Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien Nr 2/2013 H östen för en smittskyddsläkare är liktydig med influensavaccination. De första influensafallen kommer förhoppningsvis i ett senare skede. Ju tidigare de första influensafallen kommer, desto fler fall brukar vi få. I skrivande stund har de första fallen kommit i Sverige och vi får se om denna regel gäller även i år. Den viktigaste förebyggande åtgärden mot influensa är vaccination. Viktigt är att tänka på att även andra riskgrupper än ålderspensionärer får sina vaccinationer. En annan luftvägsinfektion är kikhosta, där ser vi fler fall bland vuxna i år än föregående år. Det är bra om man tänker på denna diagnos hos vuxna med långdragen hosta och att man vid kikhosta ger profylax till spädbarn i omgivningen. En stor del av sommaren har vi på Smittskyddsenheten ägnat åt det EHEC-utbrott, som ni kan läsa mer om i denna tidskrift. I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 28 62 Bodil Petersén, smittskyddssköterska 023-49 07 84 Marianne Janson, hygiensjuksköterska 023-49 02 75 Annika Blomkvist, hygiensjuksköterska 023-49 03 22 Gunnar Hagström, hygiensjuksköterska 023-49 02 76 Fiona Skogh, informationsläkare 023-49 06 50 Maria Kivi, hiv/sti-samordnare 023-49 14 19 Pia Haqwinzon, klinikassistent 023-49 07 85 Fax 023-49 07 72 E-post smittskydd.dalarna@ltdalarna.se Hemsida www.ltdalarna.se/smittskydd Virus utsöndras med avföringen och smittan sprids framför allt via avloppsförorenat vatten. Den kan också spridas vid nära kontakt mellan människor. Från Israel har poliovirus isolerats från avloppsvatten. Inte så förvånande har man även hittat poliovirus i avföringsprover. Samtliga personer som lämnat positiva avföringsprover är vaccinerade mot polio. Att de är vaccinerad skyddar dem mot att få poliosymtom men de kan sprida sjukdomen vidare. Dock har inga fall av paralytisk poliomyelit påvisats i Israel. I Oslo har man noterat sårbotulism hos heroinmissbrukare. Vanliga initiala tecken är synligt infekterade sår, dubbelseende, talsvårigheter, sväljningssvårigheter, andningsbesvär och generell svaghet. Lokaliserad svaghet, tex armar eller ben kan förekomma. Tillståndet är potentiellt livshotande och tidig sjukhusvård kan rädda liv. /Anders Lindblom Från omvärlden rapporteras om poliofall från Syrien. Folkförflyttningar och dålig vaccinationstäckning gör att WHO bedömer att det finns hög risk för poliospridning i Syrien. När syriska flyktingar kommer till Sverige är det viktigt att vara uppmärksam på poliosymtom och se över poliovaccinationsskyddet. Tänk på att man kan vara bärare av poliovirus och sprida sjukdomen vidare utan att ha symtom.
Influensa Nationell startdag för vaccination mot influensa var tisdag 15:e oktober. Fyrklövern, där Dalarna ingår, har förlängt avtalet med Sanofi Pasteur MSD om leverans av vaccinet Vaxigrip. De ingående vaccinstammarna för influensa A är desamma som förra säsongen, medan influensa B är nytt Massachusetts. Nytt för i år är att alla gravida kvinnor i andra och tredje trimestern rekommenderas vaccination, oavsett eventuell tidigare vaccination med Pandemrix. Det beror på att gravida löper ökad risk för allvarlig sjukdom och dödlig utgång om de drabbas av den så kallade svininfluensan, A(H1N1)pdm09, framför allt under 2:a och 3:e trimestern. Tidigare vaccination med pandemivaccinet Pandemrix ger inte längre tillräckligt skydd. Riskgrupper behöver inte betala för influensavaccinationen. Till riskgrupper räknas: Gravida i andra eller tredje trimestern Personer med kroniska sjukdomar - kronisk hjärtsjukdom - kronisk lungsjukdom (för barn och ungdom med astma gäller svår astma (grad 4) med funktionsnedsättning) - instabil diabetes mellitus - kraftigt nedsatt infektionsförsvar (av sjukdom eller medicinering) - kronisk lever- eller njursvikt - extrem fetma (störst risk vid BMI > 40) eller neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen - flerfunktionshinder hos barn Hushållskontakter och personal som vårdar personer med kraftigt nedsatt infektionsförsvar Personer över 65 års ålder. Vaxigrip kostar lika mycket i år som förra säsongen, d v s 27.92 per dos oavsett förpackningsstorlek. OBS! För att få det avtalade priset måste beställning göras direkt hos SBL Vaccin Distribution på telefon 08-735 12 50fax 08-735 41 49 e-post order@sblvaccin.se. Antiviral behandling av influensa För personer som trots allt insjuknar i influensa finns möjlighet till antiviral behandling av influensa. Utförligare information om influensabehandling finns på Läkemedelsverkets hemsida på länken http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-ochsjukvard/behandlingsrekommendationer/rek_influensa_webb.pdf Indikationerna för behandling är: Patienter som tillhör de medicinska riskgrupperna, vuxna såväl som barn. Gravida kvinnor med andra riskfaktorer för allvarlig influensa. Om influensa A(H1N1)2009 cirkulerar i landet och infektion med säsongsinfluensa av annan virustyp inte kan säkerställas, rekommenderas antiviral terapi även till gravida som inte tillhör någon riskgrupp. Patienter som inte tillhör de medicinska riskgrupperna om symtomen bedöms som allvarliga redan inom 48 timmar. Hos vuxna är behov av sjukhusvård ett kriterium för allvarlig sjukdom. I vissa fall kan även profylax med antivirala medel bli aktuellt. Målgruppen för profylax är framför allt riskgrupperna. Poliovaccination av barn från Syrien Till följd av situationen i Syrien är vaccinationstäckningen av polio bland barn i Syrien dålig. Detta har fått till följd att poliofall konstaterats i Syrien. För närvarande har Sverige ett stort inflöde av flyktingar från Syrien, ca 700 800 per vecka. Störst risk att få polio är barn 0-6 år. Socialstyrelsen rekommenderar därför att barn 0-6 år från Syrien poliovaccineras snarast efter ankomsten till Sverige. En fördel är om detta kan ske direkt på ansökningsenheterna, där alla flyktingar passerar, även om detta medför en del svårigheter. Socialstyrelsen har lagt ut information om detta på sin hemsida på länken http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera.
Utbrott av ehec i Rättvik I slutet av juni smittades ett trettiotal personer av ehec, efter att ha gästat på Stiftsgården i Rättvik. Ehec, enterohemorragisk e-coli, är en bakterie som producerar ett toxin som orsakar sjukdomen. Vanliga symtom är magkramper och diarréer, som kan vara blodiga. Ibland ses allvarligare symtom som blödningsrubbningar och njursvikt (HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom). Det kan drabba framför allt små barn. Man kan också vara bärare av ehec utan att vara sjuk. Det är framför allt nötkreatur som är reservoar för bakterien. Smittan kan spridas via kontakt med djuren eller gödsel men man kan också smittas genom förorenade livsmedel eller vatten. Utbrott har bl a kunnat kopplas till opastöriserad mjölk, hamburgare och sallad som bevattnats med förorenat vatten. Utbrottet av eheclinfektion i Rättvik resulterade i en omfattande utredning, som involverade förutom smittskyddet i Dalarna och miljökontoret i Rättvik, även Smittskyddsinstitutet, Livsmedelsverket och ett flertal andra smittskyddsenheter i landet. Inga livsmedel fanns kvar från den eller de dagar då man misstänkte att smittan skett. Restaurangen stängde, livsmedel kasserades och köket sanerades grundligt. Personal och sjuka gäster provtogs. En enkät skickades ut till cirka 200 personer, i syfte att försöka hitta smittkällan genom att jämföra vad de sjuka och de friska ätit. Genom svaren på enkäten kunde man dra slutsatsen att sallad var den sannolika källan till utbrottet. Salladens ursprung kunde dock aldrig fastställas. STRAMA Antibiotikaförbrukningen har nu minskat i samtliga landsting. Totalt har försäljningen gått ner med 9% i landet. Dalarna minskade med 4 %. Fortsatt ligger vi på en tredje bästa plats i landet med 303 recept per tusen invånare. Fördelningen i landet ligger mellan 382 och 272 recept per tusen invånare. Målet på lång sikt är fortsatt att komma ner till 250 recept per tusen invånare. I patientsäkerhetssatsningen begärdes rapporter in från vårdcentralerna angående analys av deras antibiotikaanvändning och att läkarna försetts med förskrivarprofiler. Återkoppling av den egna förskrivningen är mycket viktig för att kunna prioritera förbättringsområden. En del vårdcentraler har svårare att få en gemensam analys p.g.a behovet av många stafettläkare. Inrapporteringen, som samordnades med hälsoval för att underlätta för vårdcentralerna, var alltför trög. Eftersom antibiotikaresistensen ökar och inga verkligt nya antibiotika finns under utveckling, gäller det att bevara effekten av nuvarande antibiotika så länge som möjligt. Använd antibiotika på rätt indikation, med rätt sort, i rätt dos och behandlingstid. Gå igenom de nya behandlingsrekommendationer som kommit ut angående vanliga infektioner i öppenvård. Våra patienter behöver ett fortsatt gott och välgenomtänkt omhändertagande vad gäller antibiotikaanvändning.
Fria kondomer 1 januari 2014! Glädjande nog så fortsätter klamydiaincidensen i Dalarna att sjunka inte med blixtens hastighet men ändå mycket glädjande! Så fortsatt gott preventivt arbete behövs. Från och med den 1 januari 2014 har Landstinget Dalarna beslutat om gratis kondomer för unga och unga vuxna mellan 15 och 25 år. Beställning kan göras från enheter inom landstinget, kommuner, privata vårdgivare och friskolor. En fast summa är avsatt för ändamålet. Inom kommer information gå ut mejlledes till alla berörda enheter. Vem kan beställa? De enheter i Dalarnas län som genom sin verksamhet möter och samtalar med unga och unga vuxna (15-25 år) kring hiv/sti prevention och sexualitet (MVC, BMM, UM, Gynmottagningar, primärvård, skolor) kan göra beställning. Önskemål från övriga intressenter hänvisas till hiv/sti samordnaren. Hur beställer man? Beställning av kondomer görs via elektronisk blankett. Blanketten finns på www.ltdalarna.se/kondomer På beställningsformuläret framgår vilka olika sorters kondomer som finns tillgängliga samt de olika förpackningsstorlekarna. Max antal kondomer per beställning är 1200 st (100 fp Carex á 12st kondomer eller 7 fp Eros á 144 kondomer) Leverans För verksamheter inom Landstinget Dalarna skickas beställningen via internposten. För de aktörer som inte har avtal om internpost med Landstinget Dalarna skickas beställningen till angiven adress. Intentionen är att beställningen ska finns på uppgivet leverensställe två veckor efter genomförd beställning. För frågor vänligen kontakta smittskyddsenheten: Maria Kivi hiv/sti samordnare, 023-49 14 19 maria.kivi@ltdalarna.se Pia Haqwinzon klinikassistent, 023-490785 pia.haqwinzon@ltdalarna.se Till sist vill vi påminna om vikten av positivt bemötande vid förfrågan om hiv-provtagning. Både nationellt och internationellt påtalas hur viktigt det är med tidig diagnos. Man är som vårdgivare skyldig att ta emot patienter som önskar hiv-provtagning, utan att ifrågasätta orsaken.
Handsprit är inte tillräckligt vid Norovirus Agera tidigt med åtgärderna för att bromsa smittspridning av vinterkräksjuka! Av erfarenhet vet vi att snart börjar årets säsong av vinterkräksjuka. Hur hårt den drabbar oss i år vet vi inte men antal fall varierar från år till år. Om det blir ett utbrott så leder det till stora kostnader med förlängda vårdtider och vid intagningsstopp blir det naturligtvis plastbrist. Och då personal blir sjuk blir det dessutom personalbrist som följd. Följsamheten till riktlinjer om handläggning av patient med kräkning och diarré, vare sig det är ett misstänkt eller bekräftat fall, minskar risken för att få ett utbrott. Att isolera patienten så tidigt som möjligt i enkelrum med eget hygienutrymme är en av riktlinjerna. Goda förutsättningar för kohortvård borde dessutom kunna minska antalet intagningsstopp på avdelningar med utbrott. Smittade personer utsöndrar stora mängder virus, framför allt i avföring men även i kräkningar. Det behövs mycket små mängder viruspartiklar för att man ska bli sjuk. Noroviruset är svårt att avdöda och kan överleva länge i vårdmiljön vilket också bidrar till smittspridningen. Intorkat Norovirus kan kapslas in i biofilm på ytor. Den vanligaste smittvägen är indirekt kontaktsmitta framför allt via förorenade händer eller från ytor. Då en patient kräks bildas dessutom aerosol som då kan sprida virus. Torka därför ytorna med marginal. Använd ytdesinfektion med tensid. Rengör oftare vid en utbrottssituation på vårdrummet och toaletten. Den mekaniska rengöringen, att gnugga och gno, är viktigt. Nedsmutsad tvätt lämnas som smittförande tvätt i vattenlösligpåse och avfall läggs i en plastpåse som knyts ihop och slängs som vanlig sopa. Handskar skyddar till viss del men ska tas av efter användning! Då de basala skydden ska avvecklas finns det risk för kontamination. Tänk på att inte ta i håret och på ryggen med händer som ännu inte är desinfekterade. Norovirus saknar hölje och sådana virus är svåra att avdöda och de flesta alkoholbaserade handdesinfektionsmedlen har inte god effekt mot Norovirus. Det är därför viktigt att man mekaniskt rengör händerna med tvål och vatten för att ta bort så stor virusmängd som möjligt. För att avlägsna andra smittämnen bör alkoholbaserade handdesinfektionsmedel användas efter handtvätt. Var ordentligt torr innan applicering av alkoholen. Patienterna behöver hjälp med att rengöra sina händer regelbundet och särskilt före måltider och efter toalettbesök. Självklart får inte matbuffé förekomma då det är vinterkräksjuka och den personal som vårdar de sjuka bör inte hantera livsmedel över huvud taget. Tag kontakt med hygiensjuksköterska i ett tidigt stadium och dokumentera i särskilda protokoll för insjuknade patienter och notera i vilket rum som patienten vårdats. Avslutningsvis handhygien med mekanisk rengöring med efterföljande handdesinfektion samt enkelrum för patient med diarré är en viktig åtgärd.
Nya remisser vid stick- och skärskador och blodstänk Under hösten kommer de förifyllda pappersremisserna som finns på Smittskyddsenhetens hemsida i PM:et för stick- och skärskador att omarbetas. I samband med att landstinget Dalarnas webbsidor gjordes om och nya datasystem infördes så upphörde nuvarande länkar till remisserna att fungera. Användare som inte har tillgång till Take Care kommer framledes att kunna använda sig av de omarbetade pappersremisserna i PM:et. För användare i landstinget Dalarna ska beställning av prover i samband med stick- och skärskada hädanefter göras i Take Care. Information om när PM:et har uppdaterats kommer att läggas ut på Smittskyddsenhetens hemsida! Skabb Skabb är en parasitorsakad utslagssjukdom med lång inkubationstid 2-10 veckor. Sjukdomen orsakas av ett litet spindeldjur knappt synlig för ögat. Honan gräver gångar i huden för att lägga ägg. Skabbgångarna är främst lokaliserade mellan fingrarna, underarmarnas insidor, lårens fram- och insidor samt genitalregionen. Huvudsymtom är svår klåda som är värst kvällar och nattetid, ofta syns ett flertal röda knottror eller blåsbildningar på de kliande områdena. Smittan sprids främst genom direkt hud- till hudkontakt. Spridning via kläder och sängkläder sker endast om den sjuke nyligen använt dessa. Skabbdjuren är känsliga för uttorkning och dör efter 2-3 dygn utanför människokroppen. Under året har vi inom slutenvården haft utbrott av skabb med spridning till kommunala boenden. Ofta tar det mycket lång tid innan diagnos ställs, till stort lidande för den som drabbats. Vi på vårdhygien har gjort en smittspårning och funnit att ett 25 tal personal och lika många patienter blivit smittade. De problem som vi identifierat är: Patienter flyttar runt i vården mellan olika avdelningar, även mellan sjukhus och kommunal vård. Inkubationstiden är lång och man är smittsam under tiden. Svårt att ställa diagnos, krävs ett tränat öga. Patient som tidigare har en hudsjukdom, lätt att symtomen misstolkas Krustös skabb ökar smittsamheten betydligt, ett tillstånd man får p.g.a. nedsatt immunförsvar. Vilket innebär att man har betydligt många fler djur på kroppen. Risk för behandlingssvikt, mycket viktigt att följa instruktionerna och smörja in varenda millimeter på kroppen. Salvan ska sitta i 24 timmar, tvättas den bort måste ny smörjas på. Till sist vill vi passa på att flagga för Svenska Hygienpriset. Det är dags att nominera en person eller arbetsplats som genomfört åtgärder som lett till förbättringar inom hygienområdet. Klicka här för att ladda ner anmälningsblankett
Personalnytt på Smittskydd &Vårdhygien Efter ca 20 år som distriktsläkare i Falun och Borlänge tillträdde jag i mitten av september tjänsten som informationsläkare i Landstinget. Jag delar min tid mellan Smittskyddsenheten och Läkemedelsavdelningen. På Smittskyddsenheten är min närmsta medarbetare Astrid Danielsson, som är lokal Stramaordförande, tillika infektionsläkare. Strama är en organisation som verkar för en rationell antibiotikaanvändning, och det är här jag kommer in. Jag ska arbeta med antibiotikafrågor, men även med andra läkemedelsfrågor, inom primärvården i länet. På Läkemedelsavdelningen är min närmsta medarbetare Maria Gradén, som är informationsapotekare. Hon har tidigare ensam, och ibland tillsammans med Astrid, besökt länets vårdcentraler. Nu åker Maria och jag tillsammans runt till länets alla vårdcentraler och sprider nyheter om nya och gamla läkemedel och om antibiotika. Vi visar siffror på enheternas förskrivning och relaterar denna till de lokala behandlingsrekommendationerna och till de nationella målen. Vi hälsar Fiona Skogh varmt välkommen till oss!