Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål för Mars 2010 2008 Måluppföljning
Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 ÅRSUPPFÖLJNING AV VÅRDVAL HALLAND... 3 Sammanfattning... 3 Resultat av uppföljningen på landstingsövergripande nivå... 4 Tillgänglighet... 4 Täckningsgrad... 5 Samverkan... 6 Säker vård... 7 Medicinsk kvalitet... 8 Hälsofrämjande arbete... 11 Läkemedel... 12 Särskilt uppdrag... 13 MÅLUPPFÖLJNING FÖR KUNGSBACKA KOMMUN... 15 Vårdenheter... 15 Tillgänglighet... 15 Täckningsgrad... 16 Samverkan... 17 Säker vård... 18 Medicinsk kvalitet... 19 Hälsofrämjande arbete... 22 Läkemedel... 23 Särskilt uppdrag... 24 MÅLUPPFÖLJNING FÖR VARBERGS KOMMUN... 28 Vårdenheter... 28 Tillgänglighet... 28 Täckningsgrad... 29 Samverkan... 29 Säker vård... 31 Medicinsk kvalitet... 32 Hälsofrämjande arbete... 34 Läkemedel... 35 Särskilt uppdrag... 36 MÅLUPPFÖLJNING FÖR FALKENBERGS KOMMUN... 39 Vårdenheter... 39 Tillgänglighet... 39 Täckningsgrad... 40 1
Samverkan... 40 Säker vård... 42 Medicinsk kvalitet... 43 Hälsofrämjande arbete... 46 Läkemedel... 47 Särskilt uppdrag... 48 MÅLUPPFÖLJNING FÖR HALMSTADS KOMMUN... 51 Vårdenheter... 51 Tillgänglighet... 51 Täckningsgrad... 52 Samverkan... 53 Säker vård... 54 Medicinsk kvalitet... 55 Hälsofrämjande arbete... 59 Läkemedel... 60 Särskilt uppdrag... 62 MÅLUPPFÖLJNING FÖR HYLTE KOMMUN... 65 Vårdenheter... 65 Tillgänglighet... 65 Täckningsgrad... 66 Samverkan... 66 Säker vård... 67 Medicinsk kvalitet... 68 Hälsofrämjande arbete... 70 Läkemedel... 71 Särskilt uppdrag... 72 MÅLUPPFÖLJNING FÖR LAHOLMS KOMMUN... 74 Vårdenheter... 74 Tillgänglighet... 74 Täckningsgrad... 75 Samverkan... 76 Säker vård... 77 Medicinsk kvalitet... 78 Hälsofrämjande arbete... 80 Läkemedel... 81 Särskilt uppdrag... 82 2
Årsuppföljning av Vårdval Halland Sammanfattning Vårdval Halland har fortsatt att röna stort intresse i vårdsverige. Införandet av lagen om valfrihetssystem ledde till många förfrågningar om Vårdval Halland från andra landsting. En erfarenhetsdag arrangerades därför den 26 maj. Dagen var mycket uppskattad, och ett trettiotal tjänstemän och politiker från 12 landsting deltog. Flera landsting har under året kommit på studiebesök för att ta del av Hallands erfarenheter. tillkom en vårdenhet och vid årets slut fanns det 45 vårdaktörer (varav 21 var privata) som bedrev verksamhet vid 47 vårdenheter. Som helhet fortsätter Vårdval Halland att utvecklas i den riktning som målen anger, genom exempelvis ökad täckningsgrad, samverkan med olika specialister, ökad kvalitet i läkemedelsanvändningen och ökat antal diagnossatta läkarbesök. Kvaliteten i vården utvecklas ständigt men det finns utrymme för förbättring, uppfyllelsen av flera mål är svår att värdera på grund av att vårdenheterna har svårt att ta fram information. Positivt är att alla vårdenheter rapporterar att man har utbildning för sina astmapatienter. Patientutbildningen sker i grupp eller individuellt och man anger att alla dessa patienter också får hjälp för att sluta röka. Samtliga vårdenheter rapporterar nu till diabetesregistret, men täckningsgraden är fortfarande låg. Andelen patienter med hjärtsvikt som erhåller blodtrycksänkande behandling med ACE/ARB-läkemedel ökade under året, och 16 vårdenheter rapporterade att 80 procent av patienterna med diagnosen fick denna behandling. Fler patienter med psykisk ohälsa får tillgång till samtalsterapi och stödsamtal och vid 12 vårdenheter får 71-100 procent av patienterna del av sådan behandling. Även om målet om att sambandet mellan livsstil och hälsa ska tas upp i 90 procent av mötena med patienterna inte har nåtts, har andelen besök där livsstil tas upp ökat. Elva vårdenheter rapporterar att livsstil tas upp vid 90 procent av besöken - en ökning med 9 vårdenheter jämfört med 2008. Andelen vårdenheter som utfärdat recept på fysisk aktivitet (FaR) ökade under året från 19 vid tertial 1 till 27 vid årets slut. Läkemedelsförskrivningen fortsätter att utvecklas positivt och 32 vårdenheter uppfyllde målet om att de rekommenderade terapeutiska kvoterna skall följas till minst 50 %. Även om följsamheten mot terapeutiska kvoterna generellt är god kan den förbättras. Speciellt inom kvoterna för behandling med fettsänkande och blodtryckssänkande läkemedel. Trettioåtta av vårdenheterna hade överenskommelse om skärskilt uppdrag för särskilda boende för äldre. Ansvariga läkare gör regelbundna besök vid boendena för konsultation, utbildning av boendets personal och läkemedels uppföljning. Ca 550 personal vid länets särskilda boenden deltog i utbildningsinsatser från läkare med särskilt boende. 3
Resultat av uppföljningen på landstingsövergripande nivå Fakta om uppföljningsenkäten Enkäten har skickats ut till samtliga 47 vårdenheter för obligatorisk uppföljning av målen för Vårdval Halland. Två vårdaktörer bedriver verksamhet på mer än en plats och har därför slagit samman sina enkäter, totalt har 45 enkäter lämnats in. Tillgänglighet Vårdenheterna inom Vårdval Halland ska ha en hög tillgänglighet för de patienter som har behov av vårdenhetens tjänster, oavsett vem inom vårdenheten som ger vården. Landstingsfullmäktiges mål är att vårdenheterna till 100 procent ska uppfylla den nationella vårdgarantin. Den senaste och den sextonde nationella tillgänglighetsmätningen inom primärvården i SKL s regi, som gjordes i oktober, visar på en mycket god tillgänglighet inom Vårdval Halland. Landstingets resultat har varit högst i riket vid de senaste mätningarna. Tillgängligheten via Internet är god, alla vårdenheter utom två kan nås via e-post eller annan webblösning. Alla patienter ska kunna få kontakt med närsjukvården samma dag. Mätningen av telefontillgängligheten visar att 90 procent av samtalen besvaras vid telefonrådgivning eller tidsbeställning vid vårdenheterna, jämfört med 88 procent i riket. Majoriteten av vårdenheterna i Vårdval Halland (25 stycken) hade datoriserade telefonsystem för uppringning av och till patienterna. Besök hos läkare inom närsjukvården ska kunna erbjudas inom 7 dagar. Mätningen visar att 98 procent av de patienter som besökte Vårdval Halland fick ett läkarbesök inom garantitiden, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 92 procent. Andelen patienter som kan tas emot inom 7 dagar % Förändring % Oktober Oktober 2008-2007 2008 Kungsbacka 98 97 96 0 Varberg 85 96 99 +3 Falkenberg 98 97 99 +2 Halmstad 98 98 97-1 Hylte 95 97 99 +2 Laholm 98 98 99 +1 Halland 96 97 98 +1 I Vårdbarometern talar invånarna bland annat om vad de tycker om tillgängligheten i närsjukvården och års undersökning visade att 90 procent av hallänningarna tyckte att väntetiden till närsjukvården varit rimlig (riksgenomsnittet var 86 procent). 4
I den nationella patientenkäten, som baseras på de patienter som gjorde läkarbesök vid vårdenheterna i september, rapporterade 86 procent att de fick tid för läkarbesök inom sju dagar (riksgenomsnittet var 81 procent). Enligt vårdbarometern uppgav fyrtio procent att de fick tid samma dag som de ringde. Majoriteten av hallänningarna (70 procent) tyckte att det var lätt att komma fram till vårdenheten på telefon (riksgenomsnittet var 59 procent). Samma tendens fanns i den nationella patientenkäten som visade att 70 procent av patienterna i Halland, jämfört riksgenomsnittet 62 procent, var nöjda med tillgängligheten på telefon. Täckningsgrad Landstinget har som mål att närsjukvården senast 2010 tillgodoser 80 procent av invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Målet är att 80 procent av vårdenhetens invånares konsumtion av öppen hälso- och sjukvård ska tillgodoses hos den valda vårdenheten, hos de vårdaktörer som vårdenheten samverkar med och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. Sedan vårdvalet infördes i Halland har täckningsgraden stadigt ökat. var täckningsgraden 1%, en ökning sedan 2008. 70% Halland 65% 60% Utgångs läge 2007 2008 Täckningsgradens utveckling varierar mellan kommunerna och över tid. 74% 70% 66% 62% Halland Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Utgångs läge 2007 2008 5
Samverkan Målet för samverkan är att vårdenheten ska ansvara för att skapa effektiva vårdkedjor för den enskilde patienten och samverkan ska utvecklas efter lokala förutsättningar, så att hälsovinster och ökad livskvalitet uppstår. Vårdenheternas samverkan med specialister inom olika områden fortsätter att stärkas framförallt med specialister som har rehabiliteringskompetens. Antalet vårdenheter som samverkar med rehabiliteringscoach har fördubblats sedan förra året till 31 stycken och 33 vårdenheter samverkar med psykoterapeuter med behandlingskompetens i kognitiv beteendeterapi (KBT). Vårdenheternas samverkan med företagsläkare har också ökat, från åtta vårdenheter 2008 till 14 vårdenheter. Vidare har samverkan med specialistläkare i internmedicin och ortopedi ökat något. Kompetenser Antal vårdenheter som har tillgång till olika kompetenser 1 Förändring sen 2007 2007 2008 Arbetsterapeut 33 42 44 11 Barnsjuksköterska 22 24 25 3 Biomedicinsk analytiker 14 14 16 2 Dietist 20 21 21 1 Distriktssköterska 40 42 44 4 Distriktssköterska med speciell utbildning 30 35 37 7 inom astma/kronisk obstruktiv lungsjukdom Distriktssköterska med speciell utbildning 11 11 9-2 inom beroendeproblematik Distriktssköterska med speciell utbildning 36 41 40 4 inom diabetes Distriktssköterska med speciell utbildning 9 17 14 5 för problem med högt blodtryck Distriktssköterska med speciell utbildning 0 20 20 20 3 inom obesitas Företagsläkare 8 8 14 6 KBT-terapeut 2 - - 33 33 Kurator 28 34 37 9 Logoped 2 - - 25 25 Medicinsk fotvård 2 - - 39 39 Naprapat 2 3 3 1 Psykolog 35 38 40 5 Psykoterapeut 8 19 20 12 Rehabcoach 3-15 31 16 3 Samtalsterapeut 7 15 17 10 Sjukgymnast 37 43 42 5 Sjuksköterska 2-29 29 0 3 Specialist i barnmedicin 9 11 11 2 Specialist i dermatologi 0 6 5 5 Specialist i geriatrik 3 4 3 0 Specialist i gynekologi 2 3 4 2 Specialist i handkirurgi 0 1 0 0 Specialist i idrottsmedicin 3 2 4 1 Specialist i internmedicin 8 12 15 7 Specialist i kardiologi 3 1 1-2 Specialist i ortopedi 7 7 10 3 Specialist i psykiatri 3 4 4 1 Specialist i reumatologi 2 4 8 6 6
Kompetenser Antal vårdenheter som har tillgång till olika kompetenser 1 Förändring sen 2007 2007 2008 Specialist inom öron, näsa och hals 3 4 4 1 Undersköterska 35 40 38 3 Uroterapeut 10 19 18 8 Övrig kompetens 18 27 25 7 1 Specialist i allmänmedicin är ej inkluderad 2 Frågan ställdes inte mätningarna 2007 och 2008 3 Förändring sen 2008 Ortopedi, rutiner innan remittering till specialistsjukvård Vårdenheterna har i olika grad rutiner för att garantera att patienter som man tänker remittera till ortopeden först får kontakt med en sjukgymnast, arbetsterapeut, kiropraktor eller naprapat inom närsjukvården. Utarbetade rutiner finns vid 38 vårdenheter och i Kungsbacka, Falkenberg och Hylte kommun har alla vårdenheter det. Säker vård Landstingsfullmäktiges mål säger att en säker hälso- och sjukvård ska innebära kontinuitet för patienten. Den ska verka för att hallänningen får ett friskt liv och inte drabbas av sådana sjukdomar som kan förebyggas och behandlas. En säker hälso- och sjukvård ska dessutom verka för att varje hallänning kan leva ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet, och med delaktighet i samhällslivet. Avvikelserapportering Sedan 2008 har samtliga vårdenheter rutiner för avvikelserapportering, och detta goda resultat kvarstår. Rutinerna för avvikelserapportering består bland annat i att händelser och ärenden hanteras i särskilda system för avvikelser, att ärenden diskuteras på arbetsplatsträffar och att återkoppling sker till berörd personal. På så sätt lyfts kontinuerligt upp frågor som berör patientsäkerhet och gör det möjligt att identifiera fel i systemet, det vill säga rutiner som är osäkra eller har brister. Diagnossättning Allt fler vårdenheter gör ett dokumenterat ställningstagande om patientens diagnos, och liksom under 2008 diagnossätts ungefär 50 procent eller fler av besöken. I december rapporterade 32 vårdenheter att 70 100 procent av deras patienter får en diagnos enligt ICD 10. 7
30 25 Antal vårdenheter 20 15 10 Totalt 2008 Totalt 5 0 < 50 % 51-70 % 71-90 % 91-100 % Patientbesök hos läkare som är diagnossatta enligt ICD-10. En vårdenhet har inte besvarat frågan. Skriftlig handlingsplan för sjukskrivning 37 vårdenheter har en skriftlig handlingsplan för hur man ska arbeta med sjukskrivning av patienterna. Medicinsk kvalitet Landstingsstyrelsens mål säger att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och den medicinska kvaliteten ska relateras till nationellt framtagna mål och mått. Kvaliteten ska kunna följas upp i detalj, och rutiner och system ska vara dokumenterade för att möjliggöra extern granskning och medicinsk revision. Samtliga vårdenheter rapporterar att de har rutiner för att följa upp medicinsk kvalitet. Man använder olika system för detta, till exempel kvalitetsledningssystem och avvikelsehanteringssystem. Vidare deltar man i olika register. Bland de vanligaste är Equalis (nationellt kvalitetsregister för laboratorieverksamhet) och Nationella Diabetesregistret (se vidare nedan). Man har också skriftliga rutiner och fortlöpande utbildning av personal för att dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet. I denna rapport följs medicinsk kvalitet upp med en rad olika parametrar för olika ohälso-/sjukdomsgrupper. De redovisas nedan under egna underrubriker i alfabetisk ordning. Astmautbildning för patienter De flesta vårdenheter uppger att de har utbildning om sjukdomen för de patienter som har astma. Utbildning ges individuellt och/eller i grupp, och ofta är distriktssköterska och läkare involverade. Vidare ger man stöd för att sluta röka och astmaskola finns i länet. Diabetes Från och med så deltar vårdenheter inom Vårdval Halland i Nationella Diabetesregistret. Täckningsgraden för Halland bland de lägsta i riket, och det beror främst på en begränsad inrapportering från närsjukvården. Sjukhusen i länet har en täckningsgrad om 90-98 %. From med hösten 2010 kommer Nationella Diabetesregistret att vara integrerat med VAS och det kommer att underlätta inrapporteringen till registret. 8
Kommun Antal patienter som registrerades i Nationella Diabetesregistret 1 2008 1,2 3 Kungsbacka 1 059 1 171 Varberg 1 150 1 035 Falkenberg 836 997 Hylte 282 351 Halmstad 807 960 Laholm 260 239 Halland 4 394 4 753 1 Två vårdenheter deltog ej 2 Två vårdenheter uppger 2008 att de inte vet 3 En vårdenhet har inte svarat Kommun Jan apr Antalet vårdenheter och i vilken utsträckning som de rapporterar alla patienter och alla parametrar till Nationella Diabetesregistret 1,2,3,4 < 50 % 50 % 75 % 100 % Jan aug Jan dec Jan apr Jan aug Jan dec Jan apr Jan aug Jan dec Jan apr Jan aug Kungsbacka 0 0 1 2 2 0 2 1 5 6 5 2 Varberg 0 0 0 0 0 2 2 5 3 2 2 2 Falkenberg 0 0 0 0 1 1 3 6 6 3 1 1 Hylte 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 2 Halmstad 4 5 4 2 2 2 4 4 5 6 3 2 Laholm 2 3 1 0 0 1 2 2 3 1 1 1 Halland 6 8 6 4 5 6 13 18 22 20 14 10 1 En vårdenhet i Laholm har inte rapporterat jan apr. 2 Tre vårdenheter uppger att de inte vet jan aug. 3 Två vårdenheter har inte besvarat frågan jan aug. 4 En vårdenhet i Halmstad har inte besvarat frågan jan dec. Jandec Hjärtsvikt, behandling ACE/ARB-läkemedel För patienter med hjärtsvikt (ICD-10 diagnos I50) ger behandling med blodtryckssänkande medel (ACE/ARB-läkemedel) stora vinster avseende överlevnad, livskvalitet och vårdkonsumtion. Till Tertial 3, har endast 21 vårdenheter kunnat ta ut information om behandling, och av dem rapporterar 16 enheter att över 80 procent av patienterna med hjärtsvikt får behandling med ACE/ARB-läkemedel Andel patienter i % 1 Antal vårdenheter per kommun Kungsbacka Varberg Falkenberg Apr Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug dec 1 10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 31 40 0 0 0 1 0 0 0 0 0 41 50 0 0 0 0 0 0 0 0 0 51 60 0 1 0 0 0 0 0 0 0 61 70 2 0 0 0 0 0 2 2 2 71 80 0 1 0 0 2 1 0 0 0 81 90 1 1 2 1 1 3 1 0 1 91 100 0 3 1 1 2 2 1 1 1 Antal vårdenheter 3 6 3 3 5 6 4 3 4 9
Andel patienter i % 1 Antal vårdenheter per kommun Halmstad Hylte Laholm Apr Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug dec 1 10 1 0 0 - - 0 0 0 0 31 40 0 0 0 - - 0 0 0 0 41 50 0 0 0 - - 0 0 0 1 51 60 0 2 0 - - 0 0 1 0 61 70 0 0 0 - - 0 1 0 0 71 80 1 0 1 - - 0 1 0 1 81 90 1 0 1 - - 0 0 1 0 91 100 1 2 2 - - 2 0 1 1 Antal vårdenheter 4 4 4 - - 2 2 3 3 1 Endast de procentsatser som rapporterats finns angivna - = Frågan har inte besvarats KOL, undersökning med spirometri Spirometri är en undersökning som mäter lungornas funktion och är en viktig faktor vid undersökning och behandling av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Uppföljningen visar att vid 21 vårdenheter undersöks 91 100 procent av KOLpatienterna med spirometri och på 4 vårdenheter undersöks 81-90 procent av patienterna. På 4 vårdenheter undersöks 71-80 procent och på 3 vårdenheter undersöker 51 60 procent. Flera vårdenheter erbjuder också utbildning och information om sjukdomen för patienterna. Psykisk ohälsa, tillgång till samtalsterapi och stödsamtal Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har i olika kunskapssammanställningar visat att samtalsbehandling (särskilt i form av kognitiv beteendeterapi) är minst lika effektiv som antidepressiva läkemedel vid lindrig till måttlig depression. För tertial 3 har endast 26 vårdenheter kunnat ta fram information om i vilken utsträckning patienter med psykisk ohälsa behandlats med samtalsterapi eller stödsamtal. Vid 12 av dessa fick 71 100 procent av patienterna med psykisk ohälsa tillgång till samtalsterapi och vid övriga vårdenheter fick 11 70 procent av patienterna med psykisk ohälsa tillgång till samtalsterapi. Andel patienter med psykisk ohälsa som fick behandling med samtalsterapi eller stödsamtal Apr Antal vårdenheter per kommun Kungsbacka Varberg Falkenberg Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug 1 10 0 1 0 0 0 0 0 0 0 11 20 0 0 0 1 0 0 0 0 0 31 40 1 0 1 0 0 0 0 0 0 41 50 1 0 0 0 1 0 0 0 0 51 60 0 1 1 0 0 1 0 0 0 61 70 0 0 0 0 1 2 3 1 2 71 80 0 2 0 0 0 0 0 0 0 81 90 0 0 0 1 1 1 2 1 2 91 100 3 2 3 1 4 3 0 0 0 Antal vårdenheter 5 6 5 3 7 7 5 2 4 Dec 10
Andel patienter med psykisk ohälsa som fick behandling med samtalsterapi eller stödsamtal 1 Apr Antal vårdenheter per kommun Halmstad Hylte Laholm Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug 1 10 0 0 0-0 0 0 1 0 11 20 0 1 0-2 0 2 1 1 21 30 0 0 0-0 2 0 0 1 31 40 0 1 0-0 0 1 0 0 41 50 1 1 0-0 0 0 0 0 51 60 0 1 2-0 0 0 1 1 61 70 0 0 0-0 0 0 1 0 71 80 1 1 1-0 0 0 0 0 81 90 0 1 0-0 0 0 0 0 91 100 1 0 2-0 0 0 0 0 Antal vårdenheter 3 6 5-2 2 3 4 3 - = Frågan har inte besvarats Stroke Specialistsjukvården remitterade under allt fler strokepatienter till närsjukvården för uppföljande läkarbesök, vid Länssjukhuset i Halmstad remitterades 87% av patienterna och vid Sjukhuset i Varberg remitterades 92%. Det har inte gått att följa upp hur många av dem som verkligen fått uppföljande besök i närsjukvården då vårdenheterna har haft svårigheter med att ta fram tillförlitliga uppgifter. Inga resultat redovisas därför på länsövergripande nivå. Dec Hälsofrämjande arbete Landstingets mål är att för 90 procent av patienterna ska man i mötet ta upp frågor som rör sambanden mellan patientens hälsa och livsstil. är det en minoritet av vårdenheterna som uppfyller målet, 11 stycken, och jämfört med förra året är det stor ökning (9 stycken) av vårdenheter som uppfyller målet. En majoritet av vårdenheterna uppger att de har haft livsstilssamtal per telefon. Endast 27 vårdenheter har haft underlag för att kunna besvara frågan. Andel patientbesök där Antal vårdenheter livsstil tas upp 2008 1 10 1 0 11 20 8 0 21 40 3 1 41 60 3 4 61 90 1 12 > 90 2 11 Totalt 18 28 Antalet vårdenheter som utfärdat FaR ökade från 19 vid tertial 1 till 27 vid tertial 3 och antalet förskrivna FaR tredubblades mellan tertial 1 och tertial 3. 11
Antal recept 2 Antal patienter 1,2 Antal patientbesök 1,2 Kommun Antal vårdenheter som utfärdat FaR 2 Apr Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug Dec Kungsbacka 4 7 6 91 163 3 207-15806 12822-39244 105504 4 Varberg 3 6 6 95 357 420-434 437-23706 28868 Falkenberg 7 2 3 73 46 87-38 87-7052 11003 Hylte - 2 2-52 105 - - 76 - - - Halmstad 3 6 6 69 63 89-60 84-16031 24000 Laholm 2 2 4 21 13 3 39-13 21-4850 4 8548 Halland 19 25 27 349 694 947-16351 13527-90883 177923 1 Frågan ställdes inte vid mätningen i april 2 Flera vårdcentraler kan inte besvara frågan 3 Fåtal recept 4 En vårdenhet uppger alla patienter Läkemedel Läkemedelsföreskrivning inom Vårdval Halland ska ha en god kvalitet och vara kostnadseffektiv. Verksamhetschefen och den medicinskt ansvarige på vårdenheten ska ha övergripande ansvar för enhetens förskrivning av läkemedel. Minst 50 procent av de terapeutiska kvoter som Läkemedelskommittén Halland har angett ska vara uppnådda. Producentobunden läkemedelsutbildning Landstinget Halland ställer höga krav på att vårdenheternas samtliga förskrivare ska delta i producentobunden läkemedelsutbildning. Jämfört med 2008 minskade antalet förskrivare som deltagit i producentobunden läkemedelsutbildning. Procent Läkare antal vårdenheter Distriktssköterskor antal vårdenheter 1 2008 2008 < 70 2 12 10 15 > 70 43 33 32 29 Antal svarande 45 45 42 44 1 En vårdenhet har inte besvarat frågan Rekommenderade terapeutiska kvoter Läkemedelskommittén i Halland har fastställt rekommenderade terapeutiska kvoter för fem läkemedel. Målet är att läkemedelsförskrivningen ska följa de terapeutiska kvoterna till minst 50 procent. Läkemedelskommittén Hallands terapeutiska kvoter är inte några absoluta medicinska sanningar utan skall ses som inriktningar för god hushållning vid användning av läkemedel. På länsövergripande nivå har följsamheten mot dessa utvecklats positivt och förbättring kan ses jämfört med 2008 i alla kommuner utom Varberg. Speciellt avseende kvoten för antibiotika mot urinvägsinfektioner där alla vårdenheter följer rekommenderad kvot. Sjuttio procent av vårdenheterna uppfyllde målet för alla kvoter. Bland övriga 30 procent var det 5 vårdenheter som inte uppfyllde kvoten för blodtryckssänkande medel, 3 som inte uppfyllde kvoten för blodfettsänkande medel och 3 som inte uppfyllde kvoten för blodfettssänkande medel. 12
Kommun Antal vårdenheter som klarar av läkemedelskvoterna i procent 2007 2008 Kungsbacka 60 60 62 Varberg 57 53 49 Falkenberg 74 60 86 Hylte 90 90 100 Halmstad 76 76 87 Laholm 73 63 66 Utvecklingsarbete, landstingsgemensamt Under året deltog flera personalgrupper i landstingsgemensamt utvecklingsarbete. Personalgrupper som deltog var läkare, distriktssköterskor/sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och övrig personal. Antal timmar som medarbetarna har deltagit varierar mellan vårdenheterna. 33 vårdenheter uppger att de har deltagit i landstingsgemensamt utvecklingsarbete. Särskilt uppdrag Särskilda boende för äldre Uppdraget innebär att vårdenheten ska ge ett konsultativt stöd och utbildande insatser till kommunens personal inom boendet i form av exempelvis övergripande råd i medicinska frågor. Samt att delta i läkemedelsgenomgångar i utbildande och kompetenshöjande syfte 2007 2008 Har överenskommelse om särskilt 33 38 38 boende Har inte överenskommelse om 7 7 7 särskilt boende Har inte svarat 2 0 0 Antal svarande 40 45 45 I enkäten har några vårdenheter uppgett att de har överenskommelse om särskilt boende, fast de egentligen inte har någon sådan. Dessa vårdenheter besöker dock sina patienter i boendet regelbundet och har därför svarat även på de följande frågorna. De flesta vårdenheter besöker det särskilda boendet för att ge råd, stöd och utbildning till personalen en gång i veckan. Läkarens undervisnings- och utbildningsinsatser har getts till alla personalgrupper och andelen personal från särskilda boenden är ungefär lika stor som för 2008. Kommun Antal utbildad personal på särskilda boenden 2007 2008 Kungsbacka 54 90 143 149 212 217 Varberg 113 140 140 100 Falkenberg 103 130 95 52 Hylte - - - Halmstad 68 140 172 110 134 Laholm 3 30 25 67 75 Halland 341 530 575 581 541 578 - = Frågan har inte besvarats 13
Områden för utbildning av särskilda Vårdenheter boendets personal 2008 Sjukdomslära 34 27 Läkemedel 38 39 Hygien 23 17 Personalgrupper som fått utbildning Vårdenheter 2008 Endast kommunsköterskan 25 23 Flera kommunsköterskor i grupp 15 19 Vårdpersonal vid boendet 26 22 Hur ofta ansvarig läkare besöker det 2007 2008 särskilda boendet 2 tim/vecka 0 1 0 1 gång/vecka 13 23 25 2 gånger/vecka 2 9 4 2 gånger/månad 5 5 9 För att underlätta för den boende, kan de som tillhör vårdenheten välja att läkaren gör hembesök hos dem vid det tillfället då han/hon ändå finns vid boendet för råd och stöd till personalen. Detta sker utanför den tid som läkaren ingår i det särskilda uppdraget. Kommun Antal boende, som tillhör vårdenheten, som fått hembesök av läkare i samband med läkarens ordinarie tid för råd, stöd och utbildning 2007 2008 Kungsbacka 49 1 1 753 1 823 Varberg 416 167 328 5 Falkenberg 790 284 300 Hylte 299 170 500 Halmstad 972 2 423 424 402 6 Laholm 92 3 146 230 250 4 Halland 2 618 2 943 2 944 3583 3603 1 2 vårdenheter har svarat samtliga 2 4 vårdenheter har svarat i % 3 1 vårdenhet har svarat 4 8/mån 4 En vårdenhet har svarat flertalet 5 En vårdenhet har angivit uppgifter till och med september 6 En vårdenhet har svarat ca 75 % 14
Måluppföljning för Kungsbacka kommun Vårdenheterna i Kungsbacka kommun har en täckningsgrad mellan 67 och 72 procent, och andelen diagnossatta besök är hög. Två vårdenheter avviker från rekommenderad kvot för blodtryckssänkande läkemedel och en avviker för blodfettsänkande medel. En vårdenhet når målet om att ta upp sambandet mellan livsstil och hälsa i patientmötet. Rapporteringen till Diabetesregistret har ökat under året men omfattar inte alla patienter och alla indikatorer. Vårdenheter I Kungsbacka kommun ingick 8 vårdenheter i Vårdval Halland vid tertiär 3, : Husläkarna i Kungsbacka Husläkarna i Vallda Säröledens Familjeläkare Vårdcentralen Fjärås Vårdcentralen Kungsbacka Vårdcentralen Onsala Vårdcentralen Särö Vårdcentralen Åsa Tillgänglighet Vårdenheterna inom Vårdval Halland ska ha en hög tillgänglighet för de patienter som har behov av vårdenhetens tjänster, oavsett vem inom vårdenheten som ger vården. Målet är att vårdenheten till 100 procent ska uppfylla den nationella vårdgarantin. Målen för tillgänglighet följs upp genom: Andelen av alla patienter som kan erbjudas läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar. Andelen patienter som kan tas emot inom 7 dagar % Oktober 2007 Oktober 2008 Oktober Husläkarna Kungsbacka 99 92 88 Husläkarna Vallda *) 86 83 Säröledens familjeläkare **) 100 100 Vc Fjärås 79 98 100 Vc Kungsbacka 93 98 99 Vc Onsala 100 99 99 Vc Särö 99 100 *) Vc Åsa 100 100 99 Kungsbacka kommun 98 97 96 *) Deltog inte i mätningen **) Verksamheten hade inte startat Siffrorna kommer från Sveriges Kommuner och Landstings nationella mätning våren.. 15
Finns det ett datoriserat system för uppringning (t ex TeleQ) vid er vårdenhet? - Fem vårdenheter uppger att de har ett datoriserat system för uppringning. En vårdenhet har inte besvarat frågan. Kan patienter nå vårdenheten via e-post eller webblösning? - Samtliga vårdenheter uppger att patienter kan nå vårdenheten via e-post eller webblösning. Täckningsgrad Täckningsgraden är ett mått på vårdkonsumtion. Den visar andelen besök som hallänningarna gör i närsjukvården, i förhållande till samtliga öppenvårdsbesök (vissa undantag finns). Ju högre andel av alla öppenvårdsbesök som sker inom närsjukvård, desto högre blir täckningsgraden. Alla besök som hallänningarna har gjort ingår i beräkningen, oavsett var i Sverige besöken skett. 80% Kungsbacka 75% 70% 65% 60% Utgångs läge 2007 2008 Täckningsgrad fördelat på vårdenhet Kommun 2007 % 2008 % % Husläkarna Kungsbacka 64 66 67 Husläkarna Vallda 65 68 70 Säröledens Familjeläkare 1 69 70 Vc Fjärås 65 68 70 Vc Kungsbacka 63 66 69 Vc Onsala 67 69 71 Vc Särö 66 68 72 Vc Åsa 66 65 70 Kungsbacka kommun 65 67 70 1 Verksamheten hade inte startat 16
Samverkan Mål Vårdenheten ska ansvara för att skapa effektiva vårdkedjor för den enskilde patienten och samverkan ska utvecklas efter lokala förutsättningar, så att hälsovinster och ökad livskvalitet uppstår. Verksamheten ska därigenom utgöra en väl fungerande bas i hälso- och sjukvården. Målet för samverkan följs upp genom Beskrivning av de kompetenser, förutom specialist i allmänmedicin, som vårdenheten har tillgång till. Husläkarna Vallda Säröledens Familjeläkare Husläkarna Kungsbacka Vc Kungsbacka Vc Fjärås Vc Åsa Vc Särö Vc Onsala 2008 2007 Förändring sen 2007 Arbetsterapeut X X X X X X X X 6 8 8 2 Barnsjuksköterska X X X X 3 3 4 1 Biomedicinsk analytiker X X X X 4 4 4 0 Dietist X X X X X X 7 7 6-1 Distriktssköterska X X X X X X X X 7 6 8 1 Distriktssköterska med speciell utbildning inom astma/kroniskt X X X X X X 6 5 6 0 obstruktiv lungsjukdom Distriktssköterska med speciell utbildning inom X X 0 0 2 2 beroendeproblematik Distriktssköterska med speciell utbildning inom diabetes X X X X X X X 7 7 7 0 Distriktssköterska med speciell utbildning inom obesitas X X X X 0 3 4 4 Distriktssköterska med speciell utbildning inom problem med X 4 4 1-3 högt blodtryck Företagsläkare X X 0 0 2 2 KBT-terapeut 1 X X X X X - - 5 5 Kurator X X 2 1 2 0 Logoped 1 X X X X X X - - 6 6 Medicinsk fotvård 1 X X X X X X X X - - 8 8 Psykolog X X X X X X X 7 8 7 0 Psykoterapeut X X X 7 4 3-4 Rehabcoach X X X X X X - 6 6 0 Samtalsterapeut X X X 3 3 3 0 Sjukgymnast X X X X X X X X 6 8 8 2 Sjuksköterska X X X X X X X X - 8 8 0 Specialist barnmedicin X 3 1 1-2 Specialist i idrottsmedicin X 0 1 1 1 Specialist i geriatrik X 0 0 1 1 Specialist i internmedicin X X X 4 4 3-1 Specialist i ortopedi X X X 2 3 3 1 Specialist i psykiatri X 2 2 1-1 Undersköterska X X X X X X X 7 7 7 0 Uroterapeut X X X X X X X X 5 8 8 3 Övrig kompetens X X X X 6 8 4-2 1 Frågan ställdes inte vid föregående mätningar Övrig kompetens: Specialist inom infektion, allergologi, sjuksköterska med specialistutbildning i rökavvänjning, astma, KOL, hypertoni, distriktssköterska utbildad i hjärtsvikt, resevaccination 17
Har vårdenheten rutiner för att garantera att patienter som remitterats till ortopedisk specialistvård först får en kontakt med antingen sjukgymnast, arbetsterapeut, kiropraktor eller naprapat knuten till vårdenheten? - Samtliga vårdenheter uppger att de har rutiner för att garantera att patienter som remitteras till ortopedisk specialistvård först får kontakt med någon av ovan specialister. Säker vård Mål En säker hälso- och sjukvård ska innebära kontinuitet för patienten. Den ska verka för att hallänningen får ett friskt liv och inte drabbas av sådana sjukdomar som kan förebyggas och behandlas. En säker hälso- och sjukvård ska dessutom verka för att varje hallänning kan leva ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet, och med delaktighet i samhällslivet. Målet för samverkan följs upp genom Andelen av alla patientbesök hos läkare som är diagnossatta enligt den internationella diagnosstandarden ICD-10. - Patienterna vid vårdenheten i Kungsbacka har en hög andel diagnossatta läkarbesök. 6 5 Antal vårdenheter 4 3 2 Totalt 2008 Totalt 1 0 < 50 % 51-70 % 71-90 % 91-100 % Tabell: Patientbesök hos läkare som är diagnossatta enligt ICD-10 En vårdenhet har inte besvarat frågan Vårdcentralen Onsala: Redovisar endast för underlag januari november 89%. Bytte journalsystem i december och har delvis registrerat fel vilket gjort att diagnossättning hamnat i löpande text och ej går att söka på. Har vårdenheten en skriftlig handlingsplan för arbetet med sjukskrivning av patienter? - Samtliga vårdenheter utom en har en skriftlig handlingsplan. 18
Redovisning av verksamhetens rutiner för avvikelserapportering och av hur vårdenheten arbetar med förbättringar utifrån avvikelserapportering. - Samtliga vårdenheter uppger att de har rutiner för avvikelserapportering. - Avvikelserapportering består bland annat av att händelser och ärenden hanteras med särskilda rutiner, exempelvis genom att ärenden diskuteras på arbetsplatsträffar och att återkoppling sker till berörd personal. Medicinsk kvalitet I denna rapport följs medicinsk kvalitet upp med en rad olika parametrar för olika ohälso-/sjukdomsgrupper. Efter avsnittet om Rutiner för uppföljning av medicinsk kvalitet redovisas de nedan under egna underrubriker och i alfabetisk ordning. Rutiner för uppföljning av medicinsk kvalitet Har vårdenheten rutiner och system för att dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet? - Samtliga vårdenheter i Kungsbacka arbetar kontinuerligt med olika rutiner och system för att på bästa sätt dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet. Nedanstående rutiner och system används: Husläkarna Vallda Säröledens Familjeläkare Husläkarna Kungsbacka Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Fjärås Vc Åsa Vc Särö Avvikelsehantering X X X X X X X X Deltar i nationellt kvalitetsregister för X X X X X X X laboratorieverksamhet Fortlöpande utbildning av personal X X X X X X X X Kvalitetsledningssystem X X X X X X X Deltar i Nationella Diabetesregistret X X X X X X X X Skriftliga rutiner X X X X X X X X Deltar i Rikssvikt X X Övrigt X X X Övrigt: Rikskol, Uppföljning av riktlinjer för BVC verksamheten, uppföljning av astmapatienter i samarbete med läkemedelsföretag (ALMA), årlig uppföljning av läkemedelshanteringen av apotekare, årlig kontroll av medicinsk apparatur, regelbunden uppföljning av läkemedelsföreskrivningen genom Läkemedelskommitténs försorg, BVC-statistik, MTA-årliga kontroller av teknisk apparatur. Astma Vilka utbildningsinsatser erbjuder vårdenheten för att öka kunskapen om sjukdomen hos astmapatienter? - Husläkarna i Vallda: Rökavvänjning, KOL-projekt, kostrådgivning, livsstilsfrågor m m. - Säröledens Familjeläkare: Individuellt och i grupp. 19
- Vårdcentralen Fjärås: Rökavvänjning, kostrådgivning, hälsa/ohälsa, FYSS/FaR, samtal angående missbruk, obesitas, högt BT, kolesterol, glutenintolerans, lakosintolerans, rehab. - Vårdcentralen Kungsbacka: Enskild information och utbildning i samband med besök hos läkare eller astmasköterska enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Patienter med KOL erbjuds delta i en KOL-skola vilket är ett samarbetsprojekt mellan sjukgymnast, dietist, arbetsterapeut, astma- /KOL-sköterska och personal från allergimottagningen - Vårdcentralen Onsala: Genom individuell patientutbildning via astmasjuksköterska enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. - Vårdcentralen Särö: Besök hos astma-/kol-sjuksköterska - Vårdcentralen Åsa: Rökslutarstöd muntlig och skriftlig. Råd och individuell utbildning i samband med besök hos astma-/kol-sjuksköterska, spirometri, hjärtsviktsjuksköterska, diabetesskola, dietist. Diabetes Hur många patienter registrerades under? Kommun Antal patienter som registrerades i Nationella Diabetesregistret 2008 Husläkarna i Kungsbacka 104 149 Husläkarna i Vallda 150 ca 150 Säröledens Familjeläkare 10 23 Vc Fjärås 24 43 Vc Kungsbacka 269 283 Vc Onsala 188 213 Vc Särö 108 96 Vc Åsa 206 214 Totalt 1059 1171 I vilken utsträckning man rapporterar samtliga parametrar och på vårdenhetens alla diabetiker till Nationella Diabetesregistret Grad av rapportering Antal vårdenheter Jan apr Jan aug Jan-dec < 50 % 0 0 1 50-74 % 0 2 0 75-99 % 2 1 5 100 % 6 5 2 Hjärtsvikt Hur stor andel av alla patienter med diagnosgruppen I50 (hjärtsvikt) behandlas med ACE/ARB-läkemedel (blodtrycksmedicin)? - Två vårdenheter uppger att 81 90 % av alla patienter med diagnosgruppen I50 (hjärtsvikt) behandlas. - En vårdenhet uppger 91 100 % - Fem vårdenheter har inte besvarat frågan 20
KOL, undersökning med spirometri Hur stor andel av alla patienter med KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, har undersökts med spirometri? - Två vårdenhet uppger att 71 80 % av alla patienter med KOL har undersökts med spirometri. - Fem vårdenheter uppger 91 100 % - En vårdenhet har inte besvarat frågan Vårdcentralen Onsala: Spirometri utförs på alla med misstänkt KOL som del i diagnostiken för denna diagnos men vi kan inte ta fram statistik på det. Hur sker patientutbildning? - Fem vårdenheter uppger att patientutbildning sker individuellt och tre vårdenheter uppger både individuellt och i grupp. Psykisk ohälsa, tillgång till samtalsterapi och stödsamtal Hur stor andel av alla patienter med en diagnos som innefattar psykisk ohälsa har behandlats med samtalsterapi eller stödsamtal? - En vårdenheter uppger 31 40 % av alla patienter med en diagnos som innefattar psykisk ohälsa har behandlats med samtalsterapi eller stödsamtal - En vårdenhet uppger 51 60 % - Tre vårdenheter uppger 91 100 % - Tre vårdenheter har inte besvarat frågan Vårdcentralen Onsala: Alla patienter som behöver stödsamtal hos oss får det hos kurator eller psykolog men vi kan inte ta fram statistik på det. Stroke Hur stor andel av alla patienter med stroke, som remitterats till närsjukvården från specialistvården, har varit på återbesök under perioden januari december? (antal remitterade, återbesök, återbesök vars datum ännu inte inträffat) - Endast en vårdenhet har svarat på frågan om antal remitterade och anger 12 patienter. Övriga vårdenheter kan inte ta fram uppgifterna. Utvecklingsarbete, landstingsgemensamt Hur många timmar under har vårdenhetens medarbetare deltagit i landstingsgemensamt utvecklingsarbete? Under året deltog flera personalgrupper i landstingsgemensamt utvecklingsarbete. Personalgrupper som deltog var läkare, distriktssköterskor/sjuksköterskor och övrig personal. Antal timmar som medarbetarna har deltagit varierar mellan vårdenheterna. Följande vårdenheter anger att de har deltagit i landstingsgemensamt utvecklingsarbete: Husläkarna Vallda, Vårdcentralen Kungsbacka, Vårdcentralen Onsala och Vårdcentralen Åsa. 21
Hälsofrämjande arbete Mål Vårdenheterna ska i patientmötet ta upp frågor som rör sambandet mellan patientens hälsa och levnadsvanor och vid behov erbjuda rökslutastöd, råd om fysisk aktivitet, stöd vid övervikt och fetma samt vid riskbruk av alkohol. Målet för hälsofrämjande arbete följs upp genom Andelen patienter där sambandet mellan patientens hälsa och livsstil tagits upp i patientbesöket. Målet ska vara 90 %. - Tre vårdenheter har kunnat besvara frågan. De andra har inte kunnat ta fram uppgifterna, se tabell nedan. - Samtliga vårdenheter utom två uppger att de har givit livsstilssamtal per telefon. Kommun Procent 2008 Husläkarna i Kungsbacka - 61 90 Husläkarna Vallda - 61 90 Vc Fjärås - > 90 Vc Särö 11 20 - - = Kan inte ta fram uppgifterna - Vårdcentralen Onsala: Vårdcentralen Onsala: Kan ej ta fram statistik eller uppskatta andel. Alla på enheten arbetar ur ett hälsofrämjande perspektiv där patientens egna vilja till förändring är central. Information ges utifrån detta med motiverande samtal vad gäller hälsa och livsstilsförändringar. Alla som vill ha stöd och råd får det. Enheten kan erbjuda stöd vid övervikt, tobak- och alkoholbruk och förskriva FAR. Centralt på vårdcentralen finns också ett hälsotorg med information. Andelen utfärdade FaR, fysisk aktivitet på recept Kommun Antal recept Antal patienter 1 Antal patientbesök 1 Apr Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug Dec Husläkarna i Kungsbacka 20 15 15-15 15 - - Alla Husläkarna i Vallda - 5 - - - * - - * Säröledens Familjeläkare 0 2 0-6100 - - - - Vc Fjärås 33 30 46-30 39 - - 17137 Vc Kungsbacka - 27 27-26 27 - - 21827 Vc Onsala 17 42 42-9586 12730-24275 41995 Vc Särö 30 49 65-49 - - 11969 - Vc Åsa - < 5 12 - - 11 - - 24545 - = Har inte besvarat frågan * Kan inte ta fram statistik 1 Frågan ställdes inte vid mätningen i april 2 Ett fåtal 22
Särskilda kommentarer - Husläkarna i Vallda: Använder ej mycket FaR-Fyss, har dock mycket diskussioner, noggranna uppföljningar. patientutbildningar samt sjukgymnastik - råd och information i livsstilsfrågor, kost och motion. - Vårdcentralen Onsala: Fråga 19 och 20: Dessa frågor kan vi inte ta fram statistik på. - Vårdcentralen Särö: Vad menas med skriftliga rutiner för sjukskrivning? Det finns framtagna men inte specifikt på vår vårdenhet. På vårdenheten finns endast skriftliga rutiner vid långtidssjukskrivning. Frågan angående stroke kan vi inta ta fram statistik på. Läkemedel Mål Vårdenhetens läkemedelsföreskrivning ska ha en god kvalitet och vara kostnadseffektiv. Verksamhetschefen och den medicinskt ansvarige ska ha övergripande ansvar för vårdenhetens förskrivning av läkemedel. Minst 50 procent av de terapeutiska kvoter som Läkemedelskommittén Halland har angett ska vara uppnådda. Målet för läkemedel följs upp genom: Personal som deltagit producentobunden läkemedelsutbildning Procent Läkare antal vårdenheter Distriktssköterskor antal vårdenheter 2008 2008 < 70 0 2 3 1 > 70 8 6 4 7 Antal svarande 8 8 7 8 Hur många besök av Läkemedelskommitténs informationsläkare har vårdenheten haft under? - Samtliga vårdenheter uppger att de har haft ett besök av Läkemedelskommitténs informationsläkare under. Hur stor andel av de terapeutiska kvoterna för läkemedel är uppfyllda. Målet är minst 50 procent. 23
KUNGSBACKA Sömnmedel Blodsockersänkande (Metformin) Antibiot mot urinvägsinf. (UVI) Blodfettssänkande (Statin) Blodtryckssänkande (ACE-ARB) Uppnått målet Kvot 0,7 Kvot 0,8 Kvot 0,8 Kvot 0,8 < 50 DDD/rec Husläkarna Kungsbacka 0,78 0,73 0,57 0,51 39 Nej Säröledens familjeläkare 0,43 1,00 0,80 0,46 36 Nej Husläkarna Vallda 0,71 0,77 0,62 0,58 53 Ja VC Fjärås 0,80 0,80 0,68 0,76 33 Ja VC Kungsbacka 0,81 0,86 0,68 0,65 54 Ja VC Onsala 0,75 0,84 0,62 0,52 39 Nej VC Särö 0,71 0,86 0,73 0,61 38 Ja VC Åsa 0,79 0,86 0,71 0,67 42 Ja Tabellen finns i färg på insidan av omslagets framsida. Har läkemedelsöversyn genomförts för minst 80 % av patienterna i de särskilda boenden som vårdenheten ansvarar för? - 7 vårdenheter har genomfört läkemedelsöversyn för minst 80 % av patienterna i de särskilda boenden som vårdenheten ansvarar för. 1 vårdenhet har inte överenskommelse om särskilda boenden. Särskilt uppdrag Särskilda boende för äldre Uppdraget innebär att vårdenheten ska ge ett konstruktivt stöd och utbildande insatser till kommunens personal inom boendet i form at exempelvis övergripande råd i medicinska frågor samt delta i läkemedelsgenomgångar i utbildande och kompetenshöjande syfte. Arbetet med särskilt boende följs upp genom Har vårdenheten överenskommelse om särskilt boende? - Samtliga vårdenheter utom en uppger att de har överenskommelse om särskilt boende. Hur ofta besök den ansvarige läkaren det särskilda boendet för att ge råd, stöd och utbildning till personalen Kommun 2007 2008 Husläkarna i Kungsbacka - 2 gånger/vecka 1 gång/vecka Husläkarna i Vallda - 2 gånger/månad 2 gånger/månad Vc Fjärås 1 gång/vecka 2 gånger/vecka 1 gång/vecka Vc Kungsbacka 1 gång/vecka 1 gång/vecka 1 gång/vecka Vc Onsala 1 gång/vecka 1 gång/vecka 1 gång/vecka Vc Särö 2 gånger/vecka 2 gånger/vecka 2 gånger/vecka Vc Åsa - 2 gånger/vecka 2 gånger/vecka 24
Antal personal på särskilda boenden som har utbildats Kommun 2007 2008 Husläkarna i Kungsbacka - 3 - Husläkarna i Vallda - 1 2 2 Vc Fjärås 1 10 4 - Vc Kungsbacka 31 40 100 150 Vc Onsala 1 10 30 30 Vc Särö 21 30 - - Vc Åsa - 5 10 30 35 - = Frågan har inte besvarats - Vårdcentralen Åsa: Tillgång till nära läkarjour finns på fredagseftermiddagar samt måndag torsdag under dagtid. Vilket eller av vilka nedanstående områden har varit föremål för utbildning? Kommun Sjukdomslära Läkemedel Hygien Husläkarna i Kungsbacka X X X Husläkarna i Vallda X X X Vc Fjärås X X Vc Kungsbacka X X X Vc Onsala X X X Vc Särö X X Vc Åsa X X Till vem eller vilka har dessa utbildningar getts? Kommun Endast kommun-sköterskan Flera kommunsköterskor i grupp Vårdpersonal vid boendet Husläkarna i Kungsbacka X X Husläkarna i Vallda X Vc Fjärås X Vc Kungsbacka X X X Vc Onsala X X X Vc Särö X X Vc Åsa X X Arbetet med medicinsk kvalitet i särskilt boende följs upp genom: Hur många av vårdenhetens patienter, bosatta på det särskilda boendet har fått hembesök av läkare i samband med läkarens ordinarie tid för råd, stöd och utbildning? Kommun 2007 2008 Husläkarna i Kungsbacka - 75 - Husläkarna i Vallda - 2 10 Vc Fjärås - 84 - Vc Kungsbacka - 1135 1520 Vc Onsala 49 41 113 Vc Särö - 170 - Vc Åsa - 246 180 - = Frågan har inte besvarats. 25
- Husläkarna i Vallda: Detta boende avvecklas nu och har 10 platser: sittrond med kommunsköterska och telefonkonsultation vid behov. Patienterna har besök mottagningen flera gånger under året, enstaka hembesök vid behov har gjorts. - Vårdcentralen Onsala: Kan ej i statistiken särskilja när hembesöken hos patienter varit. Kan ej heller se om de varit hos patienter i särskilt boende eller korttidsboende eller i patientens hem. Siffran som redovisas gäller alltså för samtliga av dessa besök. - Vårdcentralen Kungsbacka: Uppgifterna gäller till och med november. Därefter övergång till journalsystemet VAS. - Vårdcentralen Särö: Går ej att ta fram uppgifter om hembesök. Varierar från gång till gång. Från 0 5 hembesök per rond. - Vårdcentralen Åsa: Tillgång till nära läkarjour finns på fredagseftermiddagar samt måndag torsdag under dagtid. Arbetet med medicinsk kvalitet i korttidsboende följs upp genom: Har vårdenheten särskilt uppdrag om korttidsboende? - Av vårdenheterna i Kungsbacka är det endast Vårdcentralen Kungsbacka, vårdcentralen Onsala och Vårdcentralen Åsa som har särskilt uppdrag om korttidsboende. Hur ofta besöker ansvarig läkare korttidsboendet för att ge råd, stöd och utbildning till personalen? - Ansvarig läkare på vårdcentralen i Kungsbacka och Vårdcentralen Åsa besöker korttidsboendet 2 gånger i veckan och på Vårdcentralen i Onsala 1 gång i veckan för att ge råd, stöd och utbildning till personalen. Beskriv hur det särskilda uppdraget bedrivs när det gäller korttidsboende. - Vårdcentralen Kungsbacka: Vi har läkaransvaret för 4 platser på Tölö äldreboende och för 25 platser på Tölö Smedja. Läkaren besöker korttidsboendet regelbundet. Dessutom har personalen på boendet möjlighet att direkt kontakta läkaren under annan tid. När den ordinarie läkaren är ledig övergår ansvaret för boendet till annan läkare. Sjuksköterskan tar upp medicinska frågor vid ronden och vid behov med distriktsläkaren i ibland görs hembesök. - Vårdcentralen Onsala: Direkt patientkontakt samt konsultativ roll både på regelbunden basis och vid behov. Medicinjusteringar och hembesök vid behov. - Vårdcentralen Åsa: Undervisning sker i samband med ronder och hembesök samt vid de bokade läkemedelsgenomgångarna. Övriga kommentarer: - Husläkarna i Kungsbacka: Jag är en ny chef och har bara jobbat någon månad, vilket innebär att jag haft vissa problem med att fylla i enkäten. Ber om överseende med detta och hoppas att ni återkommer per telefon om ytterligare uppgifter behövs. Flera frågor är så klart formulerade att 26
jag inte helt förstod vad ni ville ha svar på. Frågorna 19, 20, 21, 25 och 40 har vi inte möjlighet att svara på. - VC Fjärås: Det är inte möjligt att få fram alla svar som efterfrågas. Vissa frågor tycker jag inte heller är relevanta. - Vårdcentralen Kungsbacka: Under hösten har vi infört ett nytt journalsystem, VAS. Därför saknas statistik för december månad. - Vårdcentralen Särö: Vissa frågor mycket svårt att svara på. Statistik saknas. - Vårdcentralen Åsa: Jour finns att tillgå 5 dagar i veckan vid akut sjukdom. Kommunsjuksköterskan har lätt att komma i kontakt med vårdcentralens läkare för råd och medicinändring. 27
Måluppföljning för Varbergs kommun Täckningsgraden för vårdenheterna i Varbergs kommun är stabil och har varit ca 66 procent under hela, med en hög andel diagnossatta besök. Endast en vårdenhet når målet om att ta upp sambandet mellan hälsa och livsstil i patientmötet. Tre vårdenheter avviker för rekommenderad kvot för behandling med blodfettsänkande medel och en enhet avviker från kvoten för behandling med blodtryckssänkande medel. Två vårdenheter rapporterar alla patienter och parametrar till Diabetesregistret. Vårdenheter I Varbergs kommun ingick 7 vårdenheter i Vårdval Halland vid tertiär 3, : Läjeskliniken Navets Vårdcentral (startade 1 maj ) Neptunuskliniken Vårdcentralen Håsten Vårdcentralen Tvååker Vårdcentralen Veddige Vårdcentralen Västra Vall Tillgänglighet Vårdenheterna inom Vårdval Halland ska ha en hög tillgänglighet för de patienter som har behov av vårdenhetens tjänster, oavsett vem inom vårdenheten som ger vården. Målet är att vårdenheten till 100 procent ska uppfylla den nationella vårdgarantin. Målet för tillgänglighet följs upp genom: Andelen av alla patienter som kan erbjudas läkarbesök inom vårdgarantins 7 dagar. Andelen patienter som kan tas emot inom sju dagar % Oktober 2007 Oktober 2008 Oktober Läjeskliniken 1 100 100 Navets Vårdcentral 1 1 97 Neptunuskliniken 100 100 100 Vc Håsten 99 100 100 Vc Tvååker 81 92 96 Vc Veddige 85 81 99 Vc Västra Vall 75 98 99 Varbergs kommun 85 96 99 1 Verksamheten hade inte startat. Siffrorna kommer från Sveriges Kommuner och Landstings nationella mätning våren. Finns det ett datoriserat system för uppringning (t ex TeleQ) vid er vårdenhet? - Fyra vårdenheter uppger att de har ett datoriserat system för uppringning. 28
Kan patienter nå vårdenheten via e-post eller webblösning? - Samtliga vårdenheter uppger att patienter kan nå vårdenheten via e-post eller webblösning. Täckningsgrad Täckningsgraden är ett mått på vårdkonsumtion. Den visar andelen besök som hallänningarna gör i närsjukvården, i förhållande till samtliga öppenvårdsbesök (vissa undantag finns). Ju högre andel av alla öppenvårdsbesök som sker inom närsjukvård, desto högre blir täckningsgraden. Alla besök som hallänningarna har gjort ingår i beräkningen, oavsett var i Sverige besöken skett. 80% Varberg 75% 70% 65% 60% Utgångs läge 2007 2008 Täckningsgrad fördelat på vårdenhet Kommun 2007 % 2008 % % Läjeskliniken 81 69 74 Navets vårdcentral 1 1 69 Neptunuskliniken 68 66 67 Vc Håsten 63 64 65 Vc Tvååker 67 68 69 Vc Veddige 66 67 69 Vc Västra Vall 64 65 66 Varberg kommun 66 66 67 1 Vårdenheten startade 1 maj Samverkan Mål Vårdenheten ska ansvara för att skapa effektiva vårdkedjor för den enskilde patienten och samverkan ska utvecklas efter lokala förutsättningar, så att hälsovinster och ökad livskvalitet uppstår. Verksamheten ska därigenom utgöra en väl fungerande bas i hälso- och sjukvården. 29