PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 104

Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 104 Deltagande avdelning och teamdeltagare TEAM: 104 Avdelning 5, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Örebro Kontaktperson: Anna Larsson, 019-602 57 19, 070-3225719, anna.larsson@orebroll.se Björn Schander, överläkare Kerstin Kullberg, sjuksköterska Christine Johansson, skötare Anna Hagel, sjuksköterska Anna Larsson, enhetschef Sammanfattning Vi har under projektets gång mätt antal LPT-vårddygn genom journalgranskning. Patienter som vårdas på LPT och dess anhöriga har fått information om LPT vid inskrivningen samt vid ytterligare ett tillfälle. De har även fått skriftlig information. Patienter och anhöriga har sedan blivit intervjuade angående hur de uppfattat informationen om LPT. Vi värderar och bedömer LPT regelbundet, vid ronder och vårdplaneringar. Material för uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd har tagits fram. En ny överlämningsrutin har testats vid personalbytet. Detta för att öka upplevelsen av trygghet hos patienter och personal, samt fånga upp frågor, oro och eventuella risker för hot och våld. Överlämningsrutinen har utvärderats genom intervjuer med medarbetare. Vi uppfattar ett positivt gensvar från våra patienter. Vi skriver upp på patienttavlan i korridoren vilka som arbetar dag, kväll och natt. Detta har utvärderats på planeringsdag med hela personalgruppen. Hela personalgruppen har genomgått utbildning i hot och våld samt bältesläggning. Vi har även gått igenom befintliga rutiner för hot och våld, riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning, larmlista och rutin för personallarm. Vi har sedan genom medarbetarenkät vid två tillfällen (en 1

tredje medarbetarenkät lämnas ut efter sommaren) undersökt hur väl förtrogen avdelningspersonalen känner sig när det gäller ovanstående. Bakgrund / problembeskrivning Avdelning 5 är en akutavdelning inom Barn- och ungdomspsykiatrin och tar emot barn och ungdomar upp till 18 år i Örebro Län. Den vanligaste förekommande åldersgruppen är 13-17 år. Avdelningen bedriver hälso- och sjukvård inom området psykisk ohälsa enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) när det krävs. Avdelningen är en länsresurs med ca 55000 barn och ungdomar i upptagningsområdet. Det finns 6 vårdplatser. Det finns en akutenhet som är knuten till avdelningen. Medelvårdtid är 16 dagar för år 2011. Antal vårdtillfällen under 2011 är 114 72% flickor, 28% pojkar. 74 unika individer. Under 2011 vårdades 18 patienter med stöd av LPT. (11 flickor, 7 pojkar) Tvångsåtgärder 2011 Bältesläggningar: 18 ( 4 flickor, 1 pojke) Tvångsinjektioner: 3 ( 1 flicka, 1 pojke) Avskiljningar: 0 Personalgruppen består av 9 sjuksköterskor, 13 skötare, 1 psykolog, 1 kurator, 1 enhetschef, 1 överläkare, 1 lärare, 1 sekreterare. Avdelningens/akutenhetens uppdrag: - Slutenvård ska erbjudas barn med oundgängligt behov av sluten psykiatrisk vård. - Om slutenvård bedöms som oundgänglig ska insatserna omfatta relevanta psykiatriska insatser, d v s såväl behandlings- som utredningsinsatser. - Insatserna på avdelning ska vara av akut karaktär. Behandlingsinsatser över längre tid ska erbjudas av övrig verksamhet i öppna former. - Akutenheten ansvarar för att bistå primär- och bakjour och ska kunna erbjuda snabba uppföljningar såväl efter ett jourbesök som efter en slutenvårdsvistelse. - Akutenheten ansvarar för att möta patienter i akut skede till dess att ordinarie öppenvård har möjlighet att erbjuda tid, dock max 10 dagar. - Familjerna ska vara delaktiga i all planering av insatser och de ska kunna ges på ett sätt som är anpassat till patienternas förutsättningar. Det kan innebära att vissa insatser ska kunna ges mobilt. 2

På BUP-kliniken i Örebro, avdelning 5 har antalet tvångsvårdade patienter ökat de senaste åren. Detta har medfört fler tvångsåtgärder. Bältesläggning har förekommit relativt frekvent under året (2011). Detta är nytt på kliniken och har medfört etiska diskussioner i arbetsgruppen. Hur tar vi hand om patienten och anhöriga efter en tvångsåtgärd? Hur skapar vi delaktighet i vården och gör den begriplig för patienten och anhöriga? Hur följer vi upp hur patienten och anhöriga upplever tvångsvården? En annan viktig fråga är hur personalgruppen uppfattar och påverkas av de tvångsåtgärder som avdelningen ibland utövar över patienten. Kränker man patienten? Blir alliansen störd? Följande riktlinjer finns: - Larmrutiner - Omvårdnad vid bältesläggning - Hot och våld - Lokala riktlinjer vid LPT - Rutin för personlarm Lokaler och grundbemanning är inte anpassade efter att bedriva den vård som ex bältesläggning kräver. Vid behov kan avdelningen få hjälp med personal från PIVA. Rutiner för detta håller på att tydliggöras. Syfte Minska antalet LPT-vårddygn under 2012 för att patienten inte ska vårdas längre än nödvändigt på tvångsvård. Tydliggöra lagstiftning, riktlinjer och öka lärandet samt förmågan hos medarbetaren och gruppen. Förbättra patienter och anhörigas upplevelse av tvångsvård och tvångsåtgärder genom att utveckla bemötandet, informationen och verka för ökad delaktighet. Avdelningen vill fortsätta genomföra förändringar på ett systematiskt arbetssätt med beaktande av den miljö, lokaler och de förutsättningar som finns på avdelning 5. Våra mål, mätningar och resultat Övergripande mål: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål: Mätbart mål 1) 1:1 Antal LPT-vårddygn ska minska med 40% under 2012. Delmål 1:1 Antal LPT-vårddygn ska minska med 20% under perioden 120101 120630. 3

1:2 Förbättra personalens möjligheter att bedöma risksituationer samt förbättra insatser för att undvika tvångsåtgärder, under 2012. Mätning: Mål 1) Mätning mål 1:1 Antalet LPT-vårddygn av patienternas totala vårdtid mäts vid varje månads slut. En sammanställning kommer att göras efter årsskiftet 2012/2013 för att undersöka om vi uppnått detta mål. Mätning delmål 1:1 Mätning sker på samma sätt som ovan. Resultat med förklaring och kommentarer: Mätning mål 1:2 Medarbetarintervju med 3 sjuksköterskor och 3 skötare, vecka 19. Efter testad överlämningsrutin, utvärderas detta i en ny intervju vecka 23.Vi arbetar vidare under hösten och utvärderar återigen i december 2012 i samband med planeringsdag. 1:1 Under projekttiden har vi uppnått delmålet med en minskning av LPT vårddygn med 29%. 4

700 600 500 400 300 200 100 0 Kumulativt antal LPT dygn Team 104 2012 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Målvärde Orsaksfaktorer till uppnått mål kan härledas till att vi inte haft så många ungdomar som vårdats med LPT samt att bedömningar görs regelbundet på vårdplaneringar och ronder vilket bidrar till en ökad medvetenhet hos både patient och personal. Vi noterar ett ökat informationsflöde omkring LPT Kumulativt antal Förväntat vård under den tid vi arbetat med projektet och tror antal/månad att det kan påverka vårdtiden på LPT. Siffror som redovisas i diagrammet, se bilaga. 1:2 Arbetet med att utveckla personalens förutsättningar att bedöma risksituationer och undvika tvångsåtgärder har bara påbörjats och behöver därmed fullföljas. Under testcykelns gång framkommer att det finns behov av att finslipa överlämningsrutinen tillsammans med personalgruppen för att sedan hitta en bra struktur för förändringsarbetet. Övergripande mål: Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder 5

Mätbart mål: Mätbart mål 2) 2:1 100% av patienterna som fått tvångsåtgärder ska erbjudas uppföljningssamtal inom 1 vecka, varav 80% ska genomföras. Målet ska vara uppnått till september 2012. 2:2 100% av patienterna som är vårdade enligt LPT och deras anhöriga ska få skriftlig och muntlig information av läkare vid inskrivning samt på nästkommande vårdplanering inom en vecka. Mätning: Mål 2) Mätning mål 2:1 Efter april görs en första mätning, genom journalgranskning, om patienten har erbjudits uppföljningssamtal efter en tvångsåtgärd. Mätning görs sedan varje månad. Resultat med förklaring och kommentarer: Mätning mål 2:2 Efter april görs en första mätning, genom journalgranskning, om patienten och vårdnadshavare har fått information om LPT. Mätning görs sedan varje månad. 2:1 Under projekttiden har vi inte haft någon tvångsåtgärd, därmed har ingen patient erbjudits uppföljningssamtal. En av anledningarna till varför det skiljer sig från tidigare perioder kan vara att patienter och anhöriga har fått mer information om LPT och därmed varit mer delaktiga i vården. LPT har även bedömts och värderats mer frekvent än tidigare. 2:2 Genom journalgranskning ser vi att 100% av de patienter som vårdats på LPT och dess anhöriga har fått information skriftlig och muntlig av läkare vid inskrivning samt på nästkommande vårdplanering inom en vecka. De patienter som intervjuats beskriver att de fått information vid inskrivningen men vid vissa tillfällen har de haft svårigheter att ta till sig informationen på grund av sitt psykiska tillstånd. Det har därför varit mycket gynnsamt att upprepa möjligheten till både skriftlig och muntlig information. En effekt som observerades under intervju var att ungdomar som tillfrågats om sin LPT vård kände sig respekterade, delaktiga i sin vård och bekräftade i sin situation. Övergripande mål: Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål: Mätbart mål 3) 100% av ordinarie avdelningspersonal känner sig väl förtrogna med 6

gällande riktlinjer för hot och våld, bältesläggning samt LPT-lagstiftning. Målet ska vara uppnått september 2012. Mätning: Mål 3) Medarbetarenkät 2/3, 25/5 samt 21/9. Resultat med förklaring och Känner till rutiner/riktlinjer kommentarer: 100% 80% 78% 60% 40% 20% 0% 44% 0% 0% 0% 0% v9 v21 0 0 0 0 100% Följsamhet rutiner/riktlinjer 45% 21% 0% 100% 0% 0% 0% 0% v9 v21 0 0 0 0 Möjlighet till dialog om rutiner/riktlinjer 96% 72% 0% 100% 0% 0% 0% 0% v9 v21 0 0 0 0 Rätt användning av tvångsåtgärder 80% 60% 52% 40% 20% 0% 8% 0% 0% 0% 0% v9 v21 0 0 0 0 7

100% Trygg i användadet av tvångsåtgärder 83% 44% 0% 0% 0% 0% 0% v9 v21 0 0 0 0 Enkäterna visar att personalens kunskaper och upplevelsen av trygghet har ökat. Även möjlighet till dialog omkring tvångsvård har förbättrats enligt våra medarbetare. Framgångsfaktorer kan vara att utbildning i hot och våld samt bältesläggning har genomförts vid två tillfällen. Avdelningen har även haft en struktureftermiddag då vi har gått igenom befintliga rutiner för hot och våld, riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning, larmlista och rutin för personlarm. Redovisning av tvångsåtgärder under projekttiden Inga tvångsåtgärder att redovisa. Våra genomförda tester / förändringar Test 1) Information om LPT. Vi har ställt tre frågor till patient och föräldrar enskilt och sammanställt tillsammans. - Vad har du fått för information om LPT? - Av vem? - Förslag på förbättring? Test 2) Värdera och bedöma LPT regelbundet. Tas upp på rond måndag och torsdag samt på veckans vårdplanering. Checklista ska med på rond samt beslutsjournal. Uppföljning på planeringsdag 25/5, då personalgruppen var överens om att anamma detta arbetssätt. Test 3) Ny överlämningsrutin vid personalbyte som testas under v 20-22. Dagpersonal avsätter tid, efter rapporteringen, tillsammans med kvällspersonal för att överföra information till patient och anhöriga i skiftet. Syftet är att trygga patient och personal samt fånga upp 8

frågor, oro och eventuella risker för hot och våld. 1. Fördela patientansvar 2. Övervakningsgrader, vem tar ansvar för enkel-s och dubbel-s 3. (Riskbedömning BVC och SOAS-R kommer att testas i höst.) 4. Informera patienten och föräldrar tillsammans (dag- och kvällspersonal) Vad har hänt under dagen och hur ser planeringen ut framåt under kvällen. 5. Utgör en kontakyta Innan och efter test 3 intervjuades tre sjuksköterskor och tre skötare. De frågor som ställdes var: - Hur fungerar rapport och överlämning idag? - Hur har den testade överlämningsrutinen fungerat? Test 4) Efter morgonmötet då dagens aktiviteter skrivs upp på patienttavlan i korridoren så skrivs också vilka personer som arbetar dag, kväll och natt. Detta testas från v.16. Våra genomförda aktiviteter Mål 1:1 Journalgranskning Delmål 1:1 Journalgranskning Mål 1:2 Medarbetarintervjuer. Tre sjuksköterskor och tre skötare kommer att bli intervjuade innan test 3 startar. Samma personer kommer att få frågor efter testperioden. Mål 2:1 Journalgranskning samt att ta fram en patientenkät. Mål 2:2 Framtagande av skriftlig information gällande LPT till patienten och föräldrar/närstående samt tydliggöra vilken information som även ska ges muntligt vid inskrivning och VPL. Mål 3: Hot och våld utbildning 10/4, 16/4. Utbildning i bältesläggning 2/5, 16/5 Rutingenomgång på struktureftermiddag 11/4 LPT-lagstiftningsutbildning den 21/9. Utbildningar i hot och våld samt bältesläggning kommer fortsättningsvis vara en regelbundet återkommande aktivitet i verksamheten. 9

Efter första lärandeseminariet hade vi en planeringsdag för hela avdelning 5 där teamet informerade om genombrottsprogrammet. Vi arbetade med olika frågor omkring förbättringsområden gällande tvångsvård samt delade ut medarbetarenkät som är sammanställd. Avdelningen har haft en struktureftermiddag då vi har gått igenom befintliga rutiner för hot och våld, riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning, larmlista och rutin för personlarm. Fortlöpande information ges på APT om vad som planeras i programmet. Personalen får även information på mailen om vad som pågår, ska testas mm. Kliniken har haft en informationsdag, i augusti, där vi informerat om projektet och hur långt vi har kommit i förbättringsarbetet. Informationsblad är utarbetat och lämnas till de patienter som vårdas enligt LPT. En ombyggnation är på gång på avdelningen som kommer förbättra förutsättningarna för exempelvis bältesläggning. Riskanalyser är gjorda inom områdena: patientsäkerhet, psykosocial och fysisk arbetsmiljö under våren för att ytterligare tydliggöra förbättringsområden och tidsplan. En handlingsplan finns för åtgärder inom patientsäkerhetsområdet och start för ombyggnationen är planerad till juni/juli. En bältessäng ska köpas in till avdelningen. Så här har vi involverat våra patienter och närstående i förbättringsarbetet Vi har tagit fram frågor och arbetsrutiner för patient och anhöriga om hur de uppfattar informationen om LPT samt uppföljningssamtal efter en tvångsåtgärd. Vi har testat och förädlat en överlämningsrutin vid personalbyte. Patienterna och deras föräldrar har uppfattat det positivt. I vardagliga samtal med patienter och närstående har vi informerat om projektet och arbeten med förbättringsområden i vår närmiljö. Vi har frågat våra patienter om de tycker det är bra att skriva vilken personal som är i tjänst på en väl synlig whiteboard i korridoren. Så här går vi vidare På planeringsdagen den 21/9 kommer vår avdelningsläkare att informera om LPTlagstiftningen för hela personalgruppen. Medarbetarenkäten kommer att följas upp en tredje gång. Vi kommer att arbeta vidare med den nya överlämningsrutinen och utarbeta den tillsammans med hela personalgruppen. Vi vill göra personalen mer delaktiga i hur vi ska 10

genomföra testcykeln ännu en gång då vi tror att grundidén har goda förutsättningar att bli en väl utarbetat rutin. Överlämningsrutinen kommer sedan att prövas under en längre tid för att etablera sig i verksamheten. Vi utvärderar som tidigare genom intervjuer, med medarbetare, innan påbörjad testcykel och efter 3 månaders prövotid. Vi väljer att intervjua personal då våra patientgrupper ser olika ut över tid. Vid nästa testperiod planerar vi intervjua och involvera både patienter och personal. Vi fortsätter att skriva vilka som arbetar på en whiteboard i korridoren. Vi mäter LPT vårddygn som tidigare genom journalgranskning. Planerar fortsatta insatser i form av skriftlig och muntlig information vid LPT vård samt uppföljningssamtal vid tvångsåtgärder. Vi ämnar ha information och personlig bedömning av LPT-vård som en obligatorisk punkt vid vårdplaneringar och ronder. Vi kommer att arbeta vidare med riskbedömning under hösten. Utbildning och test i att använda BVC (Bröset Violence Checklist) samt SOAS-R (The Staff Observation Aggression Scale Revised). En inspirationsdag för psykiatrins slutenvård ska anordnas i Örebro den 18 oktober. Vi ska då berätta om vårt förbättringsarbete. Diskussion Gällande överlämningsrutinen: Intervjuer med medarbetare påvisar att det var svårt att få till överlämningen tidsmässigt. Det krockar ofta med vårdplaneringar och bedömningar i personalbyte. Det fanns oklarheter i personalgruppen när vi drog igång testet som bidrog till att flertalet av de intervjuade inte tyckte att överlämningsrutinen fungerade tillfredsställande. Vi förstår nu att idén behöver utvecklas mer i samarbete med personalen som arbetar i miljön på avdelningen. Teamet var mer klara över målet med rutinen än övrig personal vilket indikerar på att vi måste göra personalen mer delaktig inför nästa testperiod. Personalgruppen tycker att grundtanken är bra men att den behöver utvecklas. Vi har solskensexempel där testcykeln fungerade mycket bra för både patient och personal och var direkt avgörande i säkerhetssynpunkt och är ett exempel på varför vi tror att detta sätt att arbeta kan få en central roll i vardagsarbetet på avdelningen. Vi är eniga om att det är en stressreducering att skriva upp vilken personal som jobbar, dag, kväll och natt. Ungdomarna behöver inte fråga eller fundera på vem de ska vända sig till. Skapar ett ökat inflytande och tydlighet då patienterna enkelt kan skaffa sig information. Att informera om LPT vid inskrivning samt vid ytterligare ett tillfälle och samtidigt ge skriftlig information till patienten och dess anhöriga har varit mycket positivt och känns som en naturlig del i vårt förändringsarbete för att nå och upprätthålla våra mål. 11

Tätare bedömningar av LPT och att uppmärksamma de patienter som vårdas på LPT på ronder och vårdplaneringar är nu också en självklar del i vårt arbete. Detta har vi lärt oss Vi har lärt oss hur viktigt det är att fokusera på att göra personalen delaktiga i förändringsarbetet. Att man kan förändra i det lilla, vardagliga, och att det gör stor skillnad för patienten. Att man kan prova olika sätt att arbeta i liten skala utan större ansträngning. Det är bra om patienten och anhöriga tycker att vården hjälper. För ytterligare information Kontaktperson: Anna Larsson, 019-602 57 19, 070-3225719, anna.larsson@orebroll.se 12

Datum: Patient. Personal: Uppföljande samtal efter bältesläggning 1, Vad tror du orsaken var till att du blev lagd i bälte? - Ge vår version förklara varför 2, Försökte du att tala om för personalen att du behövde stöd eller hjälp innan du blev lagd i bälte? 3, a) Vad kunde personalen eventuellt ha gjort för att undvika att du blev lagd i bälte? b) Kunde Du själv ha gjort något annorlunda? 4, Hur upplevde du den tid du var i bälte? 5, Hur behandlade personalen dig när du låg i bälte? 6, Hade du smärtor eller andra obehag när du låg i bälte? 7, Fick du information när du låg fastspänd om hur länge du skulle ligga i bälte? 8, Har den här situationen kränkt dig? Nej inte alls Nja stämmer till viss del Ja, men acceptabelt efter samtal Ja, definitivt kränkt av tvångsåtgärden Ja, oerhört kränkt helt oacceptabelt 1 2 3 4 5 Hur gick samtalet?

PATIENTENS NAMN & PERSONNUMMER CHECKLISTA: Datum/Sign 1. Utse kontaktperson 14. BT/Puls/Längd/vikt 2. Försättsbladet, Basupp. 15. Labprover enl rutin 3. Akut vårdplan 16. Urinprov 4. Info om klinikskola/lärare 17. Somatisk undersökning 5. Visa runt på avd. 18. Informera om övervakningsgrad 6. Genomgång av ordningsregler 19. LPT datum intagningsbeslut 7. Informera om förbud av vassa föremål Ansökan Förv. Rätten 8. Informera om förbud att skada sig själv på avd 20. Registreringar IMX 9. Informera Öppenvårdsteamet 21. Vård av barn intyg 10. Informera om Vårdplanering (Struktur) 22. Beställa pappersjournal v.b 11. Vid behov informera socialtjänsten 23. C-GAS 12. Informera om sekretess / anmälningsplikt 24. ÖVRIGT: 13. Information av/om behandlare (Psykolog/kurator)

TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING BUP-kliniken, avdelning 5/al 2011-06-10 Larmlista Hot och Våld Larmlista Hot och Våld för avdelning 5 BUP-kliniken Ibland inträffar tillfällen där en patient visar ett akut farligt beteende med omedelbar fara för att skada sig själv eller andra. Ingripande kan då göras med hänvisande till nödvärn. (Se även rutiner för hot och våld på avdelning 5). Om situationen bedöms ohållbar på avdelningen och/eller personal från PIVA inte kan vara behjälplig så ska kontakt tas med Polisen. Ring 010-5692160 i ett akut läge personskydd. Vid en situation där det finns indikationer för bältesläggning så ska PIVA kontaktas på telefon 25611. Se sedan riktlinjer vid bältesläggning. Vid övertag av våldsam patient ska alltid bakjouren kontaktas. Dagtid vardagar kontakta även överläkare på PIVA. POSTADRESS Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset, 701 85 Örebro TELEFON 019-602 57 00 TELEFAX 019-602 57 20 PLUSGIRGO 706 69-7

Patientinformation om LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, preciserar vilka särskilda tvångsåtgärder som får användas och under vilka förutsättningar detta får ske. I stort innebär LPT att du kan mot din vilja, hållas kvar på avdelningen för vård. Syftet är att möjliggöra behandling på frivillig grund. Dina rättigheter: Du som är intagen enligt lagen om LPT har rätt att: Inom 24 timmar från din ankomst till avdelningen bli bedömd av en barnpsykiater. Upplysas av läkare om dina rättigheter. Få en vårdplan upprättad. Få en anhörig med i planeringen. Ha möjlighet att få en stödperson utsedd. Överklaga intagningen och vissa andra beslut till Förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten är domstol i LPT ärendet och kommer till kliniken för förhandlingar. Få din tvångsvård prövad i Förvaltningsrätten efter fyra veckor, därefter efter fyra månader och sedan efter sex månader. Överläkaren kan själv besluta att avbryta pågående tvångsvård tidigare. Om du överförs från frivillig vård till tvångsvård (konvertering) ska överläkaren skicka en ansökan om LPT-vård till Förvaltningsrätten i anslutning till konverteringsbeslutet. Lagen ger sjukvården rätt att vid behov använda: Tvångsmedicinering Kortvarig bältesläggning Avskiljning Besöksförbud Visitering Omhändertagande av otillåtna föremål Telefoner och datorer kan omhändertas under en tidsbestämd period. Dessa tvångsåtgärder används bara när inga andra utvägar bedöms finnas. För mer information prata med din läkare eller kontaktperson. POSTADRESS Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset, 701 85 Örebro TELEFON 019-602 57 00 TELEFAX 019-602 57 20 PLUSGIRGO 706 69-7

Projekt Bättre vård mindre tvång Under 2011 var 74 patienter inskrivna på avd. 5 av dessa var 19 st. vårdade enligt LPT vid sammanlagt 23 tillfällen då 4 patienter hade LPT vid 2 olika inläggningar. Hittills under 2012 har 30 patienter varit inskrivna på avd. av dessa var 7 st. vårdade enligt LPT vid sammanlagt 8 tillfällen då 1 patient haft LPT vid 2 olika inläggningar. Månad Vårddygn på LPT/mån 2011 Januari 64 46 Februari 58 85 Mars 91 93 April 69 30 Maj 82 31 Vårddygn på LPT/mån 2012 Juni 51 415 vårddygn 10 295 vårddygn Juli 32 6 Augusti 25 14 September 31 Oktober 18 November 30 December 38 Sammanlagt 589

TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING BUP-kliniken, avdelning 5/al 2009-01-01 Personlarm Personlarm Avdelning 5 har två olika larm. Den lilla larmknappen fungerar internt på avdelningen. Larmet visas på display i korridoren samt på avdelningsexpeditionen. Det visar att det är överfallslarm på avdelningen och i vilket rum det larmar. Larmet går även till Administrativa enheten. Larmet stängs av på avdelningsexpeditionen på avd 5. Den större larmknappen fungerar i hela E-huset. Det är viktigt att den som använder larmet talar om i vilket rum de befinner sig. Jourbedömningar ska befinna sig i jourrummet. Larmet visas på display i korridoren samt på avdelningsexpeditionen. Larmet går även till Administrativa enheten. Larmet stängs av på expeditionen på Administrativa enheten (rummet brevid receptionen).

TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING BUP-kliniken, avdelning 5/al 2011-06-20 Bältesläggning Riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning på avdelning 5 BUP-kliniken Bältesläggning är den yttersta formen av gränssättning vi använder inom psykiatrin. Det är av oerhörd vikt att detta sker på ett tryggt och säkert sätt både för patienten, anhöriga, den inblandade personalen och medpatienterna på avdelningen. Indikation för bältesläggning Då en patients psykiska status är så att denne är i absolut behov av fysisk gränssättning behöver man ta till bältesläggning. Det handlar om aggressiva tillstånd där man inte kan bryta beteendet på något annat sätt. Det kan även handla om tillstånd där patienten lider av en svår anorexi och sond måste sättas för att kunna ge sondnäring. Bältesläggning får under inga omständigheter användas i bestraffande syfte En bältesläggning föregås alltid av ordination av överläkare. Samordning inför bältesläggning Tjänstgörande sjuksköterska ansvarar för samordningen och organisationen av bältesläggningen. Han/Hon kan välja att lämna över denna arbetsuppgift till en medarbetare som han/hon bedömer vara mest lämplig, t ex personal med god relation till patienten eller med erfarenhet av bältesläggningar. Kontakt tas med PIVA för att få hjälp med bältessäng och personal. Vid bältesläggningar används de antal personer som situationen kräver med viss erfarenhet av bältesläggningar. Om möjligt utse en personal att ta emot personalen från PIVA i kulverten för information och uppgiftsfördelning. Information till patienten och anhöriga Lämplig medarbetare går fram och försöker prata med och informera patienten. Anhörig informeras om möjligt tillsammans med patienten alternativt i ett angränsande rum. Informationen innefattar (ge så mycket information som bedöms vara relevant): Att patientens beteende av säkerhetsskäl inte kan accepteras. Att läkare har ordinerat bältesläggning. Att patienten kommer att läggas i bältessäng och ha personal hos sig.

Att patienten har möjlighet att själv lägga sig i bältessängen, om patienten inte genast går med på detta så anses frågan vara slutdiskuterad. Är patienten psykotisk och aggressiv ska personal informera patienten att man tar över situationen och tar beslut om bältesläggning. Tänk på att en psykotisk person tar intryck från alla sinnen under aggressiviteten och dess sinnesintryck förstärks kraftigt. Patienten kan även stänga av vissa sinnesintyck t. ex smärta. Omhändertagande av medpatienter En eller flera i personalen är utsedda för att ta hand om medpatienterna. Detta innebär att: Uppmana medpatienterna att gå in på sina rum, gärna innan bältesläggningen ska genomföras. Vara i närheten av medpatienterna och finnas till hands för att observera reaktioner som t. ex. rädsla eller ilska. Lyssna på och lugna medpatienter samt kortfattat förklara vad som händer. Nertagning, fasthållning och lyft I samband med att personalen fysiskt ingriper för att ta tag i patienten, hålla fast och lyfta patienten är risken för skada både på personal och patient mycket stora. 1. När personalen efter informationsdelen ska ta tag i patienten uppstår ofta ett mer eller mindre tumultartat kaos. Personal försöker då snabbt och smidigt greppa tag i de olika kroppsdelar hos patienten som de fått anvisade. 2. Här ar det väsentligt med en bra teknik för minsta möjliga skada för patient och personal. 3. Patienten ska på golvet hållas fast i sidoläge. Om patienten i nertagande till golvet kommer att hamna på rygg ska patienten vändas. Innan vändning blir aktuell ska ledare konstatera att patienten är ordentligt fasthållen. Vändning försvåras om patientens kroppsdelar hålls fast åt olika håll. 4. Vanligtvis behövs fyra personer för fasthållning. En personal per arm och en per ben. Vid fasthållning använder personalen båda händerna, den ena handen håller i t.ex. överarm, den andra används för att hålla emot patientens rörelser från underarmen. Undvik fasthållning och högt tryck över leder. 5. När patienten hålls fast mot golvet ansvarar utsedd personal för att hålla en personlig kontakt med patienten. Detta kan innebära att söka ögonkontakt med patienten och gärna gå ner på huk för att komma på rätt nivå, tala lugnande och informera patienten om vad som händer. Att kalla patienten vid hennes/hans namn.

6. Lämplig medarbetare ansvarar under fasthållningsmomentet för att se till att patientens fysiska säkerhet t.ex. andning och cirkulation inte utsätts för påfrestningar. Observera tecken på försämrad andning, minskad syresättning och staser av cirkulationen t.ex. cyanos, högröd ansiktsfärg, stötvis andning och svårigheter att tala. Kontrollera att fasthållningen inte innebär att patienten utsätts för högt tryck över bålen t.ex. hjärta, lungor, luftvägar och vitala organ. Skydda patientens huvud t.ex. om patienten börjar dunka huvudet mot golvet, håll patientens huvud eller använda örngott/handduk om patienten börjar bita eller spotta. Bältesläggning Från golv till bältessäng: 1. Minst 5 personer krävs för att lyfta patienten från golv till bältessäng. 2. Personal från PIVA har med dig bältessängen till avd 5. Bältessängen ska alltid vara i ordning. Detta ska inte behöva kontrolleras. Se till att kudde finns i sängen. 3. En personal vid varje arm och ben samt vid bålen. Det är viktigt med god lyftteknik med rak rygg och tyngden så mycket som möjligt på ben och magmuskler. Lyftet görs samordnat på tecken från lämplig medarbetare, t.ex. nu lyfter vi 4. Patienten lyfts upp på bältessängen från sängens kortände (fotända). 5. Den personal som ansvarat för patientens bål ansvarar också för att gå runt och löst fästa och låsa bältet på patienten medan armar och ben hålls fast. Fotbälten ska vara fästa så att patientens ben låses rakt ner, inte isär. Bältena ska låsas så att de sitter stadigt runt handleder, anklar och bål utan att de stasar blodcirkulationen. Spänn ungefär så att en blyertspenna skulle kunna passera. 6. Lämplig medarbetare försöker även under detta moment att försöka hålla en personlig kontakt med patienten. Övrig personal ska hålla låg ljudvolym. 7. Fasthållande personal får inte släppa respektive kroppsdel förrän den som låst säger att det är ok att släppa. Lakan eller filt läggs över patientens kropp. Höj huvudändan något för ökad överblick och bekvämlighet för patienten. 8. Tjänstgörande sjuksköterska och övrig personal noteras klockslag för bältesläggning för senare dokumentation.

9. Kontakt med ansvarig överläkare ska tas för en bedömning vid uppsläppande av bältet. 10. Kontakt ska tas med ansvarig överläkare om patienten inte kan släppas inom 4 timmar. Då måste en anmälan till socialstyrelsen skickas in. 11. Lämplig medarbetare gör en yttre kontroll samt frågar patienten om fysiska skador uppkommit av bältesläggningen, t.ex. sår eller smärta. Vid behov rättas patientens kläder till för att undvika obehag. 12. Det är viktigt att observera och registrera blodtryck, puls, andningsfrekvens, hudfärg och medvetandegrad. Kontrolleras direkt efter att patienten lagts i bälte och sedan en gång i timmen. Eftervård Lämplig medarbetare ansvarar för att händelsen tas upp med patienten vi lämpligt tillfälle, dock helst inom ett dygn om patientens tillstånd tillåter. Det är även mycket viktigt att informera anhöriga och samtala med dem om upplevelsen av bältesläggningen. Detta innefattar: Fråga hur patienten/anhöriga mår. Låt patienten/anhöriga berätta om sin upplevelse av händelsen. Beskriv hur personalen upplevde händelsen. Förklara hur bältesläggningen ordinerades. Ta upp med patienten om bältesläggning hade kunnat undvikas. Diskutera patientens/anhörigas önskemål om en liknande situation uppkommer igen. Erbjud patienten och anhöriga fler samtal om händelsen. Extravak Bältad patient ska hela tiden ha personal hos sig. Efterbearbetning i personalgruppen Viktigt att ansvarig sjuksköterska tar tag i efterbearbetningen i personalgruppen. Efter en bältesläggning finns olika behov i gruppen. I de fall det behövs mer bearbetning kontaktas enhetschef för att organisera detta. Dokumentation Bältesläggning ska dokumenteras i beslutsjournal, samt i huvudjournalen. Överläkare har huvudansvaret för detta. Registreringar görs också i IMx ( KVÅ-kod).

TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING BUP-kliniken, avdelning 5/al 2009-03-13, rev 2011-06-20 Hot och våld Rutiner angående hot och våld för avdelning 5 Den personliga säkerheten kommer alltid först Förebyggande åtgärder: Skaffa så mycket information om patienten som möjligt innan inläggning på avdelningen. Har hot och våldstendenser förekommit tidigare? I vilka situationer? Arbetslaget gör en prioritering var insatserna ska läggas. (tex vid ss-, kroppsliga hinder hos personalen etc.) Alla former av hot och våld måste tas på allvar. Samordnaren ringer in extra personal samt föräldrar till patienten. Tydligt tala om att hot och våld inte accepteras på avdelningen. Så tidigt som möjligt bemöta patientens oro och inte tillåta att våldsnivån trappas upp. Inte argumentera med patienten om du märker att det inte leder någon vart. Försök bibehålla lugnet. Undvik att utrustning och andra inventarier som kan användas som tillhygge finns tillgängliga. Sjuksköterska tar kontakt med ansvarig överläkare eller bakjour (adekvat medicinering, tvångsåtgärder, konvertering). En personal tar hand om övriga patienter. Gå ur en situation man ej behärskar. Inte gå in i en situation som man inte behärskar. Inte gå in ensam till orolig patient. Om patienten måste gränssättas innan vårdintyg är skrivet ska all personal ingripa om det är omedelbar och stor fara för patienten eller annans liv. Detta ingripande sker inte inom ramen för LPT, utan ramen för nödvärnslagen. En avvikelserapport ska skrivas i samband med dessa händelser. Nödvärnssituationen regleras i brottsbalken, BRB 24 fjärde kapitlet 6. Vid hot och våldssituationer: Larma! Försök behålla lugnet. Sätt ord på patientens känslor. Patientens känslor bottnar oftast i rädsla eller oförmåga att uttrycka negativa känslor. Visa respekt. Gå tätt inpå för att undvika skador.

Viktigt att alla hjälper till när patienten blir våldsam. Sjuksköterska tar alltid kontakt med överläkare eller bakjour och föräldrar. Enhetschefen ska alltid underrättas. Avgränsa patienten till rummet. Kontakta polisen vid behov. Akutnummer till Polisen: 010-5692160 alternativt 112. Ring in extra personal om detta inte redan är gjort. Ge efter om situationen är ohållbar, t. ex öppna dörren. Efter hot och våld: Viktigt att den drabbade personalen får gå undan och prata med någon i arbetslaget. Ta undan den som drabbats från avdelningen. Vid kroppsskada är det mycket viktigt att den drabbade läkarundersöks. Enhetschef/arbetsledare ska följa upp händelsen med utsatt personal. Samtliga personal ska sitta ner för genomgång så snart det är möjligt. Vid incident på kvällstid ska genomgång ske nästa dag. Nattpersonal skall ha en sittning efter morgonrapporten. Viktigt att inte skicka hem drabbad personal utan att först veta om det finns någon hemma. Ev. följer personal med hem i väntan på anhörig eller så blir drabbad personal hemskjutsad till anhörig/motsvarande. Övrig personal får ge akt på reaktioner hos den drabbade som kan visa sig senare (krisreaktion) och meddela enhetschef. Exempel kan vara sömnsvårigheter, kroppsliga symtom, koncentrationsproblem, relationsproblem. För fortsatt krisstöd kontakta Landstingshälsan eller PPH s krisgrupp. Tel till kontaktperson där är 070-2872200. Skriv avvikelserapport i Platina. Frågan om polisanmälan aktualiseras av enhetschefen. Diskutera i grupp hur situationen uppstod, hur ska vi agera nästa gång, vad lärde vi oss? Viktigt att följa upp händelsen med patienten. Verbala hotsituationer ska dokumenteras i avvikelserapporten i Platina. Frågan om en eventuell polisanmälan aktualiseras av enhetschefen. Vid hembesök hos patient: Se alltid till att du har med en mobiltelefon så att du kan tillkalla hjälp vid behov. Åk aldrig ensam till orolig patient. Ta med en arbetskamrat eller annan person i nätverket runt patienten. Skriv upp i blå boken vart och mellan vilka tider du gör ditt hembesök. För övrigt, se Psykiatrins handlingsprogram för hot och våld på intranätet.

Datum: Patient. Personal: Uppföljande samtal efter tvångsmedicinering 1, Vad tror du orsaken var till att du blev tvångsmedicinerad? - Ge vår version förklara varför 2, Fick du information om den medicin du skulle tvångsmedicineras med? 3, Hur upplevde du att du blev behandlad av personalen när du skulle tvångsmedicineras? - Resonera kring svaret 4, Kunde personalen ha gjort något så att tvångsmedicineringen hade varit lättare att acceptera? 5, Fick du information om vad det innebar att bli tvångsmedicinerad? 6, Har den här situationen kränkt dig? Nej inte alls Nja stämmer till viss del Ja, men acceptabelt efter samtal Ja, definitivt kränkt av tvångsåtgärden Ja, oerhört kränkt helt oacceptabelt 1 2 3 4 5 Hur gick samtalet?

Struktur för Vårdplaneringsmöte på avdelning 5 BUP Arbetsmöte i regel 30 minuter. Kan utökas vid behov, detta ska framgå innan mötet påbörjas. Mötesordförande har mandat att hålla tider och att styra diskussionen mot relevant fokus. - Var och en ansvarar för att vara uppdaterad inför vårdplanering. - Mötesordförande drar kortfattat vad som bestämdes vid föregående vårdplanering enligt existerande journalanteckning. - Kortfattad sammanfattning från respektive profession hur läget är ur dennes fokus samt hur denne ser på framtiden. Detta är behovsstyrt utifrån vem/vilka som deltar och som har relevant information. - Kortfattad diskussion om det eventuella upplägget i teamet. - Slutsats för den framtida vården utifrån ovanstående och summering av mötesordförande. - Boka tid för ny vårdplanering. - Bestämma vilka professioner som går in till familjen och vem som i det forumet primärt för talan. (Generellt bör kontaktperson, kurator, psykolog och läkare alltid närvara. Extrapersonal och/eller studenter kan närvara om det bedöms lämpligt i det enskilda fallet, eller genom att tillfråga patienten.) - Närvarande kontaktperson har dokumentationsuppdrag och också mandat att begära förtydligande av vad som beslutats. Vårdplaneringsmöte - Träff med familjen utifrån arbetsmötet i regel 30 minuter, detta ska kommuniceras till familjen vid starten. - Den som på arbetsmötet fått uppgiften att föra talan presenterar de uppgjorda slutsatserna för familjen. (även de som inte rör den egna professionen) - Eventuell respons från familjen, förklaringar från respektive profession och, i de fall det är nödvändigt, förklaringar över vad det hela innebär. - Vid mer omfattande frågeställningar uppmanas familjen att söka kontakt med den person/profession som är mest lämplig utifrån frågeställningen och eventuellt boka en formell tid.

Version nr Diarie nr År/löp nr 2 2009:1 Sidan 1 av 12 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum LPT, gemensamma riktlinjer Psykiatrin, Örebro Läns Landsting 2009-08-26 Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Antonia Simon Risberg chefsöverläkare BUP, Martin Flodin chefsöverläkare Allmänpsykiatrin Peter Lewin Chefsöverläkare Rättspsykiatriska kliniken Göran Löfstedt Chefsöverläkare Beroendecentrum Birgitta Johansson, Psykiatrichef 2009-01-26 Lokal föreskrift avseende tillämpningen av lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Bakgrund Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är den lag som gäller vid behandling inom såväl vuxen som barn- och ungdomspsykiatrin. I särskilda fall görs tillägg till Hälso- och sjukvårdslagen och lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), eller lagen om rättpsykiatrisk vård (LRV) kan då vara tillämpliga. LPT reglerar dels sluten psykiatrisk tvångsvård, dels öppen psykiatrisk tvångsvård. Lagstiftningen reglerar noggrant tvångsvårdens utformning. Kraven på tvångsvård är högt ställda och längre behandlingstid under tvångsvård är underställt Länsrättens prövning. När en patient vårdas enligt LPT krävs att en vårdplan upprättas, som ska ange de behandlingsåtgärder och andra insatser som behövs för att syftet med tvångsvården ska uppnås, dvs att den så snart som möjligt ska övergå till frivillig vård, dvs vård enligt HSL. Vid behov av insatser från socialtjänst och psykiatrisk öppenvård finns det skyldighet för dessa instanser att delta i planeringen av vården. Chefsöverläkare har till uppgift att initiera, genomföra och avsluta LPTvården samt vara föredragande i Länsrätten när detta är aktuellt. Med chefsöverläkaren menas chefsöverläkaren på den sjukvårdsinrättning där patienten är inskriven. Med chefsöverläkare menas även den som har uppdrag att fullgöra chefsöverläkares uppgifter, enligt 39:e paragrafen LPT och 23:e paragrafen LRV. Detta uppdrag är personligt. All dokumentation om beslut rörande tvångsvård ska ske dels i patientens journal, dels i den s k beslutsjournalen. Båda dessa dokument inklusive själva vårdintyget förvaras på den vårdavdelning där patienten vistas.

Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum LPT, lokala föreskrifter 2 2009-08-26 2009-01-26 Sidan 2 av 12 Denna lokala föreskrift finns på Psykiatrins intranät. Föreskriften syftar till att vara ett hjälpmedel, där väsentliga delar av lagen lyfts fram och där lokala förhållanden framgår. För situationer som inte finns beskrivna här hänvisas till lagen, se hänvisningar. För all personal inom psykiatriförvaltningen Örebro gäller att vi har direkt tillgång till Juris Online. Till detta kommer man genom att gå in på psykiatrins intranät och klicka på Juris. 2a, 2b Tvångsåtgärder Alla beslut om tvångsåtgärder ska dokumenteras i patientjournal och i beslutsjournal! Beslut om tvångsåtgärder får endast fattas av chefsöverläkaren! Tvångsåtgärder får endast användas om de står i rimlig proportion till syftet med åtgärderna. All behandling skall i möjligaste mån göras i samråd med patienten och det ska framgå i patientjournalen vilka överväganden man har gjort innan tvångsåtgärd tillgrips. 3 Förutsättningar för LPT Tvångsvård får endast ges om patienten lider av allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt: 1. Har ett behov av psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses på annat sätt än att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård) eller 2. Behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård). En förutsättning är att patienten motsätter sig sådan vård eller att det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans/hennes samtycke. Vid bedömning av vårdbehovet ska även beaktas om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Enbart utvecklingsstörning är inte grund för LPT. Tvångsvården skall syfta till att patienten blir i stånd att frivilligt medverka till behandling och ta emot det stöd som han/hon behöver. Om en patient måste begränsas innan vårdintyg är skrivet kan personal ingripa om det är omedelbar och stor fara för patienten eller någon annans liv eller egendom. Detta ingripande sker inte inom ramen för LPT utan enligt nödvärnslagen. En avvikelserapport skall skrivas i samband med

Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum LPT, lokala föreskrifter 2 2009-08-26 2009-01-26 Sidan 3 av 12 sådana händelser. Nödvärnssituationen regleras i brottsbalken, BRB 24 fjärde kapitlet 6. Observera att farmaka inte kan ges med hänvisning till nödvärn! Om patienten kommer till skada under tumultartade situationer kan personal ställas till ansvar inför domstol, där åklagaren kan yrka att mer våld än nödvändigt använts. 4 Vårdintyget Ett beslut om intagning får inte fattas utan att ett läkarintyg (vårdintyg) har utfärdats på särskild blankett (bilaga 1 - vårdintyget). Vårdintyget grundas på en särskild läkarundersökning. Denna undersökning får göras av legitimerad läkare. En undersökning för vårdintyg får bara göras om det finns skälig anledning till det. Om undersökning inte kan utföras med patientens samtycke får patienten tas om hand för undersökning (se nedan 47 polishandräckning). Beslut om sådant omhändertagande får fattas endast av läkare i allmän tjänst (alltså inte av privatpraktiserande läkare). Privatpraktiserande läkare får dock utfärda vårdintyg. Rätten att skriva vårdintyg gäller alltså alla legitimerade läkare oavsett var de är anställda. Den läkare som har utfärdat vårdintyget skall se till att intyget snarast kommer till den sjukvårdsinrättning där frågan om intagning för tvångsvård skall prövas. Läkaren som tar emot patienten på vårdinrättningen skall ha tillgång till vårdintyget. I nödfall godkänns en faxad kopia av vårdintyget, originalet ska dock skickas snarast. Det är viktigt att vårdintyget är korrekt ifyllt och på korrekt blankett. Vårdintygets rubriker är konstruktiva, följ dem! Observa att blanketten måste vara aktuell, dvs. den senaste blanketten som socialstyrelsen har utfärdat. Om blanketten är ogiltig är också vårdintyget ogiltigt. Det är viktigt att vårdintyget skrivs under (med namnteckning) av den läkare som har fyllt i det, att rätt paragraf är kryssad samt att det tydligt framgår i namnförtydligandet vem det är som har skrivit vårdintyget samt telefonnummer och arbetsplats. 6, 6a och 6b Kvarhållning, intagning 6 Kvarhållning Patient får efter beslut av tjänstgörande läkare (behöver ej vara legitimerad läkare) hindras att lämna vårdinrättningen tills det är avgjort om han ska tas in för vård enligt LPT (kvarhållningsbeslut). Kvarhållning innebär i praktiken att patienten vistas på avdelning eller jourmottagning tills frågan om intagning har avgjorts. Tillräcklig grund för beslut för om kvarhållning är ett giltigt vårdintyg samt en bedömning att patienten inte frivilligt stannar på vårdinrättningen. Kvarhållningsbeslut

Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum LPT, lokala föreskrifter 2 2009-08-26 2009-01-26 Sidan 4 av 12 ska dock aldrig fattas, utan att tjänstgörande bakjour tillfrågats! Patienten har ingen möjlighet att överklaga kvarhållningsbeslutet. Kvarhållning är inte möjligt längre än 24 timmar från det att både patient och vårdintyg kommit till sjukvårdsinrättningen. Om det är nödvändigt får patienten, innan intagningsbeslut fattats kroppsvisiteras eller ytligt kroppsbesiktigas, se 21, 23 och 24. Dessa beslut ska aldrig fattas, utan föregående bakjourskontakt! 6a Tvångsåtgärder innan intagningsbeslut Patienten får, innan intagningsbeslut fattats kortvarigt spännas fast med bälte, eller liknande anordning eller kortvarigt hållas avskild från andra patienter. Patienten får också, om det finns en överhängande fara för dennes liv eller hälsa, ges nödvändig behandling. Tvångsmedicinering kan t ex bli aktuell. Långtidsverkande depotneuroleptika får inte ges. Beslut om tvångsåtgärder under denna paragraf får fattas av legitimerad läkare, men är att se som ett undantag och ska alltid först diskuteras med bakjour. 6b Intagning för tvångsvård Frågan om intagning för tvångsvård skall avgöras skyndsamt efter undersökning av patienten och senast inom 24 timmar efter ankomst till vårdinrättningen. Om vårdintyg är utfärdat när patienten anländer till sjukvårdsinrättningen börjar 24-timmarsfristen löpa när patienten anländer till sjukvårdsinrättningen. Om vårdintyg inte är utfärdat när patienten anländer till sjukvårdsinrättningen börjar en 24-timmars frist löpa när vårdintyget utfärdats. Frågan om intagning för tvångsvård fattas av chefsöverläkaren. Den s.k. tvåläkar-prövningen innebär att frågan om intagning för tvångsvård inte kan avgöras av samma läkare som skrivit vårdintyget. Beslut om intagning för tvångsvård får inte grundas på ett vårdintyg äldre än fyra dagar. Skälen för intagningsbeslutet ska tydligt framgå i journalen! Om beslut om intagning fattats gäller det maximalt fyra veckor från dagen för beslutet. Det är viktigt med en kontinuerlig bedömning av det fortsatta behovet av tvångsvård. Om chefsöverläkaren bedömer att tvångsvården bör ges utöver fyra veckor skall han/hon innan dess ansöka hos Länsrätten om medgivande till förlängning av tvångsvården. Beslut kring LPT registreras i IMX, se separat rutin för respektive klinik. 7-9 Tvångsvård efter beslut av Länsrätten 7 Om chefsöverläkaren anser att det bör ges tvångsvård utöver fyra veckor från dagen om för beslut om intagning skall han/hon innan dess ansöka hos Länsrätten om medgivande till fortsatt vård. Chefsöverläkare ska även ansöka om medgivande till fortsatt vård när han/hon anser att tvångsvården bör övergå från sluten till öppen form, eller

Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum LPT, lokala föreskrifter 2 2009-08-26 2009-01-26 Sidan 5 av 12 tvärtom. I ansökan ska det anges om vården avser öppen eller sluten psykiatrisk tvångsvård. I ansökan om sluten psykiatrisk vård skall anges vilka omständigheter som utgör grund för tvångsvården och vilka överväganden som har gjorts rörande vård i annan form för patienten. Till ansökan ska fogas redogörelse för det stöd och den behandling som planeras under och efter vistelsen på vårdenheten. I ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård skall det anges vilka omständigheter som utgör grund för tvångsvården och vilka särskilda villkor som Länsrätten bör föreskriva. Till ansökan ska det fogas en s k samordnad vårdplan, enl 7a. Den samordnade vårdplanen ska innehålla: Det bedömda behovet av insatser från landstingets Hälso- och sjukvård och kommunens Hälso- och sjukvård eller Socialtjänst; Vilka beslut om insatser som fattats av respektive samverkanspart; Vilken enhet vid landstinget respektive kommunen som ansvarar för respektive insats; Eventuella åtgärder som vidtas av andra i landstinget och kommunen; samt Vilka särskilda villkor Länsrätten bör förskriva, samt Vilka åtgärder som ska vidtas om villkoren inte följs. Vårdplanen upprättas av chefsöverläkaren i samråd med patient, anhöriga och samverkanspartner. Vårdplanen är upprättad när den har justerats av samtliga enheter. Chefsöverläkaren skall underrätta berörd enhet vid landsting, kommun eller annan huvudman om beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård. Om det inte är möjligt att upprätta vårdplanen i samråd med patienten ska detta anges i vårdplanen. När det inte finns behov av insatser från socialtjänsten eller om patienten inte önskar det ska även detta framgå. Chefsöverläkaren skall svara för uppföljning av den samordnade vårdplanen och ha en sådan kontakt med berörda instanser avseende patientens situation, att frågan om återgång till sluten psykiatrisk tvångsvård eller upphörande av tvångsvård kan prövas kontinuerligt. Länsrätten kan, efter ansökan, överlåta till chefsöverläkare att bestämma de villkor som skall gälla. Det är lämpligt att ansöka om detta, samtidigt som ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård görs.