Nationella och regionala klusterprofiler

Transkript

1 Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som underlag för dialog i samband med muntlig presentation.

2 Titel: Nationella och regionala klusterprofiler - Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige Författare: Tage Dolk Addendi AB och Anna Sandström, Addendi AB/VINNOVA Serie: VINNOVA Analys VA 2005:02 ISBN: ISSN: X Utgiven: Februari 2005 Utgivare: VINNOVA Verket för Innovationssystem / Swedish Agency for Innovation Systems VINNOVA Diarienr: Om VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I serien VINNOVA Analys publiceras studier, analyser, utredningar och utvärderingar som tagits fram inom eller på uppdrag av VINNOVAs avdelning för Innovationssystemanalys. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. Om ADDENDI Addendi AB är ett konsultföretag som utför analyser, strategier, marknadsplaner, utbildningar och inspirationsseminarier som stärker kluster och innovationssystem. VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes Offentliga Publikationer, tel , fax eller order.fritzes@nj.se VINNOVA s publications are published at Version 4

3 Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige Tage Dolk och Anna Sandström På uppdrag av VINNOVA Stockholms Stad/Stockholm BioRegion Uppsala BIO Västra Götalandsregionen/ Business Region Göteborg Region Skåne/MediconValley Biotech Umeå BioMedley Östergötland Arbetsmarknadsstyrelsen NUTEK ISA Initiativtagare

4 INNEHÅLL Förord 5 Rapportens innehåll 6 Motiv och perspektiv 8 Variabler 11 Samtliga företag 17 Företag med internationell marknad 23 Nationella profiler - ämnesområden 27 Läkemedelsutveckling och CRO-företag Läkemedelsproduktion och läkemedelsformulering Diagnostika och bioteknisk medicinsk teknik Medicinsk teknik Biotekniska verktyg för forskning och produktion Bioproduktion Biotekniska livsmedel, agrobioteknik och miljöbioteknik Nationella profiler verksamhetskategorier 43 Företag med explorativ forskning och utveckling inom ett brett område eller med flera parallella utvecklingsprojekt/produktlinjer Företag med explorativ forskning och utveckling inom ett smalt område eller fokuserade på ett utvecklingsprojekt/produktlinje Företag som i huvudsak vidareutvecklar egna produkter/tjänster samt företag med klinisk prövning av egna produkter Företag som i huvudsak utför konsult- och/eller uppdragsverksamhet, t.ex. inom klinisk prövning Produktion av bioteknikprodukter, läkemedel eller medicinsk tekniska produkter Marknadsförings- och försäljningsverksamhet Regionala profiler 57 Förändringar mellan 1997 och Företagsförteckning 71 Tabeller 85 Källor och kontaktpersoner 87

5 Förord Bakgrund VINNOVA har av Näringsdepartementet fått uppdraget att i samverkan med berörda företag, finansiärer och andra aktörer utveckla en nationell innovations- och forskningsstrategi för området bioteknik. Strategin skall fokusera på områden som har förutsättningar för hög tillväxt och internationell konkurrenskraft. Uppdraget skall rapporteras senast den 15 maj Strategiarbetet kräver olika typer av underlag där denna rapport är ett av de underlag som tagits fram. Arbetet har initierats av VINNOVA och har utförts i samarbete med aktörer i de viktigaste bioteknikregionerna och andra myndigheter. Profilerna i rapporten har till syfte att tydliggöra strukturen dels i branschen och dels i svenska regioners klusterbildningar av företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik. Dessa profiler kan användas som underlag för strategiska överväganden, såväl nationellt som regionalt. Regionerna får dessutom ett gemensamt material som underlag för dialog om likheter och olikheter, vilket kan stärka den nationella strategin. Profilerna avses även att användas för internationella jämförelser på såväl nationell som regional nivå. Fördjupade regionala profilredovisningar, som bygger på klassificeringen, kan utföras av regionerna som underlag för regionala handlingsprogram. Klusterprofilerna kan användas för att visa företagsklustrens karaktär även för en bredare publik. Arbetet Arbetet har initierats och basfinansierats av VINNOVA. Innan detta arbete påbörjades initierade Stockholms stad motsvarande studie för regionen som inkluderar Stockholm, Uppsala, Södertälje och Strängnäs. Den studien väckte VINNOVAs och andra regioners intresse för att ta fram motsvarande underlag för hela landet. Följande regioner och initiativ har bidragit med underlag och finansiering Stockholms Stad/Stockholm BioRegion/Uppsala Bio Västra Götalandsregionen/Business Region Göteborg Region Skåne/Medicon Valley Följande regioner och initiativ har bidragit med underlagsmaterial Biotech Umeå Biomedley Linköping. VISANU (VINNOVA, ISA och NUTEK i samverkan) och Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, har bidragit till finansieringen. AMS har även koordinerat sin nationella kompetens-enkät med detta arbete. Arbetet har utförts och koordinerats av ADDENDI AB genom Tage Dolk, klusterarkitekt och Anna Sandström, Med. Dr. och bioteknikanalytiker. Svante Carlsson, professor och riskkapitalist samt Jan-Evert Nilsson, professor regional utveckling, har medverkat som resurspersoner. Rapporten presenteras grafiskt och beskrivs med korta texter. Syftet med detta är att göra analysen överskådlig samt att nya samband och åtgärder ska kunna identifieras efterhand av de som är involverade i strategi- och utvecklingsarbete. Rapporten ska ses som ett arbetsmaterial som kommer att utvecklas under strategiarbetet. Det förenklade redovisningssättet kan kräva muntliga presentationer och samtal för att undvika missförstånd och feltolkningar. Vi rekommenderar därför att materialet används i samband med muntliga presentationer.

6 Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik, med nationella och/eller internationella marknader 800 företag med anställda Ämnesområden Verksamhetskategorier Regional fördelning Bred forskning och utveckling Agrobioteknik 1,3% Bioproduktion 2,4% Biotekniska verktyg 9% Miljöbioteknik 0,1% Biotekniska livsmedel 0,2% D:o utan produkt på marknaden Smal forskning och utveckling D:o utan produkt på marknaden Övriga landet Umeå Medicinsk teknik 26% Läkemedelsutveckling 48% Produktutveckling Uppdrag /konsult Göteborg Stockholm/Uppsala Läkemedelsproduktion 2,9% Läkemedelsformulering CRO 1,8% Bioteknisk Diagnostika 0,5% medicinsk teknik 3,0% 4,5% Produktion Marknadsföring och försäljning Antal anställda Malmö/Lund Linköping Läkemedelsutveckling dominerar men även medicinsk teknik utgör en stor andel. Hur ser företagsstrukturen ut inom ämnesområdena? Finns regionala koncentrationer? Hur stor del är produktion, forskning respektive försäljning? Sid 27 Över personer arbetar i forskningsintensiv verksamhet, i produktionen och 8500 med marknadsföring och försäljning. Hur stor omfattning har företagen på internationell marknad? Hur stora är företagen? Hur stor andel av företagen har produkter på marknaden? Sid 43 Branschen är koncentrerad till storstadsregionerna. Är regionerna specialiserade inom olika ämnesområden? Är de fokuserade på olika verksamhetskategorier? Vilken verksamhet finns utanför storstadsregionerna? Hur ser förutsättningarna ut för samverkan? Sid 57

7 Förändring , Bioteknik, Astra/AstraZeneca och Pharmaciasfären Företagsförteckning 216 företag med anställda (2003) Tillväxt Nya företag Alla företagen Antal anställda Miljöbioteknik Biotekniska livsmedel Övriga företag Agrobioteknik Bioproduktion Läkemedelsutveckling Pharmaciasfären Astra / AstraZeneca Utvecklingen mellan 1997 och 2003 redovisas särskilt när det gäller antal anställda för en del av det område som inkluderas i denna studie. Det gäller Astra/AstraZeneca, Pharmaciasfären och övriga bioteknikföretag. Hur ser tillväxten ut i de olika delarna? Hur ser företagsstrukturen ut? Sid 61 Biotekniska verktyg Biotekniska verktyg och läkemedelsutveckling visar på störst tillväxt i såväl antal nya företag som antal anställda Men hur stor är egentligen tillväxten? I vilka regioner sker den? Vilken typ av företag har försvunnit? Sid 68 Diagnostika Bioteknisk medicinsk teknik Läkemedelsformulering Vilka är företagen i studien? Inom vilka ämnesområden är de verksamma? Hur många anställda har de? Hur kan studiens resultat sammanfattas i siffror? Vilka källor har använts i studien? Vilka är kontaktpersoner? Sid 71

8 Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik Företagen i denna sektor har olika kärnkompetens inom områden som läkemedelsutveckling, läkemedelsformulering, diagnostika, medicinsk teknik, bioproduktion, biotekniska verktyg, biotekniska livsmedel, agrobioteknik och miljöbioteknik. De områden de verkar inom präglas av allt mer sofistikerade produkter och tjänster i takt med vetenskapliga framsteg. Och de involverar allt fler kompetenser. Fordonsindustrin, livsmedelsindustrin och telekomindustrin är relativt väldefinierade. Men den kartlagda industrin i denna studie har inget naturligt samlande namn. Företag inom Life Science är en benämning som ibland används och innefattar större delen av företagen. Denna studie redovisar ca 800 företag med antal anställda och visar en ögonblicksbild av dessa företag i Sverige 2004, grupperade efter ämnesområde, typ av verksamhet, huvudsaklig marknad och region. För en delmängd av företagen redovisas dessutom utvecklingen sedan Studien redovisar företagen. Den redovisar t.ex. inte vårdsektorn, myndigheter, universitet eller andra forskningsinstitutioner, vilka är viktiga aktörer i de innovationssystem där företagen ingår. Företagen är ofta verksamma på internationella marknader med mycket starka varumärken. Det är ofta svårt att avgöra vilken typ av verksamhet som företagen har i olika länder och regioner. Denna studie ger en bild av vilken verksamhet företagen bedriver i Sverige och i olika svenska regioner. Företag i nya branscher som t.ex. bioteknik, har svårt att finna lämpliga klassificeringsbenämningar inom t.ex. SNI-koder, eftersom klassificering av nya områden ofta inte finns. Denna studie ger en ögonblicksbild av varje enskilt företags verksamhet oavsett officiell klassificering. Life Science-företagen utgör en viktig näringsgren av betydelse för ekonomi och politik i dagens samhälle. Det är viktigt att kunna redovisa branschens omfattning och struktur på ett överskådligt sätt.

9 Några olika perspektiv De grafiska bilderna i denna studie innehåller information som kan tolkas på olika sätt utifrån olika perspektiv. Det nationella perspektivet De grundläggande villkoren för företagens verksamhet styrs till stor del av nationella beslut inom politik och forskning. Man kan därför betrakta bilderna från ett nationellt perspektiv för att ge ett underlag för en diskussion kring grundläggande förutsättningar för denna typ av företag och hur dessa förutsättningar kan påverkas. Det är huvudsyftet med denna studie. Det regionala aktörsperspektivet Man kan också betrakta bilderna från ett regionalt aktörsperspektiv - att förstå hur regionala och lokala aktörer i företagens omgivning kan agera, gärna tillsammans med företagen, för att stödja utvecklingen av regionala företagskluster eller innovationssystem. En grundläggande förståelse för företagens olika drivkrafter och relationer kan skapa förutsättningar för framgångsrika klusterinitiativ. Det krävs regionala fördjupningar för att bättre åskådliggöra detta perspektiv. Företagens perspektiv Man kan även betrakta bilderna utifrån ett företagsperspektiv, hur ett enskilt företag kan förhålla sig till andra företag. Enskilda företag kan öka sina insikter om företag i deras omgivning, t.ex. för eventuell samverkan.

10