Mora Lasarett JANUARI 2011 Larsson Ark. Dispositionsplan 2010
Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 4 Förkortningar 6 Organisation 6 Inledning Bakgrund och syfte 8 Visioner och mål 9 God vård 9 Dispositionsplan för Mora lasarett 11 Planeringsförutsättningar Omvärldsfaktorer 14 Vård i förändring - sjukvårdens utveckling 14 Befolkningen i Dalarna och Mora 16 Sjukvårdsorganisationen i Dalarna 17 Vårdutvecklingen i Dalarna 18 Framtidens vårdstruktur 19 Utvecklingstendenser för den slutna vården 19 Utvecklingstendenser för vårdavdelningar 20 Utvecklingstendenser för andra vårdlokaler 21 Lasarettet i det miljövänliga samhället 23 Nuläge vid lasarettet 24 Nuvarande vårdverksamhet i Mora 24 Sjukhusområdet 26 Trafik och parkering 27 Byggnader 27 Mora lasarett i framtiden Analys sid. 36 Vårdavdelningarna 36 Mottagningar i anslutning till vårdavdelningarna 38 Vårdcentralen 39 Nya verksamheter 39 Verksamheter som prioriteras... 40 Verksamheter med andra förändringsbehov 42 Framtida disposition 45 Sammanfattning av planförslaget 45 Nybyggnader 46 Huvudbyggnaden, Hus 01-09 47 Övriga befintliga byggnader 47 Utvändig miljö 56 Framtida utveckling och utbyggnad 60 Genomförande 60 Bilagor 1. Historisk översikt 61 2. Fastighetstekniska anläggningar 67 3. Nuvarande verksamhet 73 4. Projektplan 79 3
Sammanfattning Målet med denna dispositionsplan är att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar utvecklingslinje beträffande de fysiska förutsättningarna för vården. Arbetet med dispositionsplanen har inkluderat att inventera dagens verksamhet och lokaler, kartlägga verksamhetens behov och önskemål, identifiera möjligheter och problem samt att utarbeta ett planförslag. Utgångspunkten har varit att med den nya planen förbättra förutsättningar för att bland annat bedriva God vård enligt Socialstyrelsens definition, dvs. kunskapsbaserad, säker, patientfokuserad, jämlik och erbjuden i rimlig tid. Prioriterade behov har varit: moderna vårdavdelningar patientnärmre vård ökad närhet mellan slutenvård och mottagning sammanhållen vårdcentral, lätt tillgänglig Akuta behov är främst lokaler för: ny dagkirurgisk enhet förbättrad sterilcentral laboratoriemedicin. Planförslaget innebär bl.a. att en nybyggnad uppförs för vårdavdelningar, innehållande huvudsakligen 1-patientrum med egna hygienrum, i grupper anpassade för patientnära vård, dvs. närhet mellan patienten och personalens arbetsplats. Mottagningsenheten och medicinmottagningen flyttas från entréplanet och placeras i hus 03 (bef. vårdblock) i anslutning till respektive vårdavdelning i den nya vårdbyggnaden. Samverkan underlättas därmed mellan slutenvård, dagvård och mottagning. Härmed skapas förutsättningar för en mer patientfokuserad vård med högre upplevd kvalitet, ökad effektivitet samt förbättrad patientsäkerhet. Som komplement till vårdavdelningarna föreslås ett patienthotell. En förutsättning för att uppnå rätt vårdkvalitet är att hotellplatserna bemannas med sjukvårdspersonal och placeras inom huvudbyggnaden. Strävan har varit att funktioner som tar emot ett stort antal patienter eller patienter med speciella krav på lätt tillgängliga lokaler läggs så nära huvudentrén som möjligt. Vårdcentralen placeras samlat på entréplanet i ändamålsenliga lokaler. Primärvården blir synlig och lätt tillgänglig, med närhet till akutmottagningen. På entréplanet förutsätts även i fortsättningen finnas mottagningar som har nära samarbete med vårdcentralen, t.ex. Barn- och ungdomsmottagningen. Stora patientflöden kommer att passera huvudentrén, som byggs ut och ger underlag för en attraktiv cafeteria. Nya lokaler i befintlig byggnad tillskapas för Laboratoriemedicin inklusive provtagning och blodcentral samt för den nya dagkirurgiska enheten. Sterilcentralen omdisponeras och får utökade lokaler med bättre arbetsmiljö. Intensivvårdsavdelningen flyttas till samma plan som Operation, och bör läggas i direkt anslutning till lokaler för uppvakningsavdelningen. För att främja personalens fortbildning och skapa mötesplatser inryms ett kompetenscentrum på övre planet i hus 03, efter det att arbetsterapin och sjukgymnastiken flyttats till nya lokaler i markplan. 4
Sammanfattning av förslag till lokaldisposition Flexibelt utnyttjande av vårdplatser i Hus 03: för sluten vård, dagvård m.m. Kompetenscentrum med svindlande utsikt Utökad sterilcentral med bättre arbetsmiljö Ny dagkirurgisk enhet Ny vårdbyggnad med 1-patientrum och patientnära vård Medicinsk service med anknytning till operation på samma plan Arbetsterapi och sjukgymnastik med bassäng i entréplanet Nya lokaler för laboratoriemedicin Mottagningar i Hus 03 i anslutning till respektive vårdavdelning Ny utbyggd huvud - entré med cafeteria Vårdcentral i entr éplanet: ingången till sjukvården Patienthotell i centralt läge 5
Förkortningar Organisation I denna plan har bland annat följande förkortningar använts: BUP Barn och ungdomspsykiatri BUM Barn- och ungdomsmottagning BVC Barnavårdscentral ITA Intagningsavdelning IVA Intensivvårdsavdelning MOH Medicinskt omfattande hemsjukvård MIT Medicinsk Teknik och IT MVC Mödravårdcentral OTA Ortopedteknisk avdelning (verkstad) SKL Sveriges Kommuner och Landsting UVA Uppvakningsavdelning ÖNH Öron Näsa Halsmottagning Projektledning för dispositionsplanearbetet: HSD = Hälso- och sjukvården Dalarna Nils Andersson Marianne Berlin Forsgren Lisbeth A Danielsson Susanna Höglund Thomas Lindberg Bengt Malmqvist Camilla Mangs Belinda Östrand Bonde Åke Wiklund Erna Gustavsson Jerker Larsson Bitr verksamhetschef, Anestesiklin, Mora Lasarett Bitr.områdessamordnare, HSD Sekreterare, HSD Planeringssekreterare, HSD Sjuksköterska, Akutsjukvård, Mora Lasarett Områdessamordnare, HSD Vårdcentralsadm. Vårdcentralen, Mora Fastighetsförvaltare, Landstingsfastigheter Dalarna Arkitekt, Professor Arkitekt, Larsson Arkitekter Arkitekt, Larsson Arkitekter Mora lasarett Beställaren har haft önskemål om att de olika dispositionsplanerna för sjukhusen i Dalarna i princip ska ha samma uppläggning, så att bakgrundsmaterial etc. ska kunna jämföras. Därför har vissa beskrivningar, tabelluppställningar och figurer hämtats från tidigare publicerade dispositionsplaner (Falu lasarett, Avesta lasarett och Ludvika lasarett) som utarbetats av Sweco arkitekter. Förslag till text i övrigt till de olika kapitlen i dispositionsplanen har utarbetats av Larsson Arkitekter. Innehållet har sedan diskuterats och kompletterats i projektledningsgruppen. Beskrivning av tekniska anläggningar har utarbetats i samråd med Torsten Ros (tekn.chef, Landstingsfastigheter Dalarna). Centrum Fotografierna har bl.a. erhållits från Landstingsfastigheter Dalarnas bildarkiv. 6
Inledning 7
Bakgrund och syfte Hälso- och sjukvården i Sverige står inför stora utmaningar. I en ekonomi med restriktioner ska god vård förbättras för allt fler. Ökad effektivitet, koncentration, specialisering och samverkan är ledord för nödvändiga lösningar. I Hälso- och sjukvårdslagen lyder kraven: Inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. (31, 28 HSL) I syfte att ligga i fas med utvecklingen och skapa goda förutsättningar att vidta rätt åtgärder i rätt ordning, används planeringsverktyget Dispositionsplan. Det handlar om skapa en plan för hur byggnader och lokaler ska disponeras för att på bästa sätt stödja verksamhetens mål. (Andra namn för samma verktyg är Sjukhusplan, Fastighetsutvecklingsplan eller Generalplan). Dispositionsplaner måste ses över med jämna mellanrum och revideras allt eftersom vården och behoven utvecklas och förändras. Landstingsfastigheter i Dalarna har under en längre tid utarbetat dispositionsplaner för landstingets sjukhus. Arbetet har utförts i nära samverkan med sjukvården. Syftet är bland annat att utgå från verksamhetens behov på kort och lång sikt att identifiera möjligheter och begränsningar inom fastig hetsbeståndet att på en övergripande nivå föreslå en plan för utveckling och ange möjliga alternativ för hur en framtida disposition av lokalerna kan stödja verksamheten att nå sina mål. Grunden för dispositionsplanen och utgångspunkten i arbetet är verksamhetens mål. Vilka är dessa mål och hur påverkar det utformningen av en dispositionsplan? 8
Visioner och mål God vård Begreppet God vård förtydligades i samband med publiceringen av Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet (SOSFS 2005:12). Följande sex kvalitetsområden lyfts fram som viktiga förutsättningar för God vård; 1.kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjuk vård 2. säker hälso- och sjukvård 3. patientfokuserad hälso- och sjukvård 4. effektiv hälso- och sjukvård 5. jämlik hälso- och sjukvård 6. hälso- och sjukvård i rimlig tid. 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Vården har dramatiskt förbättrat sina resultat under senare decennier och det hänger samman med förmågan att omsätta ny kunskap till praktisk sjukvård att modernisera vården. 2. Säker hälso- och sjukvård Vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Vårdhygienen måste förbättras. Antibiotikaresistenta bakterier är en växande riskfaktor. Statistik visar att vårdrelaterade infektioner (VRI) drabbar nära 10 % av all intagna i slutenvård. Detta innebär förutom lidande för de drabbade patienterna även förlängda vårdtider och fördyringar. 3. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa vägs in i de kliniska besluten. Målet blir att samordna och integrera vården kring patienten och därmed höjs effektiviteten och patientupplevd kvalitet. 4. Effektiv hälso- och sjukvård Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. 5. Jämlik hälso- och sjukvård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. 6. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Dispositionsplanens förslag bör skapa förutsättningar för att uppfylla dessa kvalitetsområden. 9
Visioner och mål i Dalarna I Landstingsplan 2011-2014 framhålls begreppen god hushållning och god kvalitet Dessa värdeord ska ligga till grund för verksamheten. god hushållning uppnås när landstingets verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. God hushållning betyder att vi ska använda tillgängliga resurser på bästa möjliga sätt. Syftet med god ekonomisk hushållning är att skapa så stor nytta som möjligt för länsinvånarna med de resurser som står till förfogande. All verksamhet i landstinget ska bedrivas med god kvalitet. God kvalitet är en egenskap som ska kopplas till patienten eller kunden. God kvalitet är att öka värdet för patienten eller kunden. Alla tjänsteutövande verksamheter vill värna sin medarbetare. I landstingsplanen står det: Medarbetarnas samlade kunskap är vår främsta resurs för att kunna uppfylla kravet på god kvalitet och god hushållning. Det är viktigt för landstinget att vara en attraktiv arbetsplats, att vi kan rekrytera kompetent personal och att vi kan utveckla och behålla dem. Lokalförsörjningens mål är att den ska korrespondera med vårdens utvecklingsbehov och motsvara nyttjarnas krav på funktionella och ändamålsenliga lokaler. Planeringen av lokaler bör i hög grad baseras på verksamheternas delaktighet och kunskap om vårdens innehåll och utformning. Utgångspunkten är en inventering av nuvarande verksamhet samt visioner om en framtida utveckling för de berörda klinikerna. Målet är sammanfattningsvis att verka för en God vård i ändamålsenliga och resurseffektiva lokaler. 10
Dispositionsplan för Mora lasarett Den senaste uppdateringen av en översiktlig plan för Mora lasarett är från år 2004 med en översyn genomförd 2009. Dispositionsplanen bör vara ett levande dokument som uppdateras kontinuerligt dvs. en rullande plan. Förändringar i vården sker snabbt, men även den politiska viljan kan på kort tid förändra förutsättningarna och nya prioriteringar måste göras. Landstingsfastigheter har fått i uppdrag att göra ett omtag av Moras dispositionsplan för att säkra en god planering av kommande ombyggnader och omdispositioner. Arbetet med denna dispositionsplan påbörjades våren 2010 med en inventering baserad på enkäter ifyllda av företrädare för samtliga befintliga verksamheter. Frågorna i enkäten handlade om dagens och framtidens behov samt problem och brister avseende verksamheten och lokalerna. Efter genomgång av inventeringen utarbetades utvecklingsalternativ med olika dispositionsförslag, som presenterades för projektledningen. I det fortsatta arbetet har synpunkter på alternativen vägts mot varandra och komplettering skett då nya förutsättningar tillkommit, så att ett slutligt förslag kvarstår, vilket redovisas i denna handling. Akuta behov är: ny dagkirurgisk enhet förbättrad sterilcentral nya lokaler för laboratoriemedicin med provtagningsenhet och blodcentral Planförslaget utgör en syntes av verksamhetens behov det befintliga byggnadsbeståndets tekniska kvaliteter och begränsningar samt ekonomiska förutsättningar. Förslaget utgår från allmänna utvecklingstendenser i vården och visioner för en effektiv och ändamålsenlig användning av fastigheten. En grundidé har varit samlokalisering och samverkan, som ofta kan ge bättre stöd till att utveckla och förbättra arbetssätt. Planen innebär inte några beslut om genomförande. Pågående utredningar om landstingets och sjukhusens verksamhet kan medföra att förutsättningarna för planförslaget ändras. Möjlighet finns sedan att genomföra de delar som är tillämpliga och som kan prioriteras vid aktuellt tillfälle, och att avvakta eller ompröva övriga åtgärder. Prioriterade behov är: moderna vårdavdelningar med 1-patientrum med eget hygienrum patientnärmre vård ökad närhet mellan slutenvård och mottagning sammanhållen vårdcentral, lätt tillgänglig 11
Dispositionsplanen ska: vara ett verktyg för att förverkliga målen för verksamheten och lokalerna vara ett övergripande styrinstrument för planering av lokaler och mark stödja effektivitet, flexibilitet och anpassning till förändringar i vård och omsorg ge underlag för handlingsberedskap och möjlighet till anpassning inför kommande verksamhetsförändringar och en långsiktigt hållbar utvecklingslinje beträffande de fysiska förutsättningarna för vården tillgodose landstingets behov av att utveckla sjukhusområdet utgöra underlag för flerårsbudgetering och ekonomiska överväganden avseende lokalinvesteringar och underhåll. I dispositionsplanen skisseras de viktiga strategiska val en. När väl prioriteringar gjorts, beslut fattats och de enskilda projekten skall genomföras, tillämpas Landstingsfastigheters dokument Byggprocessen. Denna handledning beskriver hur det går till i praktiken att uppnå uppsatta mål, hur processen ser ut för att få svar på frågorna: Vem? Vad? För vem? Varför? Hur? När? 12
Planeringsförutsättningar 13
Omvärldsfaktorer Vård i förändring - sjukvårdens utveckling Sedan 1960-talet har nästan en halvering av antalet akutsjukhus i landet skett. Under samma femtioårsperiod har antalet vårdplatser vid sjukhusen minskat med ca 80%. Hälso- och sjukvården har utvecklats kraftigt de senaste 10 15 åren. Följande faktorer har haft stor betydelse för denna utveckling: Ny medicinsk teknologi innebär nya behandlingsmetoder och diagnosgrupper. IT i vården och digitala patientjournaler höjer kvaliteten och effektiviserar verksamheten. Andelen äldre i befolkningen ökar och därmed förändras behoven av hälso- och sjukvård. Medborgarnas ökade kunskap och patienternas stärkta ställning påverkar efterfrågan. Sammantaget medför detta att behovet av och efterfrågan på hälso- och sjukvård växer kontinuerligt och därmed dess kostnader. Behovet av prioriteringar och effektiviseringar ökar. Hälso- och sjukvården förändras ständigt vilket kräver anpassningar av lokaler. Kvalificerad vård bedrivs numera även decentraliserat i öppen vård, och inom den slutna akutvården har vårdtiderna förkortats. En överföring av vissa vårdformer sker från akutsjukvård till närsjukvård, som kan bedrivas på vårdcentral eller i hemmet. Nya behandlingsmetoder och ny diagnostik gör att allt fler kan behandlas och att den polikliniska verksamheten ökas. Den alltmer specialiserade akutsjukvården betyder högre krav på de enskilda insatserna. Samtidigt innebär detta att fler personalkategorier från olika organisationer medverkar under ett vårdförlopp. Riskerna ökar för överföringsproblem och kommunikationsglapp som kan göra att den optimala vårdkedjan brister. För att identifiera och motverka detta sker vårdkedjeanalyser där konsekvenser av händelser och insatser granskas, liksom samarbetet mellan olika aktörer, för att förbättra vårdkvaliteten och flödet. Den ökande andelen äldre människor i samhället innebär ökade krav på närsjukvården och tillgängligheten till vården. För den äldre som drabbas av sjukdom och ska återgå till eget boende krävs ofta en längre eller kortare tids rehabilitering, vilket ställer krav på utveckling av rehabiliteringsverksamheten. För patienter som drabbas av funktionshinder i yngre ålder inriktas rehabiliteringen mot förkortning av sjukskrivningstider och tidigare återgång till yrkeslivet, och rehabiliteringsinsatser i hemmet blir allt vanligare. Morgondagens patient förväntas bli en patient som ställer krav, har läst på och ifrågasätter i betydligt högre grad än idag och kräver snabba handläggningar. Sjukvårdspersonalen måste därför utveckla sitt förhållningssätt i kontakten med patienten, både när det gäller egna kunskaper och att delge information. Personalen kommer också att ställa högre krav på sjukhuset. Arbetsmiljöns utformning har stor betydelse för att minska skador och sjukskrivningar och för att kompetent personal ska kunna rekryteras till verksamheten. 14
Nedanstående är en sammanfattning av utvecklingstrender inom sjukvården i Sverige. Dessa trender har vi försökt ta hänsyn till i planen, liksom förutsättningarna vid Mora lasarett och i Dalarna. Patienter Patienter Ökat antal äldre och multisjuka Ökat antal bärare av antibiotikaresistenta bakterier, typ MRSA och VRE Stärkt patientroll, med ökad kunskap och påverkansmöjlighet Ökad anhörigmedverkan Patientens ökade valmöjligheter - vårdval, vårdgaranti Ökad fokusering på patientens egenvård och egna initiativ Organisation Organisation Mer sjukvård inom öppna vårdformer, såsom dagsjukvård Minskat antal vårdplatser i slutenvård Nya vårdnivåer, t.ex. i form av mer dagsjukvård och hemsjukvård Integrering och samverkan mellan olika vårdgivare Centralisering av specialiserade resurser, såväl kompetens som utrustning Krav på ökad tillgänglighet p.g.a. 24-timmars samhället Ökade produktivitetskrav med ökad del av vården öppen dygnet runt Nya vårdmodeller som t.ex. patientnärmre vård Snabb utveckling inom sjukvården, vilket ställer krav på förbättrad kunskapsöverföring Ökning av öppna jämförelser av vårdens resultat via kvalitetsregister Nationella indikatorer på god vård, mätning, jämförelser, värdering Medicin och teknik Oförändrade eller något förkortade vårdtider Snabb medicinsk utveckling Ökad subspecialisering och nya behandlingsformer Ökad integration mellan olika specialiteter Utveckling av nya läkemedel och teknisk utrustning Ökade krav på medicinsk dokumentation på olika nivåer Digitala patientjournaler och IT som ett viktigt hjälpmedel i vården Vård på webben Personal Ökade krav på god arbetsmiljö och flexiblare arbetstider Ökade krav på attraktiva arbetsplatser med ändamålsenliga lokaler Ökade krav på lärande och personlig utveckling Lokaler Konsekvensen av de förändringar som angetts ovan innebär krav på lokalernas utformning. Nedan följer några viktiga utvecklingstendenser. Lokaler ska underlätta patientnära och trygg vård Lokaler ska stödja patientsäker vård som värnar den personliga integriteten Lokaler ska erbjuda patienter en attraktiv och läkande vårdmiljö Lokaler ska vara generella och flexibla Lokaler ska medge verksamhetsutveckling och flexibel användning över tid Lokaler ska säkerställa rationella flöden och prioriterade samband Lokaler ska erbjuda personal en god arbetsmiljö Ökade behov av lokaler anpassade för utbildning och forskning Ökade krav på säker verksamhetsdrift med minimering av störningar Ökade krav på långsiktigt hållbara byggnader och sjukhus 15
Befolkningen i Dalarna och Mora Befolkningsutveckling Antalet invånare i Dalarna vid årsskiftet 2009/2010 var 276 454, vilket innebär att föregående års trendbrott står sig och befolkningen fortsätter att öka. Länet har ett flyttningsöverskott för åttonde året i rad. Invandringen har på senare år varit stor. Det är huvudanledningen till både den totala befolkningsökningen och den största inflyttningen i mätbar tid. Andelen födda utanför Norden är 5,7 procent av Dalarnas befolkning. Hälso- och sjukvårdsområdet norra och västra Dalarna omfattar kommunerna Mora, Orsa, Älvdalen, Malung-Sälen, Vansbro, Rättvik och Leksand. Det totala befolkningsunderlaget är ca 78 000 invånare med ett ökande antal äldreäldre (dvs. patienter äldre än 85 år). Inom området finns nio vårdcentraler. Upptagningsområdet är drygt 70 % av Dalarnas yta och sträcker sig mer än 250 km i nord-sydlig riktning. Avståndet med bil mellan Mora och Idre är ca 15 mil. 280000 278000 276000 274000 272000 270000 Befolkningen i Dalarna 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Befolkningens hälsa Medellivslängden i Sverige år 2008 var 83,1 år för kvinnor och 79,1 år för män. I ett internationellt perspektiv är medellivslängden hög i Sverige. Medellivslängden i Sverige fortsätter alltjämt att öka för både kvinnor och män. Inom Dalarna är medellivslängden för såväl kvinnor som män något kortare (82,6 år respektive 78,3 år) än för riket. Den ökade andelen äldre kommer att ställa ökade krav på närsjukvården. Patientgruppen har ofta multisjukdomar som inte kräver högspecialiserad vård på läns- eller regionsjukhus. Allt tydligare krav ställs på ökad tillgänglighet och närhet. I Dalarna är andelen invånare som är 80 år och äldre 6,3 procent, riksgenomsnittet är 5,3 procent. De två största och dominerande dödsorsaksgrupperna är hjärt-kärl-sjukdomar respektive tumörsjukdomar. Inom Dalarna har såväl kvinnor som män hög sjuklighet och höga dödstal i hjärt-kärl-sjukdomar men däremot låg sjuklighet och låga dödstal i cancersjukdomar. De stora diagnos/besvärsgrupperna för befolkningen i Mora kommun är diabetes, cirkulationsorganens sjukdomar samt cancersjukdom liksom Dalarna i övrigt. Antalen självmordsförsök och döda i alkoholrelaterade sjukdomar är hög jämfört med andra områden. Från landstingets egna mätningar av befolkningens hälsa framgår att andelen 20-64 åringar som anger att de mår åtminstone ganska bra för det mesta har ökat under 2000- talet i länet och låg 2009 på cirka 84 procent för kvinnorna och 87 procent för männen. 16
Sjukvårdsorganisationen i Dalarna Landstinget Dalarna ansvarar för länets hälso- och sjukvård. Dalarna har fem sjukvårdsområden där basen utgörs av primärvården med 32 vårdcentraler. Det finns sex sjukhus i länet: Avesta, Borlänge, Falun, Ludvika, Mora och Säter, där Falun och Mora är fullvärdiga akutsjukhus. 200 km 100 km En arbetsfördelning har och kommer även fortsättningsvis att ske mellan lasaretten i Dalarna som tar hänsyn till medicinska behov, patientsäkerhet, ekonomisk effektivitet, politiska beslut och patientönskemål. Den pågående förskjutningen från slutna till öppna vårdformer kommer att fortsätta. Dessa kommande förändringar ställer stora krav på generella och flexibla lokaler. Älvdalens Kommun Malungs Kommun Mora Kommun 50 km Orsa Kommun Rättviks Kommun Leksands Kommun Vansbro Kommun 17
Vårdutvecklingen i Dalarna Samarbetet mellan sjukhusen i länet kommer att ytterligare behöva utvecklas där patienter vårdas i den akuta fasen på något av länets två akutsjukhus för att därefter få rehabilitering/eftervård vid hemmasjukhuset eller i hemmet. I SKL-rapporten Hälso- och sjukvård ur olika perspektiv - Jämförelse mellan landsting 2009 framgår att Dalarna, som redovisar det högsta antalet vårdtillfällen i landet per invånare (cirka 10 procent fler än genomsnittet), också har den lägsta genomsnittliga vårdtyngden. Detta betyder enligt rapporten att Dalarna sannolikt valt att i större utsträckning än på andra håll vårda patienterna i sluten vård än i öppen vård. Jämförelsen visar även att de norra delarna av landet hade färre läkarbesök i förhållande till folkmängden under 2008 än de södra delarna när det gäller specialiserad somatisk vård. Detta, menar rapportförfattarna, kan delvis bero på att längre avstånd i norr leder till en större andel inläggningar i sluten vård. Sammantaget ger denna jämförelse indikationer på att det finns en potential att i Dalarna följa trenden ytterligare att vårda fler personer i öppenvård i stället för i slutenvård, att patienthotellplatser kan vara en bra lösning för att tillgodose långresta patienters behov och att vården samtidigt hushållar med resurser. Kostnadsutvecklingen för vård per invånare i fasta priser under perioden 2005 till 2008 varierar mellan landstingen från nästan noll procent i Stockholm till knappt åtta procent i Dalarna. Förändringar av den somatiska vården i Dalarna åren 2000-2009 Den somatiska vården på sjukhusen i Dalarna år 2009 År 2000 År 2005 År 2009 Avesta Falu Ludvika Mora lasarett lasarett lasarett lasarett Läkarbesök 221 902 223 891 235 269 Övriga besök 114 176 143 649 159 594 Dagsjukvård 29 688 42 654 32 799 Vårddagar 224 570 219 565 211 363 Vårdtillfällen 47 560 48 022 43 764 Läkarbesök 7 263 199 067 6 437 32 370 Vårdplatser 48 439 40 174* Vårdtillfällen 2 953 30 919 2 056 11 155 Vårddagar 18 582 147 564 10 372 54 846 Operationer - 10 256-4 194 * År 2010: 154 pl. för sluten vård samt 16 för dagsjukvård 18
Framtidens vårdstruktur Samverkan inom landstinget Samverkan mellan de olika vårdgivarna i landstinget är en avgörande framgångsfaktor för att kunna erbjuda en kvalitativ och kostnadseffektiv vård. Utveckling av gemensamma vårdprogram med tydlig ansvarsfördelning mellan specialistkliniker och vårdcentraler är viktigt för denna utveckling. Utgångspunkten är att så stor del som möjligt av vården ska kunna erbjudas lokalt vid vårdcentral och närsjukhus eller i patientens hem. Avvägningarna görs med hänsyn till de kvalitetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna. Samverkan med kommunerna Ett väl utvecklat samarbete med kommunerna är avgörande för ett bra utnyttjande av lasarettets resurser. Detta gäller i synnerhet samverkan kring de på specialistklinikerna utskrivningsklara patienterna. Akutsjukvård här börjar många vårdkedjor Mora lasaretts roll som ett av länets två akutsjukhus är viktig. Det akuta omhändertagandet förändras. Akutsjukhusen i Sverige har blivit färre. Fler akuta insatser görs centraliserat. Ambulanssjukvården utvecklas och fler patienter kan transporteras till sjukhus med större resurser. Frågan är vilka insatser i det akuta omhändertagandet som primärvården och de små sjukhusen ska göra. Medicinsk utveckling, patientsäkerhet, kvalitet, bemanningsmöjligheter och ekonomi ska vägas samman. Samverkan mellan specialiteter Inom sjukhuset kommer vårdkvaliteten att utvecklas och förbättras utifrån patientsäkerhet och vårdkedjetänkande, anpassat till patientens behov och en välfungerande vård. Utvecklingstendenser för den slutna vården I slutet av 1960-talet fanns mer än 120 000 vårdplatser vid svenska sjukhus. Efter Ädelreformen år 1992, som förde över ansvaret för långtidssjukvård från landstingen till kommunerna, återstod drygt 50 000 vårdplatser. Sedan dess har antalet vårdplatser minskat till drygt 26 000 varav ca 22000 i somatisk slutenvård. Med 2,2 vårdplatser per 1000 invånare hade Sverige år 2007 det lägsta antalet vårdplatser bland 17 jämförda länder (EU plus Norge och USA). Enligt SKLs rapport Patienter i specialiserad vård 2007 har vårdplatsminskningarna stannat av och ev. kan vi få se en svag ökning. Strukturförändringar kan innebära omfördelningar inom vissa landsting. En strukturförändring skulle innebära att fler äldre vårdas i särskilt boende med mer av insatser utanför sjukhusen. Detta skulle kunna minska behovet av vårdplatser vid sjukhusen. 19
Från 1998 till 2007 har medelvårdtiden i Sverige för specialiserad somatisk vård minskat från 5,7 dagar till 5,0 dagar (Medicin 5,1, Kirurgi 4,1 och Geriatrik 14,9). Inom somatisk slutenvård ökar vårdkonsumtionen med stigande ålder. Detta syns extra tydligt om man jämför antalet vårddagar. Detta beror på att de äldre har längre medelvårdtider än de yngre. De som var 65 år och äldre utgjorde 18 procent av befolkningen, men svarade för mer än hälften (62 procent) av vårddagarna. För de som var 85 år och äldre var andelen av dagarna 7 gånger så stor som befolkningsandelen. Även när det gäller läkarbesök var konsumtionen i de äldsta grupperna högst i förhållande till befolkningsandel. Utvecklingstendenser för vårdavdelningar Vårdavdelningarnas nuvarande standard, utformning och placering påverkar i stor utsträckning dispositionsplanen. Det är därför viktigt att närmare analysera deras förutsättningar. De svenska vårdavdelningar som byggts under senare hälften av 1900-talet har bestått av avdelningsstorlekar på 24-30 vårdplatser för att få en så optimal personalbemanning som möjligt. I Sverige och internationellt har andelen 1-patientrum ökat markant under senare år. Orsaken till detta är kravet från patienter på integritet och ökade krav på patientsäkerhet, vilket resulterar i strängare krav på vårdhygien för att minska risken för vårdrelaterade infektioner och smittspridning. 1-patientrum medför att det mesta kan göras inne på rummet, behovet av undersökningsrum minskar, anhöriga kan vistas ostörda hos patienten och att patienten får en ostörd nattsömn. Patientnärmre vård Under senare år har begrepp som patientnärmre vård, vårdlag, vårdteam m.m. blivit vanliga. Ett gemensamt synsätt är att dela upp vårdavdelningarna i mindre självstyrande enheter. Vårdformen är patientfokuserad med den vårdande personalen i direkt närhet till patienten. Detta kan ske genom att det till varje vårdavdelning finns en reception med en samordningsfunktion. Patienterna delas upp i vårdlag om ca 6-9 patienter och till varje vårdgrupp hör utrymmen för administrativt arbete. Fördelarna med denna vårdform blir att patienten blir tryggare genom att personalen får en bättre kontakt och kännedom om sina patienter, vården blir effektivare genom mindre onödigt spring och vårdpersonalen kan i större utsträckning ägna sig åt det som de är bra på, vård och omvårdnad. En ny paragraf har införts i Hälso- och sjukvårdslagen från och med den 1 juli 2010 som innebär att verksamhetschefen har ett ansvar att säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Planexempel vårdavdelning, av SWECO Arkitektur 20
Det ökade kravet på dokumentation och införande av digitala journaler har medfört ett behov av fler administrativa arbetsplatser på vårdavdelningarna. Detta ökade lokalbehov kan leda till att vårdavdelningarna blir ineffektiva med långa avstånd. Det är därför viktigt att placera de lokaler som krävs för patienttillsynen i närheten av patientens säng. De kortare vårdtiderna har inneburit att sängplatserna i allt större utsträckning är behandlingsplatser. Många patienter kommer i framtiden att kunna tillbringa natten i hemmet eller på ett patienthotell, men vårdas på sjukhuset under dagtid. Denna dagsjukvård kan förväntas öka i omfattning vilket innebär att under dagtid kan en vårdavdelning ha betydligt fler vårdplatser än under natten. Rätt utformade vårdbyggnader kan bland annat bidra till effektivisera vården, påskynda läkandet och förebygga smittspridning. Utvecklingstendenser för andra vårdlokaler Verksamheterna inom vården förändras ständigt, och generell och flexibel utformning av lokaler är en förutsättning för följsamhet till utvecklingen och för att förändringarna kan genomföras utan dyra ombyggnader. Möjligheten till samverkan, samutnyttjande av lokaler och personal samt lokalmässig närhet med goda kommunikationsmöjligheter är avgörande faktorer i planeringen. Därigenom kan lokalförsörjningen bidra till att effektivisera vårdkedjor och utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt. Offentliga lokaler ska var tillgängliga för funktionshindrade personer. Besökarnas/patienternas lokaler anpassas för handikappade, och även personalens lokaler där det är möjligt med hänsyn till arbetets art. Orienterbarheten i sjukhuset är en förutsättning för att besökarna ska hitta rätt, med hjälp av såväl lokalernas placering och utformning som färgsättning och skyltning. Mottagningar Förändring av mottagningar sker ständigt. Specialistmottagningar kan delas upp i mottagningar för subspecialister inom respektive klinik, och nya mottagningar kan skapas över klinikgränserna. En flexibel utformning av lokalerna underlättar förändringarna. Specialistmottagningar placeras med fördel i anslutning till slutenvårdslokaler. Då kan en samverkan utvecklas mellan mottagning, dagsjukvård och slutenvård. Andra mottagningar, speciellt med stora patientflöden, placeras helst nära entréer och på entréplanet. Det gäller även mottagningar med besökare som är betjänta av lätt tillgängliga lokaler utan hindrande hissar eller trappor, t.ex. småbarn, synskadade. Patientens första kontakt med sjukvården bör ofta ske via vårdcentralen, som därför måste vara lätt tillgänglig. Krav på större säkerhet mot våldsamma patienter medför larm, slussar och säkra byggkonstruktioner samtidigt som lokalerna ska vara överblickbara, vilket gäller bl.a. akutmottagningar. 21
Behandling och diagnostik Tekniska installationer för luftbehandling, el m.m. fordrar allt större utrymme i behandlingslokaler. För att möjliggöra flexibel användning planeras nybyggnader med höga våningshöjder. Operationssalar har ökat i storlek under senare år, beroende bl.a. på mer utrustning i rummen och lösningar med renluftsteknik. I vissa fall kombineras salar för operation med bilddiagnostik. Uppdelning i lokaler för planerad verksamhet respektive akutverksamhet görs. I många fall inrättas särskilda dagkirurgiska enheter i anslutning till centraloperationsavdelning eller som fristående enheter på sjukhuset. Beträffande bilddiagnostik sker ständig utveckling mot mer effektiv utrustning och nya tekniker, som kan fordra större utrymmen eller speciella skyddsanordningar. Exempel på behandling som ökat snabbt är dialysverksamheten, vilket kräver utökade lokaler med fler dialysplatser. Utvecklingen sker även mot mer självdialys i hemmen, och platser för inlärning och undervisning av patienter tillskapas vid dialysavdelningen. Administration och personal Behovet av administrativa lokaler har ökat då kraven på medicinsk dokumentation och datajournaler blivit större. Samtidigt har arkivlokaler med ofta dålig arbetsmiljö kunnat tömmas. Lokalerna utformas för att arbetet ska kunna ske ostört, men också för att ge plats för möten. Det är önskvärt med närhet till verksamheten, t.ex. inom en mottagning. För att hålla nere lokalytorna och gångavstånden kan det vara önskvärt att flera personer delar på rum, där så är möjligt med hänsyn till arbetsuppgifterna. Det blir alltmer vanligt med avskilda, ej personbundna, arbetsplatser i gemensamt utrymme. Genom att erbjuda en attraktiv arbetsplats kan sjukhuset främja rekrytering och fortbildning. Ett sätt är att skapa möjligheter för personal från olika kliniker och med olika erfarenheter att mötas för samtal, fritidsaktiviteter och utbildning, bl.a. genom ett s.k. kompetenscentrum och friskvårdslokaler. Infrastruktur Vid nybyggnad eller större ombyggnad eftersträvas rationellare och effektivare teknisk infrastruktur som t.ex. kallelsesignal via bärbar telefon flexibel datakommunikationen via bärbara datorer och trådlöst datanät IT-system i patientrum för telefoni, TV och internet digital röststyrd diktering skalskydd med kortläsare och dörrmiljöer utan nycklar. Dialysavdelningen, självdialys 22
Lasarettet i det miljövänliga samhället För Landstinget Dalarna är miljöfrågorna viktiga en bra yttre miljö med tillgång till rent vatten, ren luft samt skog och mark med rik biologisk mångfald bidrar till en god folkhälsa. Eftersom landstinget i så stor utsträckning kan påverka både människors välbefinnande och livsmiljö, måste landstinget ta sin del av miljöansvaret i samhället och aktivt arbeta för att minska den egna verksamhetens miljöpåverkan, såväl direkt som indirekt. Landstingets och därmed även Mora lasaretts ambition är att bedriva miljöarbetet systematiskt och med ständiga miljöförbättringar. Processen med systematiskt miljöarbete är inledd vid Mora lasarett. Miljöombud finns utsedda och är utbildade. Miljöplaner är upprättade inom hälso- och sjukvårdens enheter. Lagar och förordningar inom miljöområdet utgör därvid en miniminivå i detta arbete. Vid ny- eller ombyggnad ska landstingets miljömanual följas och miljöförstörande ämnen avlägsnas. På landstingets samtliga sjukhus/lasarett har man de senaste tio åren på ett mycket effektivt sätt arbetat med att minska verksamheternas miljöpåverkan. Numera sorteras i stort sett allt avfall vilket bl a inneburit, förutom att källsorteringen kräver utrymmen ute på enheterna, att mängden deponiavfall minskat. En fortsatt minskning väntas under planeringsperioden. Landstinget Dalarna har genomfört mätningar på utgående spillvatten från de fem lasaretten i länet, i syfte att utreda eventuella medicinrester i avloppsvattnet. För Mora lasarett visade provtagningen inget alarmerande. Det är viktigt att drift och skötsel av fastigheter och lokaler sker miljöanpassat. Byggmaterial ska helst vara återvinningsbart eller producerat ur förnyelsebara råvaror och lägst ha miljöklassning. Ett mål vid planering av yttre miljö är att behålla och tillvarata de naturvärden som finns i närheten av lasarettet samt att tillskapa bra cykelvägar och cykelparkeringar på området. Vidare gäller att ständigt förbättra tillgängligheten för kollektivtrafiken och styra undan biltrafiken för att minimera buller och avgaser. Lämpligt anordnad plats för tobaksrökare har anvisats vid lasarettet. Vid nybyggnad och större ombyggnadsprojekt tillämpas uthållighetsstrategier enligt Socialstyrelsens skrift Det robusta sjukhuset. Att kunna bemästra en situation med bristande eloch vattenförsörjning är viktig fråga för sjukhuset. Landstinget Dalarna har genom Landstingsfastigheter sedan i början på 1980-talet arbetat med systematiskt energibesparingsarbete. Goda resultat har uppnåtts. System, materialval och ny teknik ska samverka till en halvering av energiförbrukningen vid varje ombyggnadsprojekt. 23
Nuläge vid lasarettet Nuvarande vårdverksamhet i Mora Mora Lasarett utgör basen för all akutsjukvård i Norra och Västra Dalarna. Det är en av kommunens största arbetsplatser; totalt arbetar ca 1100 personer på sjukhuset. Lasarettet är ett akutsjukhus med basuppdrag. Mora har egna kliniker inom medicin, kirurgi, ortopedi, anestesi, vuxenpsykiatri samt akutmottagning. Övriga specialiteter är länskliniker. Allmäntandvården och tandregleringen på sjukhuset tillhör Folktandvården. Beträffande högspecialiserad vård ingår Dalarna i Uppsala- Örebro-regionen. Ett stort antal funktioner finns vid lasarettet, såväl primärvård som specialistmottagningar för läns- och närsjukvårdsområdet. Akutmottagningen tar emot patienter från hela upptagningsområdet och turister från andra landsting. Där finns kvalificerad medicinsk service som röntgen, operation m.m. samt vårdavdelningar, vuxenpsykiatri och BUP. Apotek, cafeteria och matsal vänder sig till såväl allmänheten som till sjukhuset. Landstingsservice betjänar sjukhuset bl.a. genom kostförsörjning, städning och dataservice. Vårdavdelningar i ett plan Vårdavdelningar i fyra plan 24
Fördelning av vårdplatser på Mora lasarett 2010 Avd Antal vårdplatser 2010 Sluten vård 41 Ortopedi 24 42 Kirurgi 25 44 Kirurgi 9 4 50 Medicin 18 4 61 Medicin 18 6 62 Medicin 18 2 70 Ger/rehab 16 Stroke 18 Gynekologi 8 BB - - Summa 154 16 Dagsjukvård Vårdplatsutveckling i Mora 190 Vårdplatsutveckling i Dalarna 800 180 750 170 160 dagsjukv. 700 650 150 600 140 1997 2000 2003 2006 2009 2010 550 1997 2000 2003 2006 2009 25
Sjukhusområdet Preliminär fastighetsgräns Situationsplan 0 50 100 m Mora lasarett är beläget ca 3,5 km nordost om Mora centrum. Sjukhusets mark omfattar ca 10 ha. Tomten gränsar i öster mot väg 45 och Lasarettsvägen, och i väster mot Flottarvägen. En mindre del av tomten sträcker sig dessutom ned till Orsälven, med badstrand och båtbryggor. Norra delen av tomten upptas av obebyggd skogsmark och sluttar mot väster. Till 2009 omfattade sjukhustomten även ett större skogsområde i norr, som sen avyttras till Mora kommun och planeras för bostadsbebyggelse. Bestämmelsegräns Inom den bebyggda delen av tomten finns partier med stora gräsytor, trädgårdsplanteringar, björkalléer samt dungar av högväxta tallar och björkar. Dessutom finns asfalterade ytor för trafik, parkering och lastning. Bestämmelsegräns 28 m 10 m Lasarettsområdet präglas i stor utsträckning av närheten till naturen de stora skogarna och älven. Men det gränsar också till småskalig bostadsbebyggelse och kommunikationsleder som järnväg och landsväg. Några våningar upp i sjukhuset har man en vidsträckt utsikt över milsvida skogar, mot fjällen. Nere på marken försvinner storskaligheten; den bebyggda delen innehåller dels några större byggnadskomplex och dels ett antal mindre hus av olika typ i parkliknande miljö. Bestämmelsegräns Fastighetsgräns Detaljplan/Stadsplan Den södra, bebyggda delen av sjukhustomten omkring lasarettet och övriga byggnader omfattas av detaljplan, Förslag till stadsplan för lasarettsområdet i Norets by, Mora kommun fastställd 1980. Planområdet får bebyggas för allmänt ändamål, med undantag av en markremsa utefter omgivan- 26
de vägar och bostadsområdet i söder. Bl.a. anges gränser för byggnadshöjd, 28 m resp. 10 m. Den del av tomten som ligger mellan Orsälven och järnvägen är redovisad som allmän platsmark i detaljplan för strandområdet, fastställd 1984. För båda detaljplanerna angavs genomförandetiden till 1992-06-30. Byggnader Huvudbyggnaden Den ursprungliga huvudbyggnaden (hus 01, 05 och 09) från 1950-talet är uppförd med rött tegel. Senare byggnadskroppar har fasader av tegel med partier av vita eller ljusgrå plåtkassetter. Trafik och parkering Sjukhuset har två tillfarter från Lasarettsvägen. Huvudtillfarten leder bl.a. till parkeringsplatser, huvudentré och akutmottagning. Vårdcentral och apotek har en separat entré i hus 03. Den andra tillfarten används för försörjningstrafik, av besökare till andra byggnader än huvudbyggnaden och av boende i bostadshus. Bilparkering för personal är till stor del förlagd till parkeringshus i två plan. Parkeringsplatser för besökare finns ovanpå parkeringshuset, samt ett mindre antal bl.a. i anslutning till akutmottagningen, köksbyggnaden och vid entrén till vårdcentralen. Cykelparkeringar finns bl.a. vid parkeringshuset och personalentrén samt i närheten av lastgården. Sjukhuset har bussförbindelse med norra, södra och västra Dalarna samt kringliggande byar via Mora centrum. Hus 01 De äldsta husen är utformade med mittkorridorer, och har bärande korridorväggar och ytterväggar. Hus 05 och 09 är byggda för vårdavdelningar, men med nutidens krav på hygienstandard, utrymmesbehov m.m. är byggnadernas djup för litet för detta ändamål. De övre våningarna är ganska låsta beträffande rummens storlek och kan inte enkelt byggas om. 27
Även vårdblocket, hus 03, som uppfördes på 1960-talet, är relativt oflexibelt med bärande väggar såväl mot korridorer som mellan rum. Vårdavdelningarna har dubbelkorridor och mörk mittkärna. Rumsdjupen är dock stora och hygienutrymmen finns i anslutning till flertalet patientrum. De senast byggda husdelarna (hus 04, 06 och 07) från 1960-talet och förbindelsebyggnaden (hus 02) som är samtida med hus 03, har pelare av betong och lätta innerväggar. Byggnaderna är anpassade till specialfunktioner och har helt olika planlösningar på olika plan. Ombyggnader och anpassning till nya funktioner underlättas av att det är tätt med installationer och fönster. De äldstahusdelarna och hus 02 är uppförda i sex plan, förutom vindsvåning med fläktrum m.m. Vårdblocket har uppförts i fyra plan. Det understa planet, plan 1, är källarvåning med kulvertar. Plan 2 är delvis suterrängvåning, medan entrevåningen benämns plan 3. Hus 03 Hus 06 28
Övriga byggnader På sjukhustomten finns tre st. trähus kvar från början av 1900-talet med faluröda väggar och tegeltak, ursprungligen använda som bostadshus. Övriga tidigare bostadshus på lasarettsområdet har putsade eller tegelklädda fasader och oftast bärande väggar av tegel. Hus 10, 12, 14, 25 och 26 har byggts om för olika sjukhusverksamheter. I hus 10, 25 och 26 finns hiss. Byggnaderna för värmecentral och kök är anpassade till respektive verksamhet, med vissa mycket installationskrävande ytor och en del stora rumsbildningar. Hus 12 Sjukhusets användningsområden 29
HUVUDBYGGNADEN HUS 01 Plan 1 6 Byggnadsår 1956 Tillbyggnad 1976 (mot hus 07) 2010 (plan 2,3 akutmottagn) Verksamhet Mottagningar Medicinsk service HUS 07 Plan 1-4 Byggnadsår 1978 Tillbyggnad 2010 (plan 2,3 amb.hall, kontor) Verksamhet Ambulansstation Akutmottagning Kontor HUS 09 Plan 1 6 Byggnadsår 1956 Tillbyggnad 1988 Verksamhet Vårdavdelningar Kontor HUS 02 Plan 2 6 Byggnadsår 1968 Verksamhet Försörjning Entréhall Medicinsk service HUS 03 Plan 2 9 Byggnadsår -1970 Verksamhet Allmän service Vårdavdelningar Vårdcentral Medicinsk service HUS 04 Plan 1 4 Byggnadsår 1979 Verksamhet Mottagningar Medicinsk service Kontor HUS 05 Plan 1 6 Byggnadsår 1956 Tillbyggnad 1992 Verksamhet Mottagningar Medicinsk service Vårdavdelning Kontor HUS 06 Plan 1 4 Byggnadsår 1976 Tillbyggnad 1996 (avfallsterm.) 2006 (fläktrum) Verksamhet Försörjning Mottagningar Medicinsk service 28 29 27 25 07 26 01 20 22 04 09 02 05 06 23 21 19 03 30
SJUKHUSETS BYGGNADER 2010 Antal plan *, Byggnadsår, Verksamheter ** * Antal plan exkl. ev. fläktrumsvåning på vind e.d. ** Nuvarande huvudsakliga verksamheter, översiktligt. Redovisning av samtliga verksamheter per plan, se Bilaga 3 12 18 11 13 31 17 16 10 14 29 15 ÖVRIGA BYGGNADER HUS 10 Plan 1 6 Byggnadsår 1956 Tillbyggnad 1986 (entré) Verksamhet Familjecentrum (MVC, BVC) HUS 11, 13, 17 Byggnadsår Verksamhet Hus 17 1992 Garage HUS 12 Plan 1-3 Byggnadsår 1912 Verksamhet Tandreglering HUS 14 Plan 1 3 Byggnadsår 1957 Verksamhet Trädgårdsförråd MOH Fackliga lokaler HUS 15, 16 Byggnadsår Verksamhet HUS 18, 19 Byggnadsår Verksamhet HUS 20 Verksamhet HUS 21 Byggnadsår Verksamhet Hus 15 1912 Hus 16 1957 Bostadshus med 1 lgh/hus 1944 Bostadshus med 2 lgh/hus Kallförråd HUS 22 Plan 1-3 Byggnadsår Tillbyggnad Verksamhet 1999 (ersatte äldre hus) Reservkraft 1951 1977 Värmecentral Maskincentral Teknisk avdelning HUS 23 Plan 1-3 Byggnadsår Tillbyggnad Verksamhet HUS 25 Byggnadsår Tillbyggnad Verksamhet 24 Verksamhet 1951 1970 2010 (lastplats) Produktionskök Personalmatsal Motionslokal HUS 26 Plan 0-3 Byggnadsår Tillbyggnad Verksamhet HUS 27, 28, 29 Byggnadsår Verksamhet Plan 1-3 1945 1982-83 Psykiatrisk mottagning 1957 1986 (förb. gång till hus 04) Administration BUP Hus 28 1952 Hus 29 1957 Hus 27 1959 Bostadslägenheter och boenderum Jordkällare 30 2 plan under mark Verksamhet Parkeringshus 2 plan sam markparkering 31 Byggnadsår Verksamhet Övrigt Verksamhet 1992 Syrgascentral Pumphus 31
32
Stomplan 25 m 26,2 m 12,8 m 19,8 m 19,8 m 07 04 01 05 09 06 02 03 20,9 m Bärande stomme Hus 04, 07 och 06: Bärande pelare och ytterväggar av betong. Hus 01, 05 och 09: Bärande korridorväggar av tegel och ytterväggar. Fyllnadsbjälklag. Hus 02: Bärande pelare av betong. Hus 03: Bärande korridorväggar, mellanväggar och ytterväggar av betong resp. tegel 0 10 20 30 40 50 m 33
Mora Lasarett i framtiden 35
Analys Enligt den inventering av verksamheter som gjorts finns behov/önskemål om åtgärder för ett stort antal avdelningar inom sjukhuset. Detta gäller såväl synpunkter beträffande samband och lokalisering som önskemål om utökning eller annan organisation av lokalerna. Generella faktorer som varit styrande för dispositionen har främst varit: möjligheter till samverkan och snabbare förflyttningar mellan avdelningar genom närmare lokalisering behov av modernisering och anpassning till nya funktionskrav plats åt tillkommande funktioner, som inte tidigare funnits vid sjukhuset större utrymme eller bättre organiserade lokaler för vissa verksamheter ny placering av verksamheter som flyttas för att ge plats åt andra funktioner. Sjukhusets olika avdelningar bör ligga så logiskt placerade som möjligt från patientens och besökarens synpunkt, så att de bidrar till orienterbarhet och tillgänglighet. Samtidigt bör placeringen ske med hänsyn till personal och medicinska resurser samt tekniska förutsättningar för att nå optimal effektivitet och ekonomi. Vårdavdelningarna Sjukhusets vårdavdelningar är i huvudsak förlagda till hus 03, som planerades på 1960-talet. Ursprungligen inrymdes 30 vårdplatser per avdelning (½ våningsplan), med en yta av ca 35 m 2 BRA 1 per vårdplats. Senare har utnyttjandet ändrats, så att det som mest är 25 + 24 platser på ett plan (ca 42 m 2 BRA per vårdplats) och som minst 18 + 16 pl. sluten vård. Vissa avdelningar har dessutom vårdplatser för dagvård. På plan 5 finns endast en avdelning à 18 vårdplatser. 4 7 rum på varje avdelning är 1-patientrum, övriga vårdrum rymmer två eller fyra patienter. Hygienrum finns i anslutning till rummen, varav vissa WC med dusch och andra enbart WC. En nackdel med hus 03 är att nästan alla väggar är bärande och inte kan rivas utan speciella åtgärder. T.ex. är rumsstorlekarna relativt fastlåsta, och 4-patientrummens mått gör att de inte är lämpliga att dela till två st patientrum med hygienrum. Förutom vårdavdelningarna i hus 03 finns en kirurgavdelning (avd.44) i hus 09 plan 4. Denna har ingen anslutande avdelning att samverka med. (Kirurgavdelning 42 ligger på samma plan men i hus 03, tillsammans med ortopedavdelning 41.) Avdelning 44 var ursprungligen tänkt som en lättvårdsavdelning och kunde därför placeras i en f.d. psykiatrisk vårdavdelning, som i princip var planerad för uppegående, rörliga patienter. Verksamheten har fått en mer vårdkrävande patientkategori och behöver bättre anpassade lokaler. Dessutom har kvinnokliniken en vårdavdelning på plan 6 hus 05. Denna ligger i nära anslutning till lokalerna för förloss- 1) BRA, bruksarea = avdelningsyta begränsad av omslutande väggars insida 36