Ungdomar & Droger. Sammanställning av resultat vid work shop i Alvesta



Relevanta dokument
Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

5 vanliga misstag som chefer gör

Standard, handläggare

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

Framtidstro bland unga i Linköping

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012

Rådslag om Vår Framtid

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 569/02

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Sammanfattning av Ung Dialog 2007

Storyline Familjen Bilgren

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Övning: Dilemmafrågor

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Likabehandling och trygghet 2015

Inför föreställningen

Ungdomsenkät Om mig 1

Elevdemokrati och inflytande

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Frågor och svar från Demokratidagen 2013

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Stoby skolas LIKABEHANDLINGSPLAN

Så bra är ditt gymnasieval

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Förebyggande arbete samt handlingsplan eller bekräftad användning

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som åkt fast för rattfylleri. Kronobergs län

Har du funderat något på ditt möte...

Påverkanstorg i Lidköping 9 november

Handbok för LEDARSAMTAL

Verksamhetsrapport 2012/2013

Drogvaneundersökning År 9

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga?

Brukarenkät IFO Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Liv & Hälsa ung 2011

Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015

Förarbete, planering och förankring

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Handlingsplan mot droger för Gävles kommunala grund och särskolor.

På fritidsgår n kallar man inte nå n för hora. Fritidsgården en trygg plats för ungdomars

Pedagogiskt material till föreställningen

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet Vänersborgs kommun

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan

LÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin Utecklingsområdet SKOLAN

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå

Likabehandlingsplan 2015/2016

- risker och konsekvenser

LOKAL ARBETSPLAN 2011/2012

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

Intervju med Elisabeth Gisselman

Policy och handlingsplan mot droger

Västerås Idrottsgymnasium

Till dig som bryr dig

Handlingsplan

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Asylboende Malmö Enkätnamn: Asylboende Malmö Antal respondenter: 66

Självbestämmande och delaktighet

Om mig Snabbrapport år 8

Transkript:

Ungdomar & Droger Sammanställning av resultat vid work shop i Alvesta Alvesta 15 november 2011

Ungdomar och droger Föredragshållare: Amelie Gulin, Navet och Anders Buene, Polisen Facilitator: Caroline Dunne, Möteslabbet Rapport skapad: 15 november 2011 Under hösten 2011 har Navet, Polisen, Länsstyrelsen och kommunerna i Kronobergs län samverkat kring en föreläsning och work shop om ungdomar och droger. Totalt har 268 personer i länet tagit del av utbildningsmaterialet. För att säkerställa interaktion och dialog fick deltagarna möjlighet att under föreläsningens gång, gruppvis samtala om aktuella frågeställningar beträffande ungdomar och droger. Som stöd användes det elektroniska mötesverktyget Idéa Builder powered by Zing. Nedan återges resultat från work shopen i Alvesta. I den första kolumnen anges siffran på inlägget och i den andra kolumnen vilken grupp som gjort inlägget. Efter varje fråga och dess inlägg följer ett ordmoln som mycket enkelt sammanfattar inläggen. Någon djupare analys av inläggen har inte gjorts i denna sammanställning utan tanken är att detta dokument ska fungera som ett underlag i det fortsatta arbetet inom respektive kommun. 1. Vilka frågor är mest aktuella för er idag? 1. Åttan Nya nätdroger? 2. Seven: Andra komuner? 3. Trean: Nätdoger 4. Grupp 4: Nätdroger 5. Åttan: Info om nätdroger 6. Seven: Förebyggande arbete 7. Åttan: Hur samverka? 8. Grupp 5: Ungdomarna attityer och hur ser det ut lokalt. 9. Seven: Nya droger och drogpåverkan 10. Grupp 6: Vilka droger som finns (nya och gamla) och var de köps. 11. Trean: Ungdomars attityder & tecken 12. Grupp 5: Nya droger och verktyg 13. Grupp 4: Hur förändrar ungdomar attityd till droger? 14. Nian: Vad är det för drogtecken, innedrog? 15. Åttan: Vuxenvärldens attityder 16. Grupp 6: Hur man ser att någon är påverkad? 17. Trean: Förebyggande åtgärder 18. Grupp 4: Samverkan, vems ansvar? 19. Åttan: Mediapåverkan 20. Seven: Omfattningen av droger bland ungdomar 21. 2:an: Vilka droger som är aktuella nu, hur spårar vi dem? 22. Grupp 4: Föräldrar på banan 23. Nian: Hur det ser ut i Alvesta kommun 24. Trean: Vilka drogtester fungerar att ta 25. Åttan: Skolans roll? 26. Grupp 4: Hur ser man hur någon är påverkad? 27. Grupp 5: Vilka droger som är aktuella/nya? 28. Grupp 4: Hur ser drogsituationen ut i Alvesta? 29. Åttan: Definition av förebyggande arbete? 30. Grupp 6: Bra argument till att inte använda droger. 31. Nian: Handläggning av misstänkt drogärende 32. Trean: Vad är det som har gjort att droger har blivit så populärt Sida 2 av 13

33. Grupp 6: Hur mycket droger finns i omlopp bland unga? 34. Seven: Hur diskutera med ungdomar utan att vara fördömmande? 35. 2:an: Hur gör man för att beställa? 36. Nian: Hur förväntas vi agera 37. Åttan: Gemensamt förhållningssätt till attityderna 2. Hur kan vi hjälpa föräldrar/vårdnadshavare att bemöta de negativa attitydförändringarna? 1. Grupp 6: Svårt att bemöta föräldrar när man själv vet så lite. 2. Grupp 5: Våga ha en rak kommunikation. 3. Seven: Närvara som vuxen 4. Grupp 5: Ge kunskap och information. 5. Seven: Ha en bra kommunikation med ungdomen 6. Grupp 6: Lyssna och ta oron på allvar. Hjälpa vidare. 7. Trean: Att de inte blir medberoende 8. Trean: Fråga och lyssna på ungdomarna 9. Grupp 5: Att vi har en god kontakt med de föräldrar vi möter. 10. Grupp 4: Rak kommunikation 11. 2:an: Ge dem information om vart de kan vända sig för att få veta mer 12. Trean: Ge föräldrarna mycket stöd och bekräftelse 13. Seven: Arbeta tidigt med att ge ungdomen god självkänsla 14. Grupp 6: Kan berätta hur man arbetar på skolorna. 15. Grupp 5: Upptäcker vi som är nära att ta oron vi har vidare till föräldrar. 16. Seven: Vara goda förebilder 17. 2:an: Lyssna på dem och bekräfta deras oro 18. Åttan: Informationsdagar för föräldrar 19. 2:an: följa de rutiner som finns i ärendegången 20. Grupp 6: Skolan kan prata med barnet. 21. Grupp 5: Uppmuntrar föräldrar att vara förälder och våga vara det. Sätta Sida 3 av 13

regler och våga fråga. 22. Seven: Tydlighet och ärliga med obekväma sanningar. 23. Trean: Be föräldrarna kolla upp ungdomens kompisgäng 24. Trean: Ha kolla på vad de gör på datorn 25. Åttan: Var tillsammans med ungdomarna, umgås 26. Grupp 6: Ta hjälp av Navet. 27. Trean: Ställ de obekvämliga frågorna 28. Grupp 6: Kan prata och var ett stöd till föräldren och hjälpa vidare till t ex Navet. 29. Åttan: Gemensamt förhållningssätt mellan föräldrar 30. Trean: Sätt gränsr och var nyfiken, våga vara obekväm 31. Seven: Gemensamt ansvar 32. Trean: Våga ta hjälp 33. Grupp 5: Be föräldrar att vara där barnen är t ex olika forum på nätet 34. Grupp 6: Agera och ta kontakt med förälder vid misstanke om beroende. 35. Grupp 5: Tillsammans kan vi hjälpas åt. 36. Grupp 4: ÖPP 37. Nian: Hjälper föräldrar med gränssättning 38. Grupp 6: Påtala att föräldrern inte är ensam, det finns andra i samma situation. 39. Grupp 6: Allmän information på föräldramöten i förebyggande syfte. 40. Grupp 4: Föräldrarstöd från tidig ålder t ex fortsättning på BVC 41. Seven: Uppmuntra föräldrarna att vara närvarande 42. Seven: Skolan har en viktig roll 43. Åttan: Hur ser papparollen ut? 44. Trean: Hitta något att göra tillsammans med ungdomen 45. Grupp 5: Lyssna på föräldrar och barn. 46. Trean: Ta reda på om ungdomen mår dåligt 47. Grupp 6: Medverka i föräldrasamverkan från skolans sida. 48. Grupp 5: Erbjuda stöd och samtalshjälp. 49. Trean: Vuxenvärlden måste komma närmare ungdomarna 50. Seven: Lyft upp frågan: Varför tar man droger? Fram med det på bordet. 51. Grupp 5: Våga ta upp frågan med föräldrarna. 52. Åttan: Fler gemensamma mötesplatser 53. Grupp 5: Skapa goda relationer tidigt med sina barn. 54. Trean: Redan vid första tecknet gå in och ifrågasätt 55. Seven: Börja prata så tidigt så möjllig,t helst på lågstadiet. 56. Seven: Aktiva föräldrar 57. Seven: Söker sig till fel gäng på grund av felaktiga värderingar 58. Seven: Familjebilden är förändrad. Vilka är de goda förebilderna? 59. Trean: Skolpersonal måste prata med föräldrarna i ett tidigt skede vid misstanke 60. Seven: Hur hinna med? 61. Åttan: Prioritera tid med ungdomar, planera Under den efterföljande diskussionen i den stora gruppen gjordes följande kommentarer och reflektioner; Föräldrastödet är centralt Vuxenvärlden, skolan, vem är vuxenvärlden? Vem är skolan? Någon är död. Specificera mer om det ska hända något. Allas eller ingens ansvar? Vem tar det? VÅGA! Föräldrastödet är centralt. Prioritera tid. Föräldrar jobbar mycket och har inte längre någon koll. Kvalitetstid saknas. Ungdomarna har fått det mer stressigt. Stressen ökar i samhället generellt. Mobiltelefonen har blivit central i kommunikationen. Färre personliga möten föräldrar, fritidsgård, skola etc. Tillgänglighet, internet och stress Internet är det stora som skiljer sig idag från 70-80-telet. Alla ska Sida 4 av 13

vara tillgängliga hela tiden. Skapar förvirring och stress. Umgänge sker via skärmarna idag. Dialog kring det nya. Många föräldrar tror att de har koll, men ungdomarna pratar med vem som helst via datorn. Alla är nåbara idag men det räcker inte. Öka kunskapen och samtala om värderingar Uppmuntra pensionärer med bred kunskap och har intresse som vill hjälpa till. I Alvesta finns en man som informerar föräldrar om alla nya begrepp och vad ungdomarna gör på datorn. Anordna träffar för att öka kunskapen om beteendet via datorn. Värderingar. Har vi glömt att vi ska ta hand om våra barn? I droger söker de kärlek och bekräftelse. Om vi som föräldrar börjar attge detta istället behöver de inte droger. Barn gör inte som föräldrar säger utan som de gör. 3. Vad kan vi erbjuda för aktiviteter i kommunen, som kan bidra till att avleda ungdomars intresse för droger? 1. 2:an: Fler mötesplatser 2. Seven: Erbjuder alla i kommunen sommarjobb. 3. Åttan: Fler mötesplatser, på helgerna främst 4. Grupp 5: Mer positiva ungdomsmiljöer. 5. Seven: Stötta föreningslivet 6. 2:an: Datafik 7. Seven: Erbjuda olika alternativ förutom idrott. 8. Grupp 6: Idrott för de som gillar. 9. Seven: Samarbete mellan föreningar 10. 2:an: Mer anpassade möjligheter till idrott 11. Grupp 5: Upptäcka, markera och bromsa 12. Åttan: Rikt föreningsliv 13. Seven: Fånga upp ungdomarnas intressen, t ex en skatepark 14. Trean: En mötesplats där det är blandade åldrar Sida 5 av 13

15. Åttan: Fler mötesplatser där man bara kan träffas 16. Trean: Ungdomarna måste själva vara med att ta fram vad kommunen behöver 17. 2:an: Fler vuxna som goda föredömen bland ungdomarna 18. Grupp 4: Drogfria evenemang 19. Seven: Fånga uppp ungdomarnas intressen, skaffa en intressebank 20. Trean: Fältarbetare som finns ute på stan 21. Åttan: Vuxna på stan som nattvandrar 22. Grupp 4: Lysnna på ungdomsrådet 23. Trean: Musik- & internetcafé 24. Åttan: Att ungdomarna kan påverka sin fritid 25. Trean: Utöka fler praktikplatser på sommaren 26. Åttan: Mötesplatser kombinerat för ungdomar och vuxna 27. Grupp 6: Kommunen "sponsrar" dyra aktiviteter som t ex ridning, utrustning till idrotter så att alla får chansen att delta. 28. Åttan: Stärka ungdomar i tillhörighet, ansvarstagande 29. Seven: Marknadsföra sina aktiviteter 30. Grupp 5: Uttökat sommarjobb för ungdomar. 31. Grupp 6: Aktiviteter på lov. 32. Åttan: Skolan har en central roll i att uppmärksamma alla ungdomar 33. Grupp 5: Locka med spännande aktiviteter. 34. Grupp 6: Alternativ till krogen för de över 18 år. 35. Grupp 5: Titta på individnivå vad som är bra för just den ungdomen/ familjen. 36. Åttan: Alla ungdomar som vill får sommarjobb 37. Seven: Anhörigutbildning 38. Grupp 5: Ökade resurser till de ungdomar som inte har möjlighet till en bra fritid. 39. Grupp 6: Satsa på aktiviteter tidigt, kostar inte mer än om någon fastnar i missbruk. 40. Grupp 6: Ta reda på vad ungdomar egentligen vill göra på fritiden. 41. Seven: Anställa ungdomar 42. Åttan: Värderingsövningar i tjej/killgrupper gällande droger, kompisskap, identitet osv 43. Grupp 4: Lyssna på vad ungdomarna vill göra, skapa mer råd 44. Seven: Anställa ungdomar som goda förebilder 45. Grupp 6: Förebilder (kända) jobba mot droger. 46. Trean: Fler alternativ i skolan för de som är skoltrötta 47. Seven: Unga kontaktpersoner till ungdomar Under den efterföljande diskussionen i den stora gruppen gjordes följande kommentarer och reflektioner; Fler mötesplatser behövs och fråga ungdomarna vad de önskar Sommarjobb, idrott, vuxna är viktiga, möteplatser - var är dem? Lokaler måster finnas. Vilka aktiviteter finns det? Vad vill ungdomarna ha? Långa beslutsprocesser ibland. Olika råd har funnits länge. Vilka sitter där? Idrott är dyrt idag. Ekonomi spelar roll. Vikten av sommarjobb. Ska bli garanterade platser från 2012. Prao 8an, Ljungby har öppen simhall som är gratis under sommaren. Mycket bra! Alvesta borde ta efter. Långsiktiga beslut efterfrågas Hur fångar vi de som tycker sig ha fångat sin grej i just drogerna? Två linjer: förebyggande och redan beroende. Fördelningen förebyggande och pågående. Vi måste ha ett mer långsiktigt perspektiv. Politiska beslut är många gånger kortsiktiga. Sida 6 av 13

4. Hur kan vi förbättra vårt förebyggande arbete och nå ännu tidigare upptäckt? 1. Åttan: Föräldrastöd 2. Grupp 5: Mer samtal med ungdomar. 3. Åttan: Familjecentral 4. Grupp 6: Prata om droger tidigare i skolan. 5. Grupp 5: Mer samverkan med alla olika intressenter. 6. Grupp 6: Uppmärksamma skolk mycket tidigt. 7. 2:an: Polisen kommer i år 9 och pratar om lag och rätt bl a. 8. Seven: Mer kunskap hos lärarna och skolan 9. Grupp 5: Uppmärksamma skolk 10. Trean: Föräldrarmöte där man bjuder in Navet som förleäsare, på så vis kan vi göra dem uppmärkasamma och kankse få igång en diskussion med sina ungdomar 11. Grupp 6: Låter inte saker (skolk t ex) passera, ring föräldrar tidigt. 12. Seven: Större resurser till skolan 13. 2:an: Kill och tjejgrupper där vi har värderingsövningar i år 7-9 14. Grupp 4: Vara mer nyfiken, ställ frågan utan att dömma 15. 2:an: Samverka ännu mer med polis, loket m m 16. Seven: Fler proffesioner i skolan 17. Trean: Få skolpersonalen att omgående ringa föräldrarna vid skolk 18. 2:an: Att polisen syns mer i samhället och besöker mötesplatserna i vår avlånga kommun. 19. Trean: Mer resurser som t ex fältarbetare 20. Seven: Stärka elevvårdsteamen 21. Trean: Kuratorer på alla skolor 22. Grupp 6: Information/samtal med polis i skolan. 23. Åttan: Var vänder jag mig som fölälder vid tidig upptäckt/oro? 24. Seven: Föräldrakurser 25. Åttan: Kunskapen måste finnas på skolan Sida 7 av 13

26. Grupp 6: Ungdomar från andra länder har annan bild av polisen (sämre bild). Information behövs om hur svenska polisen arbetar. 27. Åttan: Kunskap förmedlas genom dagar som dessa 28. 2:an: Hembesök av polis för ungdomar som är i riskzonen 29. Grupp 6: Utbildning för föräldrar. 30. Åttan: Föräldrautbildning genom Det goda föräldraskapet 31. Grupp 6: Mentorerna uppmärksamma elever i skolan. 32. Grupp 6: Mentorskap 33. Grupp 4: Bra kunskap hos de proffissionella 34. Seven: Våga prata med ungdomarna om deras problem och måenden 35. Grupp 6: Alla vuxna på skolan ska veta hur man ska agera vid misstanke om missbruk och hur man upptäcker det. Utbildning varje år för personal för uppdatering. 36. Åttan: Föräldrar måste ha kontakt med varandra 37. 2:an: Fler möten med polis, socialtjänsten och andra aktörer som är intressanta 38. 2:an: Mer vuxna i skolan. 39. Grupp 5: Tidig upptäckt -snabba åtgärder. 40. Seven: Föräldrarna måste våga ta den hjälp som finns, det kan vara skam att vara i kontakt med socialen 41. Grupp 6: Aldrig neka elever att prata med vuxna i skolan. 42. Grupp 6: Personal måste finnas tillgänglig i skolan att prata med. 43. Nian: Börja tidigt med diskussionen 44. Trean: Få allmänheten att våga anmäla vid misstanke om ungdomar far/mår dåligt 45. Åttan: Vilken info finns det på hemsidorna om vart du som förälder kan vända dig? 46. Grupp 6: Lotsa vidare de som behöver. 47. Grupp 5: Goda samtal med föräldrar och ungdomar. 48. Seven: Skaffa fler skolpsykologer 49. Åttan: Alla som möter ungdomar bör ha ett öppet klimat, inte fördömande 50. Grupp 6: Måste finnas annan personal i skolan än lärare, t ex kuratorer, fritidsledare som det faktiskt finns möjlighet att prata med. Lärare ofta upptagna med undervisning. 51. Seven: Hur skall föräldern agera när han/hon upptäcker ungdomen? Då börjar det verkliga arbetet. 52. Grupp 5: Viktigt att vi visar att vi bryr oss. 53. Trean: Ökad vuxentäthet i skolan 54. Grupp 5: Större engagemang 55. Åttan: Både de som uttrycker oro och de som tar emot en "anmälan" om oro måste se sin del och agera 56. Grupp 6: Inte ta för givet att allt är bra, våga fråga, kontakta föräldrar. 57. Trean: Kill- & tjejgrupper där de diskuteras om alla aspekter på livet 58. Grupp 5: Fler vuxna som arbetar kring dessa frågor Under den efterföljande diskussionen i den stora gruppen gjordes följande kommentarer och reflektioner; Polisens viktiga roll samt kill- och tjejgrupper Fler vuxna i skolan, ökad kompetens bland skolpersonalen, föräldrasamverkan, VÅGA, börja mycket tidigare, göra informationen tillgänglig, CAN - drogportalen och drugsmart. POLISENs roll - börja tidigare än i 9:an. Kontinuitet i polisens roll, inte bara komma en gång. Skolpolis. Inte bara komma NÄR det har hänt något. Komma innan och bygga relationer. Rädda Barnengrupper- Ellen och Allan. Bygger självkänsla, självförtroende hos ungdomar. Kommer till skolorna och pratar. De är utbildade samtalsledare. Göra obligatoriskt för att inte missa viktiga grupper. Kill- och tjejgrupper obligatoriskt på schemat. Sida 8 av 13

5. Vi kan bli ännu bättre på att samverka mellan våra olika verksamheter genom att... 1. 2:an: Låt Rödbetan (en metod) återuppstå! 2. Grupp 5: Prioritera samverkan. 3. Grupp 5: Strukturell samverkan 4. Grupp 6: Regelbundna träffar parter emellan som diskuterar HUR man ska arbeta. 5. Grupp 4: En gemensam samsyn på hög politisk nivå, typ kommunstyrelsen 6. Seven: Något organ som man kan samverka kring 7. Grupp 6: Möten/träffar gör att personal och verksamheter lär känna varandra= lättare att samarbeta. 8. Åttan: socialsekreterare kan gå ut i olika verksamheter (ex. dagis, skola ) och informera om hur det går till när en anmälan inkommit 9. Seven: Lära känna varandras verksamheter bättre, vilka resurser finns? 10. Grupp 6: Socialtjänsten måste veta hur skolan agerar, skolan måse veta hur skolan arbetar. Att man vet vad andra gör. 11. 2:an: Vi skapar möten för att delge varandra info om vad som händer. 12. Seven: Sätta upp mål så att vi arbetar åt samma håll 13. Trean: Att skolanfår veta att anmälan är inkommen, feedback 14. Seven: Informationsutbyte, plan för hur vi skall hitta lösningar. 15. Trean: Få den unge och föräldern att tidigt ger sitt samtycke till samverkan mellan de olika myndigheterna 16. Trean: Gemensamma mål 17. Grupp 5: Mål och syften ska vara tydliga i de olika samverkansgrupperna. 18. Seven: Samverka mellan myndigheter och hitta lösningar för eventuella hinder som sekretess o s v. 19. Nian: Ta tillvara på de lokala förmågorna, finns mycket vuxna att tillgå. 20. Trean: Att ha träffar med personal från olika verksamheter så att vi vet hur vi alla arbetar och samtidigt veta vad vi kan vända oss om vi har frågor ellerbehöver hjälp, få ett ansikte på varandra i kommunen Sida 9 av 13

21. Grupp 5: Viktigt att de som har resurserna (ekonomiskt) finns med i samverkansgrupperna. 22. Grupp 5: Tydlig styrning. 23. Grupp 5: Lika viktigt med uppföljning. 24. Seven: Samverka mellan kommunerna Växjö och Alvesta, Ljungby, Älmhult 25. Grupp 5: Fördela ansvar Under den efterföljande diskussionen i den stora gruppen gjordes följande kommentarer och reflektioner; Informationslogistik är viktigt och stöd till eldsjälar Mål för samverkan och tydlig styrning. Personliga kontakter. Informationslogistik - feedback. Kvittens. Uppföljning i och av projekt. Säkerställa verkstad och inte bara snack. Viktigt att rätt person "uppifrån" är med. Pengar och makt. Det räcker inte bara med eldsjälar. Samtal är viktigt och samtalsblankett bör införas SAMTAL. Utbyta vardaglig kunskap. Samverkan IFO och skola. Samtyckesblankett bör införas. Olika sekretesser ställs mot varandra och det är inte bra. Vid samtycke finns det inte längre sekretesskrav. Rödbetan är ett program för att motverka kriminalitet. Samtalsserie. Vill återuppta detta. Har funnits tidigare. Många punkter i rödbetan. Plockar ut det viktigaste. Finns idag i en annan form? Stjärnans ungdomskontrakt. Synliggöra vad som finns i kommunen. Det finns olika metoder men de är inte alltid kända. Sida 10 av 13

Sida 11 av 13

7. Vad tar ni med er till er arbetsplats från dagen? Avslutningsvis fick deltagarna sätta sig tillsammans med sina arbetskollegor för att prata om vad de tar med sig till sina respektive arbetsplatser. Alla inlägg sammanställdes i en tankekarta och återfinns i textform nedan. Loket - Kunskap om hur lätt det är att få tag i droger via nätet - Den effektiva marknadsföringen... - Vi stampar på samma ställe beträffande tidiga insatser. - Lagstiftning räcker inte. Löser inte alla problem. Navet - Vi måste marknadsföra oss bättre - Alvesta kommun måste ta ställning till oss Stjärnan - Vi måste bli bättre på att marknadsföra oss och våra tjänster Sida 12 av 13

- Både till föräldrar, skolor och andra aktörer - Samverkan är viktigt! CAN - Visa sig mer i landet. Kjell Johansson i vårt län. - Satsa mer på information om Cannabis och annan information om verksamheten Ungdomsboendet - Ta vårt "föräldraansvar" och samverka med skolorna - Upplysa våra ungdomar om hur lagstiftningen ser ut och polisen i Sverige jobbar - Kontakta Navet för grundläggande utbildning om droger och dess värkan Migrationsverket - Ökad medvetenhet om omfattningen. - Behov av och möjligheter till samverkan - Elevhälsan - Hitta en bra handlingskedja med information och handläggning. - Fånga upp tidiga tecken. Hur stötta föräldrarna? Kampen - Sitter på två stolar. Politiker i Alvesta och jobbar i Växjö. - Frustration över att det är trögt. Viktiga frågor. Gäller att trycka på. Göra sin röst hörd är viktigt. - Fånga upp allas röster Fritidsgårdarna i Alvesta, Moheda och Grimslöv - Gemensamt ska vi träffas och definera förhållningssätt - Vi vill ge samma budskap - Gemensam drogpolicy delas ut, information om vart kan föräldrar vända sig.. Sida 13 av 13