Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde
Inledning Tuna skolområde består av 4 enheter inom den del av kommunens särskoleverksamhet som är träningsskola. På träningsskolan går elever som har måttlig till grav utvecklingsstörning och i många fall andra funktionsnedsättningar. Eleverna går hela sin obligatoriska skoltid och sin gymnasietid, vilken är 4 år och benämns verksamhetsträning, på Tuna skolområde. 2 (9) På Ärsta träningsskola går elever i åldrarna 6-13 år. Vid höstterminsstarten fanns där 20 elever, men en elev avled under året. Eleverna på Ärsta flyttar sedan till Odlarskolan 2 där de går tills de är 20 år. På Odlarskolan 2 har vi under året haft 30 elever. Odlarskolan 1 är en specialenhet för elever på tidig utvecklingsnivå som alla har grava funktionsnedsättningar. Eleverna går på skolan hela sin skoltid och de har under det gångna året varit 20 stycken. Idunskolan är också en specialenhet. Där går elever som förutom utvecklingsstörning har autism. De går hela sin skoltid på Idunskolan som detta år haft 21 elever. På Ärsta träningsskola och Idunskolan har vi våra egna fritidshem, medan på Odlarskolan har Stöd & Service ansvar för fritidshemsverksamheten. Elever på särskolans träningsskola har kursplaner som i stället för ämnen består av 5 ämnesområden: kommunikation, vardagsaktiviteter, verklighetsuppfattning, motorik och estetisk verksamhet. På gymnasienivå omfattar kursplanerna ämnesområdena kommunikation och socialt samspel, verklighetsuppfattning och omvärldskunskap, idrott och hälsa, estetisk verksamhet och vardagsaktiviteter. Då eleverna har stort behov av vuxenstöd är Tuna skolområde en personaltät verksamhet. Förutom rektor och biträdande rektor på heltid och en administratör på 70 % finns 27 pedagoger och ca 35 elevassistenter. Man behöver inte gå så långt tillbaka i tiden för att se att det i särskolan har lagts större tonvikt på trygghet och omvårdnad än på kunskap, stimulans och utmaning. På Tuna skolområde har vi under de senaste åren satsat mycket på att lyfta kunskapsbegreppet och vikten av elevers lärande även i träningsskolan. Våra elever har behov av trygghet och omvårdnad för att klara av att gå i skolan, men det är inte det som är skolans huvuduppdrag. I och med införandet av de nya styrdokumenten (Skollag, läroplan med kursplaner) gjordes en omfattande implementeringsinsats, då all personal fick möjlighet att studera och diskutera skolans uppdrag. Detta har startat en process bland våra pedagoger som stärker synen på elevernas lärande och utvecklar kvaliteten på undervisningen. Ett viktigt uppdrag för personal som arbetar med elever som har utvecklingsstörning är att efter elevernas individuella förutsättningar stärka deras förmåga till kommunikation med andra. De ska tränas i att göra val och så långt som möjligt bli delaktiga och kunna påverka sina liv. Eleverna ska få göra upplevelser och utsättas för utmaningar som stärker deras utveckling och förbereder dem för ett vuxenliv. De elever som har förutsättningar för det ska också lära sig läsa, skriva, räkna och få möjlighet att utveckla sin förmåga till inlärning. Då elever på träningsskolan hör till de mest utsatta grupperna i vårt samhälle, blir förhållningssätt och bemötandefrågor mycket viktiga. Därför är det begrepp som kontinuerligt tas upp och aktualiseras på olika sätt i personalgrupperna.
3 (9) Läsåret som gått Nämndens åtaganden för det gångna verksamhetsåret innehåller mycket som är svårt att applicera på träningsskolans verksamhet. Målen i den lokala verksamhetsplanen kan därför inte handla om betygsnivåer och behörighet för vidare studier. Alla individuella resultat beskrivs med den enskilde elevens förutsättningar som utgångspunkt. Målen handlar därför mer om personalens kompetens och förhållningssätt liksom andra faktorer runt eleverna som kan påverka deras inlärning. Detta innebär att det också kan vara svårt att utvärdera, analysera och redovisa resultat och måluppfyllelse i konkreta beskrivningar. Målen som finns i Tuna skolområdes lokala verksamhetsplan har huvudsakligen inriktningarna samarbete med föräldrar, ökad kunskap och förståelse för elever med utvecklingsstörning, elevers delaktighet och bemötandefrågor. Goda resultat inom alla dessa områden förutsätter en personalgrupp som inte bara har hög kompetens, utan också ett professionellt förhållningssätt och ett gott bemötande. För att det ska fungera behöver personalen trivas och känna sig trygg och nöjd med sin arbetssituation. I resultatet av den medarbetarenkät som årligen genomförs i kommunen syns det tydligt att personalen på Tuna skolområde upplever det just så.
Till 31 december 2012 ska andelen av de kommunala grundskolorna som är diplomerade inom Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling öka från 40 procent till 50 procent. Lokalt åtagande/mål Grön flagg 4 (9) Minst två av enheterna inom Tuna skolområde har ansökt om Grön flagg. Idunskolan och Ärsta träningsskola har under året blivit diplomerade för Grön flagg. Odlarskolan 1 och 2 har ansökt och kommer att diplomeras under hösten 2013. Alla enheter är mycket engagerade i miljöarbetet. Personalen arbetar medvetet för att engagera eleverna efter deras förutsättningar. Personalens engagemang ger resultat och alla är medvetna om att detta är ett arbete som ska fortsätta även när man blivit diplomerad och fått sin flagga. 2012:4 Alla grundskolor ska arbeta fram metoder för att aktivt uppmuntra och stärka de normer som skapar en studiemotiverande kultur samt motverkar en stresskultur för flickor och pojkar. Målet är uppnått när meritvärdet förbättrats mellan 2011 och 2012 samt mellan 2012 och 2013 och färre uppger att de upplever kontinuerlig stress i elevenkäten. (BUN, TSN) Lokalt åtagande/mål Utvecklat samarbete med föräldrar Ha hittat vägar till att få ett större engagemang i föräldragruppen. Utvecklat sätt att kommunicera med föräldrar som har utomnordisk bakgrund. Målen är delvis uppnådda. Vi fortsätter att ha våra aktiviteter och bjuda in föräldrar till kommunikation och delaktighet. Vi har haft besök från bl a musikskola och ridskola på föräldramöten och fått positiv respons på detta. Vi har skapat en visionsgrupp med föräldrar som ska förbereda våra elevers övergång till vuxenlivet. Arbetsmaterialet är överlämnat till politiken. Målet kring kommunikation med föräldrar med utomnordisk bakgrund är delvis uppnått. Föräldrar uttrycker vid utvecklingssamtal och i kontaktböcker att de är nöjda med kommunikationen med skolan. Deltagande på föräldramöten har varit ungefär oförändrat. Vi har fått en engagerad skolrådsrepresentant som underlättar informationsöverföring till och från föräldragruppen.
Lokalt åtagande/mål 5 (9) Även om föräldrarnas delaktighet inte ökat avsevärt, så känner vi att vi jobbar i rätt riktning och ständigt utvecklar kontakten med föräldrarna. Personal i skolan och föräldrar har visat stort engagemang och deltagande i visionsgruppen. Vi har positivt gensvar från vuxenförvaltningen. Vi behöver utveckla språkstödet för föräldrar i den somaliska gruppen. Personalens engagemang och användande av tolk har förbättrat kontakterna med föräldrarna. Kanske hade deltagande på föräldramöten varit högre om inbjudan kommit ut tidigare. Kanske föräldramöten ska läggas på annan tidpunkt. Vissa föräldrar tvekar att komma pga av språket, trots att tolk erbjudits. Vi behöver fortsätta hitta sätt att nå fram till föräldrar som aldrig är delaktiga. Gällande föräldramöten kan vi vara tydligare med information kring innehållet redan i inbjudan. Vi kommer att använda tolk i större utsträckning. Vi kommer också att mer använda bilder i kontaktböckerna för att underlätta kommunikationen med de föräldrar som behöver det. Odlarskolan1: Vi kommer att fortsätta arbetet i visionsgruppen som stöd och diskussionspartners åt föräldrar och vuxenförvaltningen. Bättre information inför föräldramöten. Genomföra ny föräldraenkät. Fortsatt samarbete med arabisktalande tolk. Använda mer bilder i kontakten med en del föräldrar. Ordna mindre formella möten för både elever, föräldrar och personal för att förbättra kontakterna. Ökad kunskap om och förståelse för elever med utvecklingsstörning. I olika sammanhang, både inom förvaltningen, kommunen i övrigt och samhället i stort lyfta våra elevers specifika behov. Målen är nådda på det sättet att vi som skola finns i samhället och är delaktiga. Vi visar att eleverna kan göra samma saker som alla andra men med hjälp av personal. Vid situationer som uppstår utanför skolan informerar vi om elevernas funktionsnedsättningar. När det gäller samarbete med närliggande grundskola har vi inte nått målet fullt ut. Målet att ge ökad kunskap och förståelse för vår elevgrupp kan ses som till stor del uppnått i och med påbörjat samarbete med grundskolan. Målet att synas i samhället kan ses som uppnått via media och olika aktiviteter i samhället. Vi har på olika sätt fått positiv respons från allmänheten. Samarbete med övriga verksamheter på Odlarskolan har upparbetats.
Lokalt åtagande/mål 6 (9) Målet att samarbeta med grundskolan är inte fullt uppnått, inte heller målet att synas mer i samhället. Vi har dock fortsatt att kontinuerligt besöka bibliotek och badhus. Vi tar emot studiebesök och praktikanter. Detta medför att fler frågar oss om vår verksamhet och vi får då en chans att berätta om vårt arbete. Dock är vi fortfarande anonyma för många vilka kan innebära att det är svårt att få omgivningen att förstå problematiken kring vår elevgrupp. Noggrann planering har krävts för att göra det möjligt för våra elever att komma ut på meningsfulla aktiviteter i samhället. Ett gott samarbete med Djurgårdsskolan och British Junior har öppnat nya möjligheter till kontakt. Personalen har en öppenhet för att ta emot studiebesök samt informera om verksamheten. Det finns färre naturliga mötesplatser mellan lärarna på grundskolan och oss då vi i år inte har samarbetat i praktiskt-estetiska ämnen. Vi måste bli bättre på att ta med oss våra informationskort när vi är med eleverna ute i samhället. Vi fortsätter att ta emot studiebesök och praktikanter. Vi ska också fortsätta försöka hitta samarbetsformer med närliggande grundskola. Vi ska fortsätta ha ett gott samarbete med de kontakter vi har skapat. Vi ska också fortsätta söka bra tillfällen att komma ut i samhället på olika aktiviteter liksom att ta emot studiebesök. Vi ska fortsätta verka för en öppenhet mot allmänheten och andra verksamheter. Vi ska arbeta för att återuppta kontakten med grundskolan bl a genom naturliga möten på skolgården. 2012:9 Flickor och pojkar i grundskolans åk 5 och 8 upplever att skolarbetet ger lust till att lära mer. På en fyra gradig skala ska genomsnittsvärdet 2012 vara minst 3. (BUN, TSN) Lokalt åtagande/mål Elevers delaktighet har förbättrats. Eleverna utsätts för utmaningar och ges större möjlighet att göra val i olika situationer. Vi ser att eleverna har blivit mer självständiga och klarar förändringar bättre. Vi har låtit eleverna göra aktiva val under dagen.
Lokalt åtagande/mål 7 (9) Vi närmar oss målet. Vid samtliga situationer där det finns valmöjligheter har personalens medvetenhet och förhållningssätt till eleverna utvecklats genom att vi tydliggjort hur eleverna väljer. Elever på tidig utvecklingsnivå har inte förmåga att göra aktiva val. Därför uppmuntrar personalen dem att "välja bort" för att visa att de på något sätt kan påverka sitt liv. Vår upplevelse är att fler elever har blivit mer självständiga, tar mera egna initiativ och genom det har fått bättre självförtroende/självkänsla. Eleverna har erbjudits mer strukturerade möjligheter till att göra val. Vi i personalen har blivit mer medvetna om att hitta de naturliga tillfällena till val i vardagen. Vi måste vara lyhörda och låta saker vara tillgängliga så att eleverna aktivt kan göra egna val. Ett visst mått av styrning behövs för vissa elever som inte har förmågan att variera sig utan lätt fastnar i samma sak. Eleverna kan inte utvecklas om vi i personalen är omedvetna om elevernas förmågor. Vi behöver också tänka på hur vi för över detta sätt att tänka på dem som finns i elevernas omgivning. Anledningen till det goda resultatet är att personalen medvetet arbetat med att uppmuntra och utmana eleverna. För att detta ska vara möjligt har det behövts noggranna förberedelser och tydlig struktur i vardagen. Det har också varit viktigt att vi i personalen har haft ett positivt bemötande och varit goda förebilder. Vi behöver arbeta för att strukturen i skolans vardag blir mer flexibel för att göra det möjligt för eleverna att göra flera val och påverka sin dag. Uppmuntra och hitta andra aktiviteter/val för att utveckla elevernas förmåga att välja själv. Utmaningen ligger i hur vi ska gå vidare med de elever som inte vill eller kan välja varierat. Målet blir att få elever att förstå att de kan och får göra val. Vi lyfter upp diskussioner om detta förhållningssätt i olika personalmöten för att höja den allmänna kompetensen. Fortsätta att hitta nya vägar att stärka elevernas självständighetsträning. Att erbjuda eleverna fler valmöjligheter för att de ska uppmuntras att ta ställning och göra aktiva val.
Lokalt åtagande/mål 8 (9) Bemötandefrågor blir ytterligare tydliggjorda. Vikten av ett gott förhållningssätt och bemötande uppmärksammas på olika sätt. Vi har kommit närmare målet genom våra diskussioner på arbetsplatsträffar, men vi har mycket kvar att jobba på. Vi tycker att vi har ett bra bemötande emot våra elever. Vi tränar i personalgruppen på att ge mer positiv kritik till varandra. Nya timvikarier uppger att de känner sig väl mottagna. Vi diskuterar kontinuerligt bemötandefrågor och förhållningssätt. Kontakten med föräldrar bekräftar att vi till stor del når detta mål. Vi har inte gjort någon riktad aktivitet under året för att lyfta detta. Genom samtal med eleverna om förhållningssätt i olika grupper och sammanhang ser vi att de på ett bättre sätt hjälper, stöttar och lär av varandra. Genom temaarbete om FN:s barnkonvention har eleverna fått ökad kunskap och förståelse för allas lika värde. Bemötandefrågor diskuteras kontinuerligt i olika sammanhang under läsåret, bl a arbetsplatsträffar, pedagogmöten, medarbetarsamtal. Detta ger en medvetenhet hos personalen som är nödvändig i arbetet med vår elevgrupp. Vi har skapat bra rutiner vid introduktion av timvikarier. Vi behöver ta upp och diskutera det som är problem, men det är viktigt att inte fastna i det. Det är viktigt att alla som arbetar hos oss är medvetna om sitt förhållningssätt. Vi behöver hitta en struktur för arbetet med dessa frågor. Personalen har ett stort engagemang, vilket är en förutsättning för att eleverna ska tränas i ett gott förhållningssätt/positivt bemötande. Begrepp som kan tyckas självklara blir i vardagen inte alltid så lätta att upprätthålla. Därför blir det extra viktigt att påminna sig om detta dagligen. Att ha informationspärmar om eleverna i varje klass underlättar för ny personal. Det medvetna arbetet med att stärka personalgruppen behöver fortsätta även nästa läsår. Detta kan ske genom levande diskussioner och aktivt deltagande från samtliga. Bemötande och förhållningssätt är färskvara. Därför behöver vi ständigt spegla oss. Vi ska ta upp diskussionen om hur vi ska arbeta med bemötandefrågor till hösten. Värdegrundsfrågor behöver lyftas på arbetsplatsträffar. Fortsatt arbete med bemötandefrågor i olika sammanhang. Uppmärksamma FN-dagen. Diskussionen måste hållas levande. Det är en ständigt pågående process.
9 (9)