O:\30BRS\3012\61161254123\Inventering buller\rapport\bullerinventering Inre Hamnen rev 3.doc AKUSTIK Objekt: Inre hamnen, Oskarshamn Inventering buller Stockholm 2012-02-22 Ramböll Sverige AB Akustik Granskad Stefan Troëng Jan Pons Ramböll Sverige AB Organisationsnummer. 556133-0506 Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 STOCKHOLM Tfn 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se
Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. INLEDNING... 3 2.1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2.2 ALLMÄNT OM BULLER... 3 2.3 HÄLSOKONSEKVENSER, STÖRNINGSEFFEKT... 4 3. BEDÖMNINGSGRUNDER BULLER... 5 3.1 ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSKARSHAMNS KOMMUN... 5 3.1.1 Vägtrafikbuller... 5 3.2 RIKTVÄRDEN TRAFIK... 5 3.3 EXTERNT INDUSTRIBULLER... 7 4. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR INRE HAMNEN... 8 4.1 AVGRÄNSNINGAR... 8 4.2 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 4.3 BULLERKARTLÄGGNING AV HAMNENS VERKSAMHET... 9 4.4 BULLER FRÅN ÖVRIG INDUSTRI... 9 4.5 BULLERKARTLÄGGNING AV VÄGTRAFIK... 10 4.6 BULLER FRÅN INDUSTRISPÅR... 10 4.7 BULLER FRÅN FRAMTIDA RESECENTER... 11 4.8 BULLER FRÅN FLYG... 11 5. FRAMTIDA UTREDNINGAR... 11 6. KUMULATIVA EFFEKTER AV OLIKA BULLERKÄLLOR... 11 7. MÖJLIGA BULLERREDUCERANDE ÅTGÄRDER... 12 7.1 INGEN TRAFIK... 12 7.2 INGEN TUNG TRAFIK... 12 7.3 TYSTARE TRAFIK... 12 7.4 LJUDDÄMPANDE OMGIVNING... 12 7.5 BULLERPLANK ELLER VALLAR... 12 7.6 BEBYGGELSEPLANERING... 13 8. SLUTSATS... 13 9. REFERENSER... 13
1. Sammanfattning I denna rapport kartläggs och diskuteras de olika bullerkällor som påverkar planområdet. Vidare ges en sammanfattning över de riktvärden och krav som är tillämpbara. Allmänna råd vid planering av bostäder ges. Översikten av bullersituationen visar att den största enskilda bullerkällan är vägtrafikbuller, både privatbilism och transporter till och från hamnverksamheten samt närbelägna industrier. En mängd andra bullerkällor finns från hamnverksamhet och industrier. Ljudnivåerna är ingenstans så höga i utredningsområdet så att man där inte kan ha kontors- eller kommersiella lokaler. Däremot måste uppförandet av bostäder planeras noga. Biltrafiken gör att man antingen måste placera bostäderna en bit från vägarna (se tabell 4) eller hitta lösningar med tyst sida genom slutna kvarter eller tyst sida ut mot vattnet. Preliminärt bedöms att man skulle kunna ha en tyst sida ut mot vattnet i flera fall. När planarbetet kommit längre måste den enskilda lösningen studeras noga ur bullersynpunkt. 2. Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Oskarshamns Kommun, Samhällsbyggnadskontoret, utfört inventering av buller i området Inre Hamnen. Kontaktperson inom Oskarshamns Kommun har varit Pär Hansson, Plansamordnare. Oskarshamns kommun planerar en ny stadsdel, Inre hamnen. Som en del i den riskanalys för miljö- och hälsa som Ramböll fått i uppdrag att göra genomförs en inventering av bullersituationen som en del för att utreda möjligheten att bygga bostäder, skolor, kontor mm. i planområdet med avseende på buller. Hamnen är klassad som ett riksintresse och inskränkningar i detta riksintresse får inte göras. 2.2 Allmänt om buller När man talar om buller används ofta begreppen ekvivalent ljudnivå (L Aeq ), som är den genomsnittliga ljudnivån under en given tidsperiod, vanligtvis ett dygn, och maximal ljudnivå (L Amax ), som är den högsta förekommande ljudnivån under en viss period. Se bild 1.
Figur 1 Exempel på visning av ljudnivåer (ej inre hamnen i Oskarshamn) Ekvivalent nivå fungerar relativt bra som mått om bullerkällan är en starkt trafikerad trafikled med någorlunda jämnt flöde eller en verksamhet som alstrar ett jämnt buller över tiden. Maximal nivå ger ett bättre mått på bullerpåverkan från en mindre trafikled där enstaka fordon kan ge en avsevärd störning, särskilt nattetid. Samma gäller buller från verksamhet där exempelvis lastning och lossning kan ge upphov till höga ljudnivåer. När man använder maximalnivå som mått vid trafik avses den bullernivå som inte får överskridas mer än 5 gånger per natt. Vägtrafikbuller består av flera oönskade ljud, och inte av enstaka rena toner. En liten stegring av bullernivån kan öka störningen högst påtagligt. Om antalet fordon på en väg fördubblas ökar ljudnivån med 3 db(a), vilket nära nog upplevs som en fördubbling av störningen. För varje decibel starkare buller ökar störningarna med 20 % (i medel per person). Källa Trafikverket: http://www.trafikverket.se/privat/miljo-och-halsa/halsa/buller-ochvibrationer/fakta-om-buller-och-vibrationer/mer-om-vagtrafikbuller/#nytumregelforvagtrafikljudochstorning 2.3 Hälsokonsekvenser, störningseffekt Buller är i första hand en hälsofråga. Sömnstörningar på grund av buller kan med tiden ge allvarliga hälsoeffekter. Påverkan på sömn har konstaterats vid ljudnivåer över 45 db(a). Risken för sömnstörningar ökar med antalet bullertillfällen. Långvarig exponering kan leda till ökad stress som innebär förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Även om man inte upplever sig som störd kan man påverkas negativt. Buller är dessutom både störande och irriterande, vilket kan ge koncentrationssvårigheter och därmed påverka både prestations- och inlärningsförmågan. Irritation eller störning av trafikbuller är dock inte enbart en fråga om ljudnivå. Människor reagerar mycket olika på ett och samma ljud, vilket också beror på rådande omständigheter när man utsätts för ljudet.
Miljön kan inte betraktas som god ur miljömedicinsk synpunkt även om riktvärden för olika trafikslag inte överskrids. Vid en ekvivalent ljudnivå på 55 db(a) utanför fasad är mellan 2 och 10 % mycket störda av buller. Flygbuller stör mest, där är 10 % mycket störda, och tågbuller minst, 2 % är mycket störda. För vägtrafikbuller är 6 % mycket störda vid 55 db(a). Andelen ganska mycket störda varierar mellan 10 och 30 % för de olika trafikslagen. 3. Bedömningsgrunder buller 3.1 Översiktsplan för Oskarshamns kommun I fördjupad översiktsplan för Oskarshamns kommun, del II, förutsättningar och konsekvenser förslag januari 2011 hänvisas till av Riksdagen beslutade riktvärden som presenteras nedan. Här återges riktvärdena avseende trafikbuller till bostäder. 3.1.1 Vägtrafikbuller 30 db(a) ekvivalent nivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus, nattetid 55 db(a) ekvivalent nivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats I denna skrift anges också att man ska kontinuerligt undersöka och utreda buller samt luftföroreningar i staden. I översiktsplanens del 1, granskningshandling 2012, anges att man ska främja en planering som utvecklar folkhälsan och integrera hälsohänsyn i all planering. I detta ställningstagande ingår rimligen också bullerfrågan. Riksdagens riktvärden refereras också till i samrådshandlingen Fördjupning av översiktsplanen för Oskarshamns hamnområde mm. daterad december 2008. Förutom riktvärdena för vägtrafik anges här också riktvärdena för nyläggning eller väsentlig ombyggnad av spårtrafik 55 db(a) ekvivalent nivå vid uteplats och 60 db(a) i området i övrigt. 3.2 Riktvärden trafik Riktvärden för trafikbuller vid nybyggnad Kommunen har i sin översiktsplan tagit in de av Riksdagen antagna riktvärdena för trafikbuller som bör tillämpas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur, samt vid nybyggnad av bostäder (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53). Riktvärdena gäller för permanentbostäder, fritidsbostäder, samt vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande förhållanden. I de fall utomhusriktvärdena inte kan minskas med tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga åtgärder ska inriktningen vara att inomhusnivåerna inte överskrids. Riktvärdena anges ovan. För övriga lokaler och områden har Vägverket respektive Banverket antagit allmänna råd eller planeringsmål, se tabell 1. Dessa riktvärden är inte bindande men ska normalt inte överskridas. (Anm: VV och BV har slagits samman till Trafikverket 1 april 2010. De har ännu ej formulerat gemensamma riktlinjer för buller).
Tabell 1. Sammanfattning av målsättning eller planeringsmål avseende riktvärden för trafikbuller från vägtrafik (VV) och spårtrafik (BV). Utomhusnivåerna avser frifältsvärde utanför fasad. Utrymme Högsta trafikbullernivå db(a) Ekvivalentnivå Maximalnivå Vårdlokaler Inomhus 30 (VV) 45, nattetid (VV, BV) Utomhus vid fasad 55 (VV) 60 (BV) Undervisningslokaler Inomhus 30 (VV) 45, lektionstid (BV) Utomhus vid fasad 55 (VV) 1 Arbetslokaler för ej bullrande verksamhet Inomhus 40 (VV) 60 (BV) Utomhus vid fasad 65 (VV) Rekreationsytor i tätbebyggelse 55 (VV, BV 2 ) 1 Enligt BRÅD(Buller från vägtrafik, allmänna råd, remissutgåva, Naturvårdsverket 1991) avses här uteplatser och lekplatser etc invid undervisningslokaler. 2 Avser områden med låg bakgrundsnivå Strax framför en vanlig (reflekterande) husfasad uppkommer ljudreflexer i byggnaden, vilket ger upp till 3 db(a) högre ljudnivå precis framför fasaden. Utomhusriktvärdena i båda tabellerna ovan avser frifältsvärdet, vilket är ljudnivån utan inverkan av byggnadens egna fasadreflex men inklusive reflexer från omgivande bebyggelse o. dyl. När det gäller bedömning av inomhusnivåer kan en vanlig fasad med tvåglasfönster schablonmässigt antas dämpa 25 db(a) av vägtrafikbuller och 30 db(a) av järnvägsbuller. Skillnaden i ljudisolering beror på att bullret från järnvägstrafik är mer högfrekvent än vägtrafikbullret, och dämpas därför effektivare av väggar/fönster (för verklig inomhusnivå från externt buller i befintliga hus behöver man utföra ljudisoleringsmätningar på fasaderna). Ovan redovisade värden är trafikverkens planeringsmål. Krav gällande trafikbullernivåer för alla lokaltyper utom industrilokaler finns i Boverkets byggregler (BBR), med hänvisning till Svensk standard SS 25268:2007. Dessa tillämpas vid nyplanering av byggnader. I Boverkets Allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik, redovisas huvudregler som överensstämmer med riktvärdena enligt riksdagens beslut år 1997. Bland annat gäller primärt att följande krav bör kunna uppfyllas vid planering av nya bostäder genom bebyggelsens placering och utformning, samt med hjälp av skyddsåtgärder såsom bullerskärmar, trafikomläggning, hastighetssänkning, tyst asfalt o.dyl: Planen bör säkerställa att ljudkraven i Boverkets byggregler uppfylls inomhus, med ett baskrav (ljudklass C) på högst 30 dba i dygnsekvivalent ljudnivå i sovrum och vardagsrum, 35 dba i kök. Den maximala ljudnivån i sovrum och vardagsrum skall nattetid (kl. 22 06) begränsas till högst 45 dba, och denna nivå får överskridas högst fem gånger per natt. Vid den frivilliga högre ljudklassen B är dessa nivåer skärpta med 4 dba. Inomhusnivåerna gäller med stängda fönster, men med vädringsluckor och uteluftsdon i öppet läge. Planen bör även säkerställa att högst 55 dba i ekvivalentnivå erhålls utomhus vid fasad och på uteplats med hänsyn till trafikbuller.
Planen bör även säkerställa att högst 70 dba i maximalnivå uppfylls vid uteplats i anslutning till bostad. Uteplats kan vara balkong eller markförlagd privat eller gemensam uteplats. I råden redovisas även förutsättningar för att göra avsteg från huvudregeln, t ex vid komplettering av tätare bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer. Principerna är dock att riktvärdena för trafikbuller får överskridas vid nya bostadshus om det går att åstadkomma en tyst (ekvivalentnivå < 45 db(a)) eller bullerdämpad (ekvivalentnivå 45-50 db(a)) sida mot vilken minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet är vänd. Samt att uteplats och gårdsytor finns på den tysta eller bullerdämpade sidan. I inget fall får riktvärdena avseende inomhusnivåerna överskridas. Boverket menar att möjligheterna till kompensationsåtgärder att skall studeras när riktvärdena inte kan uppnås och det saknas alternativ lokalisering av bostäder. Vid höga nivåer utomhus kan möjlig kompensation vara att inomhus bygga bostäderna med ljudklass B enligt svensk standard SS 25267, om den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överstiger 60 dba. Vid nivåer över 65 db(a) kan t o m ljudklass A vara aktuell. Vid ändring av användning av byggnader, t.ex. vid ombyggnad av kontorshus till bostäder, kan det finnas skäl till avkall på ambitionen att minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet skall vara vända mot tyst eller bullerdämpad sida. Något bostadsrum i varje lägenhet skall dock vara vänt på sådant sätt. Ovanstående är ett mycket kortfattat sammandrag av en del av de allmänna råden. För detaljerade krav och definitioner mm hänvisas till nämnd skrift, dvs Buller i planeringen planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik. 3.3 Externt industribuller Ljud från verksamheter inom eller i närheten av planområdet kan bedömas enligt de riktvärden för externt industribuller som anges i Naturvårdsverkets riktlinjer för extern industribuller vid nyetablering. Externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983). Värden avser frifältsvärden eller till frifältsvärden korrigerade värden, angivna som ekvivalent ljudnivå utomhus. Tabell 3. Områdesanvändning Utomhusriktvärden för externt industribuller Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap, samt utbildningslokaler och vårdbyggnader Dag kl 07-18 Ekvivalent ljudnivå i dba Kväll kl 18-22, samt söndag och helgdag kl 07-18 Natt kl 22-07 50 45 40 Riktlinjerna avser verksamhet för hela dag-, kvälls- respektive nattperioder. I de fall verksamhet pågår endast del av en period bör den ekvivalenta ljudnivån beräknas för den tid under vilken verksamheten pågår.
4. Förutsättningar för inre hamnen 4.1 Avgränsningar Planområdet ligger i inre hamnen i Oskarshamn och illustreras i figur 2. Figur 2. Begränsning av område som omfattas av bullerinventeringen (röd linje) 4.2 Allmänna förutsättningar Området är utsatt för buller från hamntrafik och verksamhet i hamnen och närliggande industriverksamheter. Vidare finns ett stort inslag av buller från biltrafik. Biltrafiken utgörs dels av en stor andel tung trafik till och från hamnen och industrierna, dels från privatbilism. Vidare finns ett järnvägsspår som går längs kajen mellan nuvarande färjeterminal och hamnens norra del. Enligt uppgift från Oskarshamns kommun trafikeras detta spår normalt av 1 tåg/dag.
4.3 Bullerkartläggning av hamnens verksamhet Beräkningar av hamnens verksamhet har gjorts både för den norra och södra delen av annan konsult. Beräkningarna är presenterade i rapporterna Bullerkartläggning Oskarshamns Hamn Framtida Situation Godstrafik daterad 2011-03-24 och Bullerkartläggning Oskarshamns Hamn Framtida Situation Färjetrafik daterad 2011-03-24. Förutsättningen för beräkningarna är att färjetrafiken till Gotland flyttas ut från nuvarande position till ny position längre ut. Beräkningarna visar i korthet att ljudnivåerna från hamnens verksamheter blir relativt låga i planeringsområdet och att man bedöms klara riktvärdena för externt industribuller för bostäder över hela planområdet. I ett värsta fall ligger ljudnivåerna på de mest utsatta ställena kring 35 db(a) vilket är med god marginal under riktvärdet för natt. Observera att i utredningen av hamnverksamheten finns inte kustbevakningens nya verksamhet vid Norra kajen med. Denna bör, i det framtida arbetet, utredas. 4.4 Buller från övrig industri Nedanstående verksamheter har identifierats i området som möjliga bullerkällor. Observera att nedanstående bara avser respektive verksamhets egna bullerkällor. Transporter till och från verksamheterna behandlas antingen som vägtrafik eller hamnverksamhet (båttrafik). SAFT AB Företaget har låtit genomföra en utförlig bullerutredning som också innehåller förslag på åtgärder i samband med utvidgad verksamhet. Beräkningarna visar att man med vidtagna åtgärder kommer att komma ner under 40 db(a) i ljudnivå från verksamheten i utredningsområdet. Oskarshamns Energi AB Utredning för nuvarande verksamhet finns. Underlaget är inte tillfredställande komplett men utifrån överslagsberäkningar bedömer vi att riktvärdet för natt för ekvivalent nivå uppnås om bostadsbebyggelse uppförs ej närmre än 50 m från verksamheten. Uppgifter saknas för planerad ny verksamhet. Press & Plåt AB Denna verksamhet bedöms kunna vara av betydelse för ljudbilden i framtida utbyggnad. Verksamheten har 3-skift vilket innebär att produktion sker även nattetid. Bullrande källor är framförallt truckrörelser på gårdsplan samt maskiner inomhus som låter ut när portarna till tillverkningshallarna öppnas. Vidare har verksamheten ventilationsanläggningar som bedöms kunna vara av betydelse. Klagomål har tidigare inkommit från närboende i samband med att man vid produktion haft portarna öppna. I bullerutredning från 2009 konstateras dock att ljudnivån från tillverkningen inomhus med öppna portar är ca 43 db(a). Detta gör att vi bedömer att ljudet från den delen av verksamheten inte är ett problem. Förmodligen utgör trucktrafiken och ventilationsanläggning ett större problem som bör belysas i ev. framtida utredning. Almer Oil AB Lagring av oljor. Inga bullrande anläggningar på verksamheten. Pumpar etc. inomhus. Bedöms inte vara något problem utifrån erhållna uppgifter från verksamheten. Nordic Storage AB Lagring av oljor. Inga bullrande anläggningar på verksamheten. Pumpar etc. under jord. Bedöms inte vara något problem utifrån erhållna uppgifter från verksamheten.
Oskarshamnsvarvet Bullerutredning finns ej. Flera år gammal kommunal utredning om buller från blästring. Blästring numera flyttad inomhus. Bedöms i nuläget vara litet problem utifrån erhållna uppgifter från verksamheten. OMEK Ingen bullerutredning gjord. Mekanisk verkstad som möjligen kan ha påverkan på bullersituationen. SKB Har ett s.k. kapsellaboratorium nära utredningsområdet. Bullerutredning finns ej. Inga bullrande anläggningar på verksamheten. Bedöms inte vara något problem utifrån erhållna uppgifter från verksamheten. 4.5 Bullerkartläggning av vägtrafik Oskarshamns kommun har inte utfört trafikbullerutredning. Däremot finns underlag från trafikräkningar gjorda av kommunen. Utifrån dessa har punktberäkningar gjorts för att få en uppfattning om hur vägtrafikbullret påverkar utredningsområdet. De trafiksiffror som använts ses i tabell nedan. I tabellen anges också det ungefärliga avstånd som krävs till bostäder för en ekvivalent ljudnivå vid fasad på 55 db(a). Hastigheten har satts till 50 km/h. Tabell 4. Trafiksiffror och ungefärliga avstånd till dygnsekvivalent nivå 55 db(a) Väg Trafikmängd ÅDT/dygn Andel tung trafik% Ungefärligt avstånd till ekv. Ljudnivå 55 db(a), m Norra Strandgatan 2925 9 35 Norra Fabriksgatan 7990 3 70 Skeppsbron 9620 2 80 Verkstadsgatan N. 1660 2 15 Gröndalsgatan Verkstadsgatan S. 1400 1 15 Gröndalsgatan Gröndalsgatan 2660 10 30 De angivna avstånden i tabellen anger det avstånd man måste ha från väg till bostadsfasad för att uppfylla kravet på ekvivalent ljudnivå vid fasad. Om man vill bygga bostäder närmare vägen än så måste man i planeringen utforma planlösningar så att kraven på tyst sida uppfylls. Alternativt kan olika bullerskyddsåtgärder vidtagas som till exempel att uppföra kontorshus närmast vägen som skärm. 4.6 Buller från industrispår Längs kajen i inre hamnen går ett järnvägsspår som enligt nuvarande planer kommer att vara kvar. Spåret trafikeras med max 1 tåg/dag varför bullerbidraget från detta är försumbart. Vi rekommenderar att passagen om möjligt förläggs till dagtid. Man måste ta hänsyn till bullret från spåret om man ska utöka trafiken till fler än 5 passager/dygn.
4.7 Buller från framtida resecenter Nere vid områdets sydvästra del planeras för ett framtida resecenter med buss och järnväg. Tågtrafiken kommer att bidra till bullernivån i områdets sydvästra del särskilt med avseende på maximalnivåer. Dock är detta område redan tidigare utsatt för buller från vägtrafik och rent generellt bedöms ett resecenter inte behöva bidra med ökat buller. Frågan måste dock utredas vidare när planeringen för resecentret kommit längre. 4.8 Buller från flyg Över planområdet finns, vad vi erfar, ingen flygtrafik som påverkar bullersituationen nämnvärt. 5. Framtida utredningar Vid fortsatt planarbete måste tyngdpunkten läggas på utformningen av bostäder och skolor i området. Ingen del av området är så bullerutsatt att det blir ett problem att ha kontors- eller affärsverksamhet. Däremot måste bostäder utformas noga för en god boendemiljö. När planskisser finns bör man ta fram detaljerade bullerberäkningar, framförallt från trafikbuller. Andra objekt som speciellt kan behöva studeras i framtida utredningar är Oskarshamns energis nya anläggning Kustbevakningens nya anläggning Framtida resecenter Förutom dessa kan kompletteringar behövas för industribuller i vissa fall. 6. Kumulativa effekter av olika bullerkällor Vi har i utredningen berört ljudstörningar från olika slags bullerkällor. Utredningen visar att de högsta ljudnivåerna erhålls från biltrafik. Men även buller från hamn (båttrafik), olika industrier samt ev. järnväg finns. De riktvärden som tillämpas gäller för respektive typ av bullerkälla. Det kan vara viktigt att ha i åtanke att om man jämför de olika bullerkällorna så är den subjektiva störningsupplevelsen olika. Som exempel kan nämnas att buller från järnväg upplevs i allmänhet som minst besvärande medan buller från vägtrafik upplevs som mer störande och buller från flyg upplevs som mest störande. Normalt görs ingen sammanräkning av ljudnivån från olika bullerkällor eftersom de behandlas var för sig och upplevs så olika beroende på typ av bullerkälla.
7. Möjliga bullerreducerande åtgärder Nedan ges förslag på ett antal åtgärder som kan beaktas i det fortsatta planeringsarbetet, för att minska bulleralstring, ljudnivåer och bullerspridning i aktuellt planområde. Åtgärderna kan utföras var för sig eller i kombination, beroende på rådande förutsättningar, teknisk och ekonomisk genomförbarhet mm. 7.1 Ingen trafik Undvika att dra in trafik i bostadsområden som är, eller har förutsättningar att vara, relativt skyddade från omgivningsbullret. 7.2 Ingen tung trafik Viktigt att beakta till exempel när det gäller tung trafik nattetid vid bostäder och vårdlokaler, och dagtid vid undervisningslokaler (även förskolor), längs lokalgator där varje fordonspassage är märkbar och störande för bland annat sömn, vila och inlärning. Berör även planering av busslinjer och hållplatslägen. Räknat 10 m från gatumitt vid 50 km/h minskar maximalnivån med cirka 8 db(a) om tung trafik inte trafikerar en gata. Vid 40 km/h minskar maximalnivån med 10 db(a). 7.3 Tystare trafik Hastigheter, utforma gatorna så att genomfartshastigheten högst blir 40 km/tim. En hastighetssänkning från 50 till 40 km/h minskar ekvivalenta ljudnivån med cirka 1,5 db(a). Tystare vägbeläggning, samt undvika högbullrande gatubeläggning som t.ex. gatsten. Redan om man väljer en tystare standardbeläggning kan bullernivåerna minska med 1-2 db(a). Dubbdäcksförbud miljözon. Vinterdäck, och särskilt dubbdäck, är bullrigare än däckstyper som används på sommarhalvåret. Men bullernivåerna från sommardäck varierar också stort. Med kunskap kan däcksköparen efterfråga tystare däck och minska bullret såväl inom som utanför den egna bilen. 7.4 Ljuddämpande omgivning Växtlighet, träd, buskar, klätterväxter Mjuka markytor där så är möjligt (grönytor, armerat gräs, singel). Undvika plana högreflekterande stora fasadytor, som t ex glasfasader i kontors- och handelshus mittemot bostadsområden. 7.5 Bullerplank eller vallar Längs med vägar, eller vid tomtgränser Som skydd för de uteplatser som riskerar höga och ofta förekommande maximalbullernivåer.
7.6 Bebyggelseplanering Lokalisera mindre känslig bebyggelse närmast vägar och ev. andra bullerkällor, eventuellt som bullerskärmande bebyggelse, och planera bostäder, skolor och liknande i tystare delar av planområdet. Planlösningar som innebär att rum för vila och sömn placeras med fönster mot tyst eller bullerdämpad sida. Observera placering av andra utvändiga bullerkällor, såsom fläktar, värmepumpar mm i området så att de möjliga tysta sidorna inte förstörs. Vid lokaliseringar där man har bullerkällor från flera håll kan s.k. tyst sida skapas genom att man utformar hus som kvarter med innergårdar. Innergården fungerar då som tyst sida. 8. Slutsats Områdets läge i centrala Oskarshamn är omgivet av industrier, hamn och trafikleder vilket innebär att man måste vara noggrann vid stadsplaneringen för att innehålla bullerkraven. Vår inventering visar dock att det finns goda möjligheter att få en bra ljudmiljö för boende, institutioner och verksamheter. Den största enskilda bullerkällan och begränsningen är buller från vägtrafik som kommer att ställa krav på planering av bostäder med användning av avskärmande bebyggelse, tillämpning av avstegsfall mm. I en betydande del av området blir det därför aktuellt med noggrann bebyggelseplanering och åtgärder. Däremot är problemen i hög grad hanterbara samtidigt som området har stora kvaliteter för utveckling. 9. Referenser Fördjupad översiktsplan för Oskarshamns kommun, del II, förutsättningar och konsekvenser förslag januari 2011 Bullerkartläggning Oskarshamns Hamn Framtida Situation Godstrafik, WSP, 2011-03-24 Bullerkartläggning Oskarshamns Hamn Framtida Situation Färjetrafik, WSP, 2011-03-24 SAFT AB. Beräkning av externt buller vid bostäder, Tyréns, 2010-04-26 Buller i planeringen Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik. Boverket, Allmänna råd 2008:1. Miljöhälsorapport 2009. Socialstyrelsen. Artikelnr 2009-126-70. Miljökonsekvensbeskrivning och hälsa. Några föroreningskällor beskrivning och riskbedömning. Socialstyrelsen 2004. Artikelnr: 2004-123-29 Ljudboken, en kunskapsportal som har tagits fram inom projektet Ljudlandskap för bättre hälsa, finansierat av MISTRA, 2006-2007: http://www.ljudlandskap.acoustics.nu/index.html, uppdaterad 2010-11-19 Regeringens proposition Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53
Samlad information om omgivningsbuller (inkl vägtrafik- och järnvägstrafikbuller och riktlinjer), riktvärden, förordningar mm, Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/sv/verksamheter-med-miljopaverkan/buller/ Nedan angivna källor återfinns genom Trafikverkets hemsida (obs, mitt i brytperiod där internetadresser och länkar kan komma att ändras, nedan angiven sida återfanns 2012-11-19, sök annars via www.trafikverket.se). http://www.trafikverket.se/privat/miljo-och-halsa/halsa/buller-och-vibrationer/dokument-ochlankar-om-buller/ Vägtrafikbuller. Åtgärdsprogram 2009 och framåt. Remissversion 2008-07-17 Bullerskyddsåtgärder allmänna råd för Vägverket, publikation 2001:88 Fördjupningsdokument miljö, Mindre buller 2008-2017, VV publikation 2007:47