Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Maria Landberg Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Beskriver HUR arbetsgivaren förväntas arbeta förebyggande. 1
Arbetsolyckor Bidragande orsaker till olyckor: Handling mot instruktionen, alternativt vedertaget arbetssätt Olämpligt upplägg, brister i planeringen Stress Hungrig matt frusen blöt. Nedsatt allmäntillstånd Kalkylerade risker Skyddsklädernas utformning Fel eller brister på redskap Förebyggande: www.anmalarbetsskada.se Ökade kunskaper och färdigheter, inom det aktuella området, förhindrar olyckor Ändrade attityder och inställningar till risker och säkerhet förhindrar olyckor Skyddskläder förhindrar olyckor 1. Undersök Vad hände innan? Varför hände detta? Delhändelse 1 Delhändelse 2 Händelse Bakomliggande faktorer 2. Analysera 3. Åtgärda 4. Följ upp Vilka faktorer var avgörande för händelsen? Hur kan vi förhindra att något liknande inträffar? Se vilka barriärer/hinder/funktioner som kunnat förhindra det som hände. Det kan vara tekniska, mänskliga eller organisatoriska åtgärder. 2
Hur en säkerhetskultur påverkar organisation och individ Gruppens uppfattning om ledningens säkerhetsprioritering och commitment Gruppens säkerhetsengagemang Individuellt ansvarstagande Säkerhetsbeteende Säkerhetsklimat Utfall Policy Säkerhetsregler Instruktioner Ledningssystem Avvikelse /tillbudsrapportering Attityder, tankar, känslor Förståelse kunskap Motivation att följa regler Rapportera tillbud är viktigt Observerbara beteenden Prioriteringar Rapportera Acceptans för avvikelser Hinder för säkerhetskultur? Det är så vi jobbar här 3
8 9 5 10 5 11 6 7 2013 04 28 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga > gruppen Text > knappen Sidhuvud/sidfot 7 AFS 1982:17 Anteckningar om jourtid, övertid och mertid AG ska föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Sparas i minst 2 år ATL ska finnas på arbetsplatsen AFS 2006:04 Användning av arbetsutrustning Hur maskiner, verktyg och redskap ska vara konstruerade Krav på kunskaper, riskbedömning Krav vid användning AFS 1998:05 Arbete vid bildskärm Anger hur bildskärm och tangentbord ska vara utformade Belysning och synförhållanden Terminalglasögon Programvara och system AFS 2001:03 Användning av personlig skyddsutrustning Skydd mot ohälsa & olycksfall Följa direktiv Personligt Utan kostnad Ska underhållas 4
AFS 2009:02 Arbetsplatsens utformning Krav och råd om ventilation, klimat, omklädning, tvätt och duschutrymme, inredning och utrustning, utrymning, dagsljus, belysning, toaletter AFS 2007:05 Gravida och ammande arbetstagare Krav på riskbedömning Förbud om riskfyllt arbete AFS 1982:03 Ensamarbete Ej ensamarbete vid risker /krav på åtgärder vid risk för ohälsa eller olycksfall AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker skyldighet att undersöka och bedöma risker, vidta riskbergränsande åtgärder, planera olycksberedskap, ta fram dokument och märka behållare och rörledningar. Identifiera, förteckna, byta ut kemiska produkter Tillgängligt säkerhetsdatablad Belastningsergonomi AFS 2012:2 Belastningsergonomi Riskbedömning Gynnsamma arbetsställningar Manuell hantering Hjälpmedel Ej repetitivt Handlingsutrymme Kunskaper AFS 1990:18 Omvårdnadsarbete Hemtjänst, hälso och sjukvård Utbildning Psykiska påfrestningar ska undvikas Skyddsutrustning Personalrum Arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd (AML 3 kap 3 ). 5
Gränsvärden: 85, 115 135 db Får ej överskridas MED hörselskydd Vidta omedelbara åtgärder och utreda orsakerna så de inte överskrids igen AFS2005:16 Övre insatsvärden: 85 db/ 115 db högsta ljudnivån /135 db Impuls Hörselskydd SKA användas Genomföra åtgärder Hpl Skylta, avgränsa, begränsa tillträde Se till att hörselskydd används Erbjuda hörselundersökning Undre insatsvärden: 80 db / impulsljud 135 db Informera och utbilda Erbjuda tillgång till hörselskydd Erbjuda hörselundersökning om undersökningen visar risk för hörselskada ADI 344 Arbetsanpassning och rehabilitering bedriva verksamhet AFS 1994:1 ange mål för verksamheten Ta reda på vilka behov av åtgärder som finns så tidigt som möjligt påbörja klargöra hur arbetet skall fördelas samarbete med arbetstagare och försäkringskassan årligen följa upp verksamheten ha de rutiner som behövs dokumenteras skriftligt Åtgärd: anpassa de enskilda arbetstagarnas arbetssituation ALKOHOL: Rutiner för rehabilitering vid missbruk av alkohol eller andra berusningsmedel ALKOHOL: klargöra interna regler och rutiner 6
Arbetsanpassning och rehabilitering Vem gör vad på ett avstämningsmöte? Du som är arbetsgivare gå igenom din anställdas behov av rehabilitering ska vara aktiv i diskussionen om hur de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering ska komma igång kan ta initiativ till ett avstämningsmöte genom att kontakta Försäkringskassan. Den anställda måste ge sitt samtycke ska lämna de upplysningar som behövs ska delta i planeringen av rehabiliteringen och aktivt delta i rehabiliteringen. Läkaren ska göra en bedömning av den anställdas arbetsförmåga. Försäkringskassan ansvarar för att behovet av rehabilitering för den anställda utreds ska samordna insatserna Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för rehabiliteringsprocessen. Här är några faktorer som visat sig underlätta arbetet: Utvecklingssamtal med hälsoperspektiv. Förebyggande åtgärder innan sjukfrånvaro uppstår, till exempel arbetsanpassning. Kontakt med arbetstagare med upprepad korttidsfrånvaro, fokus på frånvarostatistik och åtgärder. Tidiga och fortlöpande kontakter med den sjukskrivne medarbetaren. Fokus på arbetsförmåga med hänsyn tagen till diagnos. Ansvariga chefer och medarbetare har tillgång till kunskap om interna och externa åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering. En tydlig och väl förankrad rehabiliteringspolicy i organisationen. 7
Första hjälpen och krisstöd 1999:7 Beredskap och rutiner för första hjälpen och krisstöd Anslag med uppgift om: var utrustning för första hjälpen finns, vilka personer som kan ge första hjälpen, telefonnummer till utryckningsfordon och taxi samt adress och om det behövs färdbeskrivning Tillräckligt antal personer, som kan ge första hjälpen. Tillräckliga kunskaper om krisstöd. Den utrustning som behövs ska finnas 8
Kvinnors arbetsmiljö 9
Arbetssjukdomar 2011 800 700 724 600 576 500 400 300 200 183 156 100 0 17 2 56 10 1 3 1 52 5 28 12 56 Psykosociala hälsorisker Våldsrisker i arbetet Ensidigt och monotont arbetsinnehåll Stor arbetsmängd / högt arbetstempo / Arbete under tidspress Arbete med människor Trakasserier / mobbing / konflikter Rollkonflikter / otydlig arbetsfördelning Otrygghet i anställningen 10
Kroppsliga reaktioner: Huvudvärk Hjärtklappning Kroniskt förhöjt blodtryck Muskelspänningar Nedsatt muskelkraft Matsmältningsproblem Försämrat immunförsvar med ökad infektionskänslighet Psykiska reaktioner: Oro, rastlöshet, ångest Irritation och aggressivitet Koncentrationssvårigheter Nedstämdhet Apati eller aggressivitet Beteende och tankemässiga reaktioner: Minskad kreativitet och flexibilitet Tunnelseende Sämre problemlösningsförmåga Förhastade beslut Beslutsförlamning Konsekvenser i organisationen Tillbud och felhandlingar Samarbetssvårigheter konflikter Sökande efter syndabockar Arbetsskador och sjukfrånvaro Personalomsättning och kompetensförlust Andra produktionsstörningar 11
Kränkande särbehandling i arbetslivet AFS 1993:17 Definition: Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Arbetsgivaren Ska: Förebygga Klargöra Skapa rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om och åtgärda Se till att motverkande åtgärder snarast vidtas 6 Arbetstagare som utsatts för kränkande särbehandling skall snabbt få hjälp eller stöd. Kränkande särbehandling i arbetslivet AFS 1993:17 Riskfaktorer: För att mobbing ska finnas krävs en kultur som tillåter den Ledarstil Frånvaro av tydliga mål Hög press Osäkra jobb Rollkonflikter Buller, värme, kyla. Mobbning som metod att göra sig av med folk Skuld, och skvallerkulturer Klimat som kännetecknas av avundsjuka, tävling och klickbildning Avsaknad av policy Människor som använder sig av mobbing för att skydda sig Avsaknad av social kompetens Avsaknad av självinsikt 12
Värstinglistan 1. Emotionell förödmjukelse 2. Manipulera information, utebliven belöning, misshandlande miljö 3. Isolering, uteslutning, nedvärdering Härskartekniker Vilka metoder kan du komma på som underminerar en kollega socialt på arbetsplatsen? Eller få tyst på besvärliga kollegor på möten? Kan du komma på hur du skulle kunna lindra effekterna om du ser någon som är drabbad? Hur kan du motverka beteendet om det är du som är drabbad? 13
Hot och våld 1993:2 Riskfaktorer: Hantering av pengar eller varor. Arbete med människor Arbete i offentliga miljöer Arbete inom myndighet eller andra idéburna organisationer Ytterligare faktorer som kan öka risken: Kvälls- eller nattarbete Ensamarbete Bristande kunskaper och erfarenheter Stress Brottsbelastade områden eller platser 28 14
Ett växande problem, eller? 2081 1986 1871 1887 1838 29 Våld eller hot mellan arbetstagare inom företaget 146 100 105 131 131 30 15
31 Vilka krav ställs på arbetsgivaren vid risk att drabbas av hot eller våld? Arbetsgivaren måste utreda åtgärda de risker för våld och hot som kan finnas i på arbetsplatsen. AFS 1993:2 Säkerhetsrutiner, larmutrustning och andra tekniska hjälpmedel. Möjlighet att kalla på snabb hjälp och särskilt stöd och handledning Arbetsplatser ska utformas så att risk för hot och våld så långt det är möjligt förebyggs. Tillräcklig utbildning och information för att kunna utföra arbetet säkert. 32 16