Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken

Transkript

1 OX2 1/14 Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken 1. Sökande OX2 Wind AB Box STOCKHOLM Org. nr: Projektledare: Karl-Johan Hellblom Tfn: E-post: OX2 är en privatägd företagsgrupp med verksamhet inom förnybar energi och bedriver affärsutveckling inom flera olika förnybara energikällor. OX2 har verksamhet i Sverige, Finland, Norge och Polen med sammanlagt 80 anställda. I Sverige har OX2 kontor i Färjestaden, Kiruna, Mora, Stockholm och Östersund. Inom vindkraft är dotterbolaget OX2 Wind AB en ledande aktör och har sedan 1991 uppfört närmare hälften av den storskaliga landbaserade vindkraften i Norden. Totalt har OX2 Wind AB byggt ca 600 MW land- och havsbaserad vindkraft. I Västerbottens län har OX2 Wind AB tidigare projekterat och byggt vindkraftsanläggningar såsom Bliekevare (Dorotea kommun), Stor-Rotliden (Åsele kommun), Holmsund (Umeå kommun) och Klimpfjäll (Vilhemina kommun). OX2 Wind AB benämns fortsättningsvis OX2. 2. Saken Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. 6 miljöbalken och Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251). Ansökan avser tillstånd för uppförande och drift av högst 10 vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 220 meter (SNI-kod ) vid Brännliden, Skellefteå kommun, Västerbottens län. 3. Yrkanden OX2 yrkar om tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken att uppföra och driva en vindkraftsanläggning med högst 10 st vindkraftverk med en totalhöjd om högst 220 m inom det område som framgår av figur 1 nedan och som är beläget inom fastigheten Månghörningen 5:1. OX2 hemställer att miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Västerbottens län beslutar att: igångsättningstiden, enligt 22 kap. 25 andra stycket miljöbalken, medges till 5 år från lagakraftvunnet tillstånd. tillståndet ska gälla i 30 år räknat från den dag då det vinner laga kraft. meddela villkor i enlighet med vad som anges nedan under avsnitt 12, sökandens förslag till villkor

2 OX2 2/14 godkänna den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen, del 2 av denna ansökan. Figur 1. Översiktskarta vindkraftsområdet 4. Avgränsningar Ansökan avser en vindkraftsetablering som omfattar följande: Maximalt 10 vindkraftverk med en högsta totalhöjd om 220 meter. Det exakta antalet vindkraftverk, typ av vindkraftverk och de exakta placeringarna är ännu inte fastställt. Detta bestäms i detaljprojekteringen och upphandlingen av anläggningen. Ansökan avser s k open box, vilket innebär fri placering av vindkraftverken inom ett angivet projektområde, se figur 1. Slutlig placering av vindraftverken sker i enlighet med de villkor som fastställts i tillståndet och i samråd med tillsynsmyndigheten samt i övrigt utifrån följande placeringsprinciper: o Den samlade anläggningen ska klara rekommenderade riktlinjer för ljud och skugga med god marginal. o Undvika identifierade kultur- och naturvärden i området. Permanenta uppställnings-/kranytor om vardera ca m² intill varje vindkraftverk. En uppställnings-/omlastningsyta om ca m². Erforderliga ledningsdragningar inom anläggningen, vilket inkluderar nödvändiga installationer såsom eventuell ställverksbyggnad etc. Elledningar och nätanslutningen till överliggande yttre elnät omfattas inte av denna

3 OX2 3/14 tillståndsansökan. Eftersom miljökonsekvensbeskrivningen (MKBn) även ska omfatta följdverksamheter, beskrivs nätanslutningen översiktligt i avsnitt miljökonsekvensbeskrivningen. Anläggningen projekteras så att någon tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken inte aktualiseras. Om anmälningspliktig verksamhet aktualiseras i samband med den senare detaljprojekteringen kommer OX2 att anmäla detta i vederbörlig ordning. Föreliggande ansökan omfattar inte täktverksamhet. Vid anläggande av vägar och kranytor samt vid uppförande vindkraftverk kommer schakt och fyllnadsarbeten att utföras. Det krossmaterial som därvid erfordras för förstärkning och bärlager kommer i första hand att hämtas inom området eller vid behov från närbelägen täkt. För det fall att det också skulle bli aktuellt att skapa en ny täkt inom verksamhetsområdet kommer detta att behandlas i en separat ansökan. 5. Skäl för ansökan Utbyggnaden av vindkraften utgör en viktig del i samhällets strävan mot en hållbar utveckling och är ett angeläget allmänintresse. Elenergiproduktion genom vindkraft bidrar även till att flertalet av de 16 nationella miljökvalitetsmålen direkt eller indirekt uppfylls, bland annat begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, levande skogar samt god bebyggd miljö. Sveriges riksdag har satt upp en nationell planeringsram för vindkraft innebärande att den årliga elenergiproduktionen från vindkraft år 2020 ska uppgå till 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs (prop. 2008/09:163). Elenergiproduktionen från vindkraft har under de senaste åren ökat betydligt, men för att nå riksdagens planeringsram krävs det dock en fortsatt utbyggnad. Under 2013 uppgick den årliga elenergiproduktionen från vindkraft till ca 10 TWh. Det betyder att Sverige behöver bygga ut med ytterligare 20 TWh, motsvarande vindkraftverk, beroende på storlek, de närmaste sex åren. Även det elcertifikatsystem Sverige har tillsammans med Norge anger att en ökning av den förnybara elen är angeläget. Målet för elcertifikatsmarknaden är att öka den förnybara elproduktionen med 26,4 TWh mellan år 2012 och I Skellefteå kommuns vindkraftsplan, som är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen och antagen 2014, anges att kommunens vision är att användningen av fossila bränslen ska minska på bred front och ersättas med förnyelsebar energi till år I vindkraftsplanen är det ledande begreppet hållbar utveckling och det påpekas att den fysiska planeringen är ett instrument för att uppnå detta. I planen utpekas områden som uppvisar goda vindförutsättningar och få motstående intressen. Det aktuella området vid Brännliden har i sin helhet pekats ut som lämpligt för vindkraft enligt den kommunala vindkraftsplanen. Det allmänna intresset att bygga ut vindkraften för att främja en hållbar utveckling är i linje med miljöbalkens portalparagraf och syfte. Den ansökta verksamheten beräknas producera cirka 128 GWh/år, vilket motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel för cirka hushåll.

4 OX2 4/14 6. Lokalisering och planförhållanden Projektområdet Projektområdet Brännliden ligger i den nordvästra delen av Skellefteå kommun, Västerbottens län. Omkring 3,5 km sydväst om etableringsområdet löper riksväg 95 mot nordväst. Närmaste by är Andersträsk, drygt 1,5 km öster om projektområdet och närmaste något större samhälle är Jörn ca 13 km sydöst om projektområdet. Närmaste bostadshus ligger ca 1100 m från projektområdet. Till närmaste vindkraftverk i den preliminära uppställning som redovisas i föreliggande tillståndsansökan och MKB är avståndet 1660 m. Projektområdet är beläget på en långsmal höjd som sträcker sig i nord-sydlig riktning. I den norra spetsen av höjden finns ett brantare parti men i övrigt domineras sluttningarna av mjuka former. Området saknar större våtmarker och bäckar men i det omgivande landskapet förekommer flera våtmarker. Jordbruksmark förekommer som mycket begränsade partier runt några av de omgivande byarna. I övrigt är det skogsbruk som dominerar och projektområdet har avverkats någon gång under 1900-talet och är idag huvudsakligen bevuxen av likåldriga tallbestånd i åldern år. Berörda fastigheter Den fastighet som kommer att beröras av vindkraftverk tillfartsvägar fram till vindkraftverken, uppställningsytor och elledningar är Månghörningen 5:1, vilket framgår av karta i figur 26 i MKB:n. OX2 har genom avtal med markägaren Sveaskog skaffat sig, för projektet, nödvändig rådighet. Planförhållanden Skellefteå kommun har tagit fram en vindkraftsplan, tematiskt tillägg till översiktsplanen, som antagits under I vindkraftsplanen pekas lämpliga vindkraftsområden ut utifrån bl.a. vindförutsättningar och få motstående intressen. Det aktuella området vid Brännliden utgör i sin helhet ett utpekat vindkraftområde enligt vindkraftsplanen. Se figur 4 i MKBn. Området berörs inte av någon detaljplan eller områdesbestämmelser. 7. Sammanfattning av verksamhetens miljökonsekvenser Inledning Samrådet för den aktuella vindkraftsanläggningen i enlighet med 6 kap. miljöbalken omfattade högst 10 vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 200 m. Under samrådet framkom att en höjning av vindkraftverkens totalhöjd till 220 m är möjlig utan att inverka på Arvidsjaurs flygplats och dess inflygningsprocedurer. En höjning av vindkraftverken med 20 m innebär en ökning av produktionen med 6 % varför OX2 beslutat att ansöka om tillstånd för vindkraftverk med 220 m totalhöjd. I MKBn som bifogas tillståndsansökan har bedömningar gjorts för att avgöra om en höjning av totalhöjden med 20 m innebär en betydande skillnad i påverkan på människa och miljö. I föreliggande MKB görs en bedömning av skillnaden i påverkan mellan de olika höjdalternativen. Jämförande analyser har gjorts i relevanta delar d v s ljud, skugga, landskapsbild och infrastruktur (flyg). Beträffande övriga miljöaspekter har den aktuella höjningen inte bedömts ha någon större betydelse för påverkansbedömningen.

5 OX2 5/14 I relevanta delar har även analyser och bedömning av påverkan och miljökonsekvenser gjorts med avseende på kumulativa effekter som kan komma att uppstå till följd av vindkraftsanläggningen vid Brännliden och vindkraftsprojektet Aldermyrberget, ca 6 km sydöst om Brännliden. Bedömningarna enligt ovan sammanfattas under respektive avsnitt nedan. Skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken Inom området för etableringen finns inga natur- eller kulturreservat, biotopskyddsområden, växt- och djurskyddsområden eller Natura 2000-områden. Närmaste naturreserverat är Vithattsmyrarna ca 10 km väster om projektområdet och närmste kulturreservat är Rörträsk silängar ca 14 km åt sydväst. Reservaten ligger på sådant avstånd från den planerade vindkraftsanläggningen att risk för påverkan på områdenas ingående värden inte bedöms föreligga. Byskeälven, som ligger ca 1 mil norr om projektområdet, är tillsammans med dess biflöden utpekat som Natura 2000-område. Ett av Byskeälvens biflöden är beläget ca 1 km väster om projektområdet och är närmaste Natura 2000-område. Knappt 3-4 km nordväst om projektområdet finns ytterligare tre Natura-2000-områden, som utgörs av sjöar med förbindelse med Byskeälven. Om angivna skyddsåtgärder vidtas bedöms påverkan på områdets hydrologi bli liten. Närmaste Natur 2000-område och projektområde ligger i olika avrinningsområden och har ej hydrologisk kontakt med varandra. Påverkan på Byskeälvens och dess biflödens bevarandevärden, arter eller naturtyper bedöms inte uppkomma. Riksintresseområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken Byskeälvens avrinningsområde är utpekat riksintresse för vattendrag. Den nordvästra delen av projektområdet utgör del av Byskeälvens avrinningsområde. Risken för negativa konsekvenser bedöms utebli om angivna skyddsåtgärder enligt MKB:n genomförs. Drygt 3 km öster om projektområdet finns en flyttled som är riksintresse för rennäringen. Enligt genomförd rennäringsanalys så föreligger ingen risk för påverkan då projektområdet ligger utanför aktuellt riksintresseområde och en fortlöpande dialog mellan verksamhetsutövare och berörda samebyar avses att hållas under vindkraftsanläggningens samtliga faser. Området kring Byskeälven, ca 1 mil norr om projektområdet, utgör riksintresse för naturvård, kulturmiljö och friluftsliv. Ca 14 km sydväst om projektområdet Rörträsk silängar som är riksintresse för kulturmiljö. Dessa områden ligger dock på sådant avstånd från den planerade vindkraftsanläggningen att risk för negativa påverkan på miljöernas värden inte bedöms föreligga. Boendemiljö Den sammantagna miljökonsekvensen för boendemiljö bedöms bli liten. Ljud och skuggpåverkan klarar rekommenderade riktlinjer med god marginal, såväl enskilt som kumulativt tillsammans med vindkraftsprojektet Aldermyrberget ca 6 km sydost om Brännliden, och riskerar inte att vara hälsovådliga eller skada för människors hälsa. Utförda ljud- och skuggberäkningar enligt värsta fall-förhållanden visar att ljudnivåerna kommer att understiga 35 db(a) och skuggeffekten förväntas bli 0 tim/år vid närmaste bostadshus. Utförda beräkningar visar även att skillnaderna i totalhöjd mellan 200 m respektive 220 m har liten betydelsen för den samlade ljudnivån i området såväl enskilt för enbart Brännlidens vindkraftsanläggning som kumulativt tillsammans med närmast liggande vindkraftsprojekt Aldermyrberget.

6 OX2 6/14 Under uppförandetiden kommer ljud att uppstå från såväl transporter som anläggningsarbeten. Vid vissa begränsade perioder kommer arbetet att ske mer intensivt, men inga anläggningsarbeten förekommer normalt sett nattetid. Byggnadsfasen är dock tillfällig och kommer uppskattningsvis att pågå 1-2 år med vinteruppehåll (november/december-mars/april). Landskapet Att landskapsbilden förändras i samband med en vindkraftsetablering är i princip oundvikligt, då vindkraftverken måste placeras på öppna ytor och/eller på höjder med goda vindförhållanden. Den sammantagna konsekvensen för landskapsbilden bedöms dock bli liten. Projektområdet ligger inom ett kuperat storskaligt skogslandskap med låg känslighet och en låg komplexitet, vilket innebär att vindkraftverkens skalkontrast mot omgivande landskap blir låg. Landskapsanalys, fotomontage och siktanalys visar att de planerade vindkraftverken till stor del kommer att vara skymda på de flesta platser i det skogbeväxta kulliga landskapet. Vid flertalet närliggande kultur- och naturmiljöer kommer anläggningen att vara helt eller delvis dold. Vid vissa lokaler där landskapet är mer öppet eller på en högre höjd kommer dock anläggningen att vara synlig och där kan upplevelsen i viss mån komma att påverkas. Vid Västra Åliden-Missenträsk och Vithattsmyrarna (båda riksintresse naturvård) samt Ullbergsträsk (Skellefteå kommuns kulturmiljöprogram) kommer vindkraftsanläggningen att vara synlig i vissa delar. Framtida avverkningar kan också tillfälligt öppna upp siktstråk. Vindkraftverken bedöms dock inte komma att dominera landskapsbilden. Vidare visar siktanalys och fotomontage att skillnaden mellan totalhöjden 200 m och 220 m är försumbar med avseende på påverkan på landskapsbilden. Den kumulativa påverkan av de två planerade vindkraftsprojekten Brännliden och Aldermyrberget bedöms bli liten. Aldermyrberget ligger ca 6 km sydöst om Brännliden. Det är från få platser som vindkraftsanläggningarna kommer att synas samtidigt. Geologi Befintlig skogsbilväg inom projektområdet, men även ny väg om ca 4 km kommer att behövas. Vid anläggning av vägar, fundaments- och kranytor eftersträvas massbalans, vilket innebär att det material som framkommer i väglinjen och vid kranytorna återanvänds inom anläggningen. Om behov av ytterligare massor uppstår hämtas detta från en närbelägen täkt eller en ny täkt inom anläggningsområdet (separat tillstånd för detta kommer att sökas om det blir aktuellt). Naturgrus kommer att undvikas i största möjliga mån. Samtliga entreprenörer, leverantörer och underentreprenörer följer en miljöhanteringsplan som kommer att tas fram i enlighet med tillståndsvillkoren för anläggningen och vad som övrigt åtagits i ärendet. Betong transporteras till anläggningsområdet med särskilda betonglastbilar eller tillverkas på plats med en mobil betongstation. Om betongtillverkning på plats blir aktuell kommer berörd entreprenör att anmäla arbetsföretaget hos kommunen i enlighet med Miljöbalken och Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251). Betongframställning är mycket energikrävande. Livscykelanalyser visar dock att vindkraftverk efter 6-8 månaders drift har producerat mer energi än vad som gick åt för att producera dem (Vestas, 2014; Martinez, 2009; SOU 1999). Den sammantagna miljökonsekvensen bedöms därför bli måttlig.

7 OX2 7/14 Markbundna naturvärden Den sammantagna miljökonsekvensen för markbundna naturvärden blir liten. I förstudien, utförd fjärranalys och fältinventering har inte några naturvärdesobjekt identifierats inom projektområdet. Brännliden utgörs huvudsakligen av olika typer av produktionsskog som homogena tallplanteringar (tall och contorta), yngre barrblandskogar och uppväxta hyggen med tall, gran och björk. I nordöst gränsar dock projektområdet till en nyckelbiotop som utgörs av en blockig barrnaturskog som är skyddad genom naturvårdsavtal. Ett skyddsavstånd om minst 50 m kommer att hållas till gränsen för nyckelbiotopen. Landskapet inom 2 km radie från projektområdet präglas av myrmarker med vattendrag och små sjöar (avseende risk för påverkan på limniska naturvärden se avsnitt nedan). Barrskogen är främst produktionsinriktad, men inslag av äldre barrskog finns t ex Järvtjärnberget. Närmaste våtmarksområden är Rörmyran samt Långtjärnsmyran och Kallkällmyran som angränsar projektområdet i öster. Våtmarkerna har enligt våtmarksinventeringen (VMI) vissa naturvärden. Brännlidsmyran, ca 400 m väster om projektområdet har högsta har högsta naturvärdesklass (1). Ca 1,4 km söder om etableringsområdet finns ytterligare en myr, Stöverhultmyran (31060), som bedömts ha höga naturvärden (klass 2). Övriga våtmarker i området har vissa naturvärden. Mellan 3-11 km från projektområdet finns följande riksintresseområden för naturvården: Byskeälven, Granberg-Hoberg, Västra Åliden-Missänträsk, Vithattsmyrarna (även naturreservat), Övre Petikån och Petikån. Områdenas ingående naturvärden bedöms inte påverkas till följd av vindkraftsetableringen vid Brännliden. Under förutsättning att utpekade värdeområden i projektområdets närhet undviks vid etablering av vindkraft, bedöms miljökonsekvenserna bli små. Etableringen medför inte effekter på arter, strukturer eller miljöer som är av regionalt eller nationellt bevarandeintresse. Den påverkan som uppkommer är sannolikt lokal och sammanhänger med habitatförlust och fragmentering av skogsområden med låga naturvärden. Limniska naturvärden Den sammantagna miljökonsekvensen för limniska naturvärden bedöms bli liten. Inom projektområdet finns inga större våtmarker eller vattendrag. Etableringen bedöms inte påverka närmast liggande Natura 2000-områden, riksintresseområde för skyddade vattendrag, vattenförekomster i enlighet med 5 kap. miljöbalken eller våtmarker i övrigt i omgivande områden. Bedömningen motiveras av att lokala förändringar som dränering eller förhindrad tillrinning endast är små efter vidtagna skyddsåtgärder, att status i anslutande vattenförekomster eller våtmarker inte riskerar att påverkas samt att inte några grundvattentäkter eller skyddszoner för grundvatten finns inom avrinningsområdet. De flesta effekter, t ex grumling är av lokal och tillfällig karaktär. Som anslutningsväg till projektområdet uppgavs i samrådet för vindkraftsanläggningen befintlig väg söderifrån via Storträsk. Vägen passerar Storträskån samt ytterligare ett vattendrag i förbindelse med Storträsket. Då det i samrådet har framkommit att en användning av denna väg kan riskera att innebära en negativ påverkan på boende i byn Storträsk samt vattenförekomster enligt 5 kap. miljöbalken utreder OX2 ytterligare två möjliga alternativ. Dels norrifrån från S. Djupträsk och dels västerifrån från Lillberget. Vidare byggtekniska analyser och miljöutredningar får avgöra vilket alternativ som är

8 OX2 8/14 lämpligast med hänsyn till människa och miljö samt utifrån vad som är byggtekniskt möjligt. Val av anslutningsväg fastställs i samråd med tillsynsmyndigheten. Djur- och fågelliv Ingen riktad inventering av vadare genomfördes men i samband med rovfågel- och lominventeringen noterades häckande småspov vid Brännlidsmyran. Vid Rörmyran, strax öster om projektområdet, noterades att förbiflygande vadare som skogssnäppa och grönbena gick ner vid områdets mindre gölar. Förstudie, fjärranalyser och inventeringar har genomförts avseende fågellivet vid Brännliden och dess omgivningar. Den sammantagna miljökonsekvensen för fågelfaunan bedöms bli liten. Utförda fågelinventeringar pekar på att området är relativt artfattigt jämfört med liknande områden i norra Sverige. Det är endast tornfalk som riskerar att påverkas lokalt. Påverkan på populationer av tornfalk på regional eller nationell nivå bedöms utebli. Skyddsåtgärder för tornfalk kommer att genomföras. Fladdermöss har inventerats under koloni- och migrationsperioden. Under inventeringarna har endast en fladdermusart nordfladdermus (tidigare kallad nordisk fladdermus). Nordfladdermusen är den vanligast förekommande arten i Sverige. Den sammantagna miljökonsekvensen för fladdermusfaunan bedöms bli liten. I samband med inventeringar har endast låg aktivitet av nordfladdermus (tidigare kallad nordisk fladdermus) registrerats vid lokaler som utgörs av biotoper såsom våtmark, jordbruksmark och sumpskog där vindkraftverk inte planeras. Enstaka fladdermöss kan komma att kollidera med vindkraftverk och eftersom fladdermöss har en långsam reproduktionstakt kan lokala populationer påverkas även av att enstaka individer förolyckas. Ingen art upptagen på art- och habitatdirektivet eller rödlistan är dock påträffad vid projektområdet. Risk för störning eller förlust av viktiga habitat bedöms inte uppstå. Den sammantagna miljökonsekvensen för övrig fauna bedöms som liten. Bedömningen motiveras av att enstaka individer av groddjur och smågnagare kan omkomma vid vägar, men inte i en utsträckning som påverkar djurens populationer då berörda arter är vanliga. Eventuella miljökonsekvenser för större gnagare och klövvilt i form av störning under anläggningsfasen bedöms bli tillfälliga. Viktiga habitat för övrig fauna bedöms inte påverkas. Friluftsliv Den sammantagna miljökonsekvensen för friluftsliv bedöms bli liten. Inom projektområdet förekommer inget riksintresse för friluftsliv eller utpekade friluftsområden enligt den kommunala översiktsplanen. Närmaste riksintresseområde är Byskälven med omgivningar ca 1 mil norr om den planerade anläggningen. Pågående aktiviteter såsom jakt, bärplockning och vandring kommer att fortsatt kunna bedrivas i området även efter att vindkraftverken tagits i drift. I samband med byggnationen av anläggningen kan en störning av jaktbart vilt och en begränsning av områdets tillgänglighet förekomma. Påverkan är dock tillfällig och anläggningsfasen beräknas pågå 1-2 år. Vindkraftsetablering kommer dock att innebära ökad tillgänglighet för friluftslivet i området genom att nya vägar byggs. Under vintern kan dock tillgängligheten i omedelbar närhet till vindkraftverken bli något begränsad p.g.a. risk för iskast. Skyltar kommer att sättas upp vid rekommenderade riskavstånd och bolaget har även för avsikt att använda avisningssystem på vindkraftverken, vilket minskar risken för iskast. Om behov anses föreligga kan larmsystem som varnar vid risk för nedfallande is och snö komma att bli aktuellt. Siktanalys, fotomontage och

9 OX2 9/14 landskapsanalys visar att för omgivande områden är det främst vid öppna ytor såsom myrar, sjöar och höga höjder på längre avstånd som anläggningen kommer att vara synlig. Vid flertalet av de närmast liggande riksintresseområdena och utpekade kulturmiljöerna kommer vindkraftverkens synlighet att vara ringa. Kulturmiljö Den planerade vindkraftsanläggningens konsekvenser för fornlämningar och kulturmiljöer i området bedöms bli liten. Inom projektområdet finns inga registrerade fornlämningar eller övriga historiska lämningar. Inom projektområdet och i nära anslutning till projektområdet finns kulturlämningar registrerade inom Skog & historiaprojektet. I den preliminära uppställning som redovisas i föreliggande tillståndsansökan och MKB har dessa kulturlämningar undvikits. Anläggningens slutliga utformning avses att anpassas i möjligaste mån och i samråd med tillsynsmyndigheten utifrån de resultat som framkommer i den arkeologiska utredning som kommer att utföras inför byggnationsstart. Den visuella påverkan vid utpekade kulturmiljöer kommer antingen att helt utebli eller bli liten p.g.a vegetation, topografi och/eller avstånd. Rennäring Den samlade bedömningen är att konsekvenserna för rennäringen och berörd sameby kommer att bli små till obetydliga. Mausjaure sameby bedöms kunna bedriva renskötsel i området i samma omfattning som tidigare även efter en vindkraftsetablering vid Brännliden. Projektområdet berör inga riksintresseområden för rennäringen. Närmaste riksintresse är en flyttled som löper som närmast drygt 3 km öster om projektområdet, vilken även används av Svaipa sameby som är närmast liggande sameby i norr. Ca 6 km sydväst om projektområdet finns ytterligare en flyttled av riksintresse. Närmaste renskötselanläggningar är en provisorisk uppsamlingsplats ca 2 km öster om Brännliden och en permanent uppsamlingsplats ca 2 km nordost om Storträsk. Anläggningsskedet sker huvudsakligen utanför den tid på året samebyn nyttjar området och etableringen sker på mindre betydelsefulla delar av samebyns marker. Av genomförd rennäringsanalys som baseras på uppgifter från Mausjaure sameby framgår att renarna sällan vistas uppe på Brännliden p.g.a. snö och sämre bete. Till följd av detta görs bedömningen att även de kumulativa effekterna bedöms bli små. Luft och klimat Den sammantagna miljökonsekvensen för luft och klimat är positiv. Produktionen från den planerade anläggningen bidrar till årliga utsläppsreduceringar (regionalt och globalt) av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider och därigenom till att minska skador till följd av försurning, klimatförändring och annan luftförorening. Övrig markanvändning och infrastruktur De verksamheter som huvudsakligen bedrivs i området, d.v.s. skogsbruk, rennäring och jakt, vilka kommer att kunna fortgå efter etableringen av den planerade anläggningen. Det lokala näringslivet beräknas påverkas positivt i form av t ex arbetstillfällen och ökad handel. OX2 har genomfört samråd med Försvaret, Trafikverket, Myndigheten för säkerhet och beredskap (MSB), teleoperatörer i området, Svenska kraftnät samt Skellefteå Kraft Elnät vilka samtliga har meddelat att man inte har några något att

10 OX2 10/14 invända mot etableringen. För dessa verksamheter förväntas inga negativa konsekvenser uppstå. Under förutsättning att MSA-ytan höjs med 30,48 m vid Arvidsjaurs flygplats förväntas inga negativa konsekvenser att uppkomma för luftfarten. Enligt LFV:s hinderanalys är detta möjligt och kommer inte att innebära någon påverkan på befintliga procedurer vid flygplatsen i övrigt. Arvidsjaur flygplats har muntligen meddelat att de inte har några invändningar mot vindkraftsanläggningen. 8. Samråd Samråd har skett i enlighet med 6 kap. miljöbalken. Vad som framkom i samrådet har beaktats och inarbetats vid upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen och denna ansökan. Redogörelse för genomförda samråd återfinns i miljökonsekvensbeskrivningen, del 2 av denna ansökan. 9. Teknisk beskrivning En teknisk beskrivning finns i miljökonsekvensbeskrivningen, del 2 av denna ansökan. 10. Egenkontroll/kontrollprogram För verksamheten gäller förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. OX2 avser att upprätta ett kontrollprogram där bland annat följande punkter föreslås ingå i kontrollprogrammet: Enkätundersökning bland närboende med syfte att utreda hur anläggningen upplevs med avseende på boendemiljö, friluftsliv och landskapsbild. Undersökningen genomförs efter 24 månaders drift. Resultatet rapporteras till tillsynsmyndigheten. Enkätundersökning för att kartlägga berörda samebyars upplevda påverkan. Undersökningen genomförs efter 24 månaders drift. Resultatet rapporteras till tillsynsmyndigheten. 12. Villkor OX2 föreslår att följande villkor skall gälla för verksamheten. 1. Om inte annat följer av övriga villkor skall anläggningen uppföras och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden slutligt uppgivit eller åtagit sig i ärendet. 2. Sökanden ska, innan anläggningsarbete påbörjas, ställa av länsstyrelsen i Västerbottens län godkänd säkerhet enligt 16 kap. 3 miljöbalken. Säkerheten skall motsvara kr för varje vindkraftverk som uppförs och kan ställas successivt allteftersom fundaments-arbetena för respektive vindkraftverk påbörjas. I bedömningen av beloppets storlek har hänsyn tagits till att stora delar av ett vindkraftverk och dess kringutrustning har ett återvinnings- och återanvändningsvärde som täcker en stor del av avvecklingskostnaderna. Se bilaga B.

11 OX2 11/14 3. Sökanden skall till tillsynsmyndigheten senast en månad innan byggnads- och anläggningsarbetena påbörjas, lämna in en skriftlig arbets- och tidsplan. Av planen skall de olika byggnads- och anläggningsmomenten framgå. 4. Sökanden skall i god tid och senast en månad innan byggnationen hinderanmäla vindkraftverken i enlighet med Luftfartsförordningen (SFS 2010:770). 5. Slutlig placering av vindkraftverk, vägdragning, ledningsdragning och övriga detaljer av infrastrukturen ska fastställas i samråd med tillsynsmyndigheten. 6. Vindkraftverkens totalhöjd ska vara högst 220 meter. 7. Sökanden skall senast en månad efter det att anläggningsarbetena är slutförda anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Temporärt nyttjade markytor för uppställning av arbetsbodar samt för temporära mätmaster ska återställas snarast möjligt och senast 24 månader efter att anläggningsarbetet avslutats. 8. Samtliga vindkraftverk skall ges en enhetlig utformning och diskret färgsättning. 9. Vindkraftverken skall förses med sådan utmärkning, till exempel hinderbelysning, som vid uppförandetidpunkten föreskrivs från Transportstyrelsen. 10. Före driftsättning av vindkraftverken skall skyltar med varningstext kring vindkraftsanläggningen, exempelvis information om risk för nedfallande is, sättas upp. Utformning och placering av skyltar skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 11. Ljudnivån från vindkraftverken får vid bostadshus under hela dygnet inte överskrida ekvivalent ljudnivå om 40 db (A) utomhus vid bostad. 12. Vindkraftverken får inte ge upphov till skuggtider vid bostad överstigande 8 timmar faktisk skuggtid per år eller 30 min per dag. 13. Kemiska produkter (exempelvis oljor) och farligt avfall (exempelvis använda oljeprodukter) skall hanteras och förvaras på en tät yta utan avlopp, under tak och i övrigt på sådant sätt att eventuellt spill och läckage kan samlas upp. De kemiska produkterna och det farliga avfallet skall vara noggrant märkta med sitt innehåll. 14. Ett kontrollprogram för verksamheten skall tas fram i enlighet med förordningen 1998:901 om egenkontroll. 15. Skriftlig anmälan, omfattande en arbets- och tidsplan, skall göras till tillsynsmyndigheten senast en månad innan vindkraftverken permanent tas ur drift. Av anmälan skall framgå vilka åtgärder som avses vidtas för att återställa området. Återställningsåtgärder skall genomföras i samråd med markägaren och

12 OX2 12/14 tillsynsmyndigheten. Senast 24 månader efter respektive vindkraftverks nedmontering, skall återställningen vara utförd. 13. Allmänna hänsynsreglerna Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken) Genom att ha medverkat till över 600 MW land- och havsbaserad vindkraft under mer än 20 år har OX2 en gedigen kunskap och kompetens inom projektering, byggnation och drift av vindkraftsanläggningar. Med erfarenhet och engagemang följs utvecklingen av vindkraftsmarknaden för att hela tiden vara uppdaterad på nya funktioner och lösningar. Inför detta projekt har information inhämtats bland annat genom utförda naturinventeringar, fågelinventeringar, fladdermusinventering, kulturhistorisk förstudie, rennäringsanalys och landskapsanalys. Försiktighetsprincipen (2 kap. 3 miljöbalken) För att undvika olägenheter eller skada för människors hälsa eller miljön byggs inte anläggningen i ett tätbebyggt område, i ett område med höga natur och kulturvärden eller område av betydelse för rennäringen. Skyddsavstånd kommer att iakttas till identifierat naturvärde i närheten av etableringsområdet. Anläggningsarbeten kommer att utföras i enlighet med branschpraxis och med nödvändiga metoder och skyddsåtgärder för att minimera påverkan på områdets hydrologi. Skyltar som varnar för nedfallande is kommer att sättas upp väl synligt i anslutning till varje vindkraftverk. Avisningssystem avses att användas på vindkraftverken i anläggningen. Genom att inte överstiga Naturvårdsverkets riktlinje för ljud från vindkraftverk om 40 db(a) utomhus vid bostad eller Boverkets riktlinje om högst 8 timmars skuggtid per år vid bostadshus minimeras risken för olägenhet till följd av påverkan för människa och miljö. Ljudberäkningar har utförts enligt Naturvårdsverkets rekommenderade modell med den etablerade programvaran WindPro. Vidare är ljudberäkningarna utförda enligt s.k. värsta fall-förhållanden vad gäller vindförhållanden, vindkraftverkens modell och storlek m.m. Även skuggberäkningarna har utförts med programvaran WindPro och enligt värsta fall. Beräkningarna utgör sedan underlag till anläggningens utformning. Ljud- och skuggberäkningarna samt landskapsanalysen omfattar även det närliggande vindkraftsprojektet Aldermyrberget för att i analysen kunna ta med eventuella kumulativa effekter som kan komma att uppstå om båda vindkraftsprojekt realiseras. Vindkraften i sig är i vidare mening ett exempel på försiktighetsprincipen. I jämförelse med andra energislag ger vindkraften upphov till mycket små skador på miljön. Principen om bästa möjliga teknik (2 kap. 3 miljöbalken) Utvecklingen sker mycket snabbt inom vindkraftstekniken. Den bästa tillgängliga tekniken när tillståndsansökan lämnas in kan mycket väl var näst bästa då anläggningen ska byggas. OX2:s yrkanden och föreslagna villkor har utformats i syfte att möjliggöra ett ianspråktagande av den absolut senaste tekniken för att säkerställa ett optimalt utnyttjande av vindenergin i området. Med ett beslut enligt detta kommer sålunda vindkraftsmodell att kunna väljas i så nära anslutning till byggstart som möjligt. På så sätt säkerställs att den tekniskt och ekonomiskt effektivaste modellen på marknaden kommer att användas.

13 OX2 13/14 Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken) Vindkraftverkens växellåda (det finns även vindkraftverk utan växellåda) och hydrauliska komponenter innehåller olja och kylsystemen innehåller glykol. OX2 kommer att sträva efter att använda produkter som innehåller så få skadliga ämnen som möjligt för att minimera risker för människors hälsa och miljön. Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 miljöbalken) Vinden är en förnybar råvara vilket betyder att vindkraftverken producerar och levererar ren och förnybar energi som inte efterlämnar någon miljöskuld till kommande generationer. Ett optimalt utnyttjande av vindenergin i området är förenligt med god hushållning. Efter avveckling är det även möjligt att återvinna eller återanvända det mesta av materialet i vindkraftverken. Lokaliseringsprincipen (2 kap. 6 miljöbalken) Lokaliseringen av vindkraftsanläggningen har valts med hänsyn till miljöbalkens mål och hushållningsbestämmelser. Närområdet och kringliggande område är glest bebyggt och störning från ljud och skuggor vid bostäder förväntas inte uppstå. Vindförhållandena på den föreslagna etableringsplatsen är mycket goda och vindenergiinnehållet har verifierats genom mätningar på plats. Det aktuella projektområdet vid Brännliden, som ligger i Skellefteå kommun, är i sin helhet utpekat i kommunens vindkraftsplan antagen under år Den sammantagna konsekvensen för landskapsbilden bedöms bli liten. Projektområdet ligger inom ett kuperat storskaligt skogslandskap med låg känslighet och en låg komplexitet, vilket innebär att vindkraftverkens skalkontrast mot omgivande landskap blir låg. Landskapsanalys, fotomontage och siktanalys visar att de planerade vindkraftverken till stor del kommer att vara skymda på de flesta platser i det skogbeväxta kulliga landskapet. Vid flertalet närliggande kultur- och naturmiljöer kommer anläggningen att vara helt eller delvis dold. Som framgår av sammanställningen av de undersökta lokaliseringsalternativen i avsnitt MKB:n kan det konstateras att Brännliden lämpar sig väl för en vindkraftetablering. Området uppvisar få motstående intressen och goda vindförhållanden. Därtill föreligger ingen risk för påtaglig skada eller olägenhet för människa och miljö till följd av ljud och skugga från vindkraftverken. Vindkraftsprojektet står sig väl i jämförelsen med närliggande områden. En etablering vid Brännliden behöver dock inte utesluta att etablering sker även på de andra utpekade platserna. Varje möjligt plats bör tillvaratas för att uppnå den nationella planeringsramen för vindkraft och de kommunala miljömålen. Brännliden anses dock vara det område som i dagsläget lämpar sig bäst för en etablering. 14. Tillåtlighet Hushållning med mark- och vattenområden, 3-4 kap. miljöbalken Den planerade vindkraftsanläggningen vid Brännliden beräknas producera 128 GWH/år, vilket motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel för ca hushåll. Det får därmed anses vara god resurshushållning att vindkraftsanläggningen byggs i enlighet med vad sökanden föreslagit.

14