Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Margareta Kristenson, Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings Universitet
Östergötland har Socioekonomiska skillnader i hälsa för de flesta mått på SES utbildning, yrke, inkomst, aktivitet, boendeområde för de flesta mått på hälsa förlorade levnadsår, sjukdom, sjukfrånvaro, karies.. och skillnaderna följer en gradient Dvs inte bara de fattiga
Socioekonomisk Position och Hälsa efter Marmot et. al. Socioekonomisk position Materiella faktorer Social omgivning Arbetsmiljö Levnads vanor Psykologi Hjärnan Fysiologi Genetik Barndom SRH Morbiditet Mortalitet
Psykosociala resurser i omgivningen Sociala nätverk Att vara integrerad i ett socialt sammanhang Socialt stöd Emotionellt stöd: någon att hålla om/hålla av av
Socialt nätverk vs utbildning, yrke, självskattad ekonomi, och disponibel inkomst
Psykologiska resurser Copingförmåga Bemästringsförmåga tilltron till den egna förmågan Self Esteem - det värde man sätter på sig själv Upplevd kontroll Locus of control extern/intern Känsla av sammanhang Hanterbarhet, Begriplighet, Meningsfullhet
Upplevd kontroll per utbildningsgrupp, kvinnor och män Sverige och Ryssland (Lundberg et al 2007)
Self-Esteem vs utbildning, yrke, självskattad ekonomi, och disponibel inkomst
Psykologiska riskfaktorer Fientlighet Cynism, brist på tillit Vital Exhaustion Hopplöshet Depression
Tycker du att man, i allmänhet, kan lita på andra människor? Andel Nej, Östergötland 2011, Socioekonomisk gruppering Låg Medel Hög Utbildning 36% 25% 16% Inkomst Individens disp Inkomst Hushållets disp 42% 24% 16% 31% 27% 24%
Hopplöshet vs utbildning, yrke, självskattad ekonomi, och disponibel inkomst
Känsla av hopplöshet - en riskfaktor för sjukdom och död Everson SA & al Psychosom Med 1996;58:113
Förstagångs insjuknande i hjärtinfarkt i relation till psykologiska faktorer 8-årsuppföljning LSH-studien HR per SD p-värde Coping 0.68 0.009 Självkänsla 0.65 0.003 KASAM 0.74 0.048 CES-D (depressivitet) 1.43 0.011 MDI (depression) 1.79 <0.001 Vital exhaustion 1.41 0.020 Hopplöshet 1.47 0.011 Regressioner justerat för : Manus i pending review Ålder, kön, blodfetter, blodtryck, BMI, diabetes, rökning, fysisk akt, alkohol, frukt & grönt
Socioekonomisk Position och Hälsa efter Marmot et. al. Socioekonomisk position Materiella faktorer Social omgivning Arbetsmiljö Levnads vanor Psykologi Hjärnan Fysiologi Genetik Barndom SRH Morbiditet Mortalitet
Psykosociala faktorer I relation till inflammations markören interleukin -6 (IL-6) Tvärsnittsanalys i LSH-studien, n= 900 Fetstil p<0.05 IL- 6 skillnad (pg/ml) per SD a) Ålder, kön b) Full regr. Coping -0.24-0.22 Själv-känsla -0.22-0.19 Upplevd kontroll -0.26-0.22 Global livskvalitet -0.36-0.32 CES-D (depressivitet) 0.24 0.14 MDI (depression) 0.27 0.14 Vital exhaustion 0.35 0.22 Hopplöshet 0.14 0.07 Manuskript, submitted Regression i modell b justerat för : Ålder, kön, känd sjukdom, blodfetter, blodtryck, BMI, diabetes, rökning, fysisk akt, alkohol, frukt & grönt
MMP-9 in plasma (ng/ml), adj. for age and sex Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 D1 D2 Linköping University Medical Dissertations No. 1072 Plasma levels of matrix metalloproteinase-9 in a normal population - a psychoneuroendocrinological approach Sårbarhetsenzymet MMP-9 och psykosociala faktorer Peter Garvin Department of Medical and Health Sciences Linköping University Linköping 2008 60 p trend: 0.004 p trend: 0.243 p trend: 0.014 p trend: 0.001 p trend: 0.148 p trend: 0.070 p trend: 0.052 p trend: 0.103 p trend: 0.026 60 50 50 40 30 20 10 0 40 30 20 10 0 Depression (CES-D) IQR:3;12 Vital exhaustion IQR: 24;35 Hostile affect IQR: 9;13 Cynicism IQR: 26;37 Mastery IQR: 20;25 Self esteem IQR: 30;36 Sense of coherence IQR: 63;76 Social integration IQR: 17;25 Emot. supp. Cut 6 Risk factors Resources Psychosocial factors MMP-9 positivt associerat med psykologiska riskfaktorer oberoende av andra riskfaktorer för hjärtinfarkt.
Låg SES är förenat med... - Mera utsatta livsvillkor, negativa livshändelser, ogynnsam arbetsmiljö, skador och våld - Mer ogynnsamma levnadsvanor - Sämre tillit till andra människor - Sämre tilltro till egna resurser -Större sårbarhet för sjukdom
Grundläggande orsaker till ojämlik hälsa är Möjligheten att påverka sin tillvaro. Möjlighet att utvecklas och leva i sociala sammanhang där man kan känna - tilltro till sin egen förmåga -tillit till andra - hopp och framtidstro.