanden, elnät, marktillgång m m. När tillträde till området försäkrats genom nödvändiga markavtal kontrolleras vindförhållandena genom vindmätningar i området. Vindmätningar påbörjades i området under mars 2012 med en s k sodarutrustning. Med sodar mäts vinden med ljudpulser som skickas ut och tas emot av en enhet som står på marken (Vindtek, 2012). Då vindhastigheten varierar mellan årstiderna måste vindmätningarna pågå under minst ett år för att få fram ett rättvisande medelvärde. I ett senare skede av projektet kommer sodarmätningarna även att verifieras med vindmätningar i mast. 2.3.2 Avgränsning av projektområde Tåhult Avgränsningen av projektområdet vid Tåhult har skett på grundval av följande förutsättningar: Hög medelvind enligt MIUU-modellen, 7,3 m/s på 100 m höjd, vilket har bekräftats genom utförda vindmätningar i området: 7,4 m/s på 120 m höjd. Utpekat riksintresseområde för vindbruk inom Ulricehamns kommun Få konflikter med utpekade kända värdeområden, exempelvis kulturmiljö, natur, friluftsliv Goda möjligheter för elnätsanslutning Tillräckligt stort område för att rymma en vindkraftsanläggning om sex vindkraftverk Låg risk för att riktlinjen för ljud och skuggor ska överskridas i anslutning till bostadshus I karta 2 visas vilka fastigheter som är delaktiga i projektet. 14

Figur 2. Kartan visar de fastigheter som berörs av den planerade etableringen av vindkraft. 2.4 Alternativutredning En alternativutredning omfattar utredning av nollalternativ (miljökonsekvenser om verksamheten inte kommer till stånd), alternativ lokalisering (möjliga placeringar av vindkraftsanläggningen i andra geografiska områden) och en alternativ utformning (annan utformning inom samma geografiska område) (MB 6:7; Naturvårdsverket 2012b). En utredning av alternativ har genomförts i enlighet med miljöbalken. Nollalternativ samt alternativa lokaliseringar och utformningar presenteras i detta avsnitt. 2.4.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att verksamheten inte kommer till stånd, vilket innebär att projektområdet utvecklas på annat sätt under de närmsta 30 åren. Att verksamheten uteblir har sannolikt inte någon större effekt på dagens markanvändning i form av skogsbruk i området. Landskapsbilden kommer att vara oförändrad jämfört med dagens läge om inte andra verksamheter etableras som kommer att prägla landskapsvyn. Ljud och rörliga skuggor från vindkraft i anslutning till anläggningen uteblir. 15

När det gäller naturmiljön är det inte någon stor skillnad beroende på om anläggningen uppförs eller inte eftersom effekterna på populationsnivå för flora och fauna vid en anläggning överlag har bedömts som små. Att en vindkraftsanläggning inte kommer till stånd vid Tåhult innebär att intäkter för markägare och arbetstillfällen uteblir. Detta eftersom en vindkraftsanläggning kan erbjuda arbetstillfällen och bidra till lokal utveckling och en levande landsbygd. Möjligheten att uppfylla lokala miljökvalitetsmål försämras något om vindkraftsanläggningen inte kommer till stånd. Elproduktionen från den planerade anläggningen uppskattas till ca 60 GWh per år, beräknat på en anläggning med sex vindkraftverk med en effekt om 2,4 MW per turbin och med maxinalt 190 m totalhöjd. Detta motsvarar en årsförbrukning av hushållsel för ca 13 000 hushåll. Produktionen från den planerade anläggningen skulle motsvara minskade och årliga utsläppsreduceringar (regionalt och globalt) enligt nedan räknat med s.k. marginalel, vilket innebär att den el som produceras av vindkraftverken ersätter importerad el producerad av kolkondenskraftverk: Utsläpp av koldioxid: 48 400 ton/år (Energimyndigheten, 2008) Utsläpp av svaveldioxid: 72 ton/år (Vattenfall, 2005) Utsläpp av kväveoxider: 60 ton/år (Vattenfall, 2005) Utsläpp av sot samt slagg och flygaska minskar Utsläppen bidrar till klimatförändringar och orsakar även försurning av mark och vatten, korrosion av nytto- och kulturföremål samt omfattande miljökonsekvenser för människor, växter och djur. T ex beräknas ett stort antal arter att utrotas till följd av ett förändrat klimat. Att avstå från en etablering av vindkraft vid Tåhult skulle i ett större perspektiv innebära negativa konsekvenser. 2.4.2 Alternativa lokaliseringar Nedan ges en översikt av alternativa lokaliseringar och kända förutsättningar för dessa platser (tabell 1). De alternativ som lyfts fram är projekt som bedömts vara lämpliga för mindre grupper av vindkraftverk (Bområden) i Ulricehamn kommuns förslag till vindkraftsplan, projekt som är av liknande storlek och som är belägna i närheten av projektområdet Tåhult. För att tydliggöra jämförelsen anges även förutsättningarna för Tåhult. Med undantag för alternativet Väster om Brängen ingår samtliga alternativ i områden som pekats ut som riksintresse för vindbruk (tabell 1). Den största nackdelen med de föreslagna alternativa lokaliseringarna är att endast ett fåtal vindkraftverk är möjliga att anlägga inom dessa områden. Dessutom är MIUU- Tabell 1. Alternativa lokaliseringar och dessas förutsättningar. Lokalisering Väster om Jogen Väster om Brängen Öster om Jogen Tåhult Yta (km²) 0,14 0,21 0,77 1,54 (0,6 exkl. våtmark) Antal vkv (ca 100 m rotor) 2 2 4 6 MIUU (@100 m) m/s 7,55 6,8 6,85 7,3 RI vind (2008) Ja Nej Ja Ja Vindkraftsplan (utställningsversion) Ulricehamns kommun Ja (B-område 13) Ja (B-område 18) Ja (B-område 22.1) Nej (f.d B-område 20) Intressen Nej Sumpskog, fornl Nej VMI klass 1, fornl Kommun Ulricehamn Ulricehamn Ulricehamn Ulricehamn/Mullsjö 16

Figur 3. Översikt över alternativa lokaliseringar i närheten av Tåhult. värdena betydligt lägre vid två av de alternativa lokaliseringarna: Väster om Brängen och Öster om Jogen jämfört med Tåhult, vilket innebär en lägre elproduktion. De alternativa lokaliseringarna är samtliga utpekade i utställningsversionen av vindkraftsplanen trots att endast ett fåtal vindkraftverk är möjliga att etablera. I såväl vindkraftspolicyn som förslaget till vindkraftsplan anges dock att vindkraftverk bör placeras i grupper framför att vara spridda i landskapet. Vid granskning av respektive lokalisering förekommer inte några kända motstående intressen vid Väster om Jogen eller Öster om Jogen. Vid Väster om Brängen förekommer dock två större sumpskogspartier och en fornlämning i den centrala delen av projektområdet. Vid Tåhult finns två historiska lämningar och VMI-objekt av högsta naturvärde. Genom att anpassa etableringen vid Tåhult till bebyggelse, undvika lokaler och områden med höga natur- och kulturvärden samt iaktta ett skyddsavstånd om minst 30 m till närliggande våtmarksområden och 500 m till orrspelsplatser, förväntas inte några negativa konsekvenser för människors hälsa eller miljön att uppstå. Då området därtill uppvisar goda vindförhållanden samt möjligheter att etablera flest antal vind- 17

kraftverk, anses lokaliseringen vid Tåhult ge mesta möjliga produktion och vara den lokalisering som i dagsläget är mest förenlig med miljöbalkens krav om främjande av en hållbar utveckling och god hushållning med områdets vindresurser. 2.4.3 Alternativ utformning En alternativ utformning har behandlats inom ramen för projektets utveckling och framtagande av vindkraftverkens positioner. Antal vindkraftverk har justerats utifrån de resultat som framkommit i samband med utförda inventeringar och utifrån synpunkter vid samrådet. För att undvika negativ påverkan på höga naturvärden och fågelintressen i området har skyddsavstånd iakttagits. Den ursprungligt planerade anläggningen har därför reducerats från tio till sex vindkraftverk och positionerna har anpassats till förekommande motstående intressen i området. Områdets miljöaspekter och hänsyn till bebyggelse tillåter i övrigt inte någon större förändring av anläggningens utformning. Figur 4. Karta över det planerade projektområdet vid Tåhult. Placering av vindkraftverk med en flyttmån om maximalt 50 m samt preliminärt förslag på vägdragning. 18

3 Miljöbedömning SU 3.1 Tillståndsprocess En vindkraftsanläggning av den aktuella storleken, d v s sex vindkraftverk med maximalt 190 m totalhöjd, kräver tillstånd enligt miljöbalkens 9 kapitel (figur 2). Samrådsprocessen följer föreskrifterna i miljöbalkens kap 6. Inför samrådet, med utvidgad krets, utarbetades ett samrådsunderlag. Prövningen av ett vindkraftsärende omfattar både samråd och en tillståndsprövning. Samrådsunderlag utgjorde ett gemensamt underlag för det samråd som genomfördes med allmänhet, myndigheter och särskilt berörda. Under samrådet presenterades den planerade etableringen, och myndigheter och särskilt berörda, t ex närboende, fick möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter. Efter samrådet har O2 gjort en formell ansökan och bilagt både miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och samrådsredogörelse (SR). Ansökan behandlas av miljöprövningsdelegationen (MPD) som remitterar ärendet och begär in eventuella kompletteringar från O2. Ansökan kungörs därefter av miljöprövningsdelegationen och berörda ges därmed möjlighet att yttra sig över den kompletta ansökan och MKB:n. O2 får sedan möjlighet att bemöta eventuella yttranden och miljöprövningsdelegationen fattar därefter ett beslut i ärendet. Tillståndsprocessen redovisas sin helhet i figur 5. 3.2 Samråd vid Tåhult Under oktober 2012, inför samrådet, ägde ett tidigt möte rum mellan O2 och Mullsjö och Ulricehamns kommuner. En samrådsinbjudan och information sändes den 27 november till allmänhet, myndigheter och särskilt berörda inför ett utökat samråd. O2 har genomfört följande aktiviteter i syfte att informera om samrådet; en annons om att samråd skulle äga rum publicerades i lokaltidningar, och en personlig inbjudan gjordes till fastighetsägare med mark inom 1 km från projektområdet samt till fastighetsägare med bostadshus inom 2 km från projektområdet. Samrådsunderlaget har ställts ut i de två berörda kommunernas kommunhus under hela samrådsperioden samt varit tillgängligt SR MPD MKB Kungörelse Yttranden VU bemöter yttranden Beslut MPD Samråd Ansökan Remiss Komplettering Figur 5. Översikt över tillståndsprocessen 19

på O2s webbsida. Inbjudan till samråd har även sänts till berörda länsstyrelser och kommuner, lokala frilufts- och naturskyddsföreningar samt ornitologiska föreningar, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Transportstyrelsen, Trafikverket, Vattenfall, Boverket, Energimyndigheten, Havs- och Vattenmyndigheten, Bergstaten, Riksantikvarieämbetet, Svenska kraftnät samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Samrådsmöten ägde rum den 12 och 13 december 2012 och myndigheter och särskilt berörda gavs möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter. Besökarna hade möjlighet att ta del av information om vindkraftsprojektet Tåhult dels genom en muntlig presentation dels genom en utställning om vindkraftsanläggningen. Samrådet hölls i en av skidanläggningen Mullsjö Alpins lokaler. Samrådsredogörelsen i bilaga B beskriver samrådsprocessen samt inkomna synpunkter och yttranden. Samrådsperioden varade en månad från och med samrådsmötet d v s från 12 december 2012 till 14 januari 2013. I samrådsunderlaget framgick hur synpunkter kring vindkraftsprojektet skulle lämnas in. Synpunkter som framkom under samrådsperioden har tagits i beaktande och redovisas i samrådsredogörelsen (bilaga B). Synpunkter och frågeställningar vid samrådet har varit vägledande för miljökonsekvensbeskrivningens inriktning. 20

4 Beskrivning av verksamheten I detta kapitel görs en teknisk beskrivning av vindkraftsprojektet. Förslag till placeringar med flyttmån och nya vägsträckningar presenteras nedan. Den tekniska beskrivningen berör placering och utformning av vindkraftverken, vägdragning, elanslutning, byggnation, fundament, montering, avfalls- och kemikaliehantering, säkerhetsaspekter, avveckling och ekonomiska förutsättningar för vindkraftsprojektet. 4.1 Omfattning Det aktuella projektområdet (figur 4) rymmer maximalt sex vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 190 meter (från mark till rotorns högsta punkt). Invid varje vindkraftverk kommer det att krävas en grusad yta för uppställning av kran och hjälpkran som behövs i samband med montering och större underhållsarbeten under vindkraftverkens drift. Den avverkade ytan vid respektive uppställningsplats blir ca 4000 m². Av den avverkade ytan utgör den grusade kranytan inklusive plats för vindkraftverkets fundament, ca 2100 m². Befintliga skogsbilvägar i området kommer att användas i största möjliga mån, men även en nybyggnation av vägar kommer att vara nödvändig. Den totala längden nyanlagd väg uppgår till 4,1 km och vägarnas bredd blir 5-6 m inkl. diken alternativt slänter för avrinning. Innan anläggningsarbetet avverkas skog längs väglinjen med en total bredd om ca 20-25 m. Efter att vägen är klar lämnas förutom själva vägen inkl diken alternativt slänter övriga ytor längs vägsträckningen för återväxt. Om naturliga, öppna ytor för lagring och omlastning av byggmaterial o s v. saknas kan även en s.k. omlastningsyta på ca 5 000 m² behöva att iordningsställas inom projektområdet. En vindkraftsanläggning med sex vindkraftverk enligt ovan kommer att innebära total andel avverkade ytor om ca 12 ha. Efter det att anläggningsarbetet har avslutats lämnas (förutom kranytor, vägar och diken) övriga ytor för återväxt. Den totala andelen hårdgjord och grusad yta beräknas uppgå till drygt 4,5 hektar. 4.2 Utformning Vindkraftsanläggningens utformning inom projektområdet har tagits fram genom en sammanvägning av en rad faktorer. Avgörande och vägledande för antalet vindkraftverk och deras placeringar är ytterst de lokala vindförhållandena och ett så optimalt utnyttjande av vindresursen i området som möjligt. Vid planeringen av anläggningen har även hänsyn tagits till rekommenderade riktlinjer avseende ljud och skugga, förekommande natur- och kulturvärden, Väg, ca 200 m Hjälpkranplatser, ca 50 m 2 /st Fundament och kraplats, ca 2100m 2 Hårdgjord yta Betongfundament Ca 30 m Figur 6. Standardritning kranyta, betraktad ovanifrån. Ca 70 m 21

säkerhetsavstånd till vägar och kraftledningar samt synpunkter som framkommit under samrådet. Avstånden mellan vindkraftverken i en anläggning varierar beroende på bl a. vindförhållanden, rotorstorlek samt lokala terrängförhållanden. Vindkraftverk som står för tätt eller i vindskugga i förhållande till varandra minskar produktionen och kan leda till belastning och slitage på rotor och maskinhus. För projektområdet vid Tåhult har sex positioner med 50 m flyttmån tagits fram. Vindkraftverkens positioner tillsammans med flyttmån visas i figur 4. För koordinater se tabell 2. Vid planeringen av vindkraftverkens positioner har våtmarker, kända natur- och kulturvärden undvikits helt. Där flyttmånen kan komma att påverka kända värden har dessagränser anpassats/minskats. Se figur 4. De inbördes avstånden mellan vindkraftverken varierar mellan ca 500-1000 m. Vindkraftverkens exakta och slutliga placeringar fastställs i den slutliga detaljprojekteringen i samråd med tillsynsmyndigheten. 4.2.1 Vindkraftverk Vindkraftverken består i huvudsak av ett maskinhus monterat på ett svagt koniskt ståltorn och en trebladig rotor som är förbunden med växellådan och generatorn i maskinhuset. Rotorns tre blad är ytbehandlade för att eliminera störande ljusreflexer. En skiss av hur ett tänkbart vindkraftverk skulle kunna se ut visas i figur 7. Information om det slutgiltiga antalet vindkraftverk och storleken på vindkraftverken är dock inte möjlig att redovisa vid denna tidpunkt. Ytterligare utredningar av vindförutsättningarna i området bl a avseende vindhastighet och turbulens, måste utföras och analyseras innan man kan fastställa exakt antal vindkraftverk och storlek. Vinddata för sådana analyser samlas in genom mätning i mätmast/master och det krävs minst ett års vinddata för att få tillförlitlig statistik. Tabell 2: Koordinater för placeringar av vindkraftverk vid Tåhult. Z = m över havet, Koordinatsystem är SWEREF99. Vindkraftverk X-koord Y-koord Z (möh) 1 6415740 424849 298 2 6415184 424849 314 3 6414090 424577 319 4 6414866 425466 312 5 6414318 425397 322 6 6413729 425820 325 För att utreda förutsättningarna för vindproduktionen i området har inledande vindmätningar utförts sedan mars 2012 med en s k sodar-utrustning. Med sodar mäts vinden med ljudpulser som skickas ut och tas emot av en enhet som står på marken. Vindmätningar Figur 7. Skiss av vindkraftverk. 22

med mast är kostsamma och genomförs i ett senare skede när man är mer säker på att vindkraftsanläggningen kan realiseras. Inom vindkraftsbranschen pågår en ständig teknikutveckling mot effektivare och för omgivningen mindre störande turbiner, vilket gör att även modeller av vindkraftverk som ännu inte är tillgängliga på marknaden kan vara aktuella vid etableringstillfället. För att möjliggöra val av bästa möjliga teknik i enlighet med 2 kap. 3 MB måste därför avgörandet av modell och storlek anstå till ett senare skede närmare tidpunkten för realiseringen av projektet. 4.2.2 Transporter av materiel Vindkraftstransporterna kommer troligen att gå väg 40 från Göteborg och vidare till projektområdet från söder via Liared. En alternativ anslutningsväg är väg 1783 från Mullsjö i nordost fram till enskild väg i området. Denna väg kommer dock troligen främst vara aktuell för mindre och lokala materialtransporter. Enligt O2s representanter som besökt området i fält och Trafikverkets kartmaterial bedöms det allmänna vägnätet fram till området ha tillräcklig bärighet. Före byggnationsstart görs dock en närmare genomgång av de allmänna vägar som kommer att behöva användas för transporterna under anläggningsperioden. Om behov finns av förstärkningar och tillfälliga breddningar kommer det att ske i samråd med Trafikverket och erforderliga tillstånd kommer att sökas. Transporterna av vindkraftverken kommer att ske via det allmänna vägnätet på specialbyggda trailers från leverantören. Transporterna av vindkraftverken sköts av vindkraftverksleverantören som även handhar alla kontakter med, och söker nödvändiga tillstånd och dispenser, hos Trafikverket. Den exakta transportvägen bestäms av leverantören i upphandlingsfasen. 4.2.3 Vägar i området Befintliga skogsbilvägar i området kommer att utnyttjas i den mån det är möjligt. Från de befintliga skogsbilvägarna anläggs nya vägar fram till vindkraftverken. Vägarnas bredd blir 5-6 meter med erforderlig breddning för kurvor och mötesplatser. Vid planeringen av nya vägar har inventerade och registrerade våtmarker och sumpskogar undvikits helt och vattendrag i största möjliga mån. Ny väg mellan vindkraftverk nr 1 och 2, samt mellan vindkraftverk 2 och 3, samt väg fram till vindkraftverk 4 från nordöst, kommer dock att korsa vattendrag i området. Ny väg från nordost fram till vindkraftverk nr 4 följer en befintlig traktorväg, dock ej synlig i kartunderlaget, och det vattendrag som korsas är sedan tidigare påverkat. I föreliggande ansökan och MKB har även förslag till vägsträckning inklusive område inom vilket väg kommer att anläggas (50 m på var sida om vägen med anpassning till natur-och kulturvärden) tagits fram. Efter att tillstånd erhållits utförs en detaljprojektering av området samt geotekniska undersökningar. Information kan då framkomma som innebär att vissa vägsträckningar kan behöva justeras. Detta kommer i så fall att ske i samråd med tillsynsmyndigheten och med fortsatt största möjliga hänsyn till områdets hydrologi och natur- och kulturvärdena på platsen. 4.2.4 Elanslutning Vattenfall Eldistribution AB äger regionnätet inom området och har för avsikt att ansluta den planerade anläggningen. Vattenfall har angivit ett förslag till anslutningspunkt för projektet i en ny transformatorstation som ska etableras vid Furusjön utanför Mullsjö. Anslutningsledningen är koncessionspliktig enligt ellagen och kommer att behandlas i ett separat koncessionsärende. Det är dock inte fastställt ännu om det är Vattenfall Eldistribution eller O2 som kommer att ansvara för projekteringen och koncessionsprocessen. Anslutning från vindkraftsanläggningen till transformatorstationen sker troligtvis med 15-17 km markkabel. Det slutgiltiga valet av utformning av denna anslutningsledning bestäms av det nätbolag som söker koncession för ledningen. Beslut gällande anslutningsledning sker när mer kunskap finns om 23

den planerade transformatorstationen och de ledningar som löper vidare från denna. Det finns troligen även möjligheter till anslutning av anläggningen i befintligt nät. Arbete pågår för att finna en sådan alternativ anslutningspunkt. Markkabeln från Furusjö får en spänning av högst 36 kv. Där markkabeln ansluter vid vindkraftsanläggningen kan ett ställverk av inomhustyp behöva uppföras, där kabeln från Furusjö inom vindkraftsanläggningen övergår till flera kablar. Byggnaden är tillverkad av prefabricerade betongelement eller plåt på betongplatta. Byggnadens golvyta är troligtvis ca 50 m2 och placeras på en dränerad yta. Om markförhållandena inte erbjuder god dränering kan det bli nödvändigt att genomföra arbeten för att förbättra dräneringen på platsen. För anslutningskabeln gäller samma anläggningsförutsättningar som för kabel inom vindkraftsanläggningen, se avsnitt 4.3.4. Figur 8. Grovbrytning inför ny väg. Foto O2. 4.3 Byggnation 4.3.1 Vägar och vindkraftverk Före byggnationsstart kommer en översyn göras av de befintliga skogsbilvägarnas kondition och bärighet. Vid behov sker rensning av diken för att säkerställa vattenavrinningen samt en upprustning, genom byte av trummor, förstärkning och breddning till den standard som vindkraftstillverkaren kräver för sina transporter. För en bättre framkomlighet kan även avverkning och anläggande av mötesplatser bli aktuellt längs med vägarna. Nya vägar anläggs med minsta möjliga miljöintrång och särskild vikt läggs vid att undvika erosion samt negativ påverkan på vatten och vegetation. Vägarnas bredd blir 5-6 meter med erforderlig breddning för kurvor och mötesplatser. Vägbyggnationen inleds med att en ca 20-25 meter bred väglinje Figur 9. Bild på ny väg. Foto O2. avverkas, vilken ska rymma väg med tillhörande diken alternativt slänter för avrinning. Därefter byggs vägterrass av befintligt material i väglinjen. Överbyggnad (bärlager och slitlager) i varierad tjocklek påförs därefter ovanpå terrassen för att uppnå tillräcklig bärighet samt en jämt vägyta. Se figurerna 8 och 9 för illustration av vägbygge samt ny väg. 24

De nya vägarna kommer att anläggas med bästa möjliga teknik och utifrån vad som är mest lämpat för platsen och med dimensionering för att klara tung trafik. Utgångspunkten är att vägdragningen utförs utan behov av markavvattning, vilket innebär att det inte kommer att vara aktuellt med tillståndspliktig vattenverksamhet. Där nya vägar korsar vattendrag används vägtrummor för att undvika skapande av vandringshinder och påverkan på vattenflöden. I känsliga vattendrag kan valvbåge bli aktuellt istället för vägtrumma. Anläggning för korsande av vattendrag kommer att föregås av anmälan till länsstyrelsen i enlighet med 11 kap 9a miljöbalken. Vid risk för grumling i samband med anläggningsarbeten i anslutning till vattendrag kommer sedimentfällor att anläggas. Före byggnationsstart kommer anläggningsarbetena att detaljplaneras i samråd med tillsynsmyndigheten. Våtmarker och sumpskogar har undvikits helt vid planeringen av anläggningen så att vindkraft och vägar kommer att anläggas på fast mark. Det kan dock förekomma att ett markområde är fuktigare än förväntat. I figurerna 10 och 11 ses vägsektioner på torrt respektive vått underlag. Observera att detta endast är principskisser och att slutligt utförande kommer att anpassas utifrån markförhållanden vid respektive vägparti. Åtgärder i våtare områden och vattendrag utförs företrädesvis under torra perioder. Vid risk för grumling kommer sedimentfällor att upprättas. Inför framtagandet av förslag till vindkraftspositioner Bärlager t = ca 80 mm El- och kommunikationskablar Förstärkningslager t = ca 300-600 mm Figur 10. Torrt. Slänt lutning 1:2 Figur 11. Vått. El- och kommunikationskablar Bärlager t = ca 80 mm Förstärkningslager t = ca 300 mm Geotextil Genomsläppligt lager (utsorterad berg/sten) Figur 10 och 11. I figurerna ovan ses illustrationer av olika vägsektioner på torrt respektive vått underlag. Observera att det är principskisser och att slutligt utförande kommer att anpassas utifrån markförhållanden på respektive vägparti. För vått underlag gäller att utsorterad genomsläpplig sten/berg läggs ut i våtmarken, i största möjliga mån utan att avlägsna vegetationstäcket. Ovanpå sten/ berglagret läggs en materialavskiljande geotextil. Vid behov läggs även trummor. 25

och vägdragningar har O2 låtit utföra en naturvärdesinventering i syfte att kartlägga förekommande naturvärdeslokaler/-områden samt våtmarkens utbredning i området. Representanter från O2 har därefter utfört en översiktlig fältanalys av området. En mer detaljerad fältanalys och geoteknisk undersökning av planerade vindkraftspositioner och nya vägar utförs vid detaljprojekteringen. Beräknad mängd förädlat grusmaterial som åtgår till väg och kranplatser uppgår till ca 34 000 ton. Inom anläggningen eftersträvas massbalans. Massbalans innebär att anläggning i första hand sker med material som framkommer vid schaktning i samband med konstruktion av vägar, kran-/uppställningsytor och fundament. Om det befintliga materialet inte är tillräckligt införskaffas ytterligare material från närbelägen täkt eller täkt i anslutning till anläggningen. Om täktverksamhet blir aktuellt i området kommer separat tillstånd att sökas och en särskild miljökonsekvensbeskrivning tas fram för verksamheten. Sprängning kan komma att ske i samband med nybyggnation av väg eller vid anläggande av fundament. Material tas till vara och krossas till grus och återanvänds inom anläggningen. Entreprenören ansvarar för anmälan om krossningsverksamhet om behov av detta uppstår. Efter att anläggningsarbetena har avslutats lämnas förutom kranytor, vägar och diken övriga ytor för återväxt. 4.3.2 Fundament Det finns två principiellt olika sätt att utforma vindkraftverkens fundament: gravitationsfundament och bergförankrade fundament. Funktionen hos ett gravitationsfundament är att en stor tyngd i form av en gjuten betongplatta i marken motverkar de krafter som överförs från vinden och vindkraftverket. Bergförankring innebär att fundamentet gjuts fast på frilagt berg och förankras med dragstag som gjuts fast i förborrade hål i berget. Ett gravitationsfundament för ett rörtorn med en totalhöjd på ca 190 m har en yta av ca 400 m² och en volym av ca 650 m³ betong. Bergfundament kräver inte lika stora betongmängder, men kan anläggas endast på berg med tillräcklig hållfasthet. Geotekniska undersökningar under detaljprojekteringen får utvisa vilken typ av fundament som är mest lämplig för de på platsen rådande förhållandena. En yta om ca 50x80 meter avverkas för kranplats och fundament. Till denna yta tillkommer hjälpkranplatser mm vilket ger en total hårdgjord bearbetad yta vid varje vindkraftverk om ca 2300 m², se skiss i figur 6. För att få bästa hållbarhet och för att hålla fundamentet torrt placeras fundamenten i första hand på höga och torra partier där avrinningen är god. Ett gravitationsfundament görs genom att en fördjupning skapas om ca 20x20 meter med ett djup på 2 2,5 meter. Därefter påförs ett ca 10 cm tjockt makadamlager samt en ca 5 10 cm tjock betongplatta. På makadamlagret byggs en armering och en ingjutningssektion vilken fylls med betong. Efter att betongen har härdat återfylls fördjupning och fundament med befintligt jordmaterial. Överbliven jord återanvänds inom anläggningsområdet eller transporteras till annan anläggningsplats. Där marken är flackare och en naturlig dränering inte är möjlig grävs ett dike från botten av fundamentets grop till en lägre punkt utanför området för fundamentet. I diket läggs dräneringsrör och diket återfylls med material motsvarande omgivande befintlig mark. Vid anläggning av bergfundament avlägsnas jordlagret och berget tvättas rent. Det kan också bli aktuellt med plansprängning. Det bergförankrade fundamentet gjuts fast på berget och förankras med dragstag. Bilderna i figurerna 12-17 visar olika typer av fundament under olika anläggningsskeden. 26

Figur 12. Armering gravitationsfundament. Foto O2. Figur 13. Gjutning av gravitationsfundament. Foto O2. Figur 14. Gravitationsfundament och ingjutningssektion. Foto O2. Figur 15. Armering och formning av bultkorgen för bergförankrat fundament. Foto O2. 4.3.3 Transporter under byggnation Grus till vägbeläggning samt betong till fundamenten transporteras på lastbil. Massbalans eftersträvas och befintligt material som uppkommer i samband med anläggningsarbetet inom området används i första hand, vilket minskar behovet av längre transporter. Mängden betong är beroende av vilken fundamentstyp som används. Ett gravitationsfundament kräver mer betong än ett bergförankrat fundament. För uppförande av sex gravitationsfundament krävs maximalt omkring 550 lastbilstransporter betong. Betong kan även tillverkas på plats med mobil betongstation. 27

Figur 16. Närbild armering av bergförankrat fundament. Foto O2. Figur 17. Färdigt bergförankrat fundament. Foto O2. Möjligheterna att nyttja detta alternativ kommer att utredas då alternativet är att föredra ur miljösynpunkt. Varje vindkraftverk levereras i delar på ca 15 lastbilar. Rörtornen transporteras i sektioner och varje rotorblad transporteras separat. Transporterna av vindkraftverken sker via det allmänna vägnätet på specialbyggda trailers från leverantören och sköts av vindkraftverksleverantören som även handhar alla kontakter med, och söker nödvändiga tillstånd och dispenser, hos Trafikverket. Den exakta transportvägen bestäms av leverantören i upphandlingsfasen. Kablar samt övrig utrustning till anläggningen kommer att transporteras på lastbil. Den totala andelen transporter under anläggningsarbetet förväntas bli högst ca 1500 lastbilstransporter. 4.3.4 Internt elnät Inom vindkraftsanläggningen kopplas vindkraftverken i huvudsak samman med markförlagd elkabel (36 eller 24 kv). Markkablarna blir troligtvis i form av PEX-isolerade (tvärbunden polyeten) med mantel av polyeten eller PVC. Kablarna förläggs i ledningsschakt och kommer så långt som det är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt att följa vägarna i området. Närmast ställverket är schaktbredden som störst, ca 1 m, då flera kablar läggs i samma schakt. Längre ut i anläggningen minskar antalet kablar i schakten och därmed schaktbredden till som minst 50 cm. Schaktdjupet är 40-60 cm. Där markförhållanden är Figur 18. Transport av torndel. Foto O2. 28