Stockholms universitets miljöledningssystem



Relevanta dokument
Stockholms universitets miljöledningssystem

Dnr SU Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2012 och 2013

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017

Arbetsmiljöpolicy och handlingsplan för Biologiska Institutionen

Att dokumentera miljöledningsarbetet

Arbetsordning med regler för delegering vid Stockholms universitet

Att dokumentera miljöledningsarbetet

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013

Ledningssystem för kvalitet

Miljöprogram. Hallands nation. Antaget: Senast ändrat: Dokumentansvarig: Quratelet, Hallands nation

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Högskolegemensam handlingsplan för hållbar utveckling

Föreskrifter för inköp vid Lunds universitet

2013 års kriterier för miljödiplomering av studentsektioner vid LiU

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

Arvika kommun. Granskning av kontroll och hantering av konstföremål. KPMG AB 16 februari 2010 Antal sidor:9

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Dnr LS 2010/68, A13

Lönepolicy för Umeå universitet

Handlingsplan för arbete med tillgänglighet vid Högskolan i Skövde åren

BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN

Lokala regler för indragning av doktorands resurser

Organisationsbeskrivning för Temainstitutionen

Företagets logotyp. Plats för företagets logotyp 1

Vetenskapsrådets informationssäkerhetspolicy

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

Kvalitetsprogram Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen , dnr:

Areims miljö och energiledningssystem 2015

Interna kvalitetssäkringsprocesser

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 3 kap 3 och 4

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige

Instruktion för valberedningen

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Missiv Dok.bet. PID131548

STADGAR FÖR NORDISK VELFAERDSCENTER DANMARK (NVC DANMARK)

IT-verksamheten, organisation och styrning

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

RIKTLINJER VID KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING AV ANSTÄLLDA VID

Patientsäkerhetsberättelse

INSTRUKTION FÖR DEN VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN I MÄLARHAMNAR AB

Information om egenkontroll enligt miljöbalken för skolor

Företagspolicy för Gislaveds kommun

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet

Digital strategi för Strängnäs kommun

Verksamhetsplan 2015

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fairtrade City. Jönköping är en PROGRAM FÖR FAIRTRADE CITY JÖNKÖPING

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

Handlingsplan för miljöarbetet

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Verksamhetsrapport för Internrevisionen 2007.

Vuxenutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Riktlinjer om ersättningar för övergripande KI uppdrag

Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet

Dnr HS 2011/ Handledning och studieuppföljning inom utbildning på forskarnivå vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Förskola, före skola - lärande och bärande

Miljöhandlingsplan 2012

Handlingsplan för Lika villkorsarbetet vid SLU

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan

Ny utbildningsorganisation vid SLU

Handlingsplan vid elevs frånvaro

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET

Företagets logotyp. Plats för företagets logotyp 1

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Budgetinstruktion för år 2014

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

DOKUMENTNAMN Dokument HiGs miljöledningssystem: förvaring, uppdatering, mätning, ansvar och lagkrav

Aktivitetsplan miljö för Stockholms Kooperativa Bostadsförening

Miljöpolicy Policy. Hälsa Sjukvård Tandvård

Kvalitetsprogram Högskolebiblioteket

Förordnande av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan

Lednings- och styrdokument. SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Vägledning vid förekomst av trakasserier och diskriminering av studenter. Reviderad upplaga

mot diskriminering och kränkande behandling Komvux Malmö Centrum likabehandlingsplan 2012

Delegering, ansvar och befogenheter

GHJF 6 SÄKERHETSSTYRNING

Om projektplanen Projektplanen är ett levande dokument som kommer att uppdateras allt eftersom projektet fortlöper.

Plan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen,

Handlingsplan för utveckling av excellent lärmiljö år

MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Riktlinje för ersättning i samband med uppdrag på institutionsnivå

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Transkript:

Sida 1 (5) Omfattningen av miljöledningssystem Stockholm universitet har byggt ett miljöledningssystem som omfattar all verksamhet. Vid universitetet sker utbildning och forskning inom universitetets fyra fakulteter. Det finns drygt 70 institutioner, institut och centra inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap. Det finns 12 förvaltningsenheter. Förvaltningsenheterna har till uppgift att vara stöd och ge service åt organisationen. Universitetets verksamhet är i huvudsak lokaliserat i Stockholms nationalstadspark, från Sveaplan i Söder till Frescatiområdet norr. Verksamheter finns också i Tarfala (nära Kebnekaise), på Askö (söder om Trosa)och Tovetorp (mellan Gnesta och Nyköping). Verksamheter som inte ingår i miljöledningssystemet är följande: Institutionen för numerisk analys och datalogi (NADA) Albanova universitetscentrum, Nordita och Vetenskapens hus ARC Forskning om äldre och åldrande Arbetsmiljökemi Isocyanatforskning (tillhörande Institutionen för analytisk kemi beläget i Hässleholm) Navarino Environmental Observatory SciLifeLab Studentbostadsuthyrning, Sektionen för byggnadsplanering. Miljöorganisation och ansvar Rektor har det yttersta ansvaret för universitetets miljöarbete och att ett miljöledningssystem införs, upprättas, underhålls och följs upp. Rektor utser ledningens representant för miljöledningssystemet, ordförande och fakulteternas representanter i Miljörådet. Miljörådet ansvarar för att bygga upp, upprätthålla och dokumentera universitetets miljöledningssystem. Rådet samordnar och följer upp miljöarbetet samt redovisar universitetets miljöprestanda. Vidare föreslår rådet förbättringar inom miljöarbetet till universitetsledningen. Ordförande i miljörådet är ledningens representant för miljöledningssystemet. Verkställande tjänsteman för miljörådet är miljökoordinator. Vicerektor eller av vicerektor delegerad dekanus, prorektor och förvaltningschef ansvarar för att utse miljösamordnare för fakulteten (motsvarande) och ser till att nödvändiga resurser avsätts för miljöarbetet. Miljösamordnaren samordnar miljöarbetet på fakultetsnivå (motsvarande) och ska vara ett stöd för institutionerna (motsvarande).

Sida 2 (5) På institutionsnivå (motsvarande) ansvarar prefekten för att de praktiskta miljöarbetet utförs och säkerställer att verksamheten följer universitets fastställda dokument för miljöledningssystemet. Prefekt (motsvarande) ansvarar för att säkerställa nödvändiga resurser avsätts för miljöarbetet och för att utse en miljörepresentant. Representanten ansvarar för att samordna det operativa miljöarbetet. Miljöpolicy Universitetets centrala miljöpolicy speglar universitets vision och strävan i miljöarbetet samt vilka delar arbetet omfattar. Miljöpolicyn är styrande för allt miljöarbete. En del institutioner (motsvarande) har tagit fram strategiska dokument liknande en miljöpolicy. Innehållet i dessa dokument ska överensstämma med det i den centrala miljöpolicyn. En uppdatering av miljöpolicyn sker var femte år enligt förordning (2009:907) om miljöledningssystem i statliga myndigheter. Betydande miljöaspekter Institutionerna (motsvarande) har pekat ut ett antal miljöaspekter som kan ha en påverkan på miljön. Utifrån denna bruttolista av miljöaspekter har en miljöaspektutvärdering genomförts och lett fram till en nettolista med universitetets betydande miljöaspekter, det vill säga de aktiviteter som leder till en betydande miljöpåverkan. Påverkan kan vara både positiv och negativ. De positiva miljöaspekterna är utbildning, forskning och samverkan, kompetensutveckling och upphandling och inköp. De negativa är användning av kemikalier, energi, kontorsapparater och kontors- och labmateriel. De negativa aspekterna är också tjänsteresor och transporter, utsläpp av vatten och avfallshantering. En uppdatering av de betydande miljöaspekterna sker var tredje år enligt förordning (2009:907) om miljöledningssystem i statliga myndigheter. Det är miljösamordnarna och miljökoordinator som ansvarar för uppdatering och miljörådet som fastställer de betydande miljöaspekterna. Styrande för revidering av universitetets betydande miljöaspekter är rutin för uppföljning av betydande miljöaspekter. Miljömål och handlingsplaner Stockholms universitets miljömål är satta för att minska den negativa miljöpåverkan och öka den positiva. Målen är tvååriga och styrande för det lokala miljöarbetet. Till varje mål finns åtgärder, ansvarig för genomförande, tillvägagångssätt för uppföljning och miljöindikator beskrivna. Universitetets miljöhandlingsplan fastställs av rektor. Varje institution (motsvarande) ska årligen upprätta en lokal miljöhandlingsplan och denna ska godkännas av institutionsstyrelsen (motsvarande). Det finns en fastställd mall och anvisningar för framtagande av lokala miljöhandlingsplaner. De lokala planerna ska följa universitetets centrala miljömål och handlingsplan.

Sida 3 (5) Styrande för framtagande av miljömål och handlingsplan är universitetets rutin och anvisningar för miljömål och handlingsplan. Miljörutiner Miljöledningssystemets dokumentation har två nivåer, dels universitetsgemensam, dels institutionsgemensam (motsvarande). De flesta av miljöledningssystemets rutiner, mallar och anvisningar är universitetsgemensamma. Rektor fastställer universitetets miljöpolicy, miljömål och handlingsplan samt miljödokument av principiell betydelse. Miljörådet föreslår samt fastställer styrdokument för miljöledningssystemet. Miljökoordinator eller miljösamordnarna tar fram och reviderar universitetsgemensamma miljörutiner och annan miljödokumentation. Institutionens (motsvarande) miljörepresentant ansvarar för att ta fram och ändra i institutionsgemensamma miljörutiner och annan miljödokumentation. Styrande för dokumentation av miljöledningssystemet är universitetets rutin för dokumentation och dokumentstyrning. Ett antal universitetsgemensamma miljörutiner och anvisningar styr det praktiska miljöarbetet. Kommunikation Kommunikation om Stockholms universitets miljöarbete sker på alla nivåer inom organisationen. Med kommunikation menas att ta emot och svara på frågor och förslag om miljöarbetet internt och externt. Vidare att kommunicera för att informera om, samordna och förbättra samt synliggöra universitetets miljöarbete. Universitetets miljöråd och miljökoordinator ansvarar för intern och extern kommunikation på universitetsgemensam nivå inom ramen för miljöledningssystemet. Miljösamordnare ansvarar för intern kommunikation på fakultetsnivå (motsvarande) och miljörepresentant på institutionsnivå (motsvarande). Styrande är universitetets rutin för kommunikation för miljöledningssystem, kommunikationsplan för miljöarbete, rutin för miljöavvikkelser, förbättringsförslag, korrigerande och förebyggande åtgärder samt anvisningar för inrapportering och administration av miljöavvikelser och förbättringsförslag. Utbildning inom miljöarbete Stockholm universitet har en webbaserad utbildning, så kallad Miljöwebben. Webben ska säkerställa att medarbetarnas kan skaffa sig den kunskap de behöver i sitt arbete för att uppnå minsta möjliga miljöpåverkan. Miljöwebben innehåller en beskrivning av miljöledningssystemet och dess ansvar och roller, universitetets miljörutiner samt praktiskt information om miljöarbetet. Vidare innehåller webben ett obligatoriskt test för miljörepresentanter, ett så kallat miljöquiz. Detta test är också tillgängligt för övriga medarbetare att göra.

Sida 4 (5) Utöver Miljöwebben anordnas verkstäder, informationsträffar och internutbildning i frågor som rör miljöarbete. Medarbetarna ansvarar för att skaffa sig kunskapen om hur deras arbete påverkan miljön och vad de behöver göra för att minimera den. Miljökoordinator och miljösamordnarna identifierar och följer upp kunskapsbehov om miljöarbetet. Därefter upprättas en plan för kunskap och medvetenhet om miljöpåverkan som fastställs av Miljörådet. Styrande dokument är rutin för säkerställande av kunskap och medvetenhet inom miljöarbete med bilaga 1 (Kompetenskrav för viss befattning och funktion inom miljöarbetet) samt planen för kunskapsspridning och medvetenhet om miljöpåverkan. Uppföljning av miljöarbete Fullständig uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete görs årligen i januari/februari och en enklare uppföljning görs i maj/juni. Resultaten av miljöarbetet redovisas till tillsynsmyndigheter och i samband med ledningens genomgång av miljöledningssystemet i mars. En miljöredovisning finns tillgänglig elektroniskt för interna och externa intressenter. Vid uppföljningen av miljöarbete går man bland annat igenom resultaten från miljörevisionerna, universitetets lagefterlevnad inom miljöområdet, inrapporterade miljöavvikelser och förbättringslag samt huruvida miljöarbetet leder till att universitetet uppnår sina miljömål. Uppföljning av lagefterlevnad görs via en elektronisk enkät som skickas ut med mejl till institutionerna (motsvarande). Frågorna baseras på universitetets miljölaglista. Enkätsvaren utgör ett bevis på att institutionerna (motsvarande) efterlever miljölagstiftningen. Miljölaglistan uppdateras kontinuerligt. Universitetets miljöhandläggare administrerar uppföljningen av universitetet lagefterlevnad av miljölagstiftning och andra krav. En elektronisk enkät för att följa upp institutionernas (motsvarande) miljöarbete skickas också ut med mejl. Syftet är att säkerställa att universitetets miljöpolicy, miljömål och handlingsplan och miljödokument är kända och följs. Uppföljningen styrs av rutinen för ledningens genomgång samt anvisningar för ledningens genomgång av miljöledningssystem på fakultets- respektive institutionsnivå (motsvarande). Intern och extern miljörevision Interna miljörevisioner genomförs regelbundet för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Planen för den interna miljörevisionen sträcker sig över en treårsperiod och täcker in hela universitetets verksamhet. Universitetet har interna miljörevisorer som genomgått utbildning och har kunskap om hur miljöledningssystemet fungerar. Rutin för intern miljörevision är styrande.

Sida 5 (5) Extern miljörevision sker en gång per år efter certifiering och i samband vid omcertifiering var tredje år. Ständig förbättring I samband vid uppföljningen kontrolleras och utvärderas resultatet av miljöarbetet. Detta leder fram till ett antal förslag till förbättringar. Dessa förslag omvandlas antingen till beslut som tas av rektor eller förvaltningschef eller till nya miljömål. Styrande för arbetet med ständig förbättring är rutin för ledningens genomgång.