Qulturum Rapport Samtal om levnadsvanor vid blodtrycksmätning Eva Ellbrant Kjell Lindström Eva Svensson 2008:1
Författare: Eva Ellbrant, distriktssköterska Öxnehaga vårdcentral Oxhagsgatan 59 561 50 Huskvarna Tfn 036-32 36 17 eva.ellbrant@lj.se Eva Svensson, undersköterska Öxnehaga vårdcentral Oxhagsgatan 59 561 50 Huskvarna Tfn 036-32 36 05 eva.c.svensson@lj.se Kjell Lindström, Med Dr, distriktsläkare 551 85 JÖNKÖPING Tfn 036-32 52 02 kjell.lindstrom@lj.se
Sammanfattning Distriktssköterskorna på Öxnehaga vårdcentral upplever att de i dagsläget, p.g.a. stor belastning i hemsjukvården och på mottagningen, ägnar för lite av sin tid till hälsoarbete. På mottagningen kommer många patienter med livsstilsrelaterade sjukdomar (t.ex. hypertoni) eller med oro för sjukdom. Kontroll av blodtryck är en av de vanligaste besöksorsakerna (c:a 25% av besöken) på en distriktssköterskemottagning. Högt blodtryck kan till viss del orsakas av ogynnsamma vanor (brist på motion, felaktig mat, övervikt, överkonsumtion av alkohol, ökad stress m.m.). Levnadsvanor har stor betydelse för den sammanvägda risken vid hypertoni. Vid all hypertonibehandling skall alltid sunda levnadsvanor ingå som grundbehandling. Ett projekt startades där flertalet patienter som under våren 2007 kom till distriktssköterska eller undersköterska för blodtrycksmätning ombads att fylla i ett särskilt formulär om levnadsvanor, aktuella läkemedel och ev. sjukdom innan de fick träffa sköterskan för blodtrycksmätning. Formuläret överlämnades sedan till sköterskan och var underlag för ett samtal om levnadsvanor och för att värdera risk med uppmätt blodtryck och behov av ev. ytterligare insats. Risken värderas enl. SCORE. På formuläret noterade sköterskan uppmätt blodtryck och vidtagna åtgärder. Här redovisas en sammanställning av 87 patienter som fyllde i formuläret under februari-mars 2007. De flesta (57%) patienterna kom efter hänvisning från läkare inför medicinjustering eller som underlag för diagnos, 40% kom på eget initiativ och övriga 3% kom av annan orsak. 12 % var dagligrökare men bara någon enda uppgav att de drack alkohol i överkant. Mer än hälften borde förbättra sina motionsvanor. Många kunde förbättra sina matvanor men samtidigt hade en stor majoritet goda eller ganska goda vanor. Flertalet av patienterna var ganska unga och hade lätt måttligt förhöjda blodtryck där utökad rådgivning om icke-farmakologiska åtgärder är en högst adekvat åtgärd.
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 SYFTE... 4 METOD... 4 MATERIAL... 5 RESULTAT... 6 Beskrivning av patientgruppen... 6 Levnadsvanor... 6 Blodtrycksnivåer... 6 DISKUSSION... 7 Vad som gick bra... 7 Vad som inte fungerade... 8 Projektet ledde till nya rutiner... 8 KONKLUSION... 9 REFERENSER... 10 BILAGOR 1. Patientenkät om levnadsvanor inför läkarbesök 2. Patientenkät om levnadsvanor inför blodtrycksmätning hos sköterska/undersköterska 3. Uppdaterad patientenkät om levnadsvanor inför blodtrycksmätning hos sköterska/undersköterska 4. Ny internremiss för blodtrycksmätning
Bakgrund Det fokuseras mycket på blodtryck i dag. Artiklar i tidningar och inslag i nyhetssändningar handlar om vikten att mäta och behandla sitt blodtryck. Intresset för att mäta sitt blodtryck är stort och allt fler köper också blodtrycksapparater för att kunna mäta sitt blodtryck hemma. Det talas också ofta i massmedia om vikten av goda levnadsvanor men inte så att man förstår sambandet med högt blodtryck. Förekomsten av högt blodtryck i Sverige uppskattas till omkring 1,8 miljoner personer [1], vilket motsvarar 27 % av den vuxna befolkningen (20 år och äldre). Av dessa 1,8 miljoner människor har: - 60 % en mild blodtrycksförhöjning, d.v.s. 140-155/90-99 mm Hg - 30% en måttlig blodtrycksförhöjning, d.v.s. 160-179/100-109 mm Hg - 10 % en kraftig blodtrycksförhöjning, d.v.s. > 180/> 110 mm Hg En befolkningsstudie från Norge [2] från slutet av 1990-talet visar att 50 % av alla 55-åringar hade ett blodtryck över 140/90 och 90 % hade förhöjt blodtryck och/eller ett total kolesterol över 5 mmol/l. Bland de som var 70 år var motsvarande siffror 75 % respektive 98 %. Förhöjt blodtryck är inte en sjukdom i sig utan en riskfaktor för att utveckla sjukdom. Högt blodtryck ökar risken att insjukna i kranskärlssjukdom, slaganfall och övrigt hjärt-kärlsjukdom, som t. ex. hjärtsvikt. Högt blodtryck ökar dessutom risken för utveckling av demens. Felaktiga levnadsvanor är också riskfaktorer för bl.a. samma sjukdomar. Det finns ett flertal olika livsstilsförändringar (ökad fysisk aktivitet, viktminskning, kostförändring, stresshantering, rökstopp och minskning av för högt alkohol intag) som kan påverka riskfaktorer för framtida hjärt-kärlsjukdom i gynnsam riktning med eller utan sänkning av blodtrycket. Rökstopp medför stora vinster och är en prioriterad åtgärd för personer med högt blodtryck. Förbättrade levnadsvanor minskar behovet av behandling med läkemedel och det ska därför vara basen i omhändertagandet av personer med högt blodtryck [1]. Livsstilsförändringar bör alltid ingå i all hypertonibehandlingen och ickefarmakologisk behandling är av stor vikt för att påverka flera kardiovaskulära riskfaktorer [3]. Den som har ett systoliskt blodtryck på 180 mm Hg och med hjälp av läkemedel lyckas sänka det till 140 mm Hg, kommer inte ner till samma risknivå, som den som från början har ett blodtryck på 140 mm Hg utan behandling. Patienten har med andra ord normaliserat sitt blodtryck men inte sin risk, vilket de flesta inte är medvetna om. Vad som gör livsstilsförändringarna extra intressanta är att de påverkar flera riskfaktorer och riskmarkörer, till skillnad mot blodtrycksmedicin som bara påverkar blodtrycket. 1
Livsstilsråd bör därför alltid ges av samtliga personalgrupper som kommer i kontakt med hypertonipatienter och patienter som önskar att kontrollera sitt blodtryck. Mellan sina läkarbesök går många patienter till sin Vårdcentral för att mäta sitt Blodtryck hos sköterska. I en studie [4] visade det sig att många distriktssköterskor då glömmer att informera patienterna om vilka livsstilsförändringar som skulle kunna sänka deras blodtryck. Om man ska ge bra omvårdnad räcker det inte bara att mäta trycket och skriva ner siffrorna i patientens journal/blodtryckskort. Sjuksköterskans omvårdnad av patienter med hypertoni består dels av blodtrycksmätning, dels av samtal om livsstilsförändringar och dels i att stödja patienten i läkemedelsbehandlingen. Många patienter saknar tillräcklig kunskap om sitt blodtryck eller vad de kan göra själva för att påverka blodtrycksnivån, vilket kan medverka till beslut om att sluta ta läkemedel eller att inte utföra livsstilsförändringar. Det ingår i distriktssköterskans yrkesroll att främja folkhälsoarbete och att arbeta med förebyggande hälsovård. Blodtrycksmätning är en av de vanligaste åtgärderna på en distriktsskötersksmottagning. Enligt en tidigare studie [5] utgör blodtryckspatienter ca 25% av besöken på distriktssköterskemottagningarna i Jönköping. Öxnehaga Öxnehaga är ett mångkulturellt område med ca 8.300 invånare. De stora invandrargrupperna är från Irak, Libanon och forna Jugoslavien. Just nu bor det också många asylsökande i området, främst från Irak. Många av invandrarna är väl integrerade i det svenska samhället, talar bra svenska och har arbete, men det finns de som är analfabeter och de som inte klarar svenska språket, vilket gör att vi ofta arbetar med tolk. Upptagningsområdet är två bostadsområden som till största delen består av hyresrätter, men det finns också ett mindre villaområde. Befolkning är ung med många barnfamiljer och förhållandevis få gamla. På Vårdcentralen arbetar fem Distriktssköterskor och två Undersköterskor med hemsjukvård och mottagningspatienter. Vi hade tidigare Öppen mottagning till Distriktssköterskorna mellan 9-10 på förmiddagarna. Patienterna kom då för att kontrollera blodtrycket, visa hudutslag och för omläggningar m.m. På grund av hög belastning blev det en ohållbar situation med långa väntetider för patienterna och en stressad arbetssituation för personalen. Därför infördes nyligen tidsbokad mottagning. Patienterna ringer och får en bestämd tid, när de kan komma. Antingen på förmiddagen eller sen eftermiddag. Besöken bokas i 15 minuters moduler. Distriktssköterskor och undersköterskor på Öxnehaga vårdcentral upplevde att det var ett högt antal patienter som bokade tid för blodtryckskontroll. Vi använde i genomsnitt 1,25 timme per dag på att kontrollera blodtryck vilket motsvarar c:a 30 patienter per vecka. Under september 2007 tog distriktssköterskorna blodtryck på 39 patienter, varav 7 kom på Internremiss och undersköterskorna tog blodtryck på 55 patienter varav 37 kom på Internremiss. Det visade sig också att vi tog blodtryck på flera ställen på vårdcentralen. Dels på distriktssköterskemottagningen, dels hos undersköterskorna på läkarmottagningen och undersköterskorna på 2
distriktsskötersksmottagningen. Vi tog blodtrycket, skrev ner det i journalen utan att vi reflekterade över varför eller vad det ledde till. Det föreföll som om fixeringen på blodtrycksvärdena och blodtrycksbehandlingen skapade onödig oro hos patienten och rådgivning om andra angelägna riskfaktorer (levnadsvanor) glömdes bort. Samverkansrutinerna med läkarna var ofullständiga. Det fanns inte klara direktiv hur patienterna skulle följas upp. Patienterna hade inte sina målblodtryck inskrivna i sina journaler, och de visste sällan vilket värde de skulle ner till. Detta ledde till att vi distriktssköterska inte visste om ett blodtryck var högt eller om patienten behövde nytt läkarbesök eller telefontid? Ibland uppsökte vi läkarna med vad vi trodde var ett högt blodtryck, men de tyckte att det var helt OK och ibland tyckte vi att ett blodtryck var OK, men läkarna bedömde att medicineringen behövde ändras för att pressa blodtrycket ytterligare. Läkarna gav inte alltid en systematisk information till patienterna om levnadsvanornas betydelse vid hypertoni även om patienter som kallades till årlig blodtryckskontroll alltid fick ett formulär om levnadsvanor hemskickat med kallelsen som de skulle fylla i och ta med till läkarbesöket (bilaga1). 3
Syfte Att beskriva patientgruppen som kom till distriktssköterskemottagning för blodtrycksmätning avseende antal, ålder, kön, levnadsvanor och blodtrycksnivå. Att införa ett arbetssätt där sköterskan i samband med blodtrycksmätning systematiskt ger information om levnadsvanornas betydelse och vid behov råd om viktiga förändringar av levnadsvanor samt att försöker stödja patienten att utveckla sina egna resurser att kontrollera sin sjukdom. Och att göra detta under ett kort möte med patienten, utan att det görs för stor affär av det. Att införa ett arbetssätt där blodtrycksmätning på DSK-mottagningen följs av adekvata åtgärder och att samverkansrutinerna med läkarna förbättras. Att alla patienter med hypertoni får ett målblodtryck definierat och att detta skrivs in i journalen. Att samma rådgivning ges från alla inblandade personalgrupper. Metod För att leda arbetet med projektet på Vårdcentralen skapades en arbetsgrupp med en distriktssköterska, en undersköterska och en läkare. Gruppen arbetade fram rutiner för projektet och konstruerade ett enkelt formulär (bilaga 2) som patienterna skulle fylla i inför blodtrycksmätningen. Patienterna fick bl.a. svara på frågor om matvanor, t.ex. om de har en planerad måltidsordning, hur ofta man äter fisk, grönsaker och frukt, om man använder lättprodukter och hur ofta man äter kaffebröd, godis eller chips. Vi frågade också om motionsvanor, alkoholvanor och om rökning. Man ordnade med fortbildning då Dr Hans Lingfors kom till Öxnehaga och föreläste för personalen om levnadsvanornas betydelse vid hypertoni. Man ordnade också träffar med läkargruppen och samtliga Distrikts/undersköterskor för förankring och information. Vi gick igenom hur blodtryck skall mätas och dokumenterade en rutin för detta. Innan projektet startade genomfördes ett mindre pilotförsök för att testa rutiner och formulär. Alla patienter över 18 år, som kunde läsa och skriva svenska eller hade med sig någon som kunde, ombads, när de kom till DSK och USK för blodtrycksmätning, att fylla i formuläret (bilaga 2) om levnadsvanor, aktuella läkemedel, eventuell sjukdom och vem som initierat besöket. Formuläret överlämnas till sköterskan och blev underlag för samtal om levnadsvanor och för att värdera risk med uppmätt blodtryck och behov av eventuell ytterligare insats. Risken värderas enligt SCORE (Systematic Cardiovascular Risk Evaluating System) [6]. På formuläret noterade sköterskan uppmätt blodtryck och vidtagna åtgärder. Om blodtrycket bedömdes vara i överkant gick formuläret vidare till ansvarig läkare för ställningstagande till ytterligare åtgärd. Denne dokumenterade sin bedömning på baksidan av formuläret som återsändes till berörd sköterska som ansvarar för dokumentation och eventuella ytterligare åtgärder (t.ex. fler blodtrycksmätningar, återbesök till läkare). 4
Projektet pågick under februari-mars 2007. Formulären sammanställdes av en i Jönköping. Material 87 patienter fyllde i formuläret under februari-mars 2007. Under projekttiden togs blodtryck vid c:a 180 tillfällen hos distriktssköterska och undersköterska. Bortfallet, som inte registrerats systematiskt, består dels av att några inte kunde fylla i formuläret, då de inte talade eller skrev svenska och inte hade någon med sig som kunde språket. Vid några tillfällen glömde vi att ge formuläret till patienterna och några gånger upplevde sköterskan att hon inte hann med det. Läkarna hade som rutin att remittera för att blodtrycket skulle kontrolleras tre gånger på de patienter som ombads kontrollera blodtrycket på grund av medicinändring eller då de hade för högt blodtryck vid läkarbesöket. Dessa patienter fyllde naturligtvis endast bara i formuläret en gång. 5
Resultat Beskrivning av patientgruppen Av de 87 patienterna var 56 kvinnor och 31 män med en medelålder på 65 (36-90) år. Männen var något yngre (medelålder 61 år) jämfört med kvinnorna (medelålder 67 år). De flesta (57 %) av de ingående 87 patienterna kom efter hänvisning från läkare inför medicinjustering eller som underlag för diagnos, 40 % kom på eget initiativ och övriga 3 % av andra orsaker t. ex. från Företagshälsovård eller från kliniker på sjukhuset Ryhov. 72 % uppgav att de hade hypertoni, 10 % hade diabetes själva och 23 % hade hereditet för diabetes. Bara några få hade haft hjärtinfarkt (tre) eller stroke (en). Av de som hade läkemedel för hypertoni hade 78 % tagit sin medicin enligt ordination samma dag, 16 % hade tagit delar av sin medicin och 6 % hade inte tagit någon medicin Levnadsvanor De levnadsvanor man uppgav sammanfattas i tabell I nedan. Tabell I. Sammanfattning av uppgivna matvanor, motionsvanor, alkoholvanor och tobaksvanor hos 87 patienter som kontrollerat sitt blodtryck hos distriktssköterska. Levnadsvanor Goda Acceptabla Kan förbättras Bör förbättras Matvanor 7-8 ja 5-6 ja 3-4 ja 0-2 ja 26% 51% 20% 3% Motionsvanor 6-7ggr/v 4-5 ggr/v 1-3ggr/v inaktiva 20% 19% 36% 25% Alkoholvanor 0 glas/v 1-7 glas/v 8-12 glas/v >12 glas/v 61% 35% 3% 1% Tobaksvanor Röker ej Har slutat Rökare 59% 29% 12% 12 % var dagligrökare men bara någon enda uppgav att de drack alkohol i överkant. Mer än hälften borde förbättra sina motionsvanor. Många kunde förbättra sina matvanor men samtidigt hade en stor majoritet goda eller ganska goda vanor enligt frågorna i formuläret. Blodtrycksnivåer Medelblodtrycket för hela gruppen var 154/82. Ganska få hade höga blodtryck. 17 personer (20%) hade blodtryck över 160/100 varav 10 hade systoliskt blodtryck över 180. 6
Blodtrycksfördelningen för olika grupper framgår av tabell II nedan. Tabell II. Fördelning av uppmätt systoliskt blodtryck inom några olika patientgrupper. <140 140-159 160-179 180- N % N % N % N % Sökte själv 6 21 9 32 7 25 6 21 Hänvisad från 4 10 25 63 10 25 1 3 läkare Hade tagit sitt 4 10 20 48 14 33 4 10 läkemedel Kvinna 10 19 23 43 14 26 7 13 Man 4 13 15 50 8 17 3 10 Sköterskan klarade på egen hand av att handlägga alla utom 7 patienter där dokumentationen gick vidare till läkare för bedömning av lämplig åtgärd. Diskussion Vi har gjort litteratursökningar för att se om liknande studier finns gjorda men inte hittat några, trots att detta verkar vara ett allmänt problem i Primärvården idag. Vad som gick bra Det var inga svårigheter att få folk att svara på enkäten. Alla tog sig tid. Eftersom Öxnehaga är ett mångkulturellt område är det en mindre del av befolkningen som inte är svensktalande, några är också analfabeter. I de fall då de kom ensamma och inte kunde svara delades inte någon blankett ut. Några behövde hjälp att förstå frågorna och vi satte oss ner och tittade igenom det tillsammans med patienterna. Det kändes dock att intresset var stort att besvara frågorna. En av frågorna gällde om de som har blodtrycksmedicin tagit sin medicin på morgonen innan de kom för att mäta blodtrycket. Det visade sig att de var 22 % som inte tagit sin medicin enligt gällande ordination. Eftersom man vet att compliance (följsamheten) är dålig till läkarordinationer gav detta också ett bra tillfälle att diskutera med patienter om deras mediciner och hur de tar dem och efterhöra varför de eventuellt inte tar dom. Efter att patienten fyllt i blanketten och sköterskan tog ett blodtryck gick vi gemensamt igenom det som patienten svarat. Hade de själv tänkt på något i sina levnadsvanor som de kunde tänka sig att ändra på, eller ville ha hjälp eller stöd att förändra. Det blev ett naturligt tillfälle att tala om levnadsvanor och ge råd och tips till patienterna. Vi gav rökarna som var intresserade av att sluta, telefonnummer till rökavvänjningssköterska som arbetar på Vårdcentralen, enkla kostråd och tips på var man kan motionera i närområdet. Man hann oftast med att ta både blodtrycket och samtala med patienten, trots att det bara var 15 min anslagna. Det har också visat sig att patienten har lättare att ta till sig och komma ihåg den informationen som ges under ett kort besök. Vid ett tillfälle sa 7
en patient att du ger mig samma råd som doktorn sa sist jag var på besök. Det förstärker budskapet om patienten får samma information av olika vårdgivare. För sköterskorna är det viktigt att fokusera på samtalet med patienten och inte att blodtryckstagandet blir huvudorsaken till besöket. Ibland upplevs tiden lite knapp för ett bra samtal med patienten. För att kunna rätt stödja patienten att utveckla sina egna resurser för att kontrollera sin sjukdom bör sköterskorna få bättre utbildning i samtalsteknik. Vad som inte fungerade Tanken var att vi skulle riskbedöma patienterna enligt SCORE-modellen, men det visade sig vara ett svårt instrument att lära sig och vänja sig vid och användes därför inte. Om vi sköterskor ska använda det i fortsättningen måste vi hjälpas åt att fokusera på SCORE och konsekvent alltid använda det vid vår mottagning. Det kan upplevas svårt som personal att delge patienter information som man inte själv lever efter. Några av läkarna hade svårt att fylla i sin del av formuläret och återsända detta till distriktssköterskan. Detta sättet att hantera blodtryckspatienterna gjorde att vissa besök tog längre tid än 15 minuter, vilket ibland kunde upplevas frustrerande i pressande situationer när man överhopas av arbete. Svaren av formulären har inte dokumenterats i patientens journal utan enbart att patienten har fyllt i formuläret och att man diskuterat med patienten runt svaren. Blanketten som patienterna fyllde i har upplevts onödigt komplicerad och få har använt sig av möjligheten att återkoppla direkt till läkaren via formuläret. Vi har därför utvecklat formuläret och tagit bort en del frågor (bilaga 3). Projektet ledde till nya rutiner Vi har arbetat fram nya rutiner för våra blodtryckspatienter och har öppnat en tidsbokad blodtrycksmottagning, som till största delen sköts av undersköterskorna en eftermiddag i veckan. Det är mer effektivt att ha dessa patienter samlade på en mottagning eftersom det då fokuseras enbart på blodtryck, vilket gör att man inte splittras på flera uppgifter. Efter diskussion med läkarna har vi utformat en ny Internremiss (bilaga 4) som används när de skickar patienter att kontrollera sitt blodtryck hos DSK/USK efter ändrad behandling, nyinsatt behandling eller enstaka höga blodtryck uppmätta vid läkarbesök. Remitterande läkare anger mål-blodtryck på remissen och gärna på översiktbladet i data journalen. Detta underlättar sköterskornas arbete betydligt, eftersom det ger tydliga signaler när vi behöver boka läkartid till patienterna. Likaså är det lättare att samtala med patienterna när vi kan ge konkreta besked på vad som är målet med deras behandling. Likaså används sköterskorna ofta som bollplank efter ett läkarbesök, eftersom patienterna inte riktigt förstått vad doktorn sa eller menade och då är det bra ett ha ett målvärde att gå efter. Om ett uppmätt värde är som målblodtrycket eller bättre behövs inga ytterligare mätningar. Lägsta värde av tre utgör grund för behandling. 8
Efter terapiändring vid lätt-måttlig hypertoni bör kontroll av effekt på blodtrycksnivån ske tidigaste efter 6 veckor och helst efter tre månader. Oftast räcker ett värde. Konklusion Flertalet patienter var ganska unga och hade ett lätt-måttligt förhöjt blodtryck, där utökad rådgivning om icke-farmakologiska åtgärder är en högst adekvat men ofta försummad åtgärd. Till skillnad från läkemedel som bara påverkar blodtrycket är levnads vanornas betydelse bredare och påverkar flera riskmarkörer. Det känns därför viktigt med dessa korta samtal där man kan fokusera på levnadsvanor och samtidigt diskutera läkemedel och hur patienterna tar dessa. Tidsåtgången för samtalen och att ta blodtrycket blir naturligtvis längre än tidigare när vi bra tog blodtrycket, men oftast räcker det med 15 minuter. Att ha ett kortare samtal med patienterna för att diskutera levnadsvanor utifrån det ifyllda formuläret gör att blodtryckstagningen inte bara blir en praktisk åtgärd utan även leder till ett hälsoarbete, vilket gör att arbetet känns mer meningsfyllt. 9
Referenser 1. Måttligt förhöjt blodtryck (uppdatering). En systematisk litteraturöversikt. SBUrapport n:r 170/1U. Stockholm 2007. 2. Getz L et al. Ethical dilemmas arising from implementation of the European guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice. A descriptive epidemiological study. Scand J Prim Health Care 2004;22:202-8 3. Kahn T, Enström J. Hypertoni. Läkemedelsboken 2007-2008. Stockholm 2007. 4. Drevenhorn E. Counselling patients with hypertension at health Centers. A nursing perspective. Avhandling. Göteborgs Universitet 2006. 5. Karlsved B, Mattsson M. Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Qulturumrapport 2002:2. Jönköping 2002. 6. Wilhelmsen L et al. SCORE-Sverige. Läkartidningen 2004;101:1798-1801. 10
BILAGA 1 Formulär om dina levnadsvanor! Fyll i detta formulär och ta med det till din läkare på nästa planerade läkarbesök! Varför prata om levnadsvanorna? Inom sjukvården är det vanligt att man tar blodprover och gör andra typer av mätningar för att diagnostisera sjukdomar eller för att se hur det står till med hälsan. Sänka, blodvärde, kolesterolvärde eller blodtryck är exempel på sådana mått. Dessa prover kan ibland vara viktiga att mäta, men senare års forskning har visat att levnadsvanorna har större betydelse för att förebygga eller behandla många sjukdomar. De nya rönen är anledningen till det ökade intresset inom sjukvården att försöka mäta levnadsvanorna på samma sätt som man sedan tidigare mätt exempelvis blodtryck och kolesterol. Att sluta röka om man är rökare är enligt världshälsoorganisationen (WHO) den enskilt viktigaste åtgärden för att bibehålla eller förbättra hälsan. Namn. Födelsedata Här kan du skriva dina frågor om levnadsvanor som du vill ta upp vid läkarbesöket Regelbunden fysisk aktivitet, sunda matvanor och måttlighet med alkohol har i allmänhet också större betydelse för hälsan än till exempel förhöjt blodtryck eller höga blodfetter.
Mina motionsvanor Jag är fysiskt aktiv på fritiden motsvarande minst 30 minuters rask promenad: dagar/vecka Varje motionsdag ger 1 poäng Mina motionspoäng Mina matvanor Ja Nej Jag har en planerad måltidsordning (till exempel 3 huvudmål och 2-3 mellanmål) 1p 0p Jag äter fet fisk varje vecka (t ex sill, lax, makrill) 1p 0p Mina alkoholvanor Hur många glas alkohol har du druckit den senaste veckan? (1 glas motsvarar 1 burk folköl, 1 flaska starköl, 1 glas vin eller 4 cl starksprit) glas Män Kvinnor Alkoholpoäng 0-6 glas 0-4 glas 6 poäng 7-12 glas 5-8 glas 4 poäng 13 18 glas 9 12 glas 2 poäng > 18 glas > 12 glas 0 poäng Mina alkoholpoäng Mina tobaksvanor Jag röker. cigarretter/dag 0 poäng Jag äter grönsaker varje dag 1p 0p Jag har aldrig vanerökt 7 poäng Jag äter frukt varje dag 1p 0p När jag dricker/äter mjölkprodukter väljer jag oftast lättmejeriprodukter (lättmjölk, lättmargarin etc) 1p 0p Jag har tidigare rökt men slutat för mer än 1 månad sedan 7 poäng Jag snusar. dosor/vecka Jag har aldrig vanesnusat 0 poäng 3 poäng Jag använder mest magra (nyckelhålsmärkta) pålägg (mager ost, mjukost, skinka, kalkon etc) 1p 0p Jag har tidigare snusat men slutat för mer än 1 månad sedan Summera dina tobakspoäng 3 poäng Jag använder mest flytande matfett eller olja i matlagningen 1p 0p Jag äter godis, choklad, chips glass, läsk, kakor eller annat kaffebröd högst en gång/vecka 1p 0p Summera antalet ja-svar Mina tobakspoäng Summera dina totala livsstilspoäng (motion + mat + alkohol + tobak) Maximal poäng är 31 poäng. Mina matpoäng Mina livsstilspoäng
BILAGA 2 Var snäll och fyll i detta formulär i väntan på blodtrycksmätning hos sköterskan! Namn Födelsedata Datum Om sjukdomar Ja Nej Jag har sockersjuka (diabetes) Jag har högt blodtryck Jag har haft hjärtinfarkt hjärnblödning/blodpropp Hur många i din familj har diabetes Mina matvanor senaste veckan.. antal Ja Nej Jag har haft en planerad måltidsordning (till exempel 3 huvudmål och 2-3 mellanmål) Jag har ätit fet fisk (t ex sill, lax, makrill, även pålägg) Jag har ätit minst en portion (motsv en kaffekopp) grönsaker varje dag Jag har ätit frukt varje dag När jag druckit/ätit mjölkprodukter har jag oftast valt lättmejeriprodukter (lättmjölk, lättmargarin etc) Jag har mestadels använt magra (nyckelhålsmärkta) pålägg (mager ost, mjukost, skinka, kalkon etc) Jag har mestadels använt flytande matfett eller olja i matlagningen Jag har inte ätit godis, choklad, chips glass, läsk, kakor eller annat kaffebröd mer än högst en gång Nedanstående ifylles av sköterskan Uppmätt BT:. Sköterska.. Om mediciner Jag tar regelbundet varje dag följande mediciner: 1 2 3 4 5 Har du tagit dina blodtrycksmediciner igår och idag? Ja Delvis Nej Mina motionsvanor senaste veckan Jag har varit fysiskt aktiv på fritiden senaste veckan motsvarande minst 30 minuters rask promenad: dagar Mina alkoholvanor senaste veckan Hur många glas alkohol har du druckit den senaste veckan? (1 glas motsvarar 1 burk folköl, 1 flaska starköl, 1 glas vin eller 4 cl starksprit) glas Mina tobaksvanor Jag röker. cigarretter/dag Jag har aldrig vanerökt Jag har tidigare rökt men slutat för mer än 1 månad sedan Besöket initierat av: Patient Ssk Läk Annan Senaste två BT: värde+datum värde+datum Åtgärd: Ingen Nytt BT Läkarbedömning 1
Läkarbedömning Patient Namn. Födelsedata Patientens målblodtryck.. Ingen ytterligare åtgärd Nytt BT om.. Medicinändring... Läkarbesök om. Prover:.. Annat... Datum Signatur. OBS! Blanketten skall åter till DSK/USK 2
BILAGA 3 Fyll i detta formulär i väntan på blodtrycksmätning hos sköterskan! Namn. Födelsedata Datum. Om sjukdomar Jag har sockersjuka (diabetes) Jag har högt blodtryck Jag har haft hjärtinfarkt hjärnblödning/blodpropp Hur många i din familj har diabetes Mina motionsvanor senaste veckan Ja.. antal Jag har varit fysiskt aktiv på fritiden senaste veckan Nej motsvarande minst 30 minuters rask promenad: dagar Mina alkoholvanor senaste veckan Hur många glas alkohol har du druckit den senaste veckan? (1 glas motsvarar 1 burk folköl, 1 flaska starköl, 1 glas vin eller 4 cl starksprit) glas Mina tobaksvanor Mina matvanor senaste veckan Ja Nej Jag har haft en planerad måltidsordning (till exempel 3 huvudmål och 2-3 mellanmål) Jag har ätit fet fisk varje vecka (t ex sill, lax, makrill, även pålägg) Jag har ätit minst en portion (motsv en kaffekopp) grönsaker varje dag Jag har ätit frukt varje dag När jag druckit/ätit mjölkprodukter har jag oftast valt lättmejeriprodukter (lättmjölk, lättmargarin etc) Jag har mestadels använt magra (nyckelhålsmärkta) pålägg (mager ost, mjukost, skinka, kalkon etc) Jag har mestadels använt flytande matfett eller olja i matlagningen Jag har inte ätit godis, choklad, chips glass, läsk, kakor eller annat kaffebröd mer än en gång Jag röker. cigarretter/dag Jag har aldrig vanerökt Jag har tidigare rökt men slutat för mer än 1 månad sedan
BILAGA 4 INTERNREMISS ÖXNEHAGA Remitterande. Personnummer Datum.. Namn Astma Prevention Blodtryck Diabetes Tobaksavvänjning Hur många mätningar?. Dagens blodtryck. Patientens målblodtryck. Ytterligare information BT.... Datum Värde Signatur BT.... Datum Värde Signatur BT.... Datum Värde Signatur Patienten har fått samtal om levnadsvanor Ja. Nej
2008 Förteckning över Qulturum-rapporter 2008: 1 2007 Samtal om levnadsvanor vid blodtrycksmätning Författare: Eva Ellbrant, Eva Svensson, Kjell Lindström 2007: 1 Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Författare: Marianne Jansson, Eva Cegrell-Buren, Charlotte Klefsgård, Kjell Lindström 2007: 2 Ökat öppethållande på vårdcentral Författare: Angela Eckerby 2007: 3 Ungdomars syn på tobak eget ansvar i fokus Författare: Karolina Järhult, Lars-Göran Persson, Jan Mårtensson 2007: 4 Vad äter 3-åringar och vad tycker de om att göra? Blir det någon skillnad om föräldrarna är hälsoundersökta på BVC? Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson 2007: 5 Hälsoundersökning av föräldrar på BVC Vad tycker föräldrarna och hur har det påverkat deras levnadsvanor? Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson 2007: 6 Matprat på BVC Information dialog om barns mat och matvanor Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson 2006 2006: 1 Alkoholprevention på vårdcentral Är det möjligt? Resultat och erfarenheter från ett projekt på Hälsans vårdcentraler i Jönköping Författare: Lars-Göran Persson, Lars-Olof Johansson 2006: 2 Rökning och KOL i Reftele Författare: Elisabeth Ahlenhed, Anders Åhre, Kjell Lindström 2006: 3 Läkemedel i hemsjukvården Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem Författare: Christina Nielsen, Jörn Frank Nielsen, Kjell Lindström 2006: 4 Testa klokare spara pengar Aktivt deltagande i forskning och programarbete om egenmätning av plasmaglukos hos typ 2 diabetiker i primärvård medförde förändrat förskrivningsmönster Författare: Anders Tengblad, Gunnar Albinsson, Karin Lindahl, Kjell Lindström 2006: 5 Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping Författare: Mats Siljehult, Anna-Karin Nilsson, Christina Lannering, Kjell Lindström 08-03-26
2006: 6 Att vara närståendevårdare inom palliativ vård i hemmet från kontroll till förlust av kontroll Författare: Berit Munck, Jan Mårtensson 2005 2005: 1 Aneby vårdcentral Utvärdering av verksamheten 2004 Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Christina Lannering, Lisbeth Nyman 2005: 2 Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Vilken betydelse har nedsatt njurfunktion för läkemedelsbehandlingen? Författare: Linda Kindgren, Kjell Lindström, Tamara Zafirova, Carsten Frisenette-Fich 2005: 3 Utvärdering av Vårdplaneringsteam på Ryhov Ett samverkansprojekt mellan Jönköpings kommun och Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Anna-Britta Nilsson, Marie Kemi, Göran Runesson, Gerd Skogar, Kjell Lindström 2005: 4 Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Författare: Christina Lannering 2004 2004: 1 Sjukgymnast som primär instans Författare: Ulrika Eskilsson, Ingrid Fridh, Per Skarrie 2004: 2 Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Utvärdering av flyttningen av Jönköpings jourcentral från sjukhusets akutmottagning till vårdcentralen Hälsan i oktober 2002 Författare: Renée Ferm, Jan Mångs, Kjell Lindström, Gunnar Persson 2004: 3 AKO (Allmänläkarkonsult) Utvärdering av fem års AKO-verksamhet i Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Lars-Göran Persson, Staffan Ekedahl 2004: 4 Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna vardagssjukvården? Författare: Susanne Ekedahl 2004: 5 Diabetes och integrerad mental träning En kvalitativ studie om hur människor med diabetes typ 1 uppfattar sin livssituatio efter genomgången kurs i Integrerad Mental Träning, jämfört med före kursen. Författare: Christina Göth Qulturum 2003 2003: 1 Kvalitetsbarometern En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Wera Hjalmarson, Qulturum 08-03-26
2003: 2 Kvalitetsbarometern Validering och reliabilitetstestning Författare: Jan Mårtensson, Kjell Lindström 2003: 3 Läkemedelsförskrivning - ett patriarkalt eller demokratiskt beslut? Författare: Bengt Järhult, Kjell Lindström 2003: 4 Det är inte farligt att pröva! Om utsättning av långtidsbehandling av SSRI-preparat hos äldre i Habo och Huskvarna Författare: Sten Olsson, Kjell Lindström m fl 2003: 5 Fler öron i vården Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades Författare: Kjell Lindström, Gunnar Albinsson, Brita Aldrin, Linda Frank, Maria Lindgren 2002 2002: 1 Barn och ungdomars hälsa i Jönköpings län Författare: Håkan Elmén, Ragnar Jonsell Barnhälsovårdsenheten 2002: 2 Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Författare: Birgitta Karlsved, Mona Mattson 2002: 3 Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Författare: Kjell Lindström, Sofia Eriksson 2002: 4 Överviktsbehandling vid Eksjö vårdcentral Vilken effekt har det och vad tycker patienterna Författare: Susanne Djurstedt 2002: 5 Barnhälsovårdens 3-årsundersökning Vad anser föräldrar om valet av mötesplats och hälsoinformationen? Författare: Gunvor Runesson Barnhälsovårdsenheten 2002: 6 Sjuksköterskebaserad InfektionsMottagning vid Norrahammars vårdcentral Författare: Mats D Karlsson 2002: 7 Balanserat styrkort En metod för målstyrning och uppföljning av läkemedelskommittéarbete Författare: Carin Svensson Apoteket AB 2001 2001: 1 Bensårsbehandling - Resultat av praktiskt kvalitetsarbete Författare: Gerd Skogar 2001: 2 Utvecklingsguide Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Karl-Henrik Lundell, Kjell Lindström GUID-gruppen 08-03-26
2001: 3 Fånga stunden Utvärdering av demensteamens arbete inom distrikt söder och väster, Jönköpings kommun Författare: Gunnel Folke, Linda Frank 08-03-26
Apoteket AB Kontaktperson: Carin Svensson Apoteket Qulturum Box 702 551 20 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 51 82 carin.svensson@apoteket.se Barnhälsovårdsenheten Kontaktperson: Annette Yxne Qulturum 551 85 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 51 95 annette.yxne@lj.se Futurum Kontaktperson: Anneli Ohlsson Qulturum 551 85 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 10 29 anneli.ohlsson@lj.se Kontaktperson: Lisbeth Nyman Qulturum 551 85 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 52 00 lisbeth.nyman@lj.se Qulturum Kontaktperson: Rolf Bardon Box 702 551 20 JÖNKÖPING Tfn: 036-32 12 86 rolf.bardon@lj.se www.lj.se/fouenheten www.lj.se/futurum www.lj.se/qulturum