David är gud och Lars är chefen -



Relevanta dokument
5 vanliga misstag som chefer gör

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Intervju med Elisabeth Gisselman

Goda skäl. att vara medlem i

TD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015

Hälsa och balans i arbetslivet

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Konsten att leda workshops

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

PRAO åk 8 vecka 13 och Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk vecka 15!

Handledare för caset är Jaana Kurvinen och Pär Vilhelmsson.

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

{ karriär & ledarskap }

Målplanering för arbete/sysselsättning Exempel 2:1

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Att fortsätta formas

Personal Strategerna. Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Lisa 36 år - Min jobbresa Uppsägningen Tidsaspekten Jobbsökarstrategier Bollplank och stöd från andra

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

SpråkSam - en nyckel till utveckling

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

En vanlig dag på jobbet

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

Hållbart arbete hållbar individ

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Blocket jobbkollen höst 2012

Utvärdering av DISA. Theresa Larsen. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity. Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in

Likabehandling och trygghet 2015

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt

Verktyg för Achievers

Svar fråga 1a)Att vi inkluderar istället för att exkludera vilket är en förutsättning för att växa sig starka. Kommentar: Visst är det så

LATHUND Att planera en mässa eller utställning

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

PASCALE VALLIN JOHANSSON & EDITH HELSNER

Dagverksamhet för äldre

Övning: Dilemmafrågor

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

D I G I TA LT S K A PA N D E

Samtal kring känsliga frågor

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Struktur och Ledning i små organisationer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

Praktikrapport. Göteborgs Universitet. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Kvalificerad arbetspraktik med. samhällsvetenskaplig inriktning

Välfärd på 1990-talet

Fråga, lyssna, var intresserad

Vad gör man när. En förändrad syn på restid Förändrad syn på restiden. Hur människor använder sin restid i regional kollektivtrafik

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Så tycker småföretagarna om Sjuklöneansvaret - ett sjukt ansvar. Undersökning FöretagarFörbundets webbpanel januari 2010

Praktikintyg. Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB!

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Den äldre, digitala resenären

Uppgift 1 STEG 3 KONSTEN ATT PÅVERKA

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Brukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009

- Jag bor i ett hus tillsammans med min man, min. son och min dotter. Huset är gammalt, men^vi har. :om mycket. Vi har också en stor trädgård.

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater

Vi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK

jonas karlsson det andra målet

Transkript:

David är gud och Lars är chefen - En studie om organisationsstruktur och stress på Nätverkstan Rapport skriven av Jennie, Lena, Lisa, Niklas, Hans Studien är gjord för kursen Arbetets framtid på Kulturverkstan, lärare Uffe Buffe. Inledning: Vi valde att besöka nätverkstan eftersom det är en arbetsplats som är i vår närhet och som vi kommer i kontakt med nästan dagligen, dock insåg vi att vi inte visste särskilt mycket. Vi har valt att fokusera på stress och övertid eftersom vi fann det mest intressant. Vi har definierat stress som brist på kontroll. Vi hade en föreställning om att det skulle vara en stressig arbetsplats och miljö. Samt att det skulle vara svårt att få svar på frågor om jämställdhet. Vi har fått ett intryck av att nätverkstan är en liten intim arbetsplats där folk är upptagna och att det skulle finnas mycket att hämta angående stress. Synliga fakta Det är fredag eftermiddag, jag sitter i soffan på Nätverkstan. En massa folk är i rörelse. De pratar om gemensamma projekt eller berömmer varandras, böcker byter ägare. - Har du visat den för Ord & Bild? Jamen det måste du ju göra, hon sitter ju där nu! De flesta är välklädda, runt trettio och mycket upptagna, men inte så mycket att de inte kan stå ett slag och prata med oss i soffan. Flipperspelet associerar jag till en reklambyrå, men böcker och tidningar fyller bågnande hyllor i de välutnyttjade utrymmena. Det är ljust och välordnat. Här finns det ingen chef, men här finns det auktoritet och positioner som är självklara. Jag sitter och väntar på att prata med två anställda om den här uppgiften vi fått. Har redan flera gånger gått in för att byta några ord med dem på Nätek som är det mest avskiljda kontoret, man ser bara in i en liten del av deras yta och jag är inte säker på vad de gör. Det är ganska jämn könsfördelning på Nätverkstan. Jag har ofta funderat på det mönster som finns i kulturvärlden att det är demonregissören, en charmigt virrig man och en kvinna som håller reda på saker och ting som ofta arbetar tillsammans. Det är ju knappast en slump att Nätek mest består av kvinnor, det administrativa arbetet är oftast utfört av en kvinna. Men det är lite motsägelsefullt också för att det finns många krafter i rörelse på den här arbetsplatsen. När vi presenterade uppgiften fick vi spridda skratt men ett intresse för att genomföra det. Efter att ha kommit överens om att ge frågorna i förväg och en del problem med att många var sjuklediga genomförde vi intervjuerna. Formella fakta Nätverkstan s olika avdelningar Nätverkstan ägs till 50% av Ord & Bild och 50 % av Tidskriftsverkstan. Under Nätverkstan s tak ryms Näteks ekonomiverksamhet, som i huvudsak består av

registerhantering och bokföring där kunderna är ca 50 kulturtidskrifter och av dessa upprätthåller man 28 register Internetverksamhet, där man hanterar domänplatser och ger support samt webbutveckling. Projekt, som vi inte lyckats finna vari det består, utan snarare att det är något som ligger i framtiden; och Kulturverkstan, en tvåårig KY-utbildning - projektledning med inriktning på kultur och IT. I Nätverkstan s sfär ryms också ett antal sk mediaverkstäder : Tidskriftsverkstan, som både tillhandahåller arbetsplatser och maskinpark för tidskriftsframställning, samt även utför sådana externa jobb; Bildverkstan, med både datakraft och kompetens för professionell bildhantering, där medlemmar kan hyra plats och även få hjälp; Webbverkstan och Videoverkstan, med liknande service och funktion inom sina respektive områden; Regionverkstäderna, som är kollektivverkstäder spridda runt om i västsverige, till en början med stöd härifrån. Men ska sedan vara självstående. Nätverkstan s organisationsstruktur är platt, med en styrelse där varje verksamhet är representerad. Man har ingen individuell löneförhandling, utan utgår från en likaledes platt lönesättning, likalönprincip. Verksamhetsområden och personal på Nätverkstan Nätek Camilla Amnemyr: Kommission, telefon100 % Ethel Andersson: Bokföringsansvarig, 80% Silva Hildbrand: Kommission, 40 % Christian Berntsson Stensöta: Kund och systemansvarig, 80 % Mirja Hildbrand, Kommission, telefon 80% Summa tjänst: 3.8 Internet Nils Olsson: 50 % Agneta Söderpalm: 100 % Marcus Marin: 50 % Summa tjänst: 2 Sammandrag av intervjuerna Projekt Anders T Carlsson: 50 % Varierande efter behov Summa tjänst: se ovan Kulturverkstan David Karlsson: 50 % Lena Stenmar: 50 % Lotta Lekvall: 50 % Summa tjänst: 1,5 Verkstäderna Joakim Svensson: 75 % Ulla-Karin Karlsson: 50 % Gustav Söderström: 100% Ulf Sigvardsson: 50% Summa tjänst 2,75 Nätverkstan David Karlsson: 50 % Lena Stenmar: 50 % Lotta Lekvall: 50 % Summa tjänst: 1,5 Vi genomförde fem intervjuer på Nätverkstan. Vi har sammanställt intervjuerna under frågeställningar som följer nedan.

1. Vilken arbetsbelastning har du jämfört med dina medarbetare? Upplever du att det finns personer som har särskilt hög arbetsbelastning/eller lättare arbetsbörda på din arbetsplats? Silva säger att alla på nätverkstan jobbar alldeles för mycket. Alla upplever stress åtminstone i perioder. Arbetstempot och kraven på effektivitet har ökat, vilket beror på att verksamheten har expanderat kraftigt. Samtidigt har det inte funnits pengar till att nyanställa folk vilket innebär höga prestationskrav på den befintliga staben. Mirja har varit med ett halvår och tycker inte att hennes stressnivå är speciellt hög. Troligen kommer stressen att öka i takt med att man lär sig mer. Ansvaret ökar ju i takt med att man får en större överblick över situationen. Från början hade hon inte alls så mycket ansvar och det var ju skönt. Det är inte ovanligt att kunder ringer för att påpeka att något inte är gjort och att den som inte har gjort det inte är där. Men om man jämför med till exempel restaurangbranschen som hon provat att arbeta i är det ju mycket mindre belastning. När Mirja väljer arbete så reflekterar hon över hur mycket tid/kraft det jobbet kommer att ta. Nils beskriver arbetsbördan som adekvat, men att den varierar eftersom han arbetat med olika projekt. Vill inte riktigt jämföra den med de andra anställda på Nätverkstan. Nätek har nog mer arbete kontinuerligt tror han. 2. Är ditt arbete stressigt i jämförelse med andra arbetsplatser som du har erfarenhet av? Av de fyra som svarat på frågan tycker tre personer att Nätverkstan är mer stressigt än andra arbetsplatser. De flesta jämför med arbete inom helt andra branscher, där stressen också kan bero på andra saker. 3. Vilka är de främsta stressfaktorerna på din arbetsplats? Den otydliga organisationen. Personalen har ökat men strukturen har inte hängt med. En chef finns inte formellt och mycket sker inbördes. En lös struktur försvårar och det krävs mycket av arbetskamraterna. Den löpande stressen påverkar och hon tror att många upplever detsamma. Problemen blir svårlösta. Den ekonomiska situationen är stressande, påverkar mer än man tror, med personaltillgång när folk är sjuka Stressen ökar varje gång en tidning ska skickas iväg och det finns en deadline. Kunderna är ständigt i telefonkontakt. Det är inte ovanligt att kunder ringer för att påpeka att något inte är gjort och att den som inte har gjort det inte är där Vissa kanske struntar i att göra det de borde. En stressfaktor är en ibland otydlig ansvarsfördelning, beroende på den platta organisationen Ett stressande moment är att man alltid blir avbruten, eller snarare låter sig avbrytas. Det är mycket telefon och ibland funkar inte datorena. Arbetstempot och kraven på effektivitet har ökat, vilket beror på att verksamheten har expanderat kraftigt.

4. Har du varit sjukskriven på grund av stress? Stressen upplevs olika av personerna vi intervjuat. Även med frågan om sjukskrivningar för stress får vi olika svar. Några säger sig inte veta någonting medan andra pekar på direkta personer som berörts av sjukskrivning på grund av stress. Någon syftar på att när folk är hemma och sjuka beror detta säkert oftast på att folk känner sig stressade. Det är bara antaganden vi får. Men ingen av de intervjuade har själv varit sjukskrivna för stress eller känner att det har behövts. 5. Finns det ett forum för stress? Vid frågan om det finns ett forum för stress tar många upp den återkommande lösa strukturen, Den otydliga ansvarsfördelningen, beroende på den platta organisationen. Det finns inget generellt system för att ta hand om stress bland de anställda. Eftersom det inte finns någon personalansvarig finns det ingen buffert för de som skulle behöva någon som kommer och pratar om arbetssituationen. Det finns inget forum för diskussion om stress. Dock menar någon att folk gnäller ganska mycket, vilket ju kanske kan vara samma sak. De flesta verkar uppleva att stress inte hanteras bra men att det inte är någons fel. Man sköter sig själv och det är upp till en själv. Något forum för diskussion verkar alltså inte finnas. En av de intervjuade menar att stress är ett så pass nytt fenomen och så även på nätverkstan. Samt att arbetargivarrollen är ny för nätverkstan. Det verkar dock mest handla om den lösa strukturen som har sina för och nackdelar och i detta fall kanske mest nackdelar. Det blir mycket eget ansvar att se till både sig själv och de andra arbetskamraterna. Även om kanske viljan finns är det inget som förväntas, eftersom det krävs mer personal och Nätverkstan är ett relativt litet företag. visst skulle jag vilja ha en axel att gråta ut hos när det är stessigt men skulle jag klampa in hos ledningen skulle de nicka och hålla med. Men som det ser ut nu finns det inget att göra, eftersom ingen kan hoppa in för mig. 6. Upplevs någon intellektuell stress? Nätverkstan är en kvalitetsmedveten arbetsplats. Dock gör inte själva Nätverkstan dessa ting som tidningar. En av de intervjuade talar om att i början upplevdes det nog så, ett slags intellektuellt drivande. Men att det har vuxit bort. Alla har ju gjort sitt och sina saker. 7. Jobbar du övertid, i så fall, i vilken omfattning? Samtliga av de fem intervjuade personer talar om stötvis övertidsarbete. Obetald övertid är vanligt förekommande i perioder, när uppdrag man åtagit sig måste slutföras. Svaren går emellertid något isär. Silva säger att alla på nätverkstan jobbar alldeles för mycket medan Agneta säger att hon inte jobbar så mycket övertid. Nils är tveksam till att svara på om han arbetar övertid. Han säger att de anställda på nätverkstan har en extra vecka betald semester, och konstaterar att han nog gör rätt för den.

8. Rör det sig om betald eller obetald arbetstid? Samtliga av de tillfrågade svarar att övertiden är obetald. Övertiden kompenseras med ledighet eftersom ekonomin inte ger utrymme för annan ersättning. 9. Finns det en förväntan om att man ska jobba övertid? Av de tillfrågade svarar två att det finns en klar förväntan att de anställda ska jobba övertid. Silva menar att finns en stark idealitet på nätverkstan. Enligt Silva är denna idealitet en viktig förutsättning för verksamheten och andan på arbetsplatsen. Arbetsteamet drivs enligt Silva av övertygelsen att de gör ett bra och kulturpolitiskt viktigt jobb. Men det är samtidigt tydligt att benägenheten att jobba övertid i första hand gäller de som har varit med från starten. De nyanställda är inte beredda att lägga ner lika mycket ideellt arbete, vilket kan vara irriterande för det gamla gardet. Agneta säger att hon jobbade mycket övertid när hon var nyanställd, för att göra gott intryck på grabbarna. Mirja har uppfattat att det innan hon började fanns konflikter och diskussioner om arbetsmoralen. Det handlade då om vem som informellt tog mest av arbetsbördan. Nils tycker inte att det finns någon förväntan om att man ska jobba övertid. Silva däremot, säger att det finns en stark hederskodex eller moral som säger att man måste jobba över om så krävs. Har man sagt att en arbetsuppgift ska lösas måste det bli så. Om man inte gör sin uppgift blir det snabbt konflikt. Alla tillfrågade talar om olika arbetstoppar när man förväntas arbeta övertid. Slutord Vad vi upplevt under intervjuerna är att det oftast hänvisas till den lösa strukturen. Något luddigt och diffust vilar över nätverkstans organisation. Det vi har blivit mest förvånade över är just detta. De anställda verkar inte ha särskilt stor koll på varandras verksamhet och vad som faktiskt sker. Hos några av de intervjuade upplevde vi en saknad av fastare struktur, en starkare tydlighet hos ledningen. Vi får en känsla av att Nätverkstan har växt fram genom improvistion med en platt struktur. Detta kan vara bra, men när en arbetsplats utvecklas och expanderar behövs mer tydlighet. Vad beträffar att vara oersättlig på arbetet kan detta upplevas både positivt och negativt, de stora ansvarsområdena gör att man inte kan vara borta. Samtidigt upplever vi inte att nätverkstan är en specifikt stressig arbetsplats. Även om stress i sig kan definieras olika. Det framkommer dock att det skulle behövas ett forum för att behandla stress. Ska det vara ledningen som tar den här sortens ansvar, eller ett skyddsombud eller kanske olika basgrupper?