Jämställdhetsplan för Ålands yrkesgymnasium

Relevanta dokument
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Uddevalla Gymnasiesärskola

Mångfalds- och Jämställdhetsplan för. Sotenäs kommun. år

Årlig plan 2012/13. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Gällande för elever och personal på Alingsås Yrkesgymnasium AB

Verksamhetsåret Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Jämställdhetsplan 2013

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vetlanda Lärcentrum.

Härjedalens gymnasieskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2015/2016

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Områdeskansliet för humanvetenskap

Jämställdhet Skolan skall mot denna bakgrund särskilt beakta följande i arbetet med att skapa jämställdhet i arbetslivet:

JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Sirkkala skolas plan för likabehandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Withalaskolan

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6)

Utbildningscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för grundskola F-9 samt fritidshem

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Diskriminering - riktlinje

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Planen gäller från och med till och med

Jämställdhetsplan. Lemlands kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige , 20 SÄTERS KOMMUN

2014 Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen,

Lyrfågelskolans förebyggande och åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling för fritidshemmet Futurum

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för åren 2016 och 2017 för Områdeskansliet för humanvetenskap

Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING ENLIGT DISKRIMINERINGSLAG (2008:567) KAP 2 3, 5, 9 SKOLLAG (2010:800) KAP 6 8

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15

Program för lika villkor vid Uppsala universitet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

PLAN FÖR AKTIVA ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Förskolan Västanvinden

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola.

Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

ABF Komvux Stockholm. Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämställdhet behövs. Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan. Årlig plan för vuxenutbildningen

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östrabo Yrkes Fordons- och transportprogrammet Läsår 2018

Norrtullskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kra nkande behandling. Läsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Praktiska Västerås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fastställd av prefekten, ställföreträdande prefekten och institutionsstyrelsen

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Gislaveds Gymnasiums plan mot

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen,

Sofiaskolan

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Karlshamns kommun

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola

Apladalsskolans plan mot diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling läsåret

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf Kf 22 1

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Grevhagsskolan Likabehandlingsplan mot diskriminering och kra nkande behandling. Läsåret

Riktlinje för jämställdhet & mångfald

Kommunala Musikskolan

Handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret 2017/2018

Plan för jämställdhet & mångfald Oktober

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer för arbete mot diskriminering. 63 Dnr 2018/00214

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Globala gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skollagen innebär att vi bedriver en verksamhet som förebygger kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Historiska institutionen 2013 Fastställd av Institutionsstyrelsen

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Apladalsskolans plan mot diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling LÅ

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling åk /2018

Bessemerskolan - Estetiska programmet Estetik och medias plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämställdhetsplan. vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 1/ / fastställd av institutionsstyrelsen

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

ULLVIGYMNASIETS TRYGGHETSPLAN

Transkript:

Dokumentansvarig Jämställdhetsgruppen STYRDOKUMENT 1(7) Datum Dokumentets id 2014-12-02 Jämställdhetsplan för Ålands yrkesgymnasium 2013-2016 Grunderna för jämställdhetsplanen och jämställdhetsgruppens arbete... 2 Begreppsdefinitioner... 2 Jämställdhet... 2 Sexuella trakasserier... 2 Övergripande mål för det praktiska jämställdhetsarbetet... 2 Jämställdhetsgruppens organisation... 3 Konkreta främjande, förebyggande och åtgärdande aktiviteter... 3 Information... 3 Nolltolerans mot kränkande skällsord... 4 Lokaler låsbara omklädningsrum... 4 Lokaler avskilda omklädningsrum och duschar... 4 Utrustning... 5 Marknadsföring... 5 Uppdelning av elevgrupper... 6 Kompetensutveckling... 6 Enkätarbete... 7 Rekrytering... 7 Dokumentation och uppföljning... 7 Jämställdhet ska genomsyra skolans verksamhet, ska synas i klassrummet och i den vardagliga undervisningen. Studerande ska bedömas och behandlas lika oavsett kön, och uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är manligt och kvinnligt. Studerande ska uppmuntras att ta för sig lika mycket i klassrummet: våga svara på frågor, kritisera och stå för sina åsikter, oberoende av könstillhörighet. Adress Telefon www-adress E-post Ålands yrkesgymnasium +358-18- 532 580 www.gymnasium.ax info@gymnasium.ax PB AX-22101 MARIEHAMN ÅLAND

2(7) Grunderna för jämställdhetsplanen och jämställdhetsgruppens arbete Enligt lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män ska varje arbetsgivare på ett målinriktat och planmässigt sätt främja jämställdheten mellan könen. Detta innebär att alla såväl arbetstagare som studerande omfattas av lagen(åfs Landskapslag 1989:27 om tillämpning av FFS 1986:609 samt 2005/232). För verksamheter som bedriver utbildning på andra stadiet gäller följande: Jämställdhet vid utbildning och undervisning (17.2.1995/206, 5 ) Myndigheter och läroanstalter samt andra samfund som har ansvar för utbildning och undervisning ska se till att kvinnor och män har lika möjlighet till utbildning och avancemang inom yrket samt att undervisningen, forskningen och läromedlen stöder syftet med denna lag.(lag om jämställdhet mellan kvinnor och män 8.8.1986/609) Begreppsdefinitioner Jämställdhet Alla har lika praktiska rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön. Jämställdhet avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet avser alla människors lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet, ålder m.m. Men även här blir kön den övergripande indelningsgrunden. (Kvinnor och män på Åland 2003, Jämställdhetsdelegationen) Sexuella trakasserier Kan innebära t.ex. sexuellt anspelande, ovälkomna kommentarer om utseende, kropp, klädsel, privatliv eller sexuell beröring eller ovälkomna förslag på sexuella tjänster och är förbjudet enligt lag. Detsamma gäller kränkande kommentarer på sociala medier. Det är en mänsklig rättighet att bemötas med respekt oavsett vilken sexuell läggning man har och det är även olagligt att diskriminera utifrån det. Övergripande mål för det praktiska jämställdhetsarbetet 1. att personalen och studerandena görs medvetna om jämställdhetsfrågornas betydelse på arbetsplatsen och i undervisningen 2. att vår skola av alla som arbetar och studerar här uppfattas som en jämställd arbetsplats Dessa mål är mätbara och även om mål nr 2 kanske mer är en vision kan skolan undersöka om den lyckats med dessa två mål genom enkätfrågor. I planen finns också definierade jämställdhetsprinciper. Jämställdhetsgruppens arbete och jämställdhetsplanen har sin grund i den enkät som gått ut till samtliga studerande i årskurs 2 och personal på Ålands yrkesgymnasium. För att dokumentet ska hållas aktuellt och levande ska enkäten gå ut till samtliga verksamma på skolan. För att underlätta utvärdering och mäta effekten av

3(7) arbetet bör enkäten gå ut årligen och ligga till grund för revideringen som ska göras vart tredje år. Jämställdhetsgruppen har utformat enkät och plan och ansvarar för förverkligandet av planens mål. Yttersta ansvaret för planen och dess genomförande har rektor. Jämställdhetsgruppens organisation Jämställdhetsgruppen består av representanter för studerande och olika personalgrupper vid Ålands yrkesgymnasium. Gruppen har tillsatts av rektor och mandatperioden för anställda löper på minst ett år. För studerande löper mandatperioden på ett år. Det är möjligt för gruppens medlemmar att ställa sin plats till förfogande tidigare om det finns en ersättare. För att säkra kontinuiteten i arbetet bör ledamöterna emellertid inte bytas ut vid ett och samma tillfälle. Det är centralt att gruppens sammansättning präglas av största möjliga mångfald. Gruppen skall träffas minst tre gånger per termin. Vid frågor, ärenden eller förslag som gäller jämställdheten på skolan kan valfri person ur jämställdhetsgruppen kontaktas. Medlemmen ansvarar för att föra frågan vidare till gruppen och återkoppla till den person som framfört frågan. Det ska vara möjligt att få hjälp av jämställdhetsgruppen utan att hela gruppen känner till vem/vilka som bett om hjälp. Gruppens medlemmar ansvarar för att inte föra vidare det som diskuteras på gruppens möten till utomstående. Den som vill anmäla eller söka hjälp kan även vända sig till rektor, grupphandledare eller någon annan den eller de har förtroende för. Anmälan ska behandlas konfidentiellt. Gällande trakasserier finns även konkreta handlingsplaner: Handlingsplan för hantering av trakasserier och osakligt bemötande inom Ålands gymnasium (Fastställd av Ålands gymnasiums styrelse 31 oktober 2011) samt Ålands yrkesgymnasiums handlingsplan mot sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön för studerande. Jämställdhetsplanen skall revideras vart tredje år. Till revideringen skall rapport av genomförda åtgärder och löpande arbete finnas som bilaga. A för rapportering är sittande jämställdhetsgrupp. Planen ska fastställas av styrelsen för Ålands gymnasium. Konkreta främjande, förebyggande och åtgärdande aktiviteter Information Det är inte alla elever och anställda som känner till att gruppen existerar, vilka som sitter i den eller hur gruppen arbetar. För att stärka gruppens legitimitet är information centralt. Mål Att samtliga anställda och elever ska känna till gruppen, jämställdhetsplanen och löpande få information om vad gruppen gjort/planerar. Av vikt är att kommunikationskanaler som de facto når ut används.

4(7) Aktivitet Information om gruppen skall finnas på skolans hemsida. Jämställdhetsplanen och Ålands yrkesgymnasiums handlingsplan mot sexuella trakasserier och trakasserier pga. kön för studerande skall gå ut till samtliga elever och anställda och finnas tillgänglig på skolans hemsida. jämställdhetsgruppen och IT-chefen. : löpande. Uppföljning/utvärdering: I kommande enkät bör frågor om kännedom om gruppen och jämställdhetsarbetet på skolan inkluderas. Nolltolerans mot kränkande skällsord I enkäten framkommer att eleverna upplever att det finns en jargong med skällsord som kränker specifika grupper, bland dessa märks främst anspelningar på sexuell läggning och funktionalitet. Skolan skall vara en trygg plats för lärande för alla, kränkande skällsord ska därför inte vara en accepterad del av vardagen i skolmiljön utan bör bemötas och ifrågasättas. Mål att kränkande skällsord inte ska förekomma bland elever eller anställda. samtliga verksamma på skolan med extra ansvar på skolledning. Uppföljning/utvärdering Via jämförelse av svar i de årsvisa enkäterna. Lokaler låsbara omklädningsrum Gruppen har noterat att det går att låsa tjejernas omklädningsrum men inte motsvarande utrymmen för killarna. Samtliga elever har rätt att byta om i anvisade lokaler utan att riskera att någon som inte ska komma in gör det. Under höstterminen 2014 skall jämställdhetsgruppen undersöka och kartlägga möjligheterna att låsa samtliga omklädningsrum och därefter presentera en handlingsplan för genomförande med målsättningen att ha fungerande lås på samtliga omklädningsrum vid terminens slut. Biträdande rektor. Jämställdhetsgruppen tar på sig att genomföra kartläggning och handlingsplan. Beräknad tidsåtgång är 10 timmar. Höstterminen 2014. Lokaler avskilda omklädningsrum och duschar Det bör finnas omklädningsrum där studerande kan byta om och duscha avskilt från andra elever i anslutning till gymnastiklektionerna.

5(7) Det skall undersökas om det finns något avskilt utrymme, med duschmöjligheter, som går att låsa i anslutning till gymnastikundervisningen. Om det är möjligt bör samtliga elever informeras om detta utrymme och hur de kan få tillgång till detta i anslutning till gymnastiklektionen. Kartläggning skall genomföras i samband med kartläggning av omklädningsrum enligt förslag ovan. Om utrymme finns skall information ges till samtliga elever inför första gymnastiklektionen. Jämställdhetsgruppen ansvarar för att undersöka möjligheterna och i samråd med skolledning se till att utrymmet anpassas. Gymnastiklärarna ansvarar för att informera de studerande. Kartläggningen påbörjas under höstterminen 2014. Ett utrymme bör finnas tillgängligt höstterminen 2015. Utrustning Flera utbildningar på Ålands yrkesgymnasium kräver specifika kläder, skor och övrig utrustning. För närvarande är det inte självklart att kläder, skor och skyddsutrustning erbjuds i storlekar som är anpassade till samtliga elever som söker/antas till programmet. Detta kan innebära brister i utrustning anpassad för elever av underrepresenterat kön. och målsättning Jämställdhetsgruppen ska, med hjälp av personal på respektive utbildning som kräver specifik klädsel, undersöka och kartlägga vilka program som saknar kläder och skor i anpassade storlekar och framföra bristerna till lager- och inköpsansvarig. Kartläggningen skall ligga till grund för anpassning av utrustning på samtliga program som kräver specifika kläder, skor och övrig utrustning. Skolledning och arbetarskyddskommittén. Kartläggningen bör påbörjas under våren 2014 och samtliga program som kräver specifika kläder, skor och övrig utrustning bör ha uppdaterat de obligatoriska kläderna till hösten 2014. Uppföljning Jämställdhetsgruppen ansvarar för att återkoppla och stämma av med ansvariga inom organisationen. Marknadsföring Utformning av- och bilder i det utåtriktade materialet som används för att locka studerande till program bör präglas av mångfald snarare än förstärka normer kring vem som passar på en viss utbildning och inte.

6(7) er Se över bildmaterialet i de kataloger som går ut till högstadieskolor och uppdatera bilderna så de är inkluderande. För att väga upp rådande föreställningar om vilket kön, de studerande på vilka utbildningar ska ha, är det positivt med personer av underrepresenterat kön i bildmaterialet. Det samma bör gälla för bilderna på hemsidan. Jämställdhetsgruppen i samarbete med IT-ansvarig och studiehandledargruppen. Inför nästkommande utgivning av katalogen och nästkommande större uppdatering av hemsidan. Uppdelning av elevgrupper Vid uppdelning av grupper där klasser blandas har det funnits en tendens att skapa könssegregerade grupper. Detta grundar sig troligen i föreställningar om att personer av samma kön ska ha specifika behov och/eller fungera bättre ihop än blandade grupper. Uppdelningar av detta slag förstärker emellertid snarast osakligt särhållande av könen. Jämställdhetsgruppen bör kontakta ansvariga för uppdelning av grupper för att diskutera vad som kan förbättras och hur nya rutiner för uppdelning av grupper kan införas. Skolledning, jämställdhetsgruppen och schemaläggare. Undersökningen påbörjas under vårterminen 2014 och följs upp under höstterminen 2014. Kompetensutveckling Det finns stor kompetens inom skolans verksamhet. För att kunna tillgodose specifika behov hos elever bör kommunikation mellan lärare och studerandehälsans personal utökas. Aktivitet Bjud in studerandehälsan att informera lärarkåren om olika diagnoser och hur det går att jobba med elever som lever med diagnos av något slag. Jämställdhetsgruppen ansvarar för att framföra förslaget till skolledningen och för att kontakta studerandehälsan. I samband med personalmöte/konferens när det passar för studerandehälsans personal. Insatsen planeras för läsåret 2015/2016.

7(7) Uppföljning Dokumentera så underlag finns till revidering av planen. För att jämställdhetsgruppen på sikt ska kunna vara ett stöd för integrering av jämställdhetsperspektiv och normkritik i undervisningen bör gruppens medlemmar i mån av tid läsa in teorier och metodmaterial. En möjlighet är att gruppen diskuterar texter i samband med gruppens möten. Texter som gruppen upplever vara användbara bör göras tillgängliga, elektroniskt och/eller fysiskt, för övriga anställda. Enkätarbete För att jämställdhetsgruppen ska ha möjlighet att utvärdera och följa upp de insatser som görs för att öka jämställdheten på skolan bör en enkät gå ut varje höst. Enkäten som gick ut hösten 2013 är grunden, men den behöver bearbetas. Var uppmärksam så utskicket inte krockar med övriga studerandeenkäter då det har en tendens att påverka svarsfrekvensen negativt. Bearbetning av enkät och utskick till samtliga som berörs av jämställdhetsåtgärderna. Jämställdhetsgruppen, skolledningen och grupphandledaren. Varje höst. Bearbetning och förbättring av enkäten skall göras i augusti och september. Enkäten ska gå ut i oktober. Rekrytering Inom flertalet program finns en snedfördelning gällande kön bland personalen. För ökad mångfald bör det etableras i ledningen att det vid rekrytering av personal till program som har en tydlig överrepresentation av ettdera könet, bör finnas en strävan att positivt särbehandla sökanden av underrepresenterat kön. Formulera rekryteringstexter så de är inkluderande. Se över rekryteringsrutiner. Skolledning. Löpande i samband med rekrytering till tjänster inom verksamheten. Dokumentation och uppföljning Dokumentation av samtliga genomförda aktiviteter och åtgärder bör göras för att det ska underlätta vid revideringen. Vad gjordes? Hur gick det? Orsaker? Vad kan göras bättre nästa gång?