Till Länsstyrelsen i Stockholms län Miljöprövningsdelegationen Dnr. 5511-42384-2013 angående ansökan om frivilligt tillstånd enligt 9 kap. 6 tredje stycket miljöbalken för bedrivande av järnvägstrafik på Roslagsbanan m.m.; komplettering Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Stockholm län (miljöprövningsdelegationen) har förelagt AB Storstockholms lokaltrafik (SL) att på visst sätt komplettera tillståndsansökan i rubricerat ärende. I egenskap av ombud för SL får vi härmed inkomma med efterfrågad komplettering. 1 SL:s svar på miljöprövningsdelegationens kompletteringskrav 1.1 Alternativ utformning m.m. Redovisa alternativa utformningar/sätt att uppnå syftet med verksamheten. En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt 6 kap. 7 p. 4 miljöbalken alltid innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering till varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd. Alternativa platser behöver endast redovisas när sådana är möjliga. Eftersom den ansökta verksamheten avser bedrivande av järnvägstrafik på en befintlig och framtida kapacitetsförstärkt järnväg aktualiseras inte frågan om alternativa platser för järnvägstrafikens bedrivande (se avsnitt 4.4 i tillståndsansökan). Det kan här också noteras att omlokaliseringar av befintliga verksamheter normalt sett inte anses som ett rimligt krav. Alternativa utformningar för bedrivandet av själva järnvägstrafiken får enligt SL anses framgå av inlämnade handlingar (se exempelvis beskrivning av olika trafikupplägg och fordonstyper i avsnitt 4.3.1 respektive 6 i den tekniska beskrivningen). En redovisning av alternativa sätt att nå syftet med verksamheten ingår normalt sett inte i en MKB. Länsstyrelsen kan under samrådsprocessen ställa krav på en sådan redovisning. Detta har dock inte skett. Frågeställningen måste under alla förhållanden ses i ljuset av hur SL avgränsat den ansökta verksamheten i tillståndsansökan. Tillståndsprövningen avser inte arbetena i samband med kapacitetsförstärkningen av SVEAVÄGEN 17, 11 TR. 111 57 STOCKHOLM TELEFON: 08-662 79 40 FAX: 08-662 79 41 Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB Org.nr. 556678-0945 info@froberg-lundholm.se www.froberg-lundholm.se
2(13) Roslagsbanan eftersom detta prövas enligt lagen om byggande av järnväg. Den verksamhet som tillstånd söks för är trafikeringen av den befintliga och kapacitetsförstärkta banan. Detta begränsar även frågan om alternativa platser och utformningar. 1.2 Järnvägsplaner Redogör för de järnvägsplaner som vunnit laga kraft och de järnvägsplaner som är under pågående prövning. Ange hur långt i beslutsprocessen de järnvägsplaner som ännu inte vunnit laga kraft kommit. Redovisa vilken verksamhet som ingår i järnvägsplanerna. I bilaga 1 finns en sammanställning av aktuella järnvägsplaner för Roslagsbanan. Av sammanställningen framgår vilka planer som vunnit laga kraft och vilka som är under framtagande eller prövning, hur långt i beslutsprocessen de planer som ännu inte vunnit laga kraft kommit samt en översiktlig beskrivning av vilken verksamhet som ingår i planerna. Det bör understrykas att tabell 1 i bilaga 1 genom denna komplettering ersätter tabell 2 i avsnitt 5.1.1 i den tekniska beskrivningen och till vilken villkor 2 i tillståndsansökan hänvisar. Åtgärder för att innehålla det i villkor 2 angivna bullervärdena för sträckor som byggs ut med stöd av järnvägsplan kommer alltså att vidtas allt eftersom utbyggnad sker i enlighet med den planering som framgår av denna nya tabell i bilaga 1. 1.3 Tillstånd och förelägganden m.m. Ge in kopior av samtliga för verksamheten gällande tillstånd som vunnit laga kraft samt en sammanfattning av beslutade förelägganden från kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder om försiktighetsmått, som till exempel behandlar drift, underhållsarbeten på banan nattetid och för verksamheten i depåerna. Kopior av samtliga för verksamheten miljörelaterade gällande tillstånd har bilagts, bilagor 2 och 3. Tillstånden/besluten avser anmälan av tågtvätt vid Stockholms östra samt anmälan om vegetationsbekämpning. Därutöver finns i bilaga 4 en sammanställning av beslutade förlägganden från kommuneranas miljö- och hälsoskyddsnämnder om försiktighetsmått avseende trafiken på Roslagsbanan. Samtliga förelägganden har överklagats. I sammanställningen anges därför målnummer eller ärendenummer till meddelade domar och beslut eller till de mål och ärenden varigenom respektive föreläggande för närvarande är under prövning. 1.4 Detaljplaner Redogör för den ansökta verksamhetens förenlighet med nu gällande detaljplaner. Roslagsbanan berör ett mycket stort antal detaljplaner i sex olika kommuner. Verksamhetens förenlighet omfattar dels hur markanvändningen reglerats i planerna i fråga, dels om det i
3(13) planerna särskilt har angetts högsta tillåtna ljudnivå från Roslagsbanan och om kravet på störningsskydd är riktat mot Roslagsbanans verksamhetsutövare. Gällande detaljplaner som reglerar den markanvändning som berör Roslagsbanan uppgår till 79 stycken. Enligt SL:s bedömning är verksamheten inte planstridig och i den mån någon avvikelse skulle förekomma är den liten och motverkar inte syftet med planen. När det gäller utbyggnaden av Roslagsbanan pågår arbete med att upprätta nya detaljplaner bland annat i Danderyd, Täby och Österåkers kommun. Dessa detaljplaner syftar till att möjliggöra spårutbyggnaden. För att kontrollera att verksamheten inte överskrider eventuella krav på högsta tillåtna ljudnivåer från Roslagsbanan som kan finnas angivna har SL granskat sammanlagt 349 detaljplaner som enligt SL har bedömts ligga på ett sådant avstånd att de kan vara berörda av verksamheten. I åtta av dessa planer finns det särskilt angivna krav på högsta tillåtna ljudnivåer från Roslagsbanan där kravet på störningsskydd är riktat mot SL. I två av dessa, Solna kommuns plan 94/0901 och Vallentuna kommuns plan D20141113 (avseende Stocksundsbron respektive Molnbydepån), ställs långt gående bullerkrav för Roslagsbanan där SL bedömer att det finns risk för att kraven inte kommer att kunna innehållas fullt ut. I planen för Stocksundsbron anges under rubriken Störningsskydd att järnvägstrafiken inte får vara störande för omgivningen och att högsta tillåtna maximala bullernivå inte får överskrida 70 db(a) på större avstånd än 30 meter från spår. I planen för Molnbydepån anges under rubriken Störningsskydd att verksamheten inte får vara störande för omgivningen och att buller vid tomtgränsen inte får överstiga 50 db(a) dagtid kl 07-18, 45 db(a) kvällstid kl 18-22 och söndag och helgdag dagtid kl 07-18 samt nattetid kl 22-07. Värdena avser ekvivalent ljudnivå. Vid en jämförelse med de riktvärden som brukar tillämpas vid järnvägstrafik respektive industribuller (dvs. vid depån) framgår att kraven i detaljplanerna är mycket långtgående. 70 db(a) maximal ljudnivå tillämpas normalt vid uteplats i anslutning till bostadshus. De bullerbegränsande åtgärder som SL planerar, förlängd skärm på bron, kommer att säkerställa att bullernivåerna från Roslagsbanan inte kommer att överskrida 70 db(a) vid uteplats vid de bostäder som finns inom eller i anslutning till detaljplanen. Det är emellertid inte tekniskt möjligt att vidta sådana bullerskyddande åtgärder att 70 db(a) kan innehållas 30 meter från spår. Likaså är de bullerkrav som anges i detaljplanen för Molnbydepån mycket långtgående då de riktvärden som enligt detaljplanen ska innehållas vid tomtgräns är de nivåer som normalt tillämpas utomhus vid bostadshus fasad. Att tillämpa samma nivåer, men vid tomtgräns/ detaljplanegräns, ställer mycket högre krav på bullerdämpande åtgärder. Det är dock tveksamt om detta är vad kommunen har avsett med detaljplanen. I plan- och genomförandebeskrivningen till detaljplanen hänvisas till Naturvårdsverkets allmänna råd med utomhus-
4(13) riktvärden för externt industribuller och den övergångsvägledning som ersatte de allmänna råden (numera ersatt av vägledningen om industri- och annat verksamhetsbuller). I såväl de allmänna råden som vägledningarna anges att bullernivåerna ska gälla utomhus vid bostad, inte vid tomtgräns. Kommunen anger i plan- och genomförandebeskrivningen att det är Naturvårdsverkets riktvärden som ska innehållas och beskriver dessutom vilka åtgärder som kan komma att krävas för att det ska vara möjligt vid befintliga bostäder i närheten av den planerade depån. SL avser att vidta tillräckliga åtgärder för att Naturvårdsverkets riktvärden ska kunna innehållas vid befintliga bostäder. Dialog förs med Vallentuna kommun angående planbestämmelsen gällande buller i detaljplanen för Molnbydepån. SL/TF väntar på ett skriftligt besked från kommunen hur kommunen har för avsikt att hantera frågeställningen att planbestämmelsen, beroende på tolkning, kan omöjliggöra den verksamhet och markanvändning som detaljplanen syftar till. Kommunen har lämnat besked att detta ska lösas. Därtill är det oklart vad kommunen i detaljplanen avser med tomtgräns. I teckenförklaringen i planen finns inte tomtgräns beskriven. Det är dock sannolikt detaljplanegränsen som avses snarare än tomtgränsen vid närliggande bostadshus, eftersom planen inte omfattar några bostadshus och det inte är möjligt att i denna plan ställa krav på bullernivåer som ska tillämpas utanför planen. Då samtliga gällande riktvärden i infrastrukturpropositionen och Naturvårdsverkets vägledning om externt industri- och annat verksamhetsbuller innehålls vid de bostäder som finns inom eller i anslutning till aktuella detaljplaner och det endast är fråga om ett mindre överskridande av de mycket stränga bullerkrav som anges i planerna, anser SL att verksamheten inte är oförenlig med någon gällande detaljplan. I den mån verksamheten kan anses avvika från någon plan är avvikelsen liten och motverkar inte syftet med planen. Som dåvarande Miljööverdomstolen slagit fast är det endast om verksamheten är klart oförenlig med en detaljplan som tillstånd inte ska meddelas. Den omständigheten att planen inte ger tydligt stöd för den markanvändning som ett tillstånd skulle innebära räcker inte för ett avslag (Miljööverdomstolens avgörande 2007-02-28 i mål nr. M 3383-06). Vid bedömningen av verksamhetens förenlighet med gällande detaljplaner bör det även beaktas att Roslagsbanan har funnits sedan slutet av 1800-talet. Kommunerna bör alltså i samband med upprättandet av nya detaljplaner ha tagit hänsyn till verksamhetens bedrivande och dess lokalisering, särskilt sedan Roslagsbanan utpekats till riksintresse 2010 (se vidare härom i avsnitt 2.1 nedan).
5(13) När det gäller bullerkraven i detaljplanen för Stocksundsbron bör även följande beaktas. I förarbetena till den bestämmelse som ger kommunen möjlighet att reglera exempelvis buller i en detaljplan (4 kap. 12 plan- och bygglagen) anges att det inte bör komma i fråga att för bostadsbebyggelse eller för vård- och undervisningslokaler genom detaljplan meddela längre gående krav vad gäller vägbuller än de riktlinjer som riksdagen godkänt (prop. 1985/86:1 s. 165, se även Kommentaren till PBL, 4:12 s. 2, maj 2011). Det innebär att det inte torde finnas stöd i lag för att i detaljplanerna föreskriva strängare krav avseende trafikbuller än de nivåer som anges i infrastrukturpropositionen. SL har dock även initierat en dialog med respektive Solna kommun i syfte att diskutera tolkningen av detaljplan för Stocksundsbron och eventuellt behov av justerad detaljplan. SL har emellertid ännu inte fått något besked om det är aktuellt. 1.5 Egenkontroll Ge in en översiktlig beskrivning av övervakning och kontroll av verksamheten i syfte att uppfylla kraven på egenkontroll i 26 kap. 19 miljöbalken samt Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1990:14). I bilaga 5 beskrivs dels hur övervakning och kontroll av verksamheten sker, dels vilka försiktighetsmått som vidtagits respektive planeras vid depåerna (punkten 15 i föreläggandet). 1.6 Bullervillkor Redogör för orsaken till att SL inte föreslår ett villkor för buller för ekvivalentnivå inomhus. I Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus föreslås riktvärdet 30 db(a). Redovisa vidare möjliga åtgärder för att innehålla ett sådant villkor och ungefärliga kostnader för dessa åtgärder. Anledningen till att ett sådant villkor inte föreslagits är att detta inte bedöms vara dimensionerande för verksamheten. För det fall den ekvivalenta ljudnivån överskrider 30 db(a) inomhus, bedöms även högsta tillåtna maximala ljudnivå inomhus överskridas. Motsvarande gäller att om högsta tillåtna maximala ljudnivån inomhus kan innehållas, dvs. 45 db(a), bedöms den ekvivalenta ljudnivån inomhus understiga 30 db(a). SL har låtit ÅF-Infrastructure AB beräkna vid vilka situationer som skillnaden mellan den ekvivalenta ljudnivån och den maximala ljudnivån är mindre än 15 db, dvs. då ekvivalent ljudnivå skulle kunna vara dimensionerande för verksamheten, bilaga 6. I beräkningarna har antalet tåg antagits utifrån bedömd trafiksituation 2030 vid den högst trafikerade sträckan av Roslagsbanan. Som framgår av ÅF:s sammanställning är det först om avståndet mellan hus och banan överstiger ca 60 meter, då tågens hastighet är 80 km/h, som den ekvivalenta nivån skulle kunna vara dimensionerande. Då tågens hastighet är 60 km/h är det först om avståndet mellan
6(13) hus och banan överstiger ca 40 meter som den ekvivalenta nivån skulle kunna vara dimensionerande. I bägge dessa fall understiger emellertid den ekvivalenta ljudnivån 60 db(a), vilket efter en fasadreduktion med 30 db(a) innebär att riktvärdet kan innehållas. Eftersom den ekvivalenta ljudnivån inomhus inte är dimensionerande för verksamheten behövs inte något särskilt villkor som reglerar detta. 1.7 Bostäder som redovisas på bullerutbredningskartorna I de bullerberäkningar och utbredningskartor som ligger till grund för beskrivningen av nuläget i ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen är inte bostäder belägna på fastigheter utanför område som är planlagt för bostadsändmål medräknade. Förtydliga om det är dessa bostäder som omfattas av avsteg 1 till tabell 1 i villkor 2. Redovisa hur många bostäder som inte tagits med i bullerutbredningskartorna till följd av detta. Redogör för de skäl som ligger till grund för den avgränsningen samt hur SL avser att hantera bullersituationen för dessa bostäder. SL har inte uteslutit några bostäder från bullerberäkningarna eller utbredningskartorna. Samtliga bostäder har alltså beaktats. Avsteg 1 till tabell 1 i villkor 2 innebär endast en avgränsning av villkorets omfattning på så sätt att för det fall ett hus som är beläget inom ett område som inte är planlagt för bostadsändamål ändå skulle användas som bostad, omfattas inte detta hus av villkoret. Det innebär att villkor 2 omfattar de hus som används som bostad inom områden som är planlagda för bostadsändamål likväl som hus som är avsedda för bostadsändamål inom områden som inte är planlagda. Denna avgränsning av villkoret har dock inte påverkat bullerberäkningarna eller utbredningskartornas utformning. 1.8 Fasaddämpning Redovisa en uppskattning av hur många bostäder längs Roslagsbanan som inte har en fasad som dämpar minst 30 db(a). Redovisa även hur SL avser att hantera bullersituationen för de bostäder som inte har en sådan fasad. SL har låtit ÅF-Infrastructure AB utreda om 30 db(a)-enheter kan antas som en rimlig schablon för bostadshus ljudisolering längs med Roslagsbanan samt vilka typer av åtgärder som är lämpliga att vidta för att säkerställa att bullerriktvärdena inomhus kan innehållas, se bilaga 7. Utredningen omfattar mätningar från ett 40-tal bostäder utmed Roslagsbanan och bostäderna utgörs av olika hustyper. Slutsatserna i utredningen bör därför kunna generaliseras till att gälla för alla bostäder längs med Roslagsbanan. Med stöd av utredningen uppskattar därför SL antalet bostäder som inte har en fasad som dämpar minst 30 db(a) till under tio procent av berörda bostäder, förutsatt att hänsyn inte till tas till eventuella brister i underhåll av fönster och dörrar samt odämpade ventiler. Av de bostäder i utredningen vars fasaddämpning understeg 30
7(13) db(a) var det för samtliga tillräckligt med fönsteråtgärder för att fasaden skulle dämpa minst 30 db(a). SL åtar sig inte ett generellt ansvar för att säkerställa att fasadernas bullerdämpning ska uppgå till minst 30 db(a), utan anser att detta är fastighetsägarens ansvar. Vid de fastigheter som ljudnivån utomhus uppgår till 70-75 db(a) maximal ljudnivå görs emellertid i de allra flesta fall en okulär bedömning av fönsterkonstruktionen och friskluftsventilation i syfte att 30 db(a) fasadreduktion ska uppnås. Vid denna bedömning undersöks fönster och friskluftventiler. För de fall då dessa är av en typ som ger dålig ljudreduktion erbjuds åtgärder som t.ex. tillsatsruta. För det fall då bullernivån vid Roslagsbanan leder till krav på högre fasadisolering än 30 db(a), dvs. då ljudnivåen vid fasad överskrider 75 db(a), genomförs alltid platsbesök och fasadförbättrande åtgärder på fönster och ventilationsdon erbjuds vid behov. Åtgärden anpassas utifrån respektive byggnads behov för att säkerställa innehållande av inomhusljudnivån. Vid åtgärd av denna typ förutsätts att byggnadens väggelement har ett reduktionstal som är större eller lika med reduktionstalen för erbjudna fönster, detta då åtgärden i annat fall är verkanslös. Som framgår i avsnitt 3.1 av bilaga 7 är detta en rimlig förväntan på väggelement. De fasadtyper som inte klarar detta bedömer SL ändå är i behov av tilläggsisolering för att klara moderna krav på värmeisolering, en värdehöjande åtgärd som SL inte bedömer det rimligt att bekosta. En rimlig kostnadsdelning är därmed i dessa fall att SL bekostar åtgärder/utbyte av fönster och ventilationsdon och fastighetsägaren bekostar tilläggsisolering. Det bör noteras att SL i första hand erbjuder skärmåtgärder i spår, åtgärd i form av fasadförbättrande åtgärder erbjuds för de fall där spåråtgärder inte är tillräcklig, där skärmåtgärder inte är tekniskt möjlig eller, i undantagsfall, då skärmåtgärd i spår blir orimligt kostsam. 1.9 Underlag för avstegslistan m.m. Redovisa det tekniska och ekonomiska underlag som ligger till grund för bedömningen att det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att vidta åtgärder på de ca 60 fastigheter i bilaga 3, så att ljudnivåerna i tabell 1 fullt ut kan innehållas. Redovisa vilka åtgärder som SL avser att vidta på fastigheterna, kostnaderna för dessa och vilka ljudnivåer som kan uppnås med dessa åtgärder. I bilaga 8 bifogas en ny avstegslista som sålunda ersätter bilaga 3 till tillståndsansökan. Efter en genomgång av den tidigare avstegslistan uppdagades att en stor mängd av de fastigheter som upptagits i listan felaktigt bedömts behöva undantas kraven i villkor två (2). Den större delen av de borttagna fastigheterna var fritidshus vilka inte omfattas av villkor två (2) för bullerskyddsåtgärd och utgör därmed inget avsteg. Efter att tillräckliga åtgärder vidtagits i enlighet med vad som anges i villkoret bedöms endast de tre bostäder som finns med i den nya
8(13) listan behöva undantas från kraven i villkoret. Som framgår av listan är det endast utomhusnivåerna som överstiger de i villkoret föreslagna värdena. Skälet till detta är att det i anslutning till dessa hus inte är tekniskt möjligt att bygga bullerskydd. 1.10 Villkorsefterlevnad Beskriv på vilket sätt den beräkningsmodell som kommer att användas för att säkerställa villkorsefterlevnaden av villkor 2 kommer att kvalitetsgranskas och vad begreppet löpande uppdatering av beräkningarna innebär. I bilaga 4 till tillståndsansökan har SL redogjort för hur beräkningsmodellen kommer att kvalitetsgranskas och angett på vilket sätt uppdateringarna löpande kommer att uppdateras. Nedan följer ett förtydligande av vad som angetts i bilaga 4. 1. Säkerställande av beräkningsutförande styrs av Trafikförvaltningens riktlinjer Buller och vibrationer som detaljerat beskriver beräkningsgenomförande. Beräkningarna utgår från vedertagna standarder i nuläget Samnordiska beräkningsmodellen för spårburen trafik samt Naturvårdsverkets rapport 4935 och Trafikförvaltningens riktlinjer Buller och vibrationer preciserar tillämpningen vid beräkningar för att säkerställa hög kvalitet i beräkningsnoggrannheten och därmed genomförande. 2. Beräkningarnas aktualitet säkerställs genom att a. ny beräkning genomförs så snart förändring av banan sker, förutsatt att förändringen inte bedöms ha försumbar inverkan på den beräknade ljudnivån, och b. ny beräkning genomförs för hela banan vart femte år, oavsett om förändring av banan sker. 3. För att säkerställa beräkningarnas överensstämmelse med verkliga förhållanden kommer fordonen årligen att kontrollmätas genom inmätning. Under förutsättning att fordonen inte genomgått några förändringar som bedöms påverka ljudgenereringen, genomförs en förenklad inmätning med reducerat antal hastigheter. Högsta tillåtna hastighet innefattas dock alltid. Om fordonen har genomgått en förändring med ljudpåverkan genomförs en fullständig inmätning i enlighet med Samnordiska beräkningsmodellen för spårburen trafik. 1.11 Underhållsarbete Förtydliga vad som avses med undantaget för underhållsarbete i sista stycket i villkor 3. Underhållsarbete på depåområdena utgörs av sådant bygg- och anläggningsarbete som krävs för att upprätthålla depåns funktion. Det kan gälla exempelvis byte av spårväxel och andra banarbeten, kontaktledningsarbeten, signalarbeten och ombyggnad eller service av depåbyggnader. Vid bygg- och anläggningsarbete kan arbetsfordon och maskiner behöva
9(13) användas och detta ingår således även i det som menas med underhållsarbete. För mer information angående verksamheten på depåerna, se MKB, avsnitt 1.5.6. För en allmän beskrivning av underhållsarbete på Roslagsbanan, se avsnitt 1.5.5 i miljökonsekvensbeskrivningen. Det underhållsarbete som beskrivs stycket ovan avseende depåer utvecklar och förtydligar även vilket underhållsarbete som bedrivs på banan och utgör ett komplement till beskrivningen i avsnitt 1.5.5 i miljökonsekvensbeskrivningen. 1.12 Bullerbegränsande åtgärder Sammanfatta vad SL åtar sig avseende bullerbegränsande åtgärder. Förtydliga även möjliga bullerbegränsande åtgärder inklusive en rimlighetsavvägning i förhållande till valda åtgärder. Som angetts i avsnitt 3.1.2.2 i MKB:n utför SL genom Program Roslagsbanan bullerskyddande åtgärder utmed Roslagsbanan så att de riktlinjer som anges i infrastrukturpropositionen 1996/97:53 innehålls för bostäderna utmed banan. Endast vid tre bostäder kommer det inte att vara tekniskt möjligt att innehålla inomhusriktvärdena (se avsnitt 1.9 ovan). Programmet har också utrett möjligheten att dämpa spårskrik på ett effektivt och samhällsekonomiskt sätt (se avsnitt 1.13 nedan). Programmets mål med bullerskydd är att i första hand bullerdämpa vid källan på ett sådant sätt att framförande av tåg även fortsättningsvis kan ske på ett säkert sätt (bl.a. fri sikt för föraren). Där man inte når måluppfyllnad med bullerskydd vid källan eller det inte är tekniskt möjligt att uppföra ett bullerskydd vid källan utförs lokala bullerskydd på fastigheten (t.ex. bullerskärmar för uteplats och/eller fönster-/ventilåtgärder). Bullerdämpningen görs innovativt med nytt tänkande kring bullerskydd, såsom spårnära skärmar, mittskärmar och plattformsskydd (ljudabsorbenter på plattformens sida). Detta för att minska barriäreffekten i närmiljön och uppnå en mycket god bullerdämpning. Geografiskt omfattar projektet samtliga av Roslagsbanans samtliga grenar 27, 28 och 29 med befintligt dubbelspår och enkelspår. Totala längden på banan uppgår till 65 km och under programmets tid uppförs 41 km bullerskydd, varav omkring hälften utgörs av traditionella träskärmar och hälften av spårnära bullerskydd i betong. Under uppförandet av bullerskydd vid spår arbetar Program Roslagsbanan med att minska störning under entreprenadtiden. Entreprenörerna begränsas till att arbeta dagtid i största möjliga mån. Kväll och natt får endast tysta arbeten utföras. Information om när och vilken typ av arbeten som kommer att utföras under entreprenaden går ut till berörda grannar både för längre planering och för bullrigare arbeten i närtid.
10(13) 1.13 Spårskrik Redogör för resultatet av den utredning om möjliga metoder för att komma till rätta med uppkomsten av spårskrik. Utredningen är färdigställd och bifogas, bilaga 9. Av utredningen framgår att installation av hjuldämpare på befintliga fordon har gett mycket goda resultat avseende reduktion av spårskrik. Vid testtillfället kunde inga spårskrik påvisas för det tåg som var försett med hjuldämpare. Enligt SL:s bedömning kommer installation av hjuldämpare på befintliga tåg markant att minska förekomsten av spårskrik. SL avser därför att installera hjuldämpare på samtliga Roslagsbanans tåg med start 2015. Det innebär att alla hjul på samtliga tåg måste bytas ut. Åtgärden bedöms vara färdigställd 2019 och kosta 10-15 miljoner kronor. Med hänsyn till åtgärdens stora omfattning och den verkstadskapacitet som SL har tillgång till bedöms det inte vara möjligt att vara färdig tidigare än 2019. Då arbetet med att byta ut hjulen och installera hjuldämpare sker succesivt kommer emellertid förekomsten av spårskrik att börja minska redan i år. Avseende bromsljud bedöms detta vara en sällan förekommande störning som inte nämnvärt påverkar den totala ljudnivån. Hjuldämparna, som monteras för att reducera spårskrik, bedöms även reducera förekomsten av bromsskrik. SL bedömer därmed att införande av hjuldämpare får anses vara en tillräcklig åtgärd. Mot bakgrund av att utredningen är färdig och tillräckliga åtgärder kommer att kunna vidtas för att motverka olägenheten finns inte längre behov att skjuta upp frågan. SL föreslår därför att förslaget till prövotidsvillkor helt stryks och istället ersätts med följande villkor. Villkor 4 installation av hjuldämpare SL ska senast den 31 december 2019 ha installerat hjuldämpare på samtliga tåg av modell X10p/UBp/UBxp (befintlig fordonsflotta) som trafikerar Roslagsbanan. Som anges i avsnitt 6.2 i den tekniska beskrivningen pågår upphandling av inköp av nya fordon. I samband med den upphandlingen ställs stränga miljökrav. Som framgår av den tekniska beskrivningen är ett sådant krav att de nya fordonen ska bullra mindre än de befintliga. I samband med upphandlingen ställs det även krav avseende spårskrik. Det går inte att redan nu ange vilken åtgärd som kommer att vidtas för att säkerställa att spårskrik kan begränsas eftersom det till stor del beror på vilka fordon som i slutändan upphandlas. Det är därför inte lämpligt att i tillståndet ange att de nya fordonen ska förses med hjuldämpare. Däremot kan SL genom kravställningen säkerställa att de nya fordon som köps in inte kommer att orsaka spårskrik i större omfattning än de befintliga fordonen gör efter det att hjuldämpare installerats.
11(13) Med ett sådan åtagande kan alltså förekomsten av spårskrik begränsas avsevärt även efter det att de nya fordonen tagits i drift. 1.14 Molnbydepån Redovisa hur långt arbetet kommit avseende Molnbydepån samt eventuellt reviderad tidplan. Detaljplanen för den nya tågdepån i Molnby vann laga kraft hösten 2014. Därefter beslutade länsstyrelsen om upphandling avseende arkeologisk förundersökning. Inför förundersökningen har området som ska undersökas avverkats. Upphandlade arkeologer har genomfört förundersökning med avslutade fältarbeten juni 2015. En rapport från förundersökningen upprättas och granskas samt ska därefter godkännas av länsstyrelsen. Sommar/höst 2015 samt del av 2016 ska arkeologisk slutundersökning med urgrävning och borttagning av fornlämningar ske enligt avstämning med länsstyrelsen. Tidplan för den arkeologiska processen styrs och beslutas av länsstyrelsen. När eventuella fornlämningar är borttagna från exploateringsområdet kan markarbeten påbörjas. Denna tidpunkt är viktig för produktionstidplanen. Depån planeras att stå färdig för att kunna ta emot nya fordon september 2019. För närvarande pågår projektering av Molnbydepån. En programhandling finns upprättad och systemhandlingsskedet startade innan sommaren 2015. När fastställd systemhandling finns upprättad kan projektering av förfrågningsunderlag och bygghandling påbörjas. 1.15 Försiktighetsmått m.m. vid depåerna Redovisa vilka försiktighetsmått som har vidtagits respektive vilka åtgärder SL avser att genomföra för att begränsa den totala miljöpåverkan i fråga om utsläpp till luft och vatten samt kemikaliehantering avseende verksamhet vid depåerna. Se avsnitt 1.5 ovan. SL vill än en gång understryka viss verksamhet vid depåerna, såsom tvättanläggningarna, inte omfattas av denna tillståndsansökan (se avsnitt 5.2 i tillståndsansökan). 2 Övrigt 2.1 Riksintresseprecisering Roslagsbanan är utpekad av Trafikverket som anläggning av riksintresse för kommunikationer. Vid tiden för upprättandet av tillståndsansökan pågick riksintressepreciseringen som nu har fastställts av Trafikverket (se avsnitt 5.1 i tillståndsansökan). Enligt 3 kap. 8 andra stycket miljöbalken ska områden som är av riksintresse för kommunikationer skyddas mot åtgärder
12(13) som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjande av anläggningarna. I riksintresset ryms behovet av en framtida utveckling av Roslagsbanan samt influensområden. För att verksamheten ska kunna fortgå och riksintresset anses vara tillgodosett måste de restriktioner som Roslagsbanan medför för närområdena tillgodoses vid beslut om markanvändning och bebyggelseutveckling. I proposition 1985/86:3 med förslag till lag om hushållning med naturresurser m.m. vars bestämmelser har överförts till miljöbalken, uttalas följande: Bestämmelserna tar således sikte inte bara på att mark skall reserveras för anläggningarna. Markreservationerna skall även innebära krav på hänsyn till andra verksamheter, så att anläggningarna också kan brukas på ett rationellt sätt. Det innebär till exempel att åtgärder som kan försvåra driften av anläggningen inte bör tillåtas i anläggningens närhet. Om exempelvis bostadsbebyggelse tillåts intill ett område som är avsett för en flygplats, kan detta begränsa möjligheterna att utnyttja flygplatsen, eftersom hänsyn tas till bullerstörningarna för de boende. (Prop. 1985/86:3 s. 167). På samma sätt som att bostadsbebyggelse inte ska tillåtas hindra möjligheterna att utnyttja en flygplats, ska inte möjligheten att utnyttja Roslagsbanan motverkas av bristande kommunal planering. Som anges i rapporten ska denna hänsyn till riksintressen tas såväl vid tillståndsprövning enligt miljöbalken som vid planläggning enligt plan- och bygglagen. 2.2 Justering av villkor 2 och 3 I villkor två (2) ändras fastställda järnvägsplaner till lagakraftvunna järnvägsplaner. Med anledning av Naturvårdsverkets nya vägledning om externt industri- och annat verksamhetsbuller vill SL justera förslaget till villkor tre (3) i tillståndsansökan. Då tidpunkten som skiljer natt och dag i vägledningen anges till kl. 06 bör detta även gälla i villkoret. Därmed bör samtliga perioder i villkoret som i villkoret angetts 07-18 ändras till 06-18 och samtliga perioder som i villkoret angetts 22-07 ändras till 22-06. 2.3 Justering av bullerutbredningskartor I bilaga 10 bifogas de bullerutbredningskartor för sträckan Täby Kyrkby-Kragstalund som ingick i den MKB som är godkänd av länsstyrelsen i järnvägsplaneprocessen. Dessa ersätter således de bullerutbredningskartor för sträckan Täby-Kyrkby-Kragstalund i ansökan inlämnad 2013-12-13 i bilaga B-18 till MKB:n. Även avseende sträckorna Hägernäs-Ullna Kvarnväg och Roslags Näsby-Tibble finns det i den MKB som länsstyrelsen har godkänt i järnvägsplaneprocessen bullerutbredningskartor av senare datum än de som bifogades MKB:n i tillståndsprövningen. Dessa innehåller dock inga
13(13) större förändringar i förhållande till vad som angetts tidigare, varför de inte bifogas denna komplettering. Bullerskyddsåtgärder enligt lagakraftvunna järnvägsplaner är de åtgärder som SL planerar att vidta på de sträckor som ska byggas ut och som omfattas av järnvägsplan. För mer uppgifter angående dessa åtgärder hänvisas till respektive järnvägsplan. Stockholm den 28 september 2015 Mikael Lundholm Advokat Olof Hasselberg Jur. kand. Bilaga 1: Sammanställning av aktuella järnvägsplaner för Roslagsbanan Bilaga 2: Kopia av beslut på anmälan av tågtvätt vid Stockholms Östra Bilaga 3: Kopia av beslut på anmälan för kemisk vegetationsbekämpning Bilaga 4: Sammanställning av beslutade förelägganden Bilaga 5: Egenkontroll och försiktighetsmått, Roslagsbanan Bilaga 6: 572804 PM 15, dimensionerande riktvärde för ljudnivå inomhus Bilaga 7: 572804 PM 14, Roslagsbanan Bullerkartläggning, Skillnadsnivåer och åtgärdsbehov Bilaga 8: Uppdaterad avstegslista Bilaga 9: Rapport 589477-A, Mätning av spårskrik från Galenetåget, Roslagsbanan Bilaga 10: Bullerutbredningskartor för sträckan Täby Kyrkby-Kragstalund