RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1
Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr flera bakterieceller i kroppen än av våra egna celler. 400 olika bakteriearter i kroppen Sidan 2
Normalflora forts. Är den blandning av bakterier som vi bär på hud, i övre luftvägar och tarm och som hindrar bl a sjukdomsframkallande bakterier att få fäste Fungerar som en del av kroppens eget försvar Kan orsaka infektioner om de hamnar fel eller vid sänkt immunförsvar. Sidan 3
Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner mer svårbehandlade I länder med hög antibiotikaanvändning är högre andel av bakterierna antibiotika resistenta Sidan 4
Andel MRSA isolat av invasiva S.aureusinfektioner i Europa 2011 Sidan 5
Resistenta bakterier i Smittskyddslagen MRSA meticillinresistenta stafylokock aures VRE - Vancomycin Resistenta Enterokocker ESBL - extended spectrum betalactamases ESBLCARBA - extended spectrum betalactamases med karbapenemasaktivitet Sidan 6
Resistenta bakterier Personer med vårdkontakt utomlands senaste sex månaderna screenas när de skall in i vården, således screenas ej ensamkommande flyktingbarn/ungdomar automatiskt Sidan 7
MRB i Sthlm 2003-2012 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 5 st 2012 MRSA ESBL-Carba VRE ESBL 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sidan 8
MRSA Sidan 9
Vad är stafylokock aureus? Det är en del av normalfloran hos friska personer. Var 3:e har den i näsan. Var 10:e har den på huden. Kan orsaka många olika infektioner. Trivs framförallt i sår. Vanlig i sjukhus/vårdmiljö där den lätt sprids. Sidan 10
Vad är MRSA? MRSA är en variant av Stafylokock aureus som är motståndsaktig mot vanliga stafylokockpenecilliner, den kan alltså inte behandlas med sedvanliga stafylokockmedel Är ej mer spridningsbenägen än andra stafylokocker Förutom meticillinresistensen fungerar den som övriga Stafylokock aureus MRSA är anmälnings- och smittspårningsskyldig MRSA-bärare ges förhållningsregler och måste uppge sin smitta när de t ex söker vård Sidan 11
Bärarskap MRSA- definitioner Transient = tillfälligt bärarskap Odlingspositiv i prov från näsa och/eller svalg vid ett enda tillfälle. Negativ vid förnyad odling Koloniserad = MRSA bärare Positiv vid förnyad odl Positiv i andra lokaler t.ex sår Symtomgivande infektion t ex böld Sidan 12
Hur sprids MRSA? Direkt kontaktsmitta - mellan en infekterad patient eller smittbärande frisk person och patienten. Indirekt kontaktsmitta - mellan patienten och ett kontaminerat föremål, oftast personalens händer. Sidan 13
Riskfaktorer MRSA Trycksår Bensår Sår Eksem Andra hudlesioner KAD Infarter Sidan 14
Sannolikt smittursprung MRSA 2004-2013 700 Okänd Transient Utland Samh 600 Ä-boende Öppenvård Sluten vård 500 400 300 200 100 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Sidan 15
Avskrivning av MRSA Person som saknar riskfaktorer är aktuella för avskrivning. 3 neg prover tagna efter ett schema. Endast Smittskydd Stockholm och MRSA teamet kan avskriva patienter. Avskriver person från kontroller och förhållningsregler. Informerar personen muntligt och skriftligt. Dokumenteras och dateras i patientjournalen. Sidan 16
300 Avskrivna MRSA fall 2010-2013 transient n=56 avskrivna n=780 250 200 150 100 50 0 2010 2011 2012 2013 Sidan 17
Sidan 18
Vad är ESBL? Extended Spectrum Beta Lactamase ESBL är en grupp enzymer som sätter sig på våra tarmbakterier och bryter ner betalaktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner). Ingår i tarmens (normala) bakterieflora Kan orsaka sjukdom på samma sätt som icke-resistenta tarmbakterier Majoriteten bärare utan symptom Anmälningsplikt sedan 2007, anmäls av labbet Sidan 19
Antal anmälda ESBL-fall i Sverige 2007-2012 7200 fall År 2012 2000 fall År 2007 Sidan 20
Antal rapporterade fall ESBL i Stockholms län 2011, 2012 och 2013 250 200 2011 n=1414 2012 n=1891 2013 n=2184 150 100 50 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober NovemberDecember Sidan 21
Hur sprids ESBL? Smittvägen är vanligtvis fekal-oral, via händerna eller livsmedel och vatten. Utlandsresor utgör en risk för smitta eftersom ESBL-producerande bakterier oftare förekommer utomlands. I vårdmiljö kan personer förutom i tarmen också vara koloniserade med ESBL-producerande bakterier i luftvägar, urinvägar eller sår och således utgöra en risk för direkt och indirekt kontaktsmitta. Känd ESBL-bärare behöver ej odlas igen, betraktas som fortsatt bärare. Personen ges inga förhållningsregler enligt smittskyddslagen och har ingen informationsplikt gentemot anhöriga, arbete eller skola/barnomsorg Tvätta/desinficera händer före måltid samt efter toalettbesök Sidan 22
ESBLCARBA Sidan 23
Vad är ESBLCARBA? ESBLCARBA - extended spectrum beta lactamase med karbapenemasaktivitet - är en grupp enzymer som bryter ner både betalaktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner) och antibiotika av klassen karbapenemer, t.ex. imipenem och meropenem. ESBLCARBA medför också ofta multiresistens mot andra antibiotikagrupper. Vid behandling av infektioner orsakade av ESBLCARBA-producerande Enterobacteriaceae finns ofta få behandlingsalternativ kvar. Sidan 24
Hur smittar ESBLCARBA? Vård på sjukhus utomlands är den viktigaste riskfaktorn för ESBLCARBA-bärarskap. I vårdmiljö kan patienter vara koloniserade både i tarm, luftvägar, urinvägar eller sår och kan då utgöra en risk för direkt och indirekt kontaktsmitta. I likhet med andra tarmbakterier kan också ESBLCARBA-bildande bakterier spridas fekalt-oralt, via händerna eller via livsmedel och vatten, framförallt i samband med utlandsresa. Känd ESBLcarba-bärare behöver ej odlas igen, betraktas som fortsatt bärare. Patienten ges inga förhållningsregler enligt smittskyddslagen och har ingen informationsplikt gentemot anhöriga, arbete eller skola/barnomsorg. Tvätta/desinficera händer före måltid samt efter toalettbesök Sidan 25
Sidan 26
Vad är VRE? Vancomycin Resistent Enterokock d v s en tarmbakterie som är resistent mot ett av våra bredaste antibiotikor Vanliga enterokocker förekommer normalt i vår tarmflora/avföring/normalflora Kan orsaka infektioner ibland annat urinvägar och sår, men vanligast är bärarskap i tarmen Drabbar ffa äldre personer med stort vårdbehov VRE är anmälningspliktig läkaren skall göra en smittskyddsanmälan Sidan 27
Hur sprids VRE? Fekal-oral smitta d v s att du måste få in smittan via munnen för att få ner den i tarmen Kontaktsmitta ffa på sjukhus Sprids oftast på sjukhus i Sverige och utomlands De flesta fallen hittas i smittspårning/screening Flertalet utbrott på sjukhus fr o m 2007 Tvätta/desinficera händer före måltid samt efter toalettbesök, de personer som ej kan själv skall få hjälp med detta Sidan 28
Var kan bakterier finnas t ex? Spolknapp, kranar, övriga tagytor i badrum Sidan 29
Sidan 30
Sidan 31
Handdesinfektion Ta rikligt med handdesinfektion 2-3 ml. Gnid in, glöm ej fingertoppar, tumgrepp och vid behov underarmar. Låt desinfektionsmedlet lufttorka, när det har torkat har full effekt uppnåtts. Sidan 32
Varför har vårdpersonal skyddskläder? Vid vissa arbetsmoment använder personal skyddskläder (plastförkläde, handskar), detta för att inte sprida smitta från en patient till en annan Sidan 33
Vad kan vara bra att tänka på i er verksamhet? Använd handskar i vissa situationer, vid kontakt med sårsekret, blod. Tillgång till handdesinfektion. Bär inte ringar, klockor, armband, eller långärmade plagg då de hindrar att handdesinfektion utförs korrekt och ökar risken för smittspridning. Sidan 34
Men kom ihåg!! Att även handskar kan sprida smitta! Ta inte på rena ställen och förorena där. Handskar är alltid engångs. Sidan 35
Det absolut avgörande för att förhindra smittspridning av bakterier (även MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBAbildande) är god handhygien! Sidan 36
E-utbildning i Basala hygienrutiner www.vardhygien.nu Sidan 37
Smittskydd Stockholms hemsida: Sidan 38
Bärarskap eller infektion med resistent bakterie får aldrig fördröja eller förhindra att en person får det omhändertagande som hans eller hennes tillstånd kräver! vs Sidan 39
Kontaktpersoner MRB Smittskydd Stockholm, Smittskyddsjuksköterska Ulla-Britt Thollström, Smittskyddsjuksköterska Björn Eriksson, bitr. Smittskyddsläkare Sidan 40
Frågor? anna.m.hammarin@sll.se Sidan 41