Avgående och tillträdande på arbetsmarknaden i Norrbotten fram till år 215 Av Inger Oja Länsarbetsnämnden i Norrbotten, november 21
Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning 5 Arbetsmarknaden i Norrbotten 2-215 med utblick mot 23 6 Offentlig sektor 1 Sjukvård och omsorg 1 Tandvård 15 Övriga yrken kopplade till sektorn sjukvård och omsorg 17 Skola och utbildning 19 Privat sektor 23 Jord- och skogsbruk samt fiske 23 Industrin 23 Byggsektorn 26 Privata tjänster 28 Utbildningsväsendet och skolans roll 32 Gymnasial utbildning 32 Eftergymnasial utbildning 35 Slutsatser 38 Denna rapport har utarbetats av Länsarbetsnämnden i Norrbotten, 92-396. Inger Oja och Anders Pekkari ansvarar för såväl textinnehåll som bildmaterial (diagram) och besvarar frågor gällande rapportens innehåll. För beställning av rapporten, kontakta Länsarbetsnämnden, tel 92-396 Rapporten finns även på Länsarbetsnämndens hemsida: www.ams.se/norrbotten. Eftertryck med angivande av källa är både tillåten och önskvärd. 2
Inledning Under lång tid har Norrbotten haft hög arbetslöshet och få lediga platser. Situationen kommer dock att markant förändras det kommande decenniet. I hela landet kommer pensionsavgångarna att öka kraftigt. Norrbotten är ett av de län som först kommer att känna av den här förändringen på arbetsmarknaden. Redan nu har länet passerat den punkt där andelen avgående är högre än andelen tillträdande till arbetsmarknaden. År 2 var det nästan 5 fler som gick i pension än antalet tillträdande ungdomar. Successivt ökar skillnaderna under de kommande åren och redan 28 passerar skillnaderna 1 personer om året. Det är hög tid att varna för den arbetskraftsbrist som kommer att finnas i länet, såväl generellt som inom särskilt utsatta sektorer. I länet kommer avgångarna att vara stora i nästan samtliga branscher och generellt är avgångarna på 4 procent eller högre. Samtidigt som de stora avgångarna beräknas sysselsättningen öka i några branscher under en längre tid framöver. I och med att den kommande arbetskraftsbristen blivit uppmärksammad har behovet av kartläggning av framtidens behov av utbildning och arbetskraft blivit aktuell. Regeringen har tagit initiativ till inrättandet av Regionala Kompetensråd (RK) som verkar på länsbasis. I Norrbotten bildades RK 1998. Rådet den består av företrädare för olika myndigheter, utbildningsväsendet samt arbetsgivare inom privat och offentlig sektor. Ordförande för RK är Landshövdingen. Under de senaste åren har flera lokala kompetensråd bildats. Uppgiften för de lokala grupperna är att kartlägga behovet av utbildning och arbetskraft på en kommunal och mer detaljerad nivå. Länsarbetsnämndens uppdrag är att analysera den långsiktiga utvecklingen på länets arbetsmarknad. Syftet med denna rapport är att i ett tidigt skede ge alla ansvariga aktörer på arbetsmarknaden och på utbildningsområdet signaler om hur utvecklingen kan komma att se ut i länet de kommande åren (om inga förändringar sker). Rapporten ska ge aktörer både på läns- och kommunal nivå underlag för att effektivt kunna möta de personal och kompetensbehov som kommer att uppstå framöver. Och att agera för att angripa problemen. Det är viktigt att understryka att det statistiska underlaget som finns tillgänglig till viss del är otillräckligt och inte till fullo kan spegla de faktiska förhållandena i länet. Ambitionen har varit att göra en kvalificerad analys utifrån det material som finns att tillgå hos Statistiska Centralbyrån (SCB). Innehållet och slutsatserna i rapporten kommer säkerligen att väcka invändningar och synpunkter. Det är också ett av syftena. Rapporten ska vara ett underlag för diskussioner om den framtida utvecklingen i länet, både vad gäller arbetsmarknad och utbildningsinsatser. De slutsatser som dras är "varningssignaler" om vad som kan träffa om inget görs. Resultatet baseras på statistik som berör situationen i olika branscher och innehåller uppgifter om hur många sysselsatta som fanns i branscherna år 1999 fördelat på ålder. Dessutom ligger utbildningsstatistik avseende gymnasieutbildning, respektive universitets- och högskoleutbildning till grund för bedömningarna av tillgången på utbildad arbetskraft i framtiden. Statistikmaterialet möjliggör dock i alltför liten utsträckning direkta jämförelser mellan branscher, yrken och åldersstruktur. 3
Nedan följer ett antal punkter med viktiga förutsättningar för rapportens tillkomst: Sysselsättningsstatistik från SCB avseende BD län år 1999 utgör grunden för beräkning av förvärvsfrekvenser i olika åldrar samt för antalet framtida avgångar (av åldersskäl och annat) i olika branscher. Samtliga klassificeringar av branscher och yrken följer SCB nomenklatur. Studien omfattar i första hand åldersgrupperna 16-64 år (i några fall även andra grupper, bl.a. 2-62 år). Den befolkning som är 65 år eller äldre ingår inte i rapporten, även om de fortfarande är yrkesverksamma. Beräkning av antalet avgångar per år har skett genom framskrivning av antalet personer från och med 32 års ålder och med konstant förvärvsfrekvens per åldersgrupp (den som konstaterats för år 1999). Beräkningen av antalet avgångar per yrkesgrupp och bransch har skett på basis av branschvisa riksgenomsnitt då länsvisa uppgifter saknas i detta avseende. Studien baseras på förutsättningen att de som skall ersättas är de som är sysselsatta under det år som observeras, i detta fall 1999. Sysselsättningsförändringar orsakade av konjunkturförändringar eller politiska beslut är omöjliga att förutsäga och faller därför utanför denna studie och har därför lämnats utanför rapporten. Prognosen för befolkningsutvecklingen grundar sig på uppgifter från SCB som sedan har bearbetats för att ta hänsyn till flyttningsförändringar. Beräkning av antalet tillträdande med högre utbildning har skett med utgångspunkt från antalet norrbottningar som påbörjat akademiska studier samt från den studieinriktning (fördelning) som konstaterats för läsåren 1995-1999. Utfallet av påbörjade akademiska studier (tillträdet på arbetsmarknaden) har beräknats med färskast möjliga statistik från SCB avseende genomströmningen per utbildningsområde/studieinriktning. SCB har följt genomströmningen i högre utbildning alltsedan läsåret 1987/88 och (än så länge) t.o.m. 1997/98, alltså under totalt 11 läsår. Angivelser för examineringsgrad, uttryckt i procent, finns för 3, 5, 7 och elva år efter påbörjade studier (fördelat efter studieinriktning). Statistik avseende antalet ungdomar som sedan hösten 1999 har påbörjat studier inom gymnasieskolans olika program, med koncentration på de nationella programmen, har legat till grund för bedömningen av tillgången på utbildad personal där gymnasieutbildning är ett grundläggande krav. Det statistiska underlaget har bearbetats i modeller som konstruerats av Torbjörn Israelsson (AMS). Som förebild har en liknande rapport från Västerbottens län använts, "Att välja framtidsyrke i Västerbotten" skriven av Bo Gustavsson (Länsarbetsnämnden i Västerbotten). 4
Sammanfattning Inom de femton närmaste åren kommer pensionsavgångarna i Norrbotten att vara mycket stora. Av de 16 yrkesverksamma invånarna i länet kommer 46 personer (43 procent) att lämna arbetsmarknaden fram till och med 215. Under samma period tillträder drygt 31, vilket innebär att närmare 15 tjänster inte kommer att kunna tillsättas. Pensionsavgångarna är ungefär lika stora i alla branscher (4 procent eller mer). Den sektor som har största avgångarna är gymnasieskolan där 58 procent av de anställda kommer att lämna arbetet på grund av ålderspension. Om den nuvarande utbildningsdimensioneringen bibehålls kommer det således att uppstå många bristyrken i länet. De nedan presenterande antalen visar hur många examinerade som kommer att saknas i respektive yrke om inte det blir fler studerande och yrkesverksamma i länet. Bristyrken i det framtida Norrbotten: Vårdpersonal, främst sjuksköterskor (-1 5 personer), läkare (-45) och undersköterskor (-2 9). Det kommer även att saknas psykologer (-9) och biomedicinanalytiker (-19). Lärare, största behovet blir bland gymnasielärare (-1 3) men även grundskollärare (-5) kommer att saknas. Även förskollärare (-7) kommer det att vara stor brist på. Tekniker, ett mycket stort behov av gymnasie- och högskoleingenjörer (-1 9), men även ett visst behov av civilingenjörer (-2). Byggnadsarbetare, (-1 6) byggnadsarbetare och behoven blir också stora av VVSmontörer (-17). Apotekspersonal, apotekare (-7) och receptarier (-13) är viktiga yrkesgrupper som få norrbottningar väljer. Tandvårdspersonal, tandläkare (-15) och tandhygienister (-8) kommer att bli stora bristyrken. Övrig offentlig personal, poliser, militärer (högre grader) och socialsekreterare (-33) är yrkesgrupper där pensionsavgångarna är relativt stora. Industriarbetare, stora avgångar gör att det behövs fler utbildade på området. För att motverka bristerna krävs ytterligare samverkan mellan samtliga samhällsaktörer för att säkra kompetensförsörjningen i länet, genom att både rikta utbildningsinsatser mot bristyrken och stimulera inflyttningen till länet. Länets arbetsgivare ansvarar för att skapa arbetsmiljöer där det är möjligt för den befintliga personalen att i högre grad arbeta fram till pensioneringen vid 65 år. Lyckas man inte med detta så blir bristen ännu större. 5
Arbetsmarknaden i Norrbotten 2-215 med utblick mot 23 Sedan några år tillbaka ökar antalet pensionsavgångar såväl i Norrbotten som i hela riket. Många yrkesverksamma människor lämnar dessutom arbetslivet före den egentliga pensioneringen av olika skäl som till exempel försämrad hälsa, nedskärningar eller en god privatekonomi. Antalet sysselsatta i de olika sektorerna redovisas nedan i diagram 1. Sysselsatta i BD län 1999 samt andel av totalt antal 25 2 15 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Antal 1999 Andel 1999 25% 2% 15% 1% 5% % Diagram 1: Sysselsatta i BD län 1999 samt andel av totalt antal. (källa: SCB) 1. Jord och skog 2. Industri 3. Därav verkstad 4. Byggnadsverksamhet 5. Handel och kommunikation 6. Uppdrag 7. Utbildning 8. Vård och omsorg 9. Personliga tjänster 1. Offentlig förvaltning 11. Okänt År 1999 var 16 invånare i åldrarna 16-64 år sysselsatta i länet. Med det material som ligger till grund för denna rapport resulterar analysen i att antalet som lämnade arbetsmarknaden år 2 uppgick till drygt 2 4 personer (diagram 2). Antalet ökar därefter successivt för att från och med 26 vara omkring 3 personer under en lång följd av år. Orsaken till de stora avgångarna är att det under 194- och 195-talet föddes stora barnkullar och att dessa successivt börjat gå i pension eller lämnat arbetsmarknaden av andra skäl. Fram till och med år 215 kommer 43,5 procent av alla yrkesverksamma i länet att lämna arbetsmarknaden, det vill säga 46 personer. Antalet avgående från arbetsmarknaden i BD län baserad på sysselsättningsstatistik från 1999 (antal) 35 3 25 2 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Diagram 2: Antalet avgående från arbetsmarknaden i BD län. (källa: SCB) Under de senaste åren har sysselsättningen i riket ökat i snabb takt, medan den i länet varit något mer dämpad. Totalt sett är dock behovet av arbetskraft nu större än på över tio år i riket. Positivt med denna utveckling är att fler får arbete och kan försörja sig själva. Den ökande efterfrågan på personal har lett till att det inom vissa områden blivit svårt att rekrytera 6
kompetent personal till de lediga platserna. Om trenden fortsätter finns stora risker att dessa platser inte blir tillsatta eller att det dröjer alltför lång tid innan det sker. Det värsta scenariot är om det finns lediga arbetstillfällen som inte blir tillsatta och därmed orsakar produktionsförluster som påverkar samhällsekonomin negativt. Avgångarna kommer att vara relativt stora i samtliga branscher (diagram 3). -2-4 -6-8 -1-12 Beräknat antal avgående inom olika näringar 2-215 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Antal avg. % avg. i näring Diagram 3: Beräknat antal avgående inom olika näringar 2-215. (källa: SBC) 1.Jord & skog 2. Industri 3. Verkstadsindustri 4. Byggverksamhet 5. Handel & kommunikation 6.Uppdrag 7. Utbildning 8. Vård & omsorg 9. Personliga tjänster 1. Offentlig förvaltning 11. Övrigt Under perioden 198 till 1991 ökade antalet nyfödda i länet från 3 26 till 3 75 barn per år. Efter 1991 har antalet nyfödda barn årligen sjunkit till en nivå under 2 5 i slutet av 9-talet, vilket är en minskning på 33 procent (diagram 4, nedan). Orsakerna till det minskade barnafödandet kan vara flera. Stor påverkan hade utvecklingen på arbetsmarknaden under 199-talet som bland annat innebar högre arbetslöshet, förändrade anställningsvillkor och att antalet tidsbegränsade projektanställningarna ökade. En annan påverkansfaktor var de politiska beslut som ledde till omfattande besparingar inom olika transfereringssystem. Sammantaget bidrog förändringarna till att stora grupper fick en försämrad privatekonomi. Andra orsaker till nedgången är att många ungdomar flyttat från länet och att svenska folket ändrat sitt livsmönster. Antal nyfödda i BD län198-2; antaganden 21-215 Födda 198-2 - - - Födslar 21-215 4 35 3 25 2 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 Diagram 4: Antal nyfödda i BD län 198-2; antaganden 21-215. (källa: SCB) I diagrammet ovan (diagram 4) redovisas de faktiska födelsetalen till och med år 2 samt därefter antaganden som delvis baseras på fruktsamhetstal, delvis på ett mera "normalt" konjunkturförlopp än det vi sett under de senaste tio åren. De antagna födelsetalen kan ändras till följd av konjunkturförändringar, politiska beslut och andra påverkansfaktorer. Det är dock viktigt att redovisa de förväntade födelsetalen som ett av flera underlag som ligger till grund 7
för bedömningen av den framtida utvecklingen. Enligt prognosen kommer antalet tillträdande till arbetsmarknaden att vara närmare 31 2 ungdomar fram till och med 215, vilket är 14 9 färre än de avgående. Majoriteten av de yrkesverksamma i länet har en utbildning på högst 2 årigt gymnasium (56 procent) vilket kan jämföras med rikets 52 procent. När det gäller den eftergymnasiala utbildningen är andelen norrbottningar något lägre än riket, men skillnaderna är marginella. Generellt har befolkningen i Norrbotten en något lägre utbildningsnivå än riksnittet. Norrbottningarnas tillträde till arbetsmarknaden liknar riksgenomsnittet, men är procentuellt något lägre. Förvärvsfrekvensen i åldrarna 16-19 år är helt jämförbart med riksgenomsnitten medan den sjunker under riksnivån mellan 2-36 år. Därefter är andelen arbetande lika stor som övriga riket fram till 48 år då andelen åter sjunker något under rikssnittet fram till pensionsåldern. Orsakerna till detta är att länet har en större andel arbetslösa och förtidspensionerade än riket. 1% 1999 års förvärvsfrekvenser per åldersklass i BD län och riket. Åldersintervall 16-64 år 8% 6% 4% 2% % 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 36 38 4 42 44 46 48 5 52 54 56 58 6 62 64 Förv. frek.bd99 Länssnitt 1999 Förv.frek.RI99 Rikssnitt 1999 Diagram 5: 1999 års förvärvsfrekvenser per åldersklass i BD län och riket. (källa: SCB) I diagram 5 (ovan) redovisas situationen i länet och riket under 1999. Resultatet visar att förvärvsfrekvensen i länet är något lägre än genomsnittsliga rikssnittet mellan 24-36 år. Därefter blir nivån fullt jämförbar med riket fram till 52 år då den blir lägre än riket fram till pensionsåldern. Vid 55 år är förvärvsfrekvensen i länet 8 procent och därefter sjunker den kraftigt fram till 64 år då den är 2 procent. I och med att antalet nytillträdande redan idag är färre än antalet som lämnar arbetsmarknaden är det viktigt att finna lösningar som gör att fler arbetar fram till och med 64 år. För de flesta är den faktiska pensionsåldern betydligt lägre vilket gör prognosen för arbetsmarknaden än mer dramatisk. Om fler skulle vara yrkesverksamma fram till och med den officiella pensionsåldern skulle den ökande arbetskraftbristen dämpas en aning. För länet är det viktigt att tillgången på personer i arbetsför ålder blir så god som möjligt. Diagrammet nedan (diagram 6) visar utvecklingen under perioden 2-23 utifrån tillgänglig statistik och gjorda antaganden. Norrbotten har redan passerat den brytpunkt då antalet avgångar överstiger antalet tillträdande på arbetsmarknaden. För riket sker denna förändring först 23. 8
Situationen i länet kommer att förändras markant. Norrbotten som tidigare haft hög arbetslöshet och få lediga platser kommer inom några år att ha en relativt hög arbetskraftsbrist. Redan 21 beräknas antalet tillträdande vara nästan 5 personer färre än de som lämnar arbetsmarknaden. År 23, då brytpunkten för riket inträffar, har antalet personer som lämnat arbetsmarknaden i länet redan överstigit antalet tillträdande med 2 5 personer. Glappet mellan de tillträdande och de avgående kommer sedan att öka till 1 individer per år fram till år 29 och därefter ökar skillnaderna ytterligare de följande åren. 35 Antal tillträdande samt avgångar på Norrbottens arbetsmarknad, åren 2-23. 3 25 2 15 1 2 22 24 26 28 21 212 214 216 218 22 222 224 226 228 23 Tillträdande Avgångar Diagram 6: Antalet tillträdande samt avgångar på Norrbottens arbetsmarknad. (källa SCB) Den ackumulerade serien (diagram 7) visar att obalansen mellan de avgående och tillträdande kommer att innebära att länet redan 211 kommer att ha passerat ett arbetskraftsunderskott på 1 personer. Mindre än tio år senare har bristen fördubblats och redan år 227 har kurvan passerat 3 personer. 4 35 3 25 2 15 1 5 Ackumulerat underskott av arbetskraft i BD län perioden 2-23 (antal) 2 22 24 26 28 21 212 214 216 218 22 222 224 226 228 23 Diagram 7: Ackumulerat underskott av arbetskraft i BD län. (källa: SCB) Situationen på arbetsmarknaden kommer således att förändras under de kommande åren. Den översiktliga redovisningen av arbetsmarknaden i länet visar att ett stort antal yrkesverksamma kommer att gå i pension och antalet lediga platser kommer därmed att öka. Bristen på tillträdande till arbetsmarknaden gör att arbetskraftsbristen bedöms att bli mycket stor. I de följande avsnitten kommer situationen i de olika branscherna att presenteras närmare. I länet finns idag cirka 15 personer som antingen är arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram. Den här gruppen utgör en viss arbetskraftspotential om de kan skaffa sig rätt kompetens. Medelåldern är dock relativt hög. 3 procent av dem är över 5 år och kommer även de att lämna arbetsmarknaden under tidsperioden. 9
Offentlig sektor Sjukvård och omsorg I Norrbottens län arbetade år 1999 drygt 22 8 personer i sektorn sjukvård och omsorg. Enligt statistiska uppgifter för riket är undersköterskor den största yrkesgruppen följt av vårdbiträden och sjuksköterskor, och fördelningen är troligtvis likvärdig även för Norrbottens län. Till de största yrkena hör även barnskötare, förskollärare, läkare, psykologer och tandsköterskor. Under de senaste åren har vissa rekryteringsproblem förekommit i sektorn och enligt våra beräkningar kommer behovet av nyanställningar att öka framöver. Till detta kommer att åldersavgångarna under de närmaste åren blir stora. Fram till och med år 215 kommer 1 25 (45 procent) yrkesverksamma i sektorn att lämna arbetsmarknaden i länet i samband med pensioneringen. Den största andelen av dem finns i de största yrkesgrupperna och enligt våra beräkningar kommer vissa yrkesgrupper att påverkas mer än andra. Nedan redovisas den bedömda utvecklingen för 13 olika yrken i branschen. Undersköterskor Den största yrkesgruppen i sektorn är undersköterskor (inklusive sjukvårdsbiträden). Det exakta antalet undersköterskor i länet kan inte fastställas med den statistik som finns tillgänglig, men nivån för riket är 2 procent av alla sysselsatta i sektorn. Under en följd av år har antalet undersköterskor minskat till förmån främst för sjuksköterskor, men antalet har nu sakta börjat öka igen. I diagrammet nedan (diagram 8) redovisas den framtida utvecklingen för undersköterskor. Beräkningen bygger på flera olika faktorer; de faktiska avgångarna bland undersköterskorna (linjärt och ackumulerat) fram till och med år 215, hur många som beräknas examineras under samma period (med samma utbildningsdimensionering som idag) samt det antal utbildade som förväntas bli verksamma i Norrbotten. Redovisningen innehåller även ett bedömt behov av undersköterskor som gjorts utifrån dagens arbetsmarknadsläge samt på grundval av en kraftigt stigande medelålder hos befolkningen. År 1999 fanns det närmare 5 6 examinerade undersköterskor som var verksamma inom sjukvård och omsorg i länet. Utav dem kommer 2 9 (52 procent) att gå i pension till och med år 215. I dagsläget utbildas ungefär 17 undersköterskor årligen och under tidsperioden kommer 1 9 personer som tar examen att bli yrkesverksamma i regionen. Av de som utbildar sig till yrket arbetar majoriteten i sektorn (85 procent). I vår beräkning har vi bedömt ett ökat behov av yrkesgruppen med en procent per år. Arbetsmarknadens ackumulerade behov fram till och med 215 kommer att bli närmare 4 8 undersköterskor. Diagrammet visar att det totalt kommer att saknas 2 9 undersköterskor om inte det sker några förändringar i utbildningsdimensioneringen och inflyttningen till länet. 1
5 Behov av undersköterskor ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten 4 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Nyutbildade kvar i regionen, ack serie Nyutbildade, ack serie Arbetsmarknadens behov, ack serie Diagram 8: Behov av undersköterskor ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten (källa: SCB/AMS) Idag arbetar 95 undersköterskor som är deltids- eller timanställda. I den här gruppen kan det finnas ett stort antal som vill utöka sin arbetstid till heltid. Under det senaste året har Länsarbetsnämnden drivit projektet "Hela" som verkar för att minska deltidsarbetet i sektorn. Inom vården är deltids- och timanställningar även vanligt bland vårdbiträden. Framöver kommer projektet att utvecklas och beröra fler branscher. Sjuksköterskor Sjuksköterskor är en yrkesgrupp där rekryteringsbehoven kommer att bli stora fram till och med 215. Förändringarna inom vården med ny teknik och nya arbetsmetoder gör att det krävs högre kompetens hos de som arbetar i sektorn, det vill säga fler sjuksköterskor med specialistutbildning. Redan idag är sysselsättningsgraden hög bland dem som är examinerade och antalet arbetslösa i yrkesgruppen är numera mycket lågt och det råder på många håll brist på sjuksköterskor. I våra beräkningar har vi bedömt ökningen av antalet sysselsatta sjuksköterskor till en procent per år. De specialistsjuksköterskor som Landstinget beräknar att det kommer att vara brist på är barnsjuksköterskor (stora avgångar i länet, men det låga födelsetalet kan kompensera detta), biomedicinsk analytiker (behovet förväntas öka), distriktsköterskor (behovet förväntas öka, stora avgångar i länet), röntgensjuksköterskor (stora avgångar i hela landet, ökat behov). År 1999 fanns knappt 2 9 sjuksköterskor i Norrbottens län och av dessa arbetade 9 procent i sektorn sjukvård och omsorg (2 6 personer). Medelåldern för yrkesgruppen är hög och av de som arbetar i sektorn kommer nästan 1 6 personer (55 procent) att lämna arbetsmarknaden fram till och med 215. Årligen examineras omkring 1 norrbottningar i yrket och andelen som därefter blir verksamma i länet är hög (69 procent). Totalt kommer 1 1 sjuksköterskor att utbildas och bli verksamma fram till och med 215. Trots att utbildningsantalet är stort kommer det inte att täcka den efterfråga som äldreavgångarna skapar. Under samma tidsperiod blir arbetsmarknadens behov 2 5 personer, vilket ger ett underskott på 1 4 sjuksköterskor. I diagram 9 (ovan) redovisas en framskriven utveckling för yrkesgruppen. 11
3 25 2 15 1 5 Behov av sjuksköterskor ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Nyutbildade kvar i regionen, ack serie Nyutbildade, ack serie Arbetsmarknadens behov, ack serie Diagram 9: Behov av sjuksköterskor ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten. (källa: SCB/AMS) En faktor som ytterligare kan öka bristen på sjuksköterskor i länet är att det även i Norge råder stor brist på yrkesgruppen och att anställningsvillkoren som svenska sjuksköterskor erbjuds där är mycket attraktivare. Det är främst de yngre sjuksköterskorna som söker sig utomlands för att arbeta vilket leder till att medelåldern för kåren ökar ytterligare. Biomedicinska analytiker Som nämnts ovan kommer det att bli brist på sjuksköterskor i länet och en viktig grupp inom sjukvården är biomedicinska analytiker. Antalet yrkesverksamma inom området var år 1999 drygt 23 personer. Av dessa kommer 153 (63 procent) att gå i pension fram till och med 215 (diagram 1, nedan). Alarmerande är att det nästan inte är några norrbottningar som väljer att utbilda sig till yrket. Enligt statistiska uppgifter var det högst en norrbottning om året som valde denna studieinriktning och eftersom examinationsprocenten är relativt låg (6 procent) innebär det att endast två kan komma att examineras och sedan bosätta sig i länet fram till och med 215. 2 Behov av biomedicinsk analytiker ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Utbildade, ack serie Utbildade kvar i regionen, ack serie Arbetsmarknadens behov, ack serie Diagram1: Behov av biomedicinsk analytiker ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten. (källa: SCB/AMS) 12
Läkare Till de största yrkesgrupperna inom sjukvård och omsorg hör läkarna och tillgången på anställningsbara läkare är låg i hela landet. För att tillgodose behoven försöker flera aktörer att locka personer med utländska examina till Sverige. Metoder för validering utvecklas och skräddarsydda påbyggnadsutbildningar genomförs för att ytterligare kompetens ska tillföras landet. Antalet utländska läkare som kan beröras av den här typen av insatser är dock litet enligt de bedömningar som gjorts. De statistiska uppgifter som ligger till grund för den här rapporten visar att antalet verksamma läkare i Norrbotten var 59 år 1999. Av dessa kommer 335 (58 procent) att lämna arbetsmarknaden fram till och med 215. Det här innebär att behovet av läkare kommer att bli mycket stort och specialistläkarna kommer att bli en bristgrupp i länet. Inom Landstinget kommer den största andelen pensionsavgångar i yrkesgruppen att förekomma bland distriktsläkare, en yrkesgrupp som redan idag är svårrekryterad (ungefär 15 procent av heltidsbefattningarna är inte tillsatta). Antalet norrbottningar som påbörjar en läkarutbildning är cirka åtta personer per år. Av dessa kommer endast 3 procent att bli verksamma i länet efter examen. Under perioden fram till och med 215 kommer inte fler än 3 att examineras och bosätta sig i länet enligt våra beräkningar utifrån nuvarande utveckling. Diagram 11 (nedan) visar att arbetsmarknadens behov inte kommer att kunna tillgodoses med den befintliga utbildningsantalet. Rekryteringar både från övriga riket och andra länder kommer att bli nödvändiga för att fylla behovet av 48 läkare fram till och med 215. Positivt är att många läkare fortsätter att vara yrkesverksamma även efter att de nått pensionsåldern. 6 5 4 3 2 1 Behov av läkare ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Nyutbildade kvar i regionen, ack serie Nyutbildade, ack serie Arbetsmarknadens behov, ack serie Diagram 11: Behov av läkare ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten. (källa: SCB/AMS) Psykologer Psykologerna är ännu en yrkesgrupp där äldreavgångarna kommer att bli stora. Av totalt 9 utbildade psykologer kommer ett 6-tal att lämna arbetsmarknaden (67 procent) inom de närmaste tio åren. Redan idag finns det problem i rekryteringen av psykologer och de lediga platser som kommer att skapas i och med avgångarna kan inte tillsättas med den andel norrbottningar som utbildar sig i yrket. 13
Diagrammet nedan (diagram 12) visar att antalet länsbor som påbörjar en psykologutbildning är mycket litet, två personer per år. Av de bedöms endast en som komma att examineras och endast 46 procent av de examinerade norrbottningarna blir verksam i länet efter studietiden. Totalt under perioden 2-215 beräknar vi att åtta norrbottningar återvänder till länet för att arbeta som psykologer. Antalet ställs mot länets arbetsmarknadsbehov under samma tidsperiod som är 76 personer. 1 Behov av psykologer ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Nyutbildade kvar i regionen, ack serie Nyutbildade, ack serie Arbetsmarknadens behov, ack serie Diagram 12: Behov av psykologer ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten. (källa: SCB/AMS) Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Både sjukgymnasterna och arbetsterapeuterna är yrkesgrupper som inte tillhör de tio största. År 1999 arbetade drygt 3 arbetsterapeuter och 36 sjukgymnaster i länet. Äldreavgångarna för båda yrkesgrupperna är omkring 3 procent fram till och med 215. För båda yrkesgrupperna är tillgången på examinerade i länet relativt god och en orsak till det är att utbildningar genomförs i länet. Årligen examineras 23 norrbottniska arbetsterapeuter och av dessa kommer 74 procent att bosätta sig i länet efter studietiden. Motsvarande siffror för sjukgymnasterna är 16 examinerade och 58 procent blir boende i länet. Under perioden fram till och med 215 kommer 25 arbetsterapeuter att examineras vilket överstiger arbetsmarknadens behov (se diagram 13). 4 Behov av arbetsterapeuter ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Nyutbildade kvar i regionen, ack serie Nyutbildade, ack serie Arbetsmarknadens behov, ack serie Diagram 13: Behov av arbetsterapeuter ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten. (källa: SCB/AMS) 14
Situationen för sjukgymnasterna kommer att se annorlunda ut vad gäller tillgången på utbildade och antalet äldreavgångar. Fram till och med 215 kommer 13 sjukgymnaster att examineras och bosätta sig i Norrbotten samtidigt som antalet som lämnar yrkeslivet är 12 personer. Vi har bedömt att behovet av sjukgymnaster kommer att öka med en procent årligen och till detta kommer övriga avgångar som beror på arbetsskador, utflyttning från länet och yrkesbyten. För perioden 2-215 kommer arbetsmarknadens behov att bli 24 sjukgymnaster och underskottet av examinerade blir 11 personer (se diagram 14, nedan). Som diagram 13 och 14 visar kommer situationen för dessa yrkesgrupper inte att bli lika alarmerande som för undersköterskor, sjuksköterskor, psykologer och läkare. Tillgången på personal i yrkesgrupperna beror troligtvis på att det är relativt liten yrkesgrupp samtidigt som utbildningar genomförs i länet. 3 25 2 15 1 5 Behov av sjukgymnaster ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Nyutbildade kvar i regionen, ack serie Nyutbildade, ack serie Arbetsmarknadens behov, ack serie Diagram 14: Behov av sjukgymnaster ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten. (källa: SCB/AMS) Tandvård I länet arbetade år 1999 ungefär 55 personer i tandvårdssektorn. Medelåldern inom folktandvården är hög och rekryteringsbehoven kommer att öka i samband med kommande pensionsavgångar. Redan idag är personalbristen stor på många orter och en kösituation har uppstått till länets folktandvård med landets längsta väntetider. Särskilt påtaglig är situationen i glesbygdsområdena, där det sedan lång tid varit svårt att rekrytera personal. Tandläkare År 1999 arbetade 21 tandläkare i länet och fram till och med 215 kommer 12 (58 procent) av dessa att lämna arbetsmarknaden på grund av åldersavgångarna. Redan idag finns stora rekryteringssvårigheter i länet och i vissa inlandskommuner har det lett till en akut brist på tandläkare. En orsak till bristen är att många tandläkare väljer att arbeta utomlands och en annan att antalet utbildningsplatser reducerats under 199-talet. Till detta kommer att antalet lediga tjänster även kommer att öka i mer attraktiva regioner som ett resultat av de kommande pensionsavgångarna. I dagsläget påbörjar i genomsnitt tre norrbottningar en tandläkarutbildning varje år och av dessa är det endast en som enligt statistiken kommer att vara verksam i länet efter examen. 15
Behovet av tandläkare kommer att vara mycket stort och enligt våra beräkningar kommer det att finnas ett ackumulerat underskott på ungefär 15 tandläkare fram till och med år 215 (diagram 15, nedan). I beräkningsmodellen har vi bedömt en oförändrad situation vad gäller antalet sysselsatta i yrket. 2 Behov av tandläkare ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Nyutbildade kvar i regionen, ack serie Nyutbildade, ack serie Arbetsmarknadens behov, ack serie Diagram 15: Behov av tandläkare ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten. (källa SCB/AMS) Tandhygienister Rekryteringsproblem finns även av tandhygienister och eftersom medelåldern är hög i yrkesgruppen kommer situationen att förvärras de kommande åren. År 1999 fanns det 84 examinerade tandhygienister i länet och av dessa arbetade 7 inom hälso- och sjukvård. Av samtliga tandhygienister kommer 5 personer (7 procent) att lämna arbetsmarknaden fram till och med 215. Förutom de höga pensionsavgångarna är det många som lämnar yrket före 65 år på grund av arbetsskador. 12 1 8 6 4 2 Behov av tandhygienister ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Nyutbildade kvar i regionen, ack serie Nyutbildade, ack serie Arbetsmarknadens behov, ack serie Diagram 16: Behov av tandhygienister ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten. (källa: SCB/AMS) Antalet utbildningsplatser har reducerats under 9-talet trots att det funnits en tendens av ökad efterfrågan. Ökningen beror dels på att tandsköterskeutbildningarna i stort sett upphört i landet vilket gjort att tandhygienister ofta rekryteras till den typen av tjänster. En annan orsak är förändrade arbetsmetoder som förskjutit fler behandlingsinsatser till tandhygienisternas kompetensområde. 16
Varje år påbörjar ungefär tre norrbottningar en tandhygienistutbildning och examinationsgraden är hög, ungefär 9 procent. En negativ faktor är dock att det är få som efter utbildningen blir verksamma i länet, endast en tandhygienist per årskull. Under perioden 2-215 kommer således 4 norrbottningar att examineras i yrket, men endast 16 personer beräknas sedan arbeta i länet (diagram 16, ovan). I vår bedömning av arbetsmarknadens behov 215 har vi tagit hänsyn till den framtida utvecklingen för yrkeskåren och beräknat en ökning av antalet tandhygienister med en procent per år. Det ackumulerade arbetsmarknadsbehovet kommer att bli 65 tandhygienister fram till och med 215. Tandsköterskor Som tidigare nämnts har landets tandsköterskeutbildningar i stort sett upphört och diskussioner förs om att den gymnasiala utbildningsnivån skall ersättas med en 3-årig högskoleutbildning. Under våren 22 genomförs en tandsköterskeutbildning i länet med ett 2-tal deltagare, och det är troligtvis den sista i denna form. År 1999 arbetade 275 tandsköterskor i länet och medelåldern är hög i yrkesgruppen. Från år 21 och fram till och med 215 kommer 16 tandsköterskor att gå i pension, det vill säga 57 procent. Rekryteringsproblemen kommer således att bli mycket stora med tanke på att ingen utbildning genomförs och det därmed inte kommer att finnas några nyexaminerade tandsköterskor på arbetsmarknaden. Enligt våra beräkningar kommer arbetsmarknadens behov att vara 2 tandsköterskor fram till och med år 215. Övriga yrken kopplade till sektorn sjukvård och omsorg Apotekare och receptarier En trend i landet är att det blivit svårt att rekrytera apotekspersonal. Apotekare är en liten yrkesgrupp om den jämförs med andra på arbetsmarknaden, men de har en avgörande betydelse för verksamheten. I Norrbotten arbetade år 1999 totalt 18 apotekare. Medelåldern i yrkesgruppen är hög och fram till och med 215 kommer 1 att lämna arbetsmarknaden, vilket motsvarar 55 procent. Enligt den tillgängliga statistiken utbildar sig få norrbottningar till yrket och under tidsperioden förutses 6 examineras i yrket och sedan bosätta sig i länet. Arbetsmarknadens behov beräknas bli 13 apotekare. Receptarier är en annan viktig yrkesgrupp i branschen och 1999 fanns det 211 yrkesverksamma i länet (diagram 17, nedan). Även i denna grupp är medelåldern hög och under de kommande åren kommer 51 procent att få pension (18 receptarier). Det här är en yrkesgrupp där nyexaminerade norrbottningar är närmast obefintligt. Vi har bedömt att en norrbottning påbörjar yrkesutbildningen varje år (vilket är högt räknat med tanke på att det statistiska materialet visar att endast en norrbottning påbörjat studier under de senaste fem åren.) Eftersom examinationsandelen är 84 procent kommer endast 3 norrbottniska receptarier att finnas tillgängliga på länets arbetsmarknad fram till och med 21. Det kan jämföras med arbetsmarknadsbehovet som under samma tid blir 131 receptarier. Om utvecklingen inte påverkas kommer troligtvis 98 procent av avgångstjänsterna inte att kunna återbesättas. 17
14 12 1 8 6 4 2 Behov av receptarier ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Utbildade kvar i regionen, ack serie Utbildade, ack serie Arbetsmarknadens behov, ack serie Diagram 17: Behov av receptarier ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten. (källa: SCB/AMS) Förskollärare Förutom de ovan redovisade yrkesgrupperna inkluderar omsorgssektorn även barnomsorgsverksamheten. Inom det här området ser den överblickbara framtiden ut på ett helt annat sätt. Antalet nyfödda har under det senaste decenniet sjunkit kraftigt (se diagram 4 ovan) och konsekvenserna utav detta blir att efterfrågan främst på kommunal barnomsorg och behovet av barnomsorgspersonal minskar. 12 1 8 6 4 2 Behov av förskollärare ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Nyutbildade kvar i regionen, ack serie Nyutbildade, ack serie Arbetsmarknadens behov, ack serie Diagram 18: Behov av förskollärare ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten. (källa: SCB/AMS) I vår studie har vi tagit hänsyn till åldersstrukturen och bedömt att behovet av förskollärare kommer att minska med ungefär en procent årligen fram till och med 21. Under tidsperioden kommer antalet barn i åldrarna -6 år att minska med närmare 3 1. Politiska beslut som införandet av den så kallade maxtaxan kan dock innebära ett trendbrott. Förslag finns även på obligatorisk förskoleverksamhet för barn i åldern 4-5 år och om det blir verklighet kan behovsminskningen istället bli en ökad efterfrågan på yrkesgruppen. Totalt arbetade 2 26 förskollärare i länet år 1999 och av dessa kommer 934 (41 procent) att försvinna från arbetsmarknaden på grund av åldersavgångar (diagram 18, ovan). Trots att det är 4 förskollärare som årligen examineras i länet kommer bristen att bli stor till och med 215. Enligt våra beräkningar är det 4 förskolelärare som blir verksamma i länet under tidsperioden. Det kommer inte att fylla arbetsmarknadens behov på 1 135 personer. 18
Skola och utbildning Grundskolan År 1999 arbetade närmare 5 5 personer inom grundskolan och av dessa var majoriteten lärare (2 3 personer). Andra stora yrkesgrupper inom utbildningssektorn är förskollärare, barnskötare, lokalvårdare, kökspersonal och verksamhetschefer. Från och med 2 och fram till och med år 215 beräknas 2 9 personer (53 procent) av de olika yrkesgrupperna i grundskolan att gå i pension. Medelåldern är således hög. Redan idag råder det en viss brist på examinerade lärare i länet och eftersom behoven kommer att öka är det hög tid att rekrytera fler studenter till lärarutbildningen. Om inte det sker finns risk att andelen obehöriga lärare inom hela skolväsendet ökar markant. Grundskollärare Särskilt angeläget förefaller det vara att öka intresset för och antagningen på utbildningen till grundskollärare 4-9. Orsaker är bland annat att antalet som går utbildningen till detta är lägre än motsvarande utbildning för åk 1-4 samt att examinationsgraden skiljer väsentligt för de båda utbildningarna. Av dem som påbörjade sina studier läsåret 91/92 hade 79 procent av lärarna 1-4 tagit ut examen efter sju år medan motsvarande andel för lärare 4-9 endast var 56 procent. Avgångar samt examination och beräknat behov för den samlade gruppen grundskollärare framgår av nedanstående diagram. 2 Behov av grundskollärare ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Nyutbildade kvar i regionen, ack serie Nyutbildade, ack serie Arbetsmarknadens behov, ack serie Diagram 19: Behov av grundskollärare ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten (källa: SCB/AMS) Som framgår av diagram 19 (ovan) kommer behovet av utbildade grundskollärare att vara stort de närmaste femton åren. I beräkningsmodellen har hänsyn tagits till att antalet nyfödda har sjunkit under 199-talet och vi befarar en liknande utveckling även framöver. I länet kommer det att finnas 13 färre barn i åldrarna 7-15 år fram till och med 215 vilket gör att behovet av grundskollärare kommer att minska. Vi har bedömt att minskningen kommer att vara två procent per år. Trots minskningen kommer arbetsmarknadens ackumulerade behov att vara omkring 1 5 lärare år 215. Orsaken är att äldreavgångarna för yrkeskåren höga, det vill säga 1 55 (59 procent) går i pension under perioden. Under samma tid 19
beräknas det totala antalet nyexaminerade grundskollärare att vara 1 3 och av dessa bedöms 9 bli verksamma i regionen. Till detta kommer att många lärare i ökad utsträckning väljer att lämna sina anställningar i det reguljära skolväsendet för nya karriärer inom den privata sektorn. En fortsatt sådan utveckling ökar bristen på grundskollärare ytterligare. Gymnasieskolan Gymnasielärare När det gäller gymnasielärarna är åldersavgångarna mycket stora fram till 215. År 1999 arbetade drygt 1 7 personer inom gymnasieskolan i Norrbotten (samtliga yrkesgrupper). Totalt fanns det 2 2 examinerade gymnasielärare i länet och 1 15 av dem var verksamma inom sektorn utbildning, det vill säga hälften av alla examinerade gymnasielärare arbetade i andra branscher än den reguljära utbildningen. Förutom de behöriga gymnasielärarna finns troligtvis en stor grupp obehöriga lärare verksamma i gymnasieskolan (exakt hur många dessa är kan inte redovisas med det statistiska material som rapporten bygger på). 16 14 12 1 8 6 4 2 Behov av gymnasielärare ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Utbildade kvar i regionen, syss i yrket, ack serie Utbildade, syss i yrket, ack serie Arbetsmarknadens behov, ack serie Diagram 2: Behov av gymnasielärare ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten. (källa: SCB/AMS) Medelåldern bland gymnasielärarna är betydligt högre än för grundskollärarna vilket innebär att större delen av de examinerade kommer att lämna arbetsmarknaden från 2 till och med år 215, närmare bestämt 71 procent av kåren. Det motsvarar 1 26 gymnasielärare (diagram 2, ovan). Årligen beräknas ungefär 3 gymnasielärare examineras och fram till 215 är det 13 som kommer att bli verksamma i länet, det vill säga 1 procent av avgångarna under samma tidsperiod. Vår bedömning är att behovet av gymnasielärare kommer att minska med ungefär en procent per år under tidsperioden (på grund av minskade årskullar). Trots detta visar våra beräkningar att arbetsmarknadens ackumulerade behov fram till och med 215 kommer att bli ungefär 1 45 gymnasielärare. Diagrammet visar att dimensioneringen av gymnasielärarutbildningen är otillräcklig och måste ökas för att dämpa den negativa utvecklingen. Examinationsgraden för gymnasielärare är låg (55 procent) och det kan finnas mycket att vinna på att undersöka orsakerna till de höga avhoppen från utbildningen. Det har också visat sig, vilket redovisats ovan, att det finns en växande benägenhet bland dem som utbildar sig till gymnasielärare att söka sig till anställningar utanför det reguljära skolväsendet. Inom den 2
privata sektorn har goda pedagoger blivit allt mer efterfrågade i och med att samhället i allt högre grad inriktat sig mot det livslånga lärandet. Det har inneburit att många utbildade ämneslärare lämnar det reguljära skolväsendet för arbeta inom andra sektorer. Det finns också en risk att behovet av examinerade gymnasielärare ytterligare kommer att öka om vuxenutbildningen expanderar i och med att fler och fler ungdomar inte uppnår godkända studieresultat i grund- och gymnasieskolan. Universitet och högskolor I Norrbotten fanns det år 1999 omkring 1 33 personer som var sysselsatta i sektorn universitet och högskola. Av dessa arbetade drygt 6 personer som universitets- och högskolelärare (45 procent). Förutom denna yrkesgrupp finns ett stort antal administratörer och assistenter inom universitetsvärlden. Medelåldern bland universitets- och högskolelärare är jämförelsevis låg och 24 (39 procent) beräknas ha lämnat sina anställningar vid utgången av 215. Totalt kommer omkring 44 procent, något fler än 58 personer, att ha slutat sina anställningar inom sektorn universitet och högskola vid samma tidpunkt. Övrig offentlig sektor Inom den samlade offentliga sektorn arbetade i länet år 1999 ungefär 42 personer i åldrarna 16-64 år. Det motsvarar 4procent av samtliga sysselsatta. Utöver ovan redovisade sektorer, vården och skolan, arbetade således ytterligare nästan 1 personer hos arbetsgivare inom kommuner, landstinget och staten. Bland de större statliga arbetsgivarna kan nämnas Rättsväsendet inklusive Polisen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Försvaret samt Länsstyrelsen En yrkesgrupp där äldreavgångarna kommer att bli hög från och med 2 och fram till 215 är polisen. År 1999 fanns det 46 anställda poliser i Norrbottens län och utav dessa kommer omkring 3 att gå i pension fram till och med 215, närmare bestämt 67 procent. Siffran för hur många norrbottningar som utbildats i yrket finns inte tillgänglig och därför kan ingen bedömning göras för tillgången av personal. Avgångarna bland militärerna (högre grader) kommer också att bli höga. År 1999 fanns det 1 18 yrkesverksamma i länet och av dessa arbetade 93 procent inom civila myndigheter. Fram till och med 215 kommer 58 att lämna arbetsmarknaden, vilket motsvarar 49 procent. Socialsekreterare Till den offentliga sektorn hör även socialsekreterarna och under 1999 arbetade drygt 5 i länet. Äldreavgångarna kommer att bli stora och 51 procent kommer att lämna arbetsmarknaden de kommande åren (26 personer). 17 norrbottningar examineras varje år och av dessa kommer endast 4 procent att bli verksamma i länet. Vi bedömer att under tidsperioden fram till och med 215 kommer 9 nyexaminerade att bosätta sig i länet samtidigt som behovet kommer att vara 42 socialsekreterare (diagram 21, nedan). Orsaken till att behovet blir stort är att många socialsekreterare (2 procent årligen) bedöms lämna yrket av andra skäl än pensionering. 21
5 Behov av socialsekreterare ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten 4 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Nyutbildade kvar i regionen, ack serie Nyutbildade, ack serie Arbetsmarknadens behov, ack serie Diagram 21: Behov av socialsekreterare ställt mot beräknat antal utbildade med hemlän Norrbotten. (källa: SCB/AMS) 22
Privat sektor Jord- och skogsbruk samt fiske Antalet yrkesverksamma inom de areella näringarna har sjunkit under lång tid och det svenska medlemskapet i EU har fört med sig ytterligare omställningar för hela sektorn. Troligtvis kommer antalet sysselsatta i branschen att fortsätta minska, även om det framöver kommer att ske i avtagande tempo. I länet finns stora behov av att ytterligare rationalisera för ökad produktivitet. Det är främst konkurrensen från andra klimatmässigt mera gynnade länder som driver på denna utveckling. Till de större yrkesgrupperna i sektorn hör Växtodlare/djuruppfödare, husdjursuppfödare/- skötare, skogsbrukare, förare av jordbruks- o skogsmaskiner, fiskare och trädgårdsodlare. År 1999 arbetade 2 personer inom området. Medelåldern var hög och omkring 98 personer (49 procent) kommer att behövas ersättas fram till och med 215. Med tanke på de senaste decenniernas utveckling i branschen är det sannolikt att allt färre kommer att vara sysselsatta inom jord- och skogsbruk samt fiske i framtiden. Enligt vår bedömning kommer behovet av ny arbetskraft att bli lägre än antalet avgångar. Skogens betydelse för länet är fortfarande mycket stor. En betydande del av länets industrisektor använder skogen som råvara och skogsvaror har ett mycket högt exportnettovärde. Det betyder att varorna har ett lågt innehåll av importerade varor samt att skogsindustrins exportintäkter är av stor betydelse för hela samhällsekonomin. Industrin Till industrisektorn hör förutom verkstadsindustrin även företag/bolag verksamma inom el, gas och värme. Antalet norrbottningar som arbetade med den här typen av inriktning var år 1999 strax över 18. Siffrorna visar att omkring 17 procent av länets yrkesverksamma arbetar inom den samlade industrisektorn. Drygt 4 6 personer arbetade år 1999 inom verkstadsindustrin och 8 inom el, gas och värme. Till de större yrkesgrupperna i riket hör verktygsmaskinoperatörer, maskiningenjörer/-tekniker, montörer av el- och teleutrustning, maskinmekaniker/-montörer/-reparatörer, lagerassistenter, företagsförsäljare och kontorister. Även inom den här sektorn är medelålder hög. Inom industrin beräknas avgångarna till och med 215 att bli närmare 7 7 (43 procent). I och med att avgångarna blir stora kommer behovet av såväl ny- och ersättningsrekryteringar att bli fortsatt stort. Med utgångspunkt från nuvarande konjunkturläge och sysselsättningsintensitet torde behovet under detta decennium komma att minska något. Inom industrin finns fortfarande en potential till ytterligare rationaliseringar. Till detta kommer att sektorn är konjunkturkänslig vilket leder till att personalbehovet kommer att variera i framtiden. Under senare år har det dock funnits vissa rekryteringsproblem inom industrin och sannolikt kommer behovet av antalet nyrekryteringar att bli högre än vad vi ser idag. Ett starkt skäl för det antagandet är att det i hela landet kommer att finnas en generell brist på arbetskraft. 23