Plan mot kränkande behandling Denna plan tillhör Nolhaga Förskola, avdelningarna Lammet och Fölet Planen gäller för läsår 2018/2019 Vår vision En förskola där alla upplever trygghet, känner sig respekterade och har möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Ingen ska känna sig kränkt eller trakasserad.
Ansvariga för planen Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder (Lpfö 98, rev. 2016). All personalen på förskolan ansvarar för att Plan mot kränkande behandling följs upp och efterlevs. Förskolechefens ansvar: All personal ska känna till och vara förtrogen med att kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Ansvara för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter. Ansvara för att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och kränkande behandling. Årligen upprätta och utvärdera Plan mot kränkande behandling i samarbete med personal. Att vid kännedom om att kränkande behandling förekommer/förekommit, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Förskolans personals ansvar: Följa upprättad plan. Se till att alla barn känner till att kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Informera vårdnadshavare om att om att denna plan finns. Agera och vidta åtgärder då kränkande behandling upptäcks. Ansvara för allas, barns och medarbetares, trivsel och trygghet på förskolan. Personalen på förskolan ska uppmuntra och stödja barnen då de reagerar eller agerar mot trakasserier och kränkande behandling. Barnens/elevernas delaktighet Tillsammans med barnen jobbar vi fram en kompisblomma, där vi arbetar fram hur vi ska vara mot varandra. Detta för att alla ska känna sig trygga, sedda och må bra. Vi arbetar med gruppdiskussioner där alla barn får komma till tals. Barnen ges redskap genom samtal och reflektion för att hitta lösningar på konflikter/problem som kan uppstå i relationer till varandra.
Vårdnadshavarnas delaktighet Om du som vårdnadshavare misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling ska du alltid vända dig till personalen eller till förskolans chef. När alla tar ett gemensamt ansvar och arbetar för barnens trygghet och samhörighet skapar vi goda förutsättningar för ett demokratiskt samhälle. Personalens delaktighet Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder (Lpfö 98, rev. 2016). Personalen på förskolan ansvarar för att reflektera över de normer och värderingar som förmedlas på förskolan. Personalen ska agera och vidta åtgärder då kränkande behandling upptäcks. Personalen ansvarar också för allas, barns och medarbetares, trivsel och trygghet på förskolan. På förskolan ska personalen uppmuntra och stödja barnen då de reagerar eller agerar mot trakasserier och kränkande behandling. Alla vuxna har en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende. Om vi inte ingriper kan det tolkas som att vi accepterar detta. Förankring av planen Denna plan är ett levande dokument i vår dagliga verksamhet eftersom den och Arbetsplanen kompletterar varandra. All personal är förankrade i planens innehåll. Planen finns på förskolans hemsida samt i Pluttra. Barnen görs delaktiga genom diskussioner kring innehållet i kompisblommorna.
Utvärdering Planen mot kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående års plan? Utvärderingen ska/kan vara utgångspunkten för den nya planen. Beskriv hur föregående års plan har utvärderats och hur åtgärderna genomförts Föregående års plan har följts upp i förskolans Nulägesanalys. Delaktiga i utvärderingen av föregående års plan Chef och all personal på förskolan utvärderar och följer upp den föregående planen.
Resultat av utvärderingen av föregående års plan (har åtgärderna haft avsedd effekt, är ni nöjda med resultatet eller borde något gjorts annorlunda etc.) Planerade och genomförda insatser Alla pedagoger har tagit del av planen och den har funnits med i våra pedagogiska diskussioner och i vår planering. I Pluttra har vi kopplat relevanta mål kring planen i Lpfö 98/16. Alla pedagoger arbetar för att miljön på förskolan ska vara en trygg plats där varje barn respekteras för den man är. Bland annat för vi mycket dialoger tillsammans med barnen och tar upp olika ämnen, där de själva kan sätta sig in i hur andra känner. På så sätt få en djupare förståelse för andras känslor och förstå vikten av andras åsikter. Genom att vara goda förebilder och lyssna på varandra får vi ett öppet och gott klimat på förskolan. Mycket av arbetet kring kränkande behandling, både i förebyggande syfte och då någon konflikt har uppstått, har skett genom dialog. Till exempel genom samtal kring hur man kan se olika på en leksituation eller hur kompisar känner när man säger vissa saker. Då barns inflytande har varit en stor del i verksamhetens utformning detta år har det varit viktigt att vi gjort barnen medvetna om att alla har olika åsikter, vi tänker och känner olika i samma situationer. Resultat Vad har arbetet gett för resultat? Vi har sett en påbörjad förändring i barnens förståelse för andra barns tankar och åsikter, de kan lättare sätta sig i ett annat perspektiv. De kan med ord förklara vad de känner och tänker kring till exempel en konflikt, men de kan även uttrycka med ord om de själva känner sig kränkta och orättvist behandlade. Analys Baserat på det resultat vi sett tycker vi att det varit en bra metod att använda oss av dialog då saker inträffar och det varit aktuellt. Det har gjort att barnen vetat vad vi pratat om och kunnat sätta sig in i situationen. Svårigheten kan vara att det ibland är upprörda känslor och då kan man behöva ta upp saken igen när situationen har lugnat sig. Vi upplever att barnen använder oss pedagoger som ett stöd i dessa situationer. Årets plan ska utvärderas senast Juni 2019 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Tid avsätts så att alla pedagoger kan vara delaktiga och utvärdera tillsammans i vår Nulägesanalys i juni 2019.
Ansvarig/a för att årets plan utvärderas Personalen på förskolan ansvarar för att planen utvärderas. Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som ni har identifierat ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra kränkande behandling, även diskriminering och trakasserier ska beaktas i identifieringen. Kartläggningen bör inte bara omfatta förekomsten av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier utan även en översyn av den egna verksamheten på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Verksamheten kan genom sin organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag oavsiktligt medverka till att kränkningar och diskriminering uppstår. Rutiner och regler behöver därför ses över för att minimera risken för att det uppstår strukturer som bidrar till det. Kartläggningsmetoder såsom enkäter, trygghetsvandringar, samtal etc. ska komplettera skolans arbetsmiljö- och trivselarbete. Kartläggningsmetoder Vi upptäcker genom observationer i hela miljön, genom information från barn, vårdnadshavare och personal. Vi får även information genom individ- och gruppsamtal. Vi utreder genom observationer, samtal med barn, vårdnadshavare och personal. Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Utredningen dokumenteras. Hur har barnen/eleverna involverats i kartläggningen Barnen involveras vid de samtal som förs mellan dem och pedagoger. Då det är deras erfarenheter och upplevelser som ska lyssnas in och tas på allvar. Hur har personalen involverats i kartläggningen Personalen gör en stor del av arbetet kring kartläggningen och vilka eventuella förändringar som behöver göras för att minimera risker.
Resultat och analys De risker som upptäckts genom kartläggningen analyseras och diskuteras i arbetslaget. Eventuella förändringar i organisation, regler och rutiner görs. Främja, förebygga och förhindra Ett framgångsrikt arbete mot kränkande behandling (och diskriminering och trakasserier) ökar barns och elevers möjligheter att lära och utvecklas. Att främja likabehandling är en del av det breda främjande arbetet. Arbetet utgår ifrån förskolan och skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en miljö där alla barn/elever känner sig trygga och utvecklas. Det främjande och förebyggande arbetet är en av verksamheternas fortgående uppgifter och ska bedrivas på ett kontinuerligt, systematiskt och målinriktat sätt. Utifrån resultatet i kartläggningen ska här formuleras konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling som finns i er verksamhet. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas. Det är viktigt att både anställda och barn/elever deltar i planeringen av det förebyggande arbetet. Rutiner för att tidigt upptäcka kränkande behandling (diskriminering och trakasserier). Genom att vara nära barnen har vi pedagoger möjlighet att se, höra och observera vad som händer mellan barnen. Genom information från barn, vårdnadshavare och personal kan kränkande behandling upptäckas. Vi får även information genom individ- och gruppsamtal.
Främjande insatser, åtgärder och mål (vad ska/kan göras, vem/vilka ska ansvara för det, när ska det vara klart etc.) Pedagogerna ansvarar för att arbeta med följande punkter: Samtal med barnen om hur vi är mot varandra och formulera kompisregler. Lyfta olikheter och normalisera dessa. Normkritiskt tänkande kring det material vi erbjuder barnen. Vara nyfiken på barnens olika kulturer och traditioner som t ex ursprung och språk i den dagliga verksamheten. Se över miljön, både inne och ute. Informera vårdnadshavare om att denna plan finns. Planen kommer finnas på hemsidan samt på Pluttra. Hur ska dessa mål och åtgärder utvärderas Dessa punkter utvärderas i Nulägesanalysen samt i revideringen av planen i september. När ska utvärderingen vara klar och vem/vilka ansvarar för den Utvärderingen ska vara klar i september och ansvariga är förskolechef och kvalitetsansvariga.
Rutiner för när kränkande behandling förekommit Det är viktigt att den enskilda elevens upplevelse av det inträffade är utgångspunkt för utredningen kring vad som hänt. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig kränkt/trakasserad och den/dem som kan ha utfört kränkningen. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen. Om det visar sig att kränkningar/trakasserier förekommit måste skolan vidta åtgärder för att förhindra att det fortsätter. Åtgärderna kan riktas direkt till den som blivit utsatt samt den som kränkt eller vidtas på grupp- och verksamhetsnivå för att förändra strukturer och förhållanden. Interna rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra elever (utöver den övergripande interna rutinen) Personalen arbetar enligt följande: direkt samtal med barn vilket betyder att både trösta och ta reda på vad som hänt. Därefter uppföljning enligt plan och samtal med vårdnadshavare. Interna rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av personal Den som bevittnar en kränkning ska kontakta förskolechef. Förskolechef/verksamhetschef ansvarar för samtal med uppföljningar. Förskolechef/förvaltningschef ansvarar för samtalen, pratar med berört barn för att få reda på vad som hänt, kontaktar även vårdnadshavare och ansvarar för åtgärder och uppföljning enligt plan. Vi utreder genom observationer, samtal med barn, vårdnadshavare och personal. Utredning ska allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Utredningen ska dokumenteras. Interna rutiner för uppföljning Förskolechef ansvarar för samtal med personal, barn och vårdnadshavare. Efter att en kränkande behandling kommit till kännedom samt åtgärder vidtagits ska pedagogerna om möjligt diskutera händelsen i arbetslaget.
Rutiner för dokumentation (känner all personal till den interna rutinen, incidentrapport etc.) Planen lyfts på APT i oktober. Varje enskild pedagog ansvarar för att läsa och reflektera över innehållet i planen. Ansvarsförhållanden/områden Förskolechef är ansvarig för planen och att den efterlevs. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Barn och vårdnadshavare kan vända sig till personalen på förskolan samt till förskolechef.
Tre bilagor som alltid ska finnas med i planen mot kränkande behandling - Intern rutin- Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier - Incidentrapport - Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/trakasserier (lämnas till ansvarig förskolechef/rektor) Skollagen och diskrimineringslagen Kränkande behandling (regleras i Skollagen) - Kränkande behandling är när barn och elever utsätts för handlingar som kränker deras värdighet. Kränkande behandling kan förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Trakasserier är en form av kränkande behandling. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysisk, verbal, psykosocial eller i text och bild. Diskriminering (regleras i Diskrimineringslagen) - Diskriminering är när barn eller elever missgynnas i verksamheten och på osakliga grunder behandlas sämre av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. - I skolan är det bara huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering, eftersom diskriminering och missgynnande förutsätter någon form av makt hos den som diskriminerar. Barn och elever kan alltså inte diskriminera varandra. Trakasserier och sexuella trakasserier - Med trakasserier menas kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna eller sexuella trakasserier. Utredningsoch åtgärdsplikten gäller såväl trakasserier från andra barn/elever som från personal. Både skolpersonal, barn och elever kan göra sig skyldig till trakasserier. Skollag och diskrimineringslag Skollagen 6 kap, 6 - Huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling Skollagen 6 kap, 7 - Huvudmannen är skyldig att förebygga och förhindra kränkande behandling Skollagen 6 kap, 8 - Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Skollagen 6 kap, 10 - Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Skollagen 6 kap, 11 - Förbud mot repressalier
Diskrimineringslagen 2 kap, 7 - Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier Diskrimineringslagen 3 kap, 2 - Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att 1) undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten 2) analysera orsaker till att upptäcka risker och hinder 3) vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och 4) följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3 lag (2016:828). Diskrimineringslagen 3 kap, 3 - Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande. Åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 16 - Utbildningsanordnaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett arbete med aktiva åtgärder på det sätt som anges i 2 och 3. Diskrimineringslagen 3 kap, 17 - Arbetet med aktiva åtgärder hos en utbildningsanordnare som avses i 15 2 och 3 ska omfatta 1) antagnings- och rekryteringsförfarande, 2) undervisningsformer och organisering av utbildningen, 3) examinationer och bedömningar av studenters prestationer, 4) studiemiljö, och 5) möjligheter att förena studier med föräldraskap. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 18 - Utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Utbildningsanordnaren ska följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner som finns enligt första stycket. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 19 - I arbetet med aktiva åtgärder ska utbildningsanordnaren samverka med dem som deltar i sådan utbildning som avses i 5 och med anställda i verksamheten. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 20 - Utbildningsanordnaren ska varje år skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt 16 och 18. För en sådan utbildningsanordnare som avses i 15 2 och 3 avser dokumentationsskyldigheten de områden som anges i 17. Dokumentationen ska innehålla 1) En redogörelse för alla delar av arbetet som det beskrivs i 2 och 3 2) En redogörelse för de åtgärder som vidtas och planeras enligt 18, och 3) En redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 19 fullgörs. Lag (2016:828)
Datum: 161124 Handläggare: Magdalena T K Direktnr: 6346 Intern rutin Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Denna rutin syftar till att all personal i verksamheten, tillsammans med förskolechef och rektor, ska få god kännedom om hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras samt hur kränkande behandling, diskriminering och trakasserier ska dokumenteras, utredas och åtgärdas. Bestämmelser i Diskrimineringslagen och Skollagen kap 6 förbjuder diskriminering och kränkande behandling och har till syfte att skydda barn och elever mot detta. Alla verksamheter ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det kan ibland vara svårt att bedöma om en händelse är av den karaktären att den ska anmälas till huvudmannen. Vid denna typ av osäkerhet ska en Incidentrapport fyllas i och förvaras i verksamheten, även vid mindre händelser kan en incidentrapport användas. Incidentrapporten fungerar som ett första underlag och kan sedan vara ett stöd vid upprättandet av anmälan om kränkande behandling. Incidentrapporter som inte inneburit en fortsättning på en eller flera händelser ska strimlas efter två år. Om ett ärende påbörjats i ProReNata (PRN) och incidentrapporten skannats in kan incidentrapporten strimlas därefter. En Anmälan om kränkande behandling ska upprättas så fort en elev uttrycker att den känner/känt sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad eller när en personal eller vårdnadshavare upplevt att något av ovanstående skett. Personal och vårdnadshavare som inte har tillgång till PRN ska göra sin anmälan via Anmälan till förskolechef/rektor om kränkande behandling. Den ska sedan överlämnas till förskolechef/rektor som, i sin tur, upprättar ett anmälningsärende i elevärendesystemet PRN. Detta ska ske skyndsamt och sedan meddelas till Barn- och ungdomsförvaltningens sekreterare/bun. Utredningen påbörjas direkt efter anmälan och ska sedan, i färdigt skick, också meddelas till förvaltningssekreteraren. Uppgifterna sammanställs och biläggs i en tjänsteskrivelse till Barn- och ungdomsnämnden. Vid frågor kring ovanstående kontakta gärna administrativ chef eller förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret. Förvaltningssekreterare 0322-61 63 46 Administrativ chef 0322-61 63 51
Ärendegång Ärendegången ska följas men kan anpassas efter situation. En incidentrapport behöver inte automatiskt leda till en anmälan (se första sidan). Incidentrapport upprättas inte om en anmälan till förskolechef/rektor upprättats. 1a) En Incidentrapport upprättas - Rapporten ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna denna och fylla i. Rapporten ska sedan förvaras på ett betryggande sätt i verksamheten. Incidentrapporten/erna kan användas som underlag vid en anmälan till förskolechef/rektor. 1b) En Anmälan till förskolechef/rektor upprättas - Anmälan om kränkande behandling till förskolechef/rektor ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna den och fylla i. Denna anmälan överlämnas alltid till förskolechef/rektor. 2) Anmälan i PRN - När anmälan överlämnats till förskolechef/rektor ska ett anmälningsärende upprättas i PRN. Anmälan som lämnats till förskolechef/rektor skannas in i anmälningsärendet i PRN. 3) Anmälan skickas till förvaltningssekreterare - När en anmälan är upprättad i PRN meddelas den omgående till förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret, i första hand via meddelandefunktionen i PRN, andra hand via mejl. 4) Utredning i PRN - Efter anmälan startas en utredning i PRN. När utredningen är klar meddelas detta till förvaltningssekreteraren på samma sätt som med anmälan. Barn- och ungdomsnämnden får en kortfattad och anonymiserad beskrivning av händelsen i en skrivelse till kommande sammanträde. 5) Handlingsplan och utvärdering - I utredningen finns en fråga om en handlingsplan kommer att upprättas. Om ja, upprättas även denna i PRN. En tid därefter ska handlingsplanen utvärderas och en sådan mall finns i PRN. Handlingsplan och utvärdering behöver inte meddelas till förvaltningssekreteraren. 6) Avsluta ärendet i PRN - När alla steg är avklarade i ärendet i PRN ändrar man status på ärendet från aktivt till avklarad.
Incidentrapport Rapporten ska användas vid incidenter/ bagatellartade händelser i arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Rapporten kan sedan användas som underlag i arbetet mot ovanstående. Vid upprepade incidenter eller enstaka allvarlig händelse görs anmälan till förskolechef/rektor som beslutar om utredning. Uppgifter om rapporterande personal Namn: Datum: Händelse Plats: Tid: Inblandade vuxna/ barn/elever/ (namn/klass): Beskrivning av händelsen: Åtgärder Vilka åtgärder har gjorts: Är konflikten avslutad: Följande vårdnadshavare är kontaktade (namn, datum, tid): Inplanerade uppföljningssamtal (datum och ansvarig personal):
Rapporten sparas av arbetslaget som arbetsmaterial i pappersform och förskolechef/rektor informeras. Rapporten ska gallras efter 2 år om ingen handlingsplan upprättats. Om ett sådant upprättats ska rapporten scannas in i ProReNata av spec.pedagog eller förskolechef/rektor. Rapporten ska alltid förvaras på ett betryggande sätt (sekretess enligt Offentlighet- och sekretesslagen kap 23 1,2,3,4). / MTK 160322
Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/ trakasserier (lämnas till förskolechef/rektor) Uppgifter om anmälaren Namn: Tel.nr: Uppgifter om det utsatta barnet/eleven Namn: Personnummer (sex första siffrorna): Vet vårdnadshavare och/eller den utsatta om Ja att en anmälan görs: Vilken förskola/skola tillhör det utsatta barnet/eleven: Nej Händelseinformation Datum för händelsen: Datum då händelsen kommit till förskolan/skolans kännedom: Kortfattad beskrivning av händelsen Kortfattad beskrivning av eventuella åtgärder som redan vidtagits Denna anmälan har tagits emot av följande personal Namn: Datum: Tel.nr: Enhet: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn (SL 6:10). Detta dokument överlämnas till rektor/förskolechef och scannas in i Anmälan om kränkande behandling i ProReNata. Menprövning enligt OSL kap 23 1,2,3,4 innan eventuellt utlämnande av uppgifter sker. / MTK 150825