Nydebuterade ledbesvär. Anna Lena Jernstedt Reumatologen KSS 080703



Relevanta dokument
Artriter Diffdiagnoser. Är det en artrit? Debut symptom variation över dygnet? Lab. Anti-CCP RF SR CRP Trombocytos Anemi

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Reumatisk inflammatorisk ledsjukdom del 1 Klinisk bild, utredning och differentialdiagnostik

Integrerande. MEQ fråga 1. Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor.

Diskussionsfall Reumatologi

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19

men lyssna vidare RA och andra artritsjukdomar Patientfall Maria 51 år Dags att ställa en fråga Första tanken

Reumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429

Reumatologi. Inflammatoriska sjukdomar. Rörelseapparaten. Inre organ. Stefan Deneberg Medicinkliniken Karolinska Huddinge

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Del 4_5 sidor_13 poäng

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Ortopediska infektioner

Praktisk klinisk handläggning av reumatologiska tillstånd i akutverksamheten på vårdcentral och sjukhus.

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT poäng MEQ2

Giltighetstid: längst t om

Delexamination3. Klinisk Medicin HT poäng MEQ2

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Del 6_9 sidor_13 poäng

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Reumatiska sjukdomar Gävleborgs län - Vårdprogram

Inflammatoriska Systemsjukdomar. Björn Lövström Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Reumatiska sjukdomar hos barn och unga Vad ska vi tänka på i skolan?

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T STUDENT

DIAGNOSTISKT ST-PROV I REUMATOLOGI 2011

Inflammatorisk reumatisk sjukdom. Reumatologisk vård i Halland Spenshult. Reumatologisk vård i Halland Spenshult, forts

Läkemedelsbehandling vid reumatiska sjukdomar. Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av reumatiska sjukdomar

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

S K E L E T T R Ö N T G E N

Case Case 3 Anamnes. Vårdcentr - Status. Vårdcentr Lab. Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010

Del 2. 7 sidor. 18 poäng

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT Lovisa Brydolf

PP-ENB-SWE Om du vill ställa en fråga rörande en Pfizerprodukt, var god klicka här:

Klinisk Medicin vt poäng MEQ 2

2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

Diagnostiskt prov 2014

Nikolaos Christidis: Käkledens sjukdomar

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

Del 3 5 sidor 14 poäng

RA och andra artritsjukdomar

DX Klinisk Medicin vt poäng MEQ 1

1. Hur värderar du situationen i relation till anamnes, kliniska fynd och lab? Saknar du några uppgifter? (4p)

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen

Del 4. 9 sidor 17 poäng

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014

Standardiserad vårdplan vid TAO (Thyoideaassocierad ofthalmopati)

Del 3. 7 sidor 13 poäng

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov Kortsvarsfrågor. Maximal poäng 52

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR

DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit

Psoriasisartrit. av Ingemar Petersson och Björn Svensson. utgiven av Reumatikerförbundet

1.1 Vilken anamnestisk uppgift bör Du komplettera? Hur vill Du undersöka henne? (2p)

Reumatiska sjukdomar. Valentina Bala

Neuroborrelios och sinuit

MEQ fråga poäng. Anvisning:

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 1. Klinisk Medicin ht poäng MEQ

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset

Råd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

Rättarens poäng på denna sida:

INTERSTITIELLA LUNGSJUKDOMAR ILD

reumatiska sjukdomar

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

Borrelios och anaplasmos klinik, diagnostik och behandling

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT

Nationellt PM om IgA-vaskulit (tidigare: Henoch-Schönleins purpura)

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS

Reumatologi i primärvården - Västmanland

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp)

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Du sitter som remissbedömare på reumatologmottagningen och får följande remiss:

Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, % från katt.

Skrivtid: Nummer:...

ENB PSE04. Om du vill ställa en fråga rörande en Pfizerprodukt, var god klicka här:

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

Skrivning 3, VT Skrivtid: Namn:... Personnummer:... Lycka till!

Tentamensnummer... MEQ fråga p. Tentamen Klinisk Medicin HT 2010

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 4

Kristallartriter. Gikt (uratkristaller) Pyrofosfatartrit Hydroxyapatitartrit

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros

Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010

Borrelia infektion. Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet

Reumatologi i primärvård

Systemisk lupus erytematosus. Sofia Ajeganova Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro Urologiska kliniken, USÖ

Transkript:

Nydebuterade ledbesvär Anna Lena Jernstedt Reumatologen KSS 080703

Differentialdiagnoser Artralgi, myalgi Hemartros/trauma Artros Erysipelas Kristallartrit Reaktiv artrit/virusorsakad artrit Borrelia-artrit Akut sarkoidos Septisk artrit Debut av kronisk artrit Mjukdelsrelaterad smärta

Akuta Septisk artrit Misstänk alltid vid feber, allmänpåverkan, monoartrit Kristallartrit Ofta ilsket inflammatoriskt, hög labmässig aktivitet, feber kan förekomma men mindre vanligt Erysipelas Svårt skilja från kristallartrit rodnad hud, ibland svårt röra i leden p.g.a smärta från mjukdelarna. Undvik punktion - risk för införsel av bakterier. Samtliga ofta hög labmässig aktivitet. Ledpunktion! (om ej erysipelasmisstanke) Viktigast med odling. Räcker med liten droppe för kristallanalys.

Septisk artrit - 2 10/100 000 - Monoartrit vanligast - Hematogen spridning - S. Aureus i 60%

Septisk artrit - symtom/fynd - Rörelsesmärta och vilovärk tilltagande! - Rodnad, svullnad, värmeökning - Feber, allmänpåverkan inte alltid! - Som regel rel. hög CRP-stegring och inflammatoriska parametrar

Septisk artrit - utredning/behandling - Inläggningsfall - infektion/ortopedkontakt - Ledpunktion odling viktigast - Rutinlab. - i.v antibiotika som regel cefuroxim 1.5 g x 3, byte efter odlingssvar - Rtg. Behöver som regel ej ske akut.

Kristallartrit - Urat - vanligast - Pyrofosfat - Apatit - Kolesterol

Gikt - Män : Kvinnor = 2:1 - Prevalens 0.5 2.8% män - 0.1 0.6 kvinnor - Riskfaktor: hyperurikemi >420 umol diuretikabehandling

Gikt - symtom/fynd - 70% MTP I - Knäled, fotled - OBS! Även periartikulära strukturer

Gikt - symtom/fynd - Snabb debut, mycket smärtsam - Rodnad, svullnad, beröringsöm - Feber, frossa - Höga inflammationsparametrar

Gikt - förlopp - 60% ny attack inom 1 år - Naturalförlopp 1-3 v - Successivt fler leder/extraartikulära manifestationer

Gikt - utredning - Ledpunktion kristallanalys - S-urat - Rutinlab. SR/CRP

Gikt - uppföljning - Om säker gikt 1:a gång ev. telefonkontakt efter 7-10 dagar. - Om oklart - återbesök 7-10 dagar - Om 3:e gång - Överväga insättning av profylax i samband med t.e.x uppföljning på våc. eller vid åb/tel.

Gikt - behandling Akutbehandling - NSAID - Lokala steroider - Ev. Prednisolon - Kolchicin 0.5 mg x 3 (ev. x 5-6 ej mer än 3 g) Finns ingen indikation för profylaktisk behandling i akutsituationen

Gikt Hyperurikemi enbart inget skäl till profylaktisk behandling: > 2 attacker under 1 år

Akuta - Subakuta Reaktiva/postinfektiösa artriter Inom veckor efter genomgången infektion. Utlandsvistelse asymtomatisk infektion. OBS! Även viroser Sarkoidos Akut (Löfgrens syndrom) ofta fotledsartriter. Artros Kan gå med sekundär synovit. Notera utbredning, Heberden, Bouchard. Tänk på ålder. Kronisk inflammatorisk ledsjukdom veckor- månader men kan debutera akut. Morgonstelhet!

Reaktiv/postinfektiös artrit (ReA) - Reaktiv artrit = artrit med debut 4-8 v efter tarm- eller urogenitalinfektion med agens Salmonella, Yersinia, Shigella, Campylobacter eller Clamydia. - Postinfektiös artrit t.ex Borrelia, poststreptokockartrit, virusartrit

ReA - Incidens Sverige 18/100 000 vanligaste agens Campylobacter jejuni - 19% av personer med Salmonella enteritidis får ledbesvär - Män : Kvinnor - 1:1 - Åldersgrupp 30 40 år - Insjuknande vanligen 2 6 v. efter infektion - Även efter asymtomatiska tarm/urogenitala infektioner

ReA - symtom - Oftast assymmetrisk - 2 4 leder, nedre extremiteten - Även SI-leder - Daktylit - entesopati: ffa. Achillestendinit, plantarfasciit - uretrit, cervicit - konjunktivit, irit

ReA - utredning - Rutinlab - Om tarmsymtom: faecesodling - Om misstanke vid anamnes el. urogenitala symtom: Clamydia trachomatis utstryk el. urinprov - Serologi för Campylobacter, Salmonella, Yersinia, Borrelia, Clamydia - I akutskedet ej RF, ANA, anti-ccp el. dyl.

ReA - uppföljning - Oftast i primärvården - Återbesök efter ca 4 v och sedan efter behov - Som regel utläkt inom 6 mån artralgi kan förekomma längre tid - Om ej bättre efter 6 mån remiss reumatolog

ReA - behandling - NSAID - Lokala kortisoninjektioner - Ev. p.o kortison, t.ex Prednisolon 10 20 mg med nedtrappning - Antibiotika enbart om pos. odlingar, vid Borrelia rek. antibiotikabeh. innan annan beh.

5. Remiss till akuten 30-årig man med svullna leder och CRP 163. Tid. väs frisk. Ingen hereditet för reumatisk sjukdom. Insjuknade för ett par veckor sedan med stelhetskänsla och värk i båda handlederna. Spridning till armbågar och fotleder. Accentuering av besvären och kan ej belasta fötterna p.g.a smärta. Stelhet, värk och blåaktig missfärgning.

Status: Kraftig svullnad och blå-röd missfärgning kring båda fotlederna. Röd och värmeökad över båda handlederna Samt ett par MCP-leder. Hb 128 LPK 12.1 TPK 400 SR 80 Rtg pulm: Accentuerad hilusförstoring. Inga parenkymförändringar

Sarkoidos - Okänt agens mycobacterier? P. Acnes? - Genetik - Epiteloidcellsgranulom

Sarkoidos - prevalens: världen 1-10/100 000 Sverige 60 80/100 000 - Oftast kvinnor: 20 40 år, inte ovanl. postpartum - Sekundär peak 50 år - Akut sarkoidos vanl. på vårvintern

Sarkoidos Olika typer: Akut - Löfgrens syndrom Smygande sällan ledsymtom men om det förekommer utvecklande av erosivitet

Sarkoidos - symtom Löfgrens syndrom: - 30 % feber, allmänpåverkan - Fotledsartriter (vanl. kvinnor) - Erythema Nodosum (vanl. män) - hosta, dyspné (lungeng. hos >90%) - Hud: ex. ärr, hyperpigmenterade förändingar 20-30%

Sarkoidos - uppföljning - Ofta medicinklinik lungmedicin - Vid Löfgrens syndrom: Återbesök efter ca 4v, därefter beroende på symtom och organeng. Förnyad rtg 2-3 mån -Vid progress av lungförändringar remiss till Lungmedicin, vid behov till annan organspecialist

Sarkoidos - behandling Akut skede - NSAID - ev. kortisoninjektion Ibland p.o kortison, lågdos Vid progress - specialistklinik Prednisolon MTX, AZA, Cyklofosfamid Infliximab, transplantation

Sarkoidos - förlopp - Akut form - god prognos! >70% läker ut de flesta inom 8 v och resten inom 2 år - Subakuta - mer varierande utgång

Kronisk Inflammatorisk Ledsjukdom ( 0.5% ) - Reumatoid Artrit (RA) - vanligast - Pelvospondylit (AS) ca 0.2% - Psoriasisartrit (PsA) - Systeminflammatoriska sjukdomar T.ex SLE, Sjögrens syndrom m.fl.

Kronisk Inflammatorisk Ledsjukdom När ska man misstänka det? - Artrit utan föregående infektion, trauma i > 6 v - Typisk anamnes för rygginflammatorisk smärta - Småledssynoviter > 6 v el. daktyliter med typisk bild som vid RA el PsA - Achillessenetendinit, plantarfasciit associerat med ovan. - Morgonstelhet >60 min - Förbättring av NSAID - Subfebrilitet, allmänpåverkan - Labmässig inflammation - Givetvis tydliga andra kollagenossymtom: pleurit, perikardit, irit, vaskuliter, fjärilserytem, avancerad nydebuterad Raynaud m.m.

3. Remiss från våc. 45-årig kvinna, dietist. Tid. väs frisk. För 6 mån sedan ont i hö fotled efter gympa-pass. Ortopedbedömning - muskelbristning, Diklofenak. Förbättring efter ett par veckor. Känningar från ett knä. Sedan dess gått ned 10 kg i vikt. Tilltagande stelhet och trötthet. Diarré sedan ett par veckor tillbaka. Pat. misstänker Diklofenak. Hb 88 CRP 57 Frågeställning: Kollagenos? Malignitet? Tacksam utredning.

Status: Trött, blek, tagen Cor u.a Pulm u.a Buk u.a Lgll palp. i axill vä Mammae resistens i vä bröst Ledstatus: knytdiastaser

Hereditet: Anamnes: Mormors mor RA, morbror TA Ej Raynaud, alopeci, fotosensitivitet, ögon- eller muntorrhet. Ej serositer. Rtg pulm : u.a Gastro/coloskopi: u.a Rtg mammae: u.a Kir.konsult: finnålspunktion bröst u.a.

Reumatologkonsult: Synovit fingerleder, handleder, fotleder och tåleder. Kapselsvullnad i knäleder.uttalad morgonstelhet. RF pos. Diagnos: RA Behandling: Methotrexate Träning Information I remission - springer Stockholms maraton

RA - 20-30 år kvinnor>män - Medianålder 55-60 år kvinnor:män - Hereditet

RA -symtom - 2/3 smygande debut - morgonstelhet, ofta generell - Polyartrit händer, fötternas trampdynor PIP, MCP, handleder, MTP symmetrisk, >6 v squeeze test - Sjukdomskänsla

RA - utredning - Rutinlab. - Serologi: RF, anti-ccp om klar misstanke OBS! 5% av befolkningen har RF anti-ccp mer specifikt men se till symtom - Rtg hand/fot skelett periartikulär urkalkning - Bedömning hos AT och SG

RA - inital behandling - NSAID - Tidig kontakt med AT och SG - Om steroider - se till att de trappas ut innan besök hos reumatolog

PsA - Hudpsoriasis 1-3% kaukasier - PsA hos 10 45% av hudpsoriasispat. - män:kvinnor 1:1-30-55 år - 50% av hudpsoriasispat. lider av ledbesvär Alla har inte inflammatorisk ledsjukdom!

PsA - symtom - DIP hos 50% - Assymmetrisk oligo/monoartrit 30-50% - Även RA liknande bild - Daktyliter - Trötthet, feber, viktnedgång - Entesiter - utredning som vid RA

Ankyloserande Spondylit ( AS ) - 80% av befolkningen under en livstid haft långvariga ländryggsbesvär - För diagnos AS krävs : kombination radiologiska förändringar och kliniska fynd

AS Kriterier: - Smärta och stelhet i ländrygg > 3 mån som förbättras av rörelse men ej av vila Nattliga besvär Sidoväxlande ner mot glutealområde - Begränsad rörlighet i ländrygg - Minskad thoraxexpansion - Bilateral sakroiliit grad 2 eller unilateral grad 3 el. 4 Om kriterier ej uppfylls - spondartritdiagnos

AS - Män:kvinnor 2:1 4:1-70% ryggsymtom vid debut - 20% perifera symtom vid debut - 70% - 15-30 års ålder

AS - symtom - Lågt sittande ryggsmärta - Oftast mono/oligoartrit stora leder - Entesiter - achilles, plantarfasciit - Irit - 25-40%

AS - utredning - Lab. - SR ofta hög men inte helt ovanligt med normala parametrar - ALP stegring, förhöjt s- IgA - Rtg bröst/ländrygg Shining corners, Squaring - CT SI-leder - MRT- visar aktivitet (ödem) - SG - bedömning

AS - utredning HLA B-27 - finns hos ca 10% (t.o.m 14%) av svensk befolkning - kopplat till effektiv presentation av peptider från artritogena mikrober kraftig aktivering av CD8 immunologisk fördel. Skall EJ tas! Förändrar inte handläggning eller diagnos

AS - behandling Initialt: - NSAID - oftast god effekt - paracetamol, tramadol - Träning! Remiss SG Kan följas initialt i primärvården m.h.a SG - men om otillräcklig effekt/perif. synoviter - remiss till reumatologen. Ring gärna om osäker!