Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Anna-Kari Eklund, Annelie Selberg, Britt Hansson vid LTU tack vare utbildningssatsning från NCS. Skoldatateket i Boden, 2013-14
- Vilken syn på lärande, läsning och läsförståelse har vi i allmänhet när det gäller elever i särskolan?
Låga förväntningar på särskoleelever (Reichenberg & Lundberg, 2011) Elevernas erfarenhet och delaktighet i lärandet tas tillvara i allt för liten omfattning Aktiv läsundervisning försummas Ofta isolerad färdighetsträning, på bekostnad av samspel och interaktion med andra elever(skolinspektionen, 2010:9) En konstruktionistisk pedagogik har domineratsjälvständigt och individuellt arbete, lärarens roll har blivit mer begränsad (Reichenberg & Lundberg, 2011)
Låga förväntningar på särskoleelever (Reichenberg & Lundberg, 2011) Elevernas erfarenhet och delaktighet i lärandet tas tillvara i allt för liten omfattning ATT FÖRSTÅ TEXT Aktiv läsundervisning försummas - en konst som alla Ofta isolerad färdighetsträning, på bekostnad av samspel och interaktion med andra elever(skolinspektionen, 2010:9) kan lära sig! En konstruktionistisk pedagogik har domineratsjälvständigt och individuellt arbete, lärarens roll har blivit mer begränsad (Reichenberg & Lundberg, 2011)
- Hur ser läsning och läsförståelsearbetet ut i dagsläget på vår gymnasiesärskola?
Läsning innebär främst tyst läsning, framförallt i bänkbok. Texter bearbetas oftast genom att läraren läser högt för eleverna och byter ut svåra ord. Läsförståelse övas enskilt och ingår i det egna arbetsschemat, utifrån elevens förmåga. Undervisningen sker överlag muntligt.
Oreflekterad läsning är vanlig och eleverna väljer gärna för svåra böcker. Läsförståelse saknas i hög grad, även om några av eleverna läser med flyt. Ljudböcker accepteras av få elever. Talsyntes används nästan aldrig för uppläsning av texter.
I praktiska ämnen har läsning, läsförståelse och skrivande liten eller ingen plats. I teoretiska ämnen skriver eleverna i liten grad och när de skriver handlar det främst om att svara på frågor. Läraren är oftast enda mottagaren av elevernas texter. Texter skrivs sällan på dator och talsyntes används nästan aldrig.
Monica Reichenberg, 140128 i Skellefteå
att undersöka om ökad kunskap om läsförståelsestrategier och tillämpning av modellen reciprok undervisning tillsammans med användning av digitala lärverktyg, ger ökad delaktighet och läsförståelse hos elever i gymnasiesärskolan. Frågor Hur påverkas lärarens undervisning med ökad kunskap inom området? Hur påverkar undervisningen med lässtrategier elevernas delaktighet och läsförståelse?
ömsesidig/gemensam undervisning Läsförståelse är beroende av hur läsbar texten är hur innehållet i texten överensstämmer med elevens förkunskaper elevens strategier vid läsningen Palinscar & Brown gm Reichenberg Läsförståelsestrategier Förutspå formulera förväntningar om vad innehållet ska handla om, för att aktivera förkunskaper Ställa frågor för att väcka nyfikenhet och få inlevelse i berättelsen Identifiera och klargöra formuleringar och begrepp i texten Sammanfatta texten så att bara det viktigaste kommer med
Ca 10 veckor Varje elev fick 1-2 lektionstillfällen per vecka i grupper om 4-5 elever Specialpedagoger från Skoldatateket deltog vid två lektionstillfällen per vecka.
Förutspå och ställa frågor Visa rubriken skriva upp förslag Vad tror ni att det här handlar om?? Börja läsa skriva upp nya ord och resonera - Blev det som vi trodde? Koppla till egna erfarenheter Rubriken kommer från Torbjörn Lundgrens bokserie, med förkortade böcker
Förutspå och ställa frågor Bilden finns i Främlingen ur MANGO noveller 3, Gleerups förlag Visa bilden Vilken årstid är det? Hur ser du det? Har du varit i fjällen? Har du varit med om något liknande? Fortsatta att läsa klart Hur tror ni att det gick för dem?
Förutspå och ställa frågor jakt gevär änder döda skogsvakt siktar stopp skjuter förbud mat Ord för att förutspå innehållet i en text Vad tror ni att det här handlar om? Läsa, stanna ofta, fundera, ifrågasätta och utreda ord och begrepp Koppla till egna erfarenheter Orden finns i Rolf på jakt, Nypon Förlag
Identifiera och klargöra Eleverna får lyssna på ljudbok och samtidigt följa med i texten. Med pennan i handen stryker de under nya ord och uttryck. Vi stannar och pratar under läsningen. Vi sammanfattar texten. Mobilen, MANGO noveller 1, Gleerups förlag
Upptäcktsresanden överblickar och ser framåt Reportern ställer frågor och undrar - Vad? - Hur? - När? - Vem? - Vilken? - Varför?
Upptäck och lös problem Nyhetsuppläsaren Sammanfattar det viktigaste
Skrivandet har en central plats i lärandet. Tack vare skrivandet blir eleverna deltagare och medskapare i olika ämnesdiskurser. Skrivandet ska alltså inte bara användas för att skriva ner det man redan vet utan även som ett sätt att skapa kunskap. Utmana, utforska, utveckla, Liberg m fl, 2010 Skrivandet tar vara på tanken Läs det skrivna Skriv tillsammans Skriv om det du läser Skrivandet är en viktig lärstrategi Omformulera Skriva för att lära, Dysthe 2011
JA! Det är viktigt att skriva om den nyss lästa texten. Läraren måste undervisa om hur man skriver. Läraren måste se till att skrivmängden ökar både hemma och i skolan. från metastudien Writing to read (Graham & Herbert, 2010)
Texter skrivna i januari 2014 Skriva till en bild. En personbeskrivning
Stjärnjakten
Text skriven mars 2014
Öva på att ställa frågor Vilka frågeord finns? Vad vill vi veta mer om? Kom på en fråga till varje frågeord. Från Sanningens tid, MANGO noveller 3, Gleerups förlag
Frågor till en bild
Mobilen Maria sitter på en plint och ser på basket. Hon har stukat foten. När Ida ska lägga en straff ser Maria att Markus tog idas mobil. Han hotar Maria till tystnad. Idas lag vann marschen. Hon ska berätta för sin pappa men mobilen är borta. Maria säger inget. Hon mår dåligt. Maria träffar Markus på skolgården, hotar henna igen. Hon går till skolsköterskan kommer men säger inget om stölden Blir hemma i 3 dagar. När hon sen kommer till skolan till skolan ska hon berätta för idrottsläran men han är inte på skolan. Nästa dag är polisen på skolan. Markus och han kompis love säger att rentvådda Det hela slutar med att Markus lärare vill honom visa en film från basketmatchen. ---------- Markus följer med sin lärare till lärarrummet. De ser på filmen och polisen frågar: Eleven skriver av den gemensamma texten utan att någon ber om det. Fortsatte sen spontant att skriva en fortsättning tillsammans med en klasskamrat. - Har du kvar mobilen? Markus svarar: - Ja, hon kan få tillbaks den där skittelefonen. - Du ska inte vara så kaxig! Du har stulit en mobil och du har hotat Maria flera gånger. Det här kan bli riktigt straffbart för dig, sa polisen. - Ja, förlåt. Kan ni lova att inte berätta för mamma hon har det nog jobbigt ändå? - Nej, du är inte myndig så vi måste berätta för dina föräldrar.
Jag har lättare att förstå texten nu än förut. Förut läste jag bara en text och tänkte aja.. det där kanske inte är så viktigt. Och sen bara läste och läste jag, men jag ställde aldrig frågor. när jag hör och ser texten då har jag lättare att ta in det som jag har läst.
Reciprok undervisning en fungerande arbetsmodell Eleverna mer positiva och aktiva än tidigare Digitala lärverktyg som dator med talsyntes och inlästa läromedel ökar delaktighet i läsning och skrivande Engagerande texter ökade motivationen Från enskilt arbete till större delaktighet och samarbete Högre förväntningar ger utmaning och bättre resultat
Elevtexten lästes och rättades med hjälp av talsyntes i samarbete med klasskamrat. Exempel på arbete med faktatexter
Film www.skoldatatek.se