V I N N O V A I N F O R M A T I O N V I 2 0 0 4 : 0 1 ÅRSREDOVISNING

V I N N O V A I N F O R M A T I O N V I 2 0 0 4 : 0 1 ÅRSREDOVISNING 2003

Titel / Title: Årsredovisning 2003 Serie / Series: VINNOVA Information VI 2004:01 ISSN: 1650-3120 Utgiven/ Published: Mars 2004 Utgivare / Publisher: VINNOVA - Verket för Innovatonssystem / Swedish Agency for Innovation Systems VINNOVA Diarienr / Case No: 2004-00023 Om/About VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. I serien VINNOVA Information publiceras informationsoch presentationsmaterial som beskriver VINNOVAs verksamhet samt programbeskrivningar, projektkataloger, verksamhetsberättelser etc. I VINNOVAs Verket för Innovationssystem publikationsserier redovisar bl a forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via www.vinnova.se. Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes Offentliga Publikationer, www.fritzes.se, tel 08-690 91 90, fax 08-690 91 91 eller order.fritzes@liber.se VINNOVAs Swedish Agency for Innovation Systems publications are published at www.vinnova.se

Årsredovisning 2003

Innehåll 1 GD har ordet... 1 2 VINNOVA central aktör i Sveriges innovationssystem... 3 2.1 VINNOVAs långsiktiga verksamhet... 3 2.2 Samspel mellan aktörer i svenska innovationssystem... 4 2.3 Utveckling av organisationen... 7 2.4 VINNOVAs verksamhetsgrenar... 8 3 Stöd till forskning och utveckling... 11 3.1 Mål och insatsformer 2003... 11 3.2 VINNOVAs stöd till forskning och utveckling... 13 3.3 Industriforskningsinstituten... 44 3.4 Internationella satsningar... 50 4 Kunskapsöverföring... 57 5 Strategi och analys... 61 5.1 Sveriges nationella innovationssystem... 61 5.2 Sektoriella innovationssystem... 63 5.3 Innovationssystem i regioner... 63 6 Organisation, personal och kompetensförsörjning... 65 6.1 Organisation... 65 6.2 Personal... 66 6.3 Kompetensförsörjning... 67 7 Finansiell redovisning... 71 Styrelsens underskrifter... 89 Bilaga 1 VINNOVAs insatsformer... 91

Årsredovisningens uppläggning För att underlätta för läsaren att återfinna återrapporteringskraven och den rapportering som de lett till återges kravtexten med spärrad stil. För ökad läsbarhet och för enklare förståelse av VINNOVAs verksamhet och uppnådda resultat har dessa kravavsnitt kompletterats med förklarande och sammanfogande text. Återrapporteringskraven följer huvudsakligen den struktur och i den ordning som finns i regleringsbrevet. Återrapporteringskrav inriktade på Industriforskningsinstituten, Internationell verksamhet, verksamhetsgrenarna Kunskapsöverföring respektive Strategi och analys har dock samlats i avsnitt 3.3 och 3.4 respektive kapitel 4 och kapitel 5. I några fall avser återrapporteringskraven näraliggande och kopplade frågor. Kraven har då angivits efter varandra och den efterföljande texten besvarar då samtliga frågeställningar. 2003 var tredje året i VINNOVAs verksamhet. Jämförelser över tid omfattar därför i flertalet fall tre år.

1 GD har ordet VINNOVA en central aktör för tillväxt i den alltmer kunskapsbaserade ekonomin Verksamhetsåret 2003 har väsentligen inneburit att VINNOVAs verksamhet och nationella roll fått genomslag och blivit tydlig. Uppgiften är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Den systemsyn som VINNOVA har präglar alltmer inriktning och utformning av insatser, dels inom ramen för den cirka en miljard kronor som VINNOVA årligen investerar, dels genom samspel med andra finansiärer och aktörer. Syftet är att främja en god avkastning i hållbar tillväxt genom att insatserna leder till att nya kunskapsbaserade produkter, tjänster och processer tas fram hos befintliga aktörer samt också genom start och utveckling av nya högteknologiska och forskningsbaserade företag. Till detta hör att VINNOVA i regel begär och erhåller matchande lika stor finansiering från andra finansiärer och aktörer i vissa fall, t ex kompetenscentra, dubbelt så stor insats. Det betyder att insatserna mycket tydligt bedömts behovsmotiverande också av andra finansiärer samt att insatserna blir minst dubbelt så stora som VINNOVA ensamt kunnat åstadkomma. För den miljard kronor per år som VINNOVA ansvarar för åstadkoms därför insatser på minst 2 miljarder kronor. Många länder satsar på att utveckla effektiva innovationssystem och en starkare och effektivare forskningsverksamhet för att främja tillväxten i den alltmer kunskapsbaserade ekonomin. Flera länder inför en ny s k innovationspolitik där man för samman näringspolitik med forsknings- och utbildningspolitik för att stärka konkurrenskraften inom den allt mer kunskapsbaserade ekonomin. Sverige är också på väg i denna riktning, bl a bildades VINNOVA 2001, men mycket återstår att göra. VINNOVAs vision är att, inom sitt ansvarsområde, kunna bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. Ett steg till togs då VINNOVA av regering och riksdag beviljades en anslagshöjning på 100 miljoner kronor för 2004 och framåt för främst IT/telekomområdet och kommersialisering av forskning. Verksamhetsplaneringen har uppdaterats och en forskningsstrategi har lämnats i november till regeringen. Här prioriteras insatser för att utveckla såväl nationella, som sektoriella och regionala innovationssystem. Behoven är mycket stora, främst för den behovsmotiverade tekniska forskningen och en anslagsökning på 1,5 miljarder kronor föreslås därför. Genomgående framhålls vikten av att förbättra samspelet mellan de tre aktörsgrupperna inom Triple Helix, dvs mellan forskarsamhälle, näringsliv och politik/offentlig verksamhet. Vidare understryks betydelsen av starka forsknings- och innovationsmiljöer, inkubator/såddfinansiering, forskningsinstitut, svenskt 1

SBIR-program (Small Business Innovation Research) samt internationella FoU-program. Samspelet med andra finansiärer och aktörer har vidgats tydligt under året. Det gäller andra forskningsfinansiärer men också aktörer som Teknikbrostiftelsen, Industrifonden och regionerna. Kommersialisering av forskning har kommit i fokus och VINNOVAs utredningsuppdrag på området, VINNFORSK, har haft stor genomslagskraft. Konkret på området har under året inkubator- och såddverksamheten utvecklats väl och den fyller ett mycket tydligt behov. VINNOVAs program för kompetenscentra är internationellt erkända. När en av förebilderna, National Science Foundations program Industry University Cooperative Research Center hade 30-årsjubileum i Washington, inbjöds VINNOVA att tala om kompetenscentrumprogrammet. Ett sorts internationellt genombrott för VINNOVA var den internationella TCI-konferensen i Göteborg i september 2003 med ca 400 deltagare från 50 länder. VINNOVAs anslagsmedel fördelar sig för 2003 ungefär som tidigare dvs ca 40 procent till högskolor, ca 30 procent till forskningsinstitut, ca 20 procent till företag och ca 10 procent till övriga organisationer. En hel del har åstadkommits under de tre första verksamhetsåren men samtidigt återstår det mesta dock att göra. Utmaningar och möjligheter finns och med uthållighet skall VINNOVA på sikt kunna tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. Detta är vår vision! 2

2 VINNOVA central aktör i Sveriges innovationssystem 2.1 VINNOVAs långsiktiga verksamhet Sedan den nya forsknings- och näringspolitiska myndighetsorganisationen lades fast för tre år sedan har VINNOVA skapat sig en plats som central aktör i de svenska innovationssystemen. En given utgångspunkt är regeringens mål att den statliga organisationen för forskningsfinansiering ska vara ett effektivt verktyg för att främja de forskningspolitiska målsättningarna, stärka det svenska systemet för FoU och öka forskningens bidrag till Sveriges internationella konkurrenskraft och en hållbar tillväxt. Verket för innovationssystem ska redovisa en samlad bedömning av hur myndighetens verksamhet bidragit till målet för verksamhetsområdet. VINNOVA bedömer att den verksamhet som verket bedrivit enskilt och tillsammans med andra finansiärer och innovationssystemaktörer påtagligt och på ett modernt och trendskapande sätt skapar förutsättningar för och även påbörjat att bidra till uppfyllande av målet. Den systematiska och strategiska modell för utveckling som innovationssystemansatsen innebär har förts in och vunnit bred acceptans. Under 2003 har ett intensivt arbete drivits för att förverkliga intentionerna i den verksamhetsplanering för 2003 2007 som VINNOVA redovisade till regeringen hösten 2002. VINNOVA avser att under perioden göra kraftfulla insatser med de resurser VINNOVA tilldelas på behovsmotiverad forskning och på utveckling av effektiva innovationssystem med fokus på områden med hög tillväxtpotential. Effektiva prioriteringar och insatser baseras på systemsyn och helhetsperspektiv. VINNOVA har genom framsyn och analys av innovationssystem identifierat insatsområden utifrån såväl nationellt, sektoriellt som regionalt perspektiv. Inom de sektoriella innovationssystemen har fem kunskapsplattformar 1 och 18 tillväxtområden 2 prioriterats för förnyelse och hållbar tillväxt i näringsliv och offentlig verksamhet. 1 2 Kunskapsplattformar: Bioteknik, Produktframtagning, Arbetsutveckling för hållbar tillväxt (lärande, hälsa, jämställdhet), IKT-användning, Infrastruktur och effektiva transportsystem. Tillväxtområden: Telekomsystem, Mikro- och nanoelektronik, Programvaruprodukter, e- tjänster i offentlig verksamhet, IT i hemsjukvård, Upplevelser, Läkemedel och diagnostika, Bioteknikens verktyg, Medicinsk teknik, Innovativa livsmedel, Komplexa sammansatta produkter, Trämanufaktur, Intelligenta och funktionella förpackningar, Lätta material och lättviktskonstruktioner, Designade material inklusive nanomaterial, Gröna material från förnyelsebara råvaror, Innovativa fordon, farkoster och system, Innovativa logistiksystem och godstransporter. 3

Inom Nationella innovationssystem prioriteras: o Starka forsknings- och innovationsmiljöer, kompetenscentra, strukturbyggande o Internationellt policylärande o Inkubatorer och såddfinansiering o Forskningsinstituten, kompetensutveckling och strukturbyggande o Svenska FoU-program för småföretag liknande SBIR i USA o Personrörlighet mellan aktörsgrupperna i Triple Helix o Internationella FoU-program som EUREKA, COST, ramprogram, bilaterala program Utifrån ett regionalt perspektiv har följande insatser prioriterats: o VINNVÄXT o Visanu o Kompletterande stödjande insatser och nationell koordinering o Nyckelaktörer i innovationssystemet VINNOVAs verksamhetsplanering är starkt fokuserad på att skapa hållbar tillväxt. Genomförandet sker genom ett samspel mellan politiska beslut, behov i näringsliv och offentlig verksamhet samt engagemang från universitet, högskolor och forskningsinstitut. Innovationssystemanalyser och kommunikationsinsatser är nödvändiga instrument i detta arbete. Genom beslut baserade på ansökningar från utlysningar eller andra initiativ har VINNOVA under sina tre år i genomsnitt startat ca 300 nya projekt per år. Det sammanlagda beloppet för satsningarna uppgår i snitt till omkring 500 miljoner kronor per år vilket motsvarar drygt 25 procent av den bemyndiganderam (Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden) på 1,9 miljarder kronor som givits VINNOVA för långsiktiga bindningar. Kravet på en årlig omprövning av en fjärdedel av myndighetens verksamhet uppfylls således. I november 2003 överlämnade VINNOVA sin forskningsstrategi till regeringen. Strategin förtydligar och fördjupar den inriktning som VINNOVA tidigare redovisat till regeringen i sin långsiktiga verksamhetsplanering. I ett 10-punktsprogram pekade VINNOVA på prioriterade insatser för att få ett bättre samspel inom det svenska innovationssystemet och öka satsningarna på behovsmotiverad forskning. Programmet förutsätter en medelsförstärkning med 1,5 miljarder kronor per år. 2.2 Samspel mellan aktörer i svenska innovationssystem VINNOVAs medel utgör ca fem procent av statens totala FoU-insatser. Det är därför särskilt viktigt med samspel och samfinansiering med andra finansiärer för att effektivt medverka till ökad avkastning och hållbar tillväxt för den samlade satsningen. 4

Nationellt samspel VINNOVA arbetar för ett gott samspel med andra forskningsfinansiärer och andra näringspolitiska myndigheter, liksom med viktiga aktörer i olika innovationssystem. Även om olika forskningsfinansiärer har olika målsättningar med sin verksamhet bidrar de alla till utvecklingen av olika innovationssystem. Framsteg har nåtts ifråga om förståelse för olikheter och gemensamma angelägenheter mellan de olika forskningsfinansiärerna. Det permanenta samarbetet har under året fortsatt inom de två samverkansgrupper som tidigare bildats. Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) och VINNOVA har ett samverkansforum. Under dessa två finns 13 samverkansgrupper med definierade uppgifter. Vidare har Vetenskapsrådet, FAS, FORMAS och VINNOVA tillsammans med Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA), Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Cancerfonden och Styrelsen för internationellt samarbete (Sida/SAREK) en samverkansgrupp. Samarbetet mellan finansiärerna har lett till att insatser rörande flera program har kunnat genomföras genom samfinansiering. Detta har givit satsningarna större tyngd och nått vidare målgrupper än om finansiärerna agerat enskilt. Ett exempel på detta är VINNOVAs och SSF:s gemensamma program VINST där vardera satsar 30 miljoner kronor för att under en treårsperiod i samverkan stödja forskning som utförs i samarbete mellan forskare vid högskola/institut och personer verksamma i mindre högteknikföretag. Den sista utlysningen inom VINST sker under våren 2004. Ett annat exempel är programmet Brain Power. Brain Power visar hur framgångsrik koordinering skapas av var för sig ledande men genuint olikartade forskningsfält. Satsningen är ett försök att skapa en modell för en ny generell samverkansform mellan aktörer inom olika forskningsfält, hälso- och sjukvården, näringslivet och myndigheter med syfte att skapa internationellt sett starka kompetenskluster i Sverige. Totalt satsar VINNOVA, SSF, KKstiftelsen, Vårdalsstiftelsen, Invest in Sweden Agency (ISA) och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse 100 miljoner kronor under perioden 2003 2007. Ytterligare ett exempel är programmet VINN NU där VINNOVA och Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) gemensamt satsat 6 miljoner kronor. 20 nystartade aktiebolag med ny, unik teknik har beviljats 0,3 miljoner kronor vardera för affärsutvecklande aktiviteter. Teknisk Framsyn är ett nationellt projekt som syftar till att skapa insikt och visioner om teknikutvecklingen på lång sikt. Projektet vill främja samspelet mellan tekniska, institutionella och sociala processer. Den nya omgången 2003 2004 kompletterar och bygger vidare på de analyser som gjordes i förra omgången. Projektet finansieras av VINNOVA, Kungliga Ingenjörs- 5

vetenskapsakademien (IVA), Vetenskapsrådet, KK-stiftelsen, NUTEK, Svenskt Näringsliv, LO och Industrifonden. Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) är en annan samarbetspartner, främst för de tekniska attachéerna, men också för seminarier och konferenser. VINNOVA satsade under 2003 5,5 miljoner kronor på attachéverksamheten. En viktig del i VINNOVAs arbete för att stärka samspelet i svenska innovationssystem handlar om samspelet med andra näringspolitiska myndigheter och organ. Här har huvudfokus liksom tidigare inriktats dels mot insatser som påverkar utvecklingen av innovationssystem i regioner, dels mot insatser som påverkar forskningsbaserade idéers utveckling till innovationer och nya företag. Ett viktigt inslag för bred spridning av VINNOVAs systemsyn var VINNOVAs årskonferens i Stockholm hösten 2003. En stor del av VINNOVAs arbete för att stärka samspelet i svenska innovationssystem har skett direkt med innovationssystemens huvudaktörer högskolorna, forskningsinstituten, företagen och offentliga organ på olika nivåer. En viktig satsning med regionalt fokus har gällt programmet VINNVÄXT där VINNOVA under 2003 påbörjat finansieringen av de tre utvalda regionala innovationssystem Innovation i gränsland (Skåne), Robotdalen (Mälardalen) och Uppsala Bio. Vart och ett finansieras med 10 miljoner kronor per år under en period av tio år. Liksom tidigare år har en intensiv diskussion handlat om industriforskningsinstituten och deras roll i framtidens svenska innovationssystem. VINNOVA arbetar här för att institutens utveckling i ökad utsträckning ska kopplas till att stärka olika innovationssystem. Därigenom kommer också institutens verksamhet att bättre passa in i det nationella innovationssystemet. Inom transportområdet har samarbetet fortsatt i gruppen TRANSAM, där företrädare för VINNOVA, FORMAS, Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Räddningsverket träffas. Inom arbetslivsområdet har diskussion förts med bl a arbetstagarorganisationerna. En betydligt ökad förståelse har nåtts för vad innovationssystemperspektivet innebär och vad effektiva innovationssystem kan innebära för sektoriell och regional tillväxt. VINNOVA har också som central aktör utfört flera regeringsuppdrag med inriktning på frågor som är betydelsefulla och har stor aktualitet för den svenska samhällsutvecklingen. Här kan nämnas Regeringens 11-punktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet med koppling till två regeringsuppdrag: (1) Uppdrag i fråga om stöd till arbetsgivarsamverkan om förebyggande och rehabiliterande åtgärder samt (2) Uppdrag att följa och utvärdera försöksverksamhet inom offentlig sektor. Här ingår också Regeringens uppdrag om åtgärder för att underlätta kommersialisering av forskningsresultat, VINNFORSK. VINNOVA har också redovisat uppdraget om Nationell 6

innovations- och forskningsstrategi för området miljödriven teknikutveckling. VINNOVA har vidare medverkat i diskussioner med Försvarets materielverk (FMV) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) inför deras regeringsuppdrag som bl a rör materielförsörjning i samspel med civil forskning och utveckling. Internationellt samspel VINNOVA har också aktivt deltagit i internationellt forskningssamarbete. Inriktningen har varit att stimulera svenska forskare och företag att delta i europeiskt och internationellt FoU-samarbete och erfarenhetsutbyte. VINNOVAs deltagande i ERA-NET-projekt (se sid 51) har här haft stor betydelse liksom att VINNOVA tillsammans med Vetenskapsrådet är Nationell Kontaktpunkt i Sverige. Bilateralt FoU-samarbete finansieras också bl a vad gäller Finland, Japan, Kina och Israel. VINNOVA har genomfört en världskonferens om Innovativa kluster tillsammans med ITPS, ISA och Näringsdepartementet. 2.3 Utveckling av organisationen För att VINNOVA ska fungera effektivt som finansiär av behovsmotiverad forskning och utveckling i olika innovationssystem är organisationens arbets- och insatsformer anpassade till uppgiften. Uppdateringar av arbetssätt, regelsystem, rutiner för medelshantering och tekniska stödsystem har under året anpassats till den nya verksamhetsplaneringen och en grund har också skapats för ett mer utåtriktat arbetssätt. Ett viktigt inslag i denna utveckling har varit arbetet med den digitala förvaltningen, det arbete inom VINNOVAs emyndighetsvision som omfattar utveckling av processer och IT-arkitektur för att kunna försörja verksamheten med en elektronisk ärende- och dokumenthantering. De digitaliserade flödena med högt inslag av automatisering har resulterat i en betydande minskning av ohälsorelaterat tangentsbordsarbete, kortare ledtider, snabbare responstider och mindre fel. Som ett exempel hanteras mindre än tio procent av dokument och handlingar i den administrativa handläggningen i pappersformat och med manuell hantering. Från och med årsskiftet erbjuder VINNOVA externa användare som projektledare, projektadministratörer och andra, en egen ingång en individualiserad portal in mot de etjänster som myndigheten tillhandahåller i samband med FoU-processen. Här är det möjligt att i samma gränssnitt lämna ansökningar, bekräftelse av start, lägesrapporter och slutredovisningar samt följa beredningsprocessen. Denna del av VINNOVAs emyndighetsarbete har rönt stort intresse från andra myndigheter under året. 7

Samtidigt har arbetet fortsatt med att göra VINNOVA till en modern kunskapsorganisation med utvecklande arbetsuppgifter, utrymme för lärande och kompetensutveckling, god arbetsmiljö samt en samarbetskultur där ledar- och medarbetarskap är tydliga. Arbete har också drivits för att ta fram metoder, kriterier och modeller för analys och beskrivning av olika innovationssystem samt för hur mål och effekter ska preciseras och mätas. Den breda metod- och processutvecklingen som startades redan 2001 har intensifierats under året. VINNOVAs kvalitetsarbete ställer höga krav på transparens och dokumentation i alla berednings- och beslutsprocesser. Programråd och expertpaneler utses så att projekten prövas både vetenskapligt av framstående forskare och för sin relevans i olika innovationssystem av företrädare för näringsliv och samhället i övrigt. Alla underlag för beslut i myndigheten, från det att en ansökan kommer in tills dess att ett projekt kan avslutas, dokumenteras och lagras elektroniskt. På detta sätt kan hela beredningen enkelt redovisas både internt och externt. Under 2003 vidareutvecklades instruktionen för hantering av projektärenden och en delegationsordning skapades anpassad till arbetet enligt den nya verksamhetsplaneringen. Högt utbyte av insatta resurser genom ekonomiskt effektiva satsningar är ett annat prioriterat mål för VINNOVAs utveckling sedan start. Ett viktigt redskap är då ett effektivt cash management som maximerar VINNOVAs användning av erhållna resurser. När något insatsområde blir försenat relativt plan förs direkt resurserna över till andra områden där behoven av omgående insatser är stora. 2.4 VINNOVAs verksamhetsgrenar VINNOVAs verksamhet spänner över ett stort politiskt område som i många länder går under namnet innovationspolitik. Situationen i Sverige gör att VINNOVAs verksamhet ska bidra till måluppfyllelse inom sex olika politikområden. Dessa ingår i årsredovisningen och omfattningen på återrapporteringskraven varierar mellan politikområdena. Inom några områden ställs krav på detaljerad återrapportering av en viss eller flera frågor medan det inom andra områden krävs mer summarisk återrapportering. I regleringsbrevet finns politikområdena: Forskningspolitik, Näringspolitik, Energipolitik, Arbetslivspolitik, Transportpolitik och Regional utvecklingspolitik. Vart och ett har sina mål. Genom att VINNOVA har hållbar tillväxt som övergripande mål fås en naturlig koppling mellan de sex politikområdena. Forskningspolitik anges i tre verksamhetsgrenar Stöd till forskning och utveckling, Kunskapsöverföring samt Strategi och analys. Under Näringspolitik anges verksamhetsgrenen Experimentell teknik och under Energipolitik Långsiktig utveckling av energisystemet. 8

VINNOVA har innovationssystemsyn som utgångspunkt för alla sina insatser. En redovisning som splittras enligt politikområdes- och verksamhetsgrensstruktur får därför låg relevans när det gäller att beskriva den konkreta verksamheten. Insatta personella och ekonomiska resurser och resultatet redovisas i följande sammanställning. Individuell bedömning görs inte utan en schablon knuten till avdelning används. Administrativa kostnader för verksamheten skattas som genomsnittlig administrativ kostnad per person i hela VINNOVA multiplicerat med antalet personer. Administrativa kostnader för GD-kansli och Förvaltningsavdelning fördelas på verksamhetsgren enligt nyckeln antal personer inom verksamhetsgrenen. Verksamhetens kostnader och intäkter enligt Resultaträkningen (se sid 72) är i Tabell 1 fördelade på VINNOVAs fem verksamhetsgrenar. Liksom resultatdelen i övrigt är Tabell 1 angiven i miljoner kronor (Mkr), medan den finansiella delen där resultaträkningen ingår är upprättad i tusental kronor (tkr). Tabellen var ny i föregående årsredovisning och jämförelsesiffror för 2001 har inte kunnat tas fram med en rimlig arbetsinsats och saknas därför. Tabell 1. Fördelning av kostnader och intäkter per verksamhetsgren. Verksamhetsgren Antal personer 1) Intäkt drift 2) (Mkr) Kostnad drift 3) (Mkr) Intäkt FUD 4) (Mkr) Kostnad FUD 5) (Mkr) Stöd till forskning och 2003 105 3,1 110,9 49,9 982,1 utveckling 2002 105 3,4 104,4 49,2 926,3 Kunskapsöverföring 2003 14 0,2 18,5 0,0 1,1 2002 13 0,2 16,5 0,0 2,7 Strategi och analys 2003 30 3,5 29,0 0,4 23,5 2002 33 1,4 26,9 0,0 15,8 Experimentell teknik 2003 0 0,0 0,0 0,0 37,5 Långsiktig utveckling 2003 3 0,0 2,8 0,0 63,5 av energisystemet 2002 3 0,0 2,5 0,0 95,3 Totalt 2003 152 6,8 161,2 50,3 1 107,7 2002 154 5,0 150,3 49,2 1 040,1 1) Antalet personer motsvarar medelantalet anställda under budgetåret. Det är en förändring jämfört med ÅR 2002 då det var den stadigvarande personalstyrkan som redovisades här. Uppgifterna för 2002 har därför korrigerats så att de i tabellen ovan motsvarar medelantalet anställda. Ändringen har inte medfört att uppgifterna om kostnader och intäkter för 2002 har ändrats. 2) Verksamhetens intäkter förutom anslagsintäkter är 1,8 miljoner kronor högre i förhållande till 2002. 3) Verksamhetens kostnader har ökat med 10,9 miljoner kronor varav en stor del utgör kostnader för utveckling av IT-system, framför allt webbtjänster/intressentportal för ökad tillgänglighet. 4) Intäkt FUD motsvaras av medel från myndigheter och övriga som förutom statsanslag erhållits för finansiering av FUD-verksamheten. 5) Totalsumman motsvarar posten lämnade bidrag i resultaträkningen och är 67,6 miljoner kronor högre 2003 än föregående år. 9

10

3 Stöd till forskning och utveckling Innovationer, i form av framgångsrika nya produkter, tjänster och processer, är grunden för hållbar tillväxt. De bygger på kompetens, kunskapsutbyte och ett ömsesidigt lärande samspel mellan företag, forskning och politik/ offentlig verksamhet. Framtida tillväxt i en globaliserad kunskapsdriven ekonomi är i ökande grad beroende av forskningsbaserad kunskap. VINNOVA arbetar för hållbar tillväxt i Sverige genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Från och med 2003 har en ny indelning av VINNOVAs verksamhetsområde tillämpats. Den baseras på verksamhetsplaneringen för perioden 2003 2007. Planen strukturerar insatserna för utveckling av innovationssystem på sådana som är på nationell, sektoriell respektive regional nivå. Samspelet mellan de olika nivåerna är avgörande för att skapa en stark tillväxt. Inom de sektoriella innovationssystemen har som tidigare nämnts fem kunskapsplattformar och 18 tillväxtområden prioriterats för förnyelse och hållbar tillväxt i näringsliv och offentlig verksamhet. Innovationssystemanalyser och kommunikationsinsatser understödjer innovationssystemsatsningarna. 3.1 Mål och insatsformer 2003 Regeringens mål för VINNOVAs verksamhet Inom forskningspolitiken är regeringens övergripande mål att Sverige ska vara en ledande forskningsnation där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Den statliga organisationen för forskningsfinansiering ska vara ett effektivt verktyg för att främja de forskningspolitiska målsättningarna, stärka det svenska systemet för FoU och öka forskningens bidrag till Sveriges internationella konkurrenskraft och en hållbar tillväxt. För VINNOVAs verksamhetsgren Stöd till forskning och utveckling är det satta målet att stödja forsknings- och utvecklingsarbete av högsta kvalitet inom b1 a områdena teknik, transport, kommunikation, arbetsliv och energi och därmed främja förnyelse och hållbar tillväxt. Övriga mål är att VINNOVA aktivt ska arbeta för jämställdhet samt nå en jämnare könsfördelning inom den egna beredningsorganisationen och vid fördelningen av forskningsstödet och verka för att genusperspektiv får genomslag i forskningen. VINNOVA ska öka sina insatser för att ge unga och nydisputerade forskare goda förutsättningar att fortsätta sin forskarkarriär i högskola, institut, näringslivet eller som egna företagare. VINNOVA ska också stimulera svenskt deltagande i europeiskt och internationellt FoU-samarbete och erfarenhetsutbyte inom sitt verksamhetsområde samt öka utnyttjandet av europeiska och internationella forskningsmedel som en förstärkning av den nationella forskningsfinansieringen. 11

Verksamhetsgrenen Kunskapsöverföring har som mål att information om FoU ska spridas till utförare och användare av forskning samt till en intresserad allmänhet. Verket ska även utveckla samverkan mellan forskningsutförare, avnämare och andra aktörer så att ny kunskap tas till vara och omsätts i produkter, processer, tjänster, arbetsorganisation och arbetsmiljö. För verksamhetsgrenen Strategi och analys är målet att genom analyser av hög kvalitet öka kunskapen om hur forsknings- och utvecklingsinsatser kan främja förnyelse och hållbar tillväxt i de svenska innovationssystemen. Det av regeringen satta näringspolitiska målet är att främja en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad sysselsättning genom fler och växande företag. Kunskap och kompetens som behövs för att stimulera innovationer och tillväxt ska ökas, i första hand i näringslivet. Inom verksamhetsgrenen Experimentell teknik är målet att öka kompetensen inom området experimentell teknik i samverkan med andra forskningsaktörer och näringslivet, särskilt för små och medelstora företag samt att öka säkerhet och förbättra miljöegenskaper i material, processer och produkter främst genom utnyttjande av prenormativ forskning och standardisering, normgivning och expertfunktioner. Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor samt att energin ska användas så effektivt som möjligt med hänsyn tagen till alla resurstillgångar. Stränga krav ska ställas på säkerhet och omsorg om hälsa och miljö vid användning och utveckling av all energiteknik. Vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens på energiområdet ska byggas upp inom universiteten, högskolorna och näringslivet i enlighet med 1997 års energipolitiska beslut. Målet för verksamhetsgrenen Långsiktig utveckling av energisystemet är tredelat: o att bidra till ökad kunskap om de vetenskapliga grunderna för tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi med samtidig omsorg om hälsa och miljö, o att främja utvecklingen av ny energiteknik som bidrar till utvecklingen av ett ekonomiskt och ekologiskt uthålligt energisystem och o att forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet ska bidra till ökad användning av renare och effektivare energiteknik. VINNOVA ska inom politikområdet arbetslivspolitik bidra till målet ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor. Den stora utmaningen är att finna sätt för organisering och ledarskap som kombinerar kraven på effektivitet och flexibilitet med hälsofrämjande arbetsvillkor, lärande och trygghet. Inom transportpolitiken ska VINNOVA bidra till målet att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. 12

VINNOVA ska bidra till att målet uppnås för den regionala utvecklingspolitiken, nämligen väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. VINNOVAs insatser består i första hand i kompetensstöd för genomförandet av de regionala tillväxtprogrammen inom myndighetens verksamhetsområde och görs i den utsträckning som myndigheten bedömer vara relevant. VINNOVAs insatsformer 2003 VINNOVA grundidé är att hållbar tillväxt, utvecklingskraft och innovativitet skapas i samspelet mellan människor och deras verksamheter i olika organisationer i innovationssystem. Fokus för VINNOVA är att stimulera och underlätta samspelet mellan aktörer. Denna roll i det svenska innovationssystemet ställer långtgående krav på helhetsperspektiv och systemsyn. VINNOVAs satsningar görs på ett systematiskt sätt och inom valda områden. Val av insatsform görs mot bakgrund av analyser av hinder och möjligheter, drivkrafter och flaskhalsar inom olika tillväxtområden och med hänsyn till den effekt en insats förväntas få. Med start under 2003 och med fortsättning 2004 utarbetas s k VINNOVA-program med denna inriktning och helhetssyn. De utlysningar som gjorts under 2003 har i stor utsträckning anpassats till nämnda synsätt även om arbetet med VINNOVA-programmet inom området inte varit avslutat. VINNOVAs insatsformer är således anpassade utifrån vad som bedöms vara mest effektivt i den specifika situationen för att främja de uppställda målen med det övergripande målet att bidra till hållbar tillväxt. En fortlöpande utveckling och prövning av insatsformer bedrivs. Strukturen skiljer mellan kunskaps- och kompetensuppbyggande, nätverksbyggande, marknadsnära insatser och övrigt projektstöd. Insatsformerna är inte artskilda utan snarare varandra delvis överlappande men var och en uttrycker en huvudsaklig tyngdpunkt och inriktning. Drygt tio insatsformer som utnyttjats under 2003 kan urskiljas. Tre är ekonomiskt dominerande. I bilaga 1 beskrivs insatsformerna kort. 3.2 VINNOVAs stöd till forskning och utveckling Forsknings- och näringspolitik Ett innovationssystemstänkande genomsyrar i ökande utsträckning VINNOVAs satsningar. De ofta fleråriga insatserna bidrar i ökande utsträckning till att stimulera innovationer, tillväxt och förnyelse. Detta märks påtagligt i verksamheter som startats under året. VINNOVA bedömer att nysatsningarna under 2003 ligger i helt linje med regeringens målsättning att stärka de svenska innovationssystemen genom stöd till forsknings- och utvecklingsarbete av högsta kvalitet. 13

FoU-programmens antal och fördelning av medel mellan olika inslag av insatser, områden och deltagarkategorier. Vid ingången av 2003 pågick 1 411 3 projekt med finansiering från VINNOVA. Antalet är något mindre än 2002 då det pågick 1 657 projekt. Minskningen av projektstocken är ett resultat av VINNOVAs strävanden att gå mot större men färre satsningar. VINNOVAs satsningar kompletteras ofta med medel från andra finansiärer och egeninsatser i projekten. VINNOVA uppskattar att de insatta medlen leder till verksamhet som i storleksordning omfattar drygt det dubbla värdet. Denna hävstångseffekt bidrar kraftfullt till ett ökat mervärde i effekt av den statliga finansieringen som sker genom VINNOVA. Utöver anslag 26:2 för Forskning och utveckling har VINNOVA under året disponerat ett flertal andra anslag och medel. Utbetalningarna inom VINNOVAs samtliga satsningar under 2003, vilka finansierats med skilda anslag, sammanfattas i Tabell 2. Genom externa medel har ytterligare ett antal projekt finansierats vilket även redovisas i tabellen. Redovisningen exkluderar programanknutna kostnader. Tabell 2. Utbetalningar inom VINNOVAs satsningar för forskning, utveckling och demonstration under 2001 2003. Anslag och medel Utbetalt under året (Mkr) 2003 2002 2001 Totalt varav beslutat under året Totalt varav beslutat under året Totalt varav beslutat under året Forskning och utveckling (26:2) 925,9 404,5 885,5 342,4 903,0 316,0 Standardisering o FoU inom exp tekn, SP 37,5 37,5 (38:12.2) Energiforskn, transporter (35:5.5) 10,2 0,1 17,8 7,8 11,8 3,3 Energiforskn, miljövänlig fordonsteknik (35:5.13) 21,2 7,3 20,1 6,2 11,9 11,9 Energiteknikstöd, miljöv fordonsteknik (35:6.2) 32,1 4,7 57,4 42,8 48,5 48,5 Vägh o statsbidrag, miljövänlig fordonstekn 20,0 20,0 (38:12.2) IT telekom, Stöd till ACREO (37:5.3) (33:1.23) 20,0 20,0 12,5 12,5 Utbildn dep, Stöd till IRECO (25:72.15) 9,9 9,9 Äldreanslag högskolor företag (A8:1) 0,7 5,8 Äldreanslag skogsnäringen (A8:2) 5,8 9,4 Äldreanslag Miljöteknikdelegationen (A8:5) 1,4 2,3 Externa medel 30,9 12,2 38,8 6,4 40,3 12,0 Summa 1 107,7 516,3 1 040,0 418,1 1 033,0 391,7 Av tabellen framgår att totalt 1 107,7 miljoner kronor utbetalats i FUD-stöd (jfr lämnade bidrag i resultaträkningen). 47 procent av utbetalningarna under 2003 baseras på beslut tagna detta år. Mängden medel som beslutats under året var 97,7 miljoner kronor större än året innan. 3 Uppgifter i tabeller och text är huvudsakligen hämtade ur VINNOVAs projekthanteringssystem. För vissa återrapporteringskrav har det varit nödvändigt att samla in uppgifter genom en enkät till projektledare för projekt som pågått under 2003. Av de 943 utsända enkäterna har 517 (55 procent) besvarats. Uppgivna värden har inte bortfallsjusterats vilket innebär att risken är stor för att värdena underskattar de förhållanden som de vill belysa. Antalet enkäter avviker från antalet projekt pga att samma person kan vara projektledare för flera projekt. 14

Under året genomfördes 24 programutlysningar. Programmens fördelning på olika innovationssystem framgår av Tabell 3. I tabellen redovisas också antal inlämnade ansökningar, antalet beviljade projekt samt kostnaderna för dessa projekt för 2003. Siffrorna ger en tydlig bild av det stora intresse som finns att engagera sig i FoU inom VINNOVAs satsningsområden. För jämförelse finns också motsvarande uppgifter i sammandrag för varje sektor för 2002 och 2001. Tabell 3. Programrelaterade utlysningar 2001 2003. Sektoriella innovationssystem Programrelaterade utlysningar Inlämnade ansökningar Beviljade projekt (antal) Beviljat (Mkr) *) 2003 2007 Informations- och Framtida kommunikationsnät 40 13 35,7 kommunikationsteknik Nätverksbaserad programvaruteknik 78 10 22,3 Bio/Nano/IT 54 12 50,0 Fotonik, höghastighets- och högfrekvenselektronik 40 12 28,6 Summa 2003 4 utlysningar 158 47 136,6 Summa 2002 2 utlysningar 69 17 Summa 2001 3 utlysningar 106 27 Tjänster och IT- IT i hemsjukvård 40 8 15,3 användning Infrastruktur för kunskapshantering 68 11 32,5 Summa 2003 2 utlysningar 108 19 47,7 Summa 2002 1 utlysning 131 18 Summa 2001 5 utlysningar 111 25 Bioteknik Idéprövn. av koncept för små biotekn.företag 43 15 8,5 Innovativa livsmedel 35 7 2,1 Summa 2003 2 utlysningar 78 22 10,6 Summa 2002 4 utlysningar 82 38 Summa 2001 3 utlysningar 150 30 Tillverkning och Komplexa sammansatta produkter 36 9 40,0 material Demonstratorer Gröna material 31 12 37,4 Lätta material o lättviktskonstruktioner 47 17 3,0 Effektiv produktframtagning 74 14 49,3 Summa 2003 4 utlysningar 188 52 129,6 Summa 2002 3 utlysningar 113 25 Summa 2001 3 utlysningar 56 24 Transport Innovativa fordon, farkoster och system 138 24 47,2 Innovativa logistiksystem och godstransp. 116 21 29,0 Infrastruktur och effektiva transportsystem 101 28 37,8 Sjösäkerhet 21 5 17,5 Summa 2003 4 utlysningar 376 78 131,5 Summa 2002 5 utlysningar 308 66 Summa 2001 6 utlysningar 101 26 Arbetsliv Kunskapsbildning och organisering 103 22 35,5 Summa 2003 1 utlysning 103 22 35,5 Summa 2002 1 utlysning 106 19 Summa 2001 1 utlysning 82 31 Övriga program RIS VINNVÄXT 51 10 115,5 NIS VINNKUBATOR 32 21 22,4 VINN NU 2003 191 20 6,0 Innovationsjournalistik 10 5 1,8 Internat. rel. program SMINT förstudie 61 42 3,8 Integrerade projekt EU:s 6:e ramprogram 76 18 2,8 Ämnesövergripande Innovationssystemforskning för FoU och 11 2 12,3 program tillväxt Summa 2003 7 utlysningar 432 118 164,6 Summa 2002 4 utlysningar 410 76 Summa 2001 1 utlysning 170 53 Totalt anslag 26:2 2003 24 utlysningar 1 497 358 656,0 Forskning och 2002 20 utlysningar 1 219 259 utveckling 2001 22 utlysningar 776 216 *) Värdena för 2001 och 2002 har inte kunnat tas fram. 15

Flera utlysningar av FoU-stöd under året har gjorts med flerstegsförfarande. Inlämnande av skisser och intresseanmälningar har lett vidare till projektansökningar i ett senare skede. I Tabell 3 redovisas den del av utlysningarna som beviljats medel. Analyser bör undvikas kring aktiviteter inom ett område endast utifrån programmens antal. Detta eftersom deras täckning av sektorn har betydelse och då projektens storlek inverkar. Det är dock uppenbart att intresset för VINNOVAs program och utlysningar ökat. Antalet ansökningar var 2003 drygt 20 procent fler än 2002. Andelen beviljade ansökningar var 24 procent 2003 mot 21 procent 2002. Satsningen på olika sektoriella innovationssystem har också skett genom andra insatsformer än FoU-program. Tabellen nedan visar hur medlen inom ramen för anslaget 26:2 fördelats på olika insatsformer inom respektive sektoriella innovationssystem. Tabell 4. VINNOVAs satsningar inom ramen för anslag 26:2 fördelat på olika sektoriella innovationssystem och mottagare 2001 2003. Sektoriella innovationssystem År Program/ projekt KC 1) Institutens ramprogram Utbetalt under året (Mkr) AIS Öresundskontrakt Internationellt FFP FF Totalt IKT, Informations- och 2003 129,2 42,5 4,0 9,5 185,2 kommunikationsteknik 2002 108,8 60,5 9,1 2,3 180,7 2001 87,6 24,3 14,1 2,6 128,6 Tjänster och IT-användning 2003 48,9 6,0 4,1 2,6 61,6 2002 42,5 2,1 6,8 2,1 53,5 2001 68,2 4,2 7,3 2,7 82,4 Bioteknik 2003 41,3 24,0 7,2 5,9 2,4 80,8 2002 58,8 55,5 11,9 10,8 8,4 145,4 2001 53,3 33,5 22,1 8,5 8,4 125,8 Tillverkning och material 2003 74,8 31,1 9,6 8,5 124,1 2002 69,8 24,8 11,7 5,4 111,7 2001 46,1 15,0 5,9 5,3 72,3 Transport 2003 110,0 16,5 5,4 32,8 2) 10,0 174,7 2002 126,0 11,9 9,4 2,2 28,4 2) 10,0 187,9 2001 141,7 5,0 9,7 2,2 50,5 2) 10,0 219,1 Arbetsliv 2003 59,9 59,9 2002 79,5 79,5 2001 117,6 117,6 Övriga program 2003 114,4 86,4 0,6 38,2 239,6 2002 76,3 0,1 0,6 49,8 126,8 2001 97,7 0,4 0,3 0,6 58,2 157,2 Totalt anslag 26:2 2003 578,5 120,1 86,4 30,3 9,2 58,6 32,8 10,0 925,9 Forskning och 2002 561,7 152,8 34,8 34,7 13,3 49,8 28,4 10,0 885,5 utveckling 2001 612,2 78,2 46,6 33,4 13,9 58,2 50,5 10,0 903,0 KC Kompetenscentrum, Institut (kompetensutvecklingsmedel, B-medel), AIS Aktiv Industriell Samverkan, FFP Fordonsforskningsprogrammet, FF Flygforskningsprogrammet. Internationellt omfattar satsningar enligt regleringsbrev eller andra gemensamma initiativ. Det finns även andra satsningar på internationella projekt inom gruppen Program/projekt. 1) VINNOVAs åtaganden för verksamheten i Kompetenscentrumprogrammet ligger långsiktigt på nivån 138 miljoner kronor per år. Betalningarna kan variera mellan åren. 2) Bestämt genom avtal mellan staten och fordonsindustrin och beror på industrins framtagning av projekt. I genomsnitt 30 miljoner kronor per år. 16

Det finns skillnader mellan 2003 och 2002 för olika sektorer. De beror på prioriteringar samt på betalningsjusteringar mellan åren. Den markanta ökningen av medel för Övriga program förklaras med satsningarna på VINNVÄXT och VINNKUBATOR samt på Institutens kompetensutvecklingsmedel. VINNOVAs bidrag går till många olika mottagarkategorier. I följande tabell redovisas medelsfördelningen på olika mottagarkategorier. Tabell 5. VINNOVAs satsningar fördelade på kategori av mottagare under 2001 2003. Mottagarkategori (Mkr) Sektoriella innovationssystem År UoH FoUinstitut Företag Övriga Totalt IKT, Informations- och 2003 108,1 64,8 12,1 0,4 185,3 kommunikationsteknik 2002 115,8 62,4 1,5 1,0 180,7 2001 71,9 48,4 7,2 1,1 128,6 Tjänster och IT-användning 2003 39,3 8,4 5,9 8,2 61,8 2002 31,4 13,8 5,5 2,8 53,5 2001 43,8 17,1 11,5 9,9 82,3 Bioteknik 2003 47,7 23,0 11,3 0,5 82,5 2002 81,4 58,3 5,2 0,5 145,4 2001 59,2 58,9 5,8 1,9 125,8 Tillverkning och material 2003 70,1 50,8 4,7 3,7 129,3 2002 46,2 56,2 6,2 3,2 111,8 2001 27,8 26,7 6,1 11,7 72,3 Transport 2003 65,9 35,4 56,1 13,6 171,0 2002 64,8 44,1 62,3 16,6 187,8 2001 69,1 52,6 70,5 26,8 219,0 Arbetsliv 2003 30,0 16,9 3,2 9,1 59,2 2002 41,2 27,2 2,7 8,4 79,5 2001 62,4 34,4 1,9 18,9 117,6 Gemensamt 2003 50,8 105,8 41,0 39,1 236,7 2002 39,3 32,0 39,0 16,4 126,7 2001 32,7 68,8 40,3 15,5 157,3 Totalt anslag 26:2 2003 412,0 305,1 134,3 74,5 925,9 Forskning och 2002 420,1 294,0 122,4 48,9 885,4 utveckling 2001 366,9 307,0 143,2 85,8 902,9 Energiforskning, 2003 4,4 0,9 3,2 1,6 10,2 Transporter 2002 7,6 3,5 6,2 0,6 17,9 2001 2,2 2,8 2,7 4,1 11,8 Energiforskning, Miljövänlig fordonsteknik 2003 5,1 0,5 15,1 0,5 21,2 2002 1,0 19,1 20,1 2001 11,9 11,9 Energiteknikstöd, 2003 31,6 0,5 32,1 Miljövänlig fordonsteknik 2002 57,4 57,4 2001 48,5 48,5 Väg och statsbidrag, 2003 20,0 20,0 Miljövänlig fordonsteknik 2002 2001 IT, Telekom, stöd till ACREO 2003 20,0 20,0 2002 12,5 12,5 2001 Utbildn dep, stöd till IRECO 2003 9,9 2002 2001 Standardisering och 2003 37,5 37,5 FoU inom experimentell 2002 teknik, SP 2001 Äldreanslag Högskolor 2003 - företag 2002 0,7 0,7 2001 5,8 5,8 17

Fortsättning Tabell 5. Mottagarkategori (Mkr) Sektoriella innovationssystem År UoH FoUinstitut Företag Övriga Totalt Äldreanslag Skogsnäringen 2003 2002 0,3 5,5 5,8 2001 1,4 7,1 0,9 9,4 Äldreanslag Miljöteknikdelegationen 2003 2002 0,6 0,9 1,5 2001 0,2 0,5 1,0 0,6 2,3 Externa medel 2003 21,6 1,9 7,0 0,4 30,9 2002 20,9 1,7 13,2 3,0 38,8 2001 12,8 3,4 16,7 7,4 40,3 SUMMA 2003 443,1 366,6 211,3 86,8 1 107,7 2002 448,6 313,0 224,4 54,1 1 040,1 2001 387,9 315,1 231,1 98,8 1 032,9 Fördelning i procent 2003 40 33 19 8 2002 43 30 22 5 2001 37 31 22 10 Som framgår av tabellen har 40 procent av medlen gått till universitet och högskolor, 33 procent till FoU-institut, 19 procent till företag och 8 procent till övriga mottagare. En stor del av de medel som har företag som mottagare avser indirekt finansiering av forskning vid högskolor. Företagen tar på sig ett projektledarskap, och samordnar sina satsningar med det högskolan gör till en gemensam satsning. Ökningen 2003 av posten FoU-instituten gemensamt, sammanhänger med uppgiften i regleringsbrevet om 100 miljoner kronor för särskilda insatser för institutens kompetensutveckling. En övergripande bedömning av insatsernas effekter. Under 2003 har medel beviljats projekt som utförs vid universitet, högskolor, institut m fl, i organiserade samarbeten med företag och offentlig sektor inom ett stort antal programinsatser. Den stora, omedelbara effekten av VINNOVAs insatser är att forsknings- och utvecklingsarbete kommer till stånd och att detta sker inom områden som har dokumenterat stor betydelse för näringslivets och den offentliga verksamhetens utveckling. Det som särskilt kännetecknar VINNOVAs finansiering och som även indikerar viktiga tillväxtmekanismer är att den är inriktad på o effektivare samverkan mellan UoH, institut och näringsliv inom områden där förutsättningarna för hållbar tillväxt är särskilt gynnsamma, o stimulans av forskning och utveckling inom osäkra och riskfyllda områden som bedöms ha stor framtida tillväxtpotential, o ökad medvetenhet om och större ansträngningar för att kommersialisera forskningsresultat inom UoH och institut. 18

VINNOVA vill också framhålla de effekter av policykaraktär, dvs strategioch nytänkande i regioner, som VINNVÄXT-programmet medfört. Detta synsätt kan medföra långtgående och betydelsefulla förändringar på områden där VINNOVA agerar. Under 2003 har två analyser som belyser insatsernas effekter initierats. De avser dels VINNOVAs/Energimyndighetens program med 28 kompetenscentrum 1995 2003, dels effekterna av trafiksäkerhetsinriktad forskning vid Chalmers 1985 2003. Arbetet med analyserna påbörjades 2003. Huvudsakliga resultat summeras nedan. Kompetenscentrumprogrammet inleddes 1995 som en ny form för samarbete mellan universitet och företag. Det karakteriseras av långsiktig finansiering, tio år, av grundläggande och samtidigt användningsinriktad forskning, med forskargrupper med kritisk massa. Programmet omfattar 28 centrum varav VINNOVA finansierar 23 och Energimyndigheten resterande fem. Programmet är ett genom avtal reglerat samarbete mellan företagsgrupper, lärosäten och VINNOVA. Varje part bidrar med en tredjedel till finansieringen. Den gjorda effektanalysen kompletterar de återkommande internationella utvärderingar som gjorts av Kompetenscentrumprogrammet. Dessa utvärderingar har visat att Kompetenscentrum utgör en insatsform som kombinerar hög industriell relevans hos forskningen med högsta vetenskapliga kvalitet (se sid 24). Effekterna för företagen är av olika slag. Värdet av de kommersiella framgångar som redan kunnat observeras i analysen är nästan av samma storleksordning som VINNOVA/Energimyndighetens bidrag till programmet. Den stora kommersiella betydelsen kommer naturligtvis under åren framöver. Multinationella företag som har möjlighet att välja var de vill lokalisera sin forskning har valt att stanna i Sverige och även attrahera betydande investeringar i FoU inom sina koncerner. I effektanalysen bedöms värdet av nämnda effekter väl överstiga kostnaderna för programmet, samtidigt som bedömningen även görs att de immateriella vinster som uppnåtts är större. Forskning om orsaksmekanismerna bakom bl a whiplashskador inleddes år 1985 vid Chalmers. Målet med forskningen var att förstå hur dessa skador uppstår, en förutsättning för att kunna utforma skyddsåtgärder. Dåvarande Transportforskningsberedningens beslut att finansiera denna nya forskningsidé ansågs som en högrisksatsning eftersom forskningsledaren inte var känd inom akademin. Forskningen ansågs emellertid angelägen eftersom påkörning bakifrån blivit den vanligaste orsaken till invalidiserande trafikskador. Forskningen har utvecklats positivt och har finansierats fortlöpande av tidigare Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) och VINNOVA. Forskningen har präglats av ömsesidig samverkan med Autoliv, Volvo, SAAB, Folksam och Vägverket. Det samhällsekonomiska värdet av de nackskydd som används i Volvo- och SAAB-bilar från 1997 har beräknats till 1,5 miljarder kronor. Värdet av den krockgardin som Autoliv utvecklat och som bl a finns i nyare SAAB- och Volvobilar, har på motsvarande sätt värderats till 1,6 miljarder kronor för 19