Diabetes och graviditet

Relevanta dokument
Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet

Gravida med diabetes. Komplicerad graviditet, 13 mars Emelie Nordenhök, specialistläkare BB Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Gravida med diabetes

DIABETES OCH GRAVIDITET

(*) Studera möjlig mekanism Studera Glukosvariabilitet 2013-

C. Diabetes år eller sjukdomsdebut mellan 10 och 20 års ålder. Inga kärlkomplikationer

Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

Diabetes och graviditet

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Innehållsförteckning. GRAVIDITETSDIABETES... 4 Risker för mor / barn... 4 Screeningmodell Graviditetsdiabetes... 5 Glukosbelastning (OGTT 75 g)...

Diabetes och graviditet

Handläggning av diabetes typ 2

GynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department

DIABETES och GRAVIDITET

Dokumentnamn: Diabetes typ I och II under graviditet samt läkemedelsbehandlad graviditetsdiabetes. Sökord: Obstetrik

35 Graviditet. Definition prevalens. Screening. Fyra definierade grupper. Graviditetsdiabetes (ny definition enligt Socialstyrelse 2015):

Diabetes och graviditet. Nils Adner, Charlotta Grunewald, Carina Ursing

Diabetes under graviditet och förlossning

HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017)

6. Farmakologisk behandling vid debut

Handläggningsråd för behandling av hyperglykemi vid Typ 2 diabetes

Nya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion.

Vanliga graviditetskomplikationer Agneta Blanck och Karin Petersson Obstetriksektionen Karolinska Huddinge

Insulinpumpbehandling

Diabetes typ I och II under graviditet samt läkemedelsbehandlad graviditetsdiabetes

DIABETES och GRAVIDITET. Vårdprogram för Landstinget Sörmland Reviderat juni 2014

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi

KETOACIDOS. Annika Dotevall Överläkare Med/Ger/Akut SU/Ö

DIABETES och GRAVIDITET. Vårdprogram för Landstinget Sörmland Reviderat maj 2012

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund

Viktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Bohusgården. HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Blodsockersänkande läkemedel

Graviditetsdiabetes eller hyperglykemi under graviditet?

Insulinpumpbehandling

Peter Fors Alingsås Lasare2

hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

KOMMUNAL HEMSJUKVÅRD VID TYP 1 DIABETES. SFDs höstmöte 2017

Regionala riktlinjer för kvinnor inom mödrahälsovården som genomgått gastric by-passoperation

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Peter Fors Alingsås Lasarett

Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Michael Anderzon Överläkare Endokrinmottagning Medicinkliniken

Anestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt

Egenvårdsplan för skoldagen för elever med diabetes

Diabetes Fallseminarium T STUDENT

Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar

Diabetes TYPER AV BARNDIABETES TYP 1 DIABETES INCIDENS TYP 1 DIABETES HOS BARN I SVERIGE ÖKAR MED 3 6 % PER ÅR INCIDENS ÅLDER

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt

15 Blodsockermätning när, var hur?

GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING

Diabetes Mellitus Subkutan insulinbehandling direkt från sjukdomsdebuten.

Viktig säkerhetsinformation om Forxiga (dapagliflozin) gäller endast diabetes mellitus typ 1

Övervikt och fetma i samband med graviditet och förlossning

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Blodketonmätning används för att påvisa insulinbrist. Frida Sundberg 2017

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol mmol/mol

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes

GRAVIDITETSDIABETES SFSD 17/ Kerstin Berntorp Docent, Överläkare Endokrinologiska kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Diabetes hyperglykemi utan ketoacidos - BARN

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET?

UTVÄRDERING AV GRAVIDITETSUTFALLET HOS GRAVIDA KVINNOR MED TYP 1 DIABETES I NORRBOTTEN MELLAN ÅREN 2006 OCH 2011

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

DIABETES TYP 1- i primärvården. Konstantina Vouzouneraki Specialistläkare Sundsvalls sjukhus

Endokrinologi Lisa Arnetz 22 maj 2018

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES

Övervikt/fetma och graviditet/förlossning, gällande rutin

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare

Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?

Praktisk handläggning av gravida med SLE

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare;

Riskbedömning BB. Faktaägare: För mor: överläkare Kira Kersting För barn: överläkare Monika Renkielska Gäller för: Kvinnokliniken Växjö

Autoimmuna tarmsjukdomar och graviditet

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

Egenvårdsplan för förskolan för barn med diabetes

Fosterövervakning, VO ObGyn

Diabetes. Annelie Carlsson O Helena Larsson SUS

Extrem prematuritet. Obstetrisk handläggning

Typ 1 diabetes. Snabbt insjuknande. Polyuri/polydipsi. Debuterar i alla åldrar, men vanligast hos barn, ungdom och under 35 å å. Viktnedgång.

VISS utifrån patientfall

INFORMATION TILL LÄKARE

Övervakning av det sköra fostret - riskvärdering. Michaela Granfors

Transkript:

Diabetes och graviditet Lotta Luthander, obstetriker, PO Graviditet och Förlossning, Karolinska Universitetssjukhuset Anastasia Trouva, diabetolog, VO Internmedicin/Endokrin och diabetessektion, Södersjukhuset Kurs Högriskobstetrik, SFOG, 03/10/2019

Vad ska vi prata om? Diabetesincidens Före graviditet Handläggning under graviditet Risker för mor och barn Betapred och Bricanyl under graviditet Diabetesketoacidos DKA Retinopati Förlossningsplanering Insulindoser under förlossningen Postpartumperioden

Incidens i Sverige Typ 1- diabetes - 0,3% av alla gravida Typ 2- diabetes - <0.05%, prevalensen ökar Graviditetsdiabetes - 1,7% (ca 2%) (Östlund-Hanson 2003, Berntorp 2013) Med nya sänkta diagnosgräns 15% (Simmons 2015) Kvinnor med utländsk härkomst är överrepresenterade

Prekonceptionell rådgivning Prekonceptionell mottagning önskvärd Sträva efter HbA1C < 48 mmol/mol helst < 42 Välreglerat blodtryck < 135/85 mm Hg Folsyra 1 mg/dag Normal tyreoidafunktion (TSH < 4mE/L) Utrusta T1D pat med FGM (Libre) om ej CGM

Prekonceptionell rådgivning Identifiera riskpatienter: Dåligt reglerade blodsockernivåer Sen-komplikationer med blodkärlspåverkan (retinopati, nefropati, neuropati och angiopati) Om nefropati 50% risk för preeklampsi

Prekonceptionell rådgivning Sen-komplikationer med blodkärlspåverkan Retinopati remiss ögon - svårighetsgrad av DRP Nefropati egfr, Krea, mikro-/makroalbuminuri? följa P-Krea, P-Alb/Krea, P-Urea,P-Alb (Cystatin C ej tillförlitligt under graviditet) Neuropati lång duration DM autonom neuropati? Påverkad magtarmmotilitet/gastropares Angiopati - om lång duration remiss för Ulj flöde a. uterinae

Målvärden för blodsocker vid pos grav test Sträva efter HbA1C < 48 mmol/mol helst 42 Före frukost blodsocker < 5,3 mmol/l Postprandiellt=1 timme efter påbörjad måltid blodsocker < 7,3 mmol/l Före sänggående < 6 mmol/l Blodsockret kommer då att ligga mellan 4-7 mmol/l

Glukossänkande farmakologisk behandling T1D: insulin (långverkande, snabbverkande) T2D: +/- metformin, +/- insulin (alla andra läkemedel- SU, DPP4-hämmare, GLP1- analoger, SGLT2-hämmare utsättes) GDM: +/- metformin, +/- insulin Insulin: sällan byte av insulinsort Metformin: måldos 1g x 2, alltid i smb med måltid!

Metformin Ingen RCT metformin/placebo för GDM-behandling 6 RCT metformin/insulin för GDM: insulintillägg 20-50% 7 RCT metformin/placebo i hög risk population (PCOS, övervikt/obesitas, IGT) med GDM som sekundär utfall: Ingen effekt på GDM incidens Ingen effekt på GDM diagnos tidpunkt Ingen effekt på faste/ 2-h glukos Ingen effekt på behov av insulin tillägg Trots signifikant mindre viktuppgång! Med tillstånd av prof. E. Vanky

Metformin Metabola effekter: AMPK- anabol katabol tillstånd Minskar upptag av folat och B12 hämning av celltillväxt, restriktion av näringsämne UTSÄTTNING vid tillväxthämning! Uppföljning av barnen exponerade för metformin intrauterint Samma födelsevikt som placebo 4 år: vikt och BMI, samma längd 5-10 år: BMI, obesitas, bål fettansamling Med tllstånd av prof. E. Vanky

Diabetologisk handläggning- 1:a trimester Värdera metabol kontroll och thyroideafunktion Njurfunktion? Ögonpåverkan? Andra komplikationer? Insättning ASA 75 mg om ökad risk för preeklampsi Glukostest 7-8 gånger dagligen om ej sensor (före & efter måltid + kväll) Regelbundenhet, mat, motion Tät kontakt med diabetolog/diabetes ssk för insulinjustering 11

Diabetologisk handläggning 1:a trimester Ökad risk för hypoglykemi under första trimestern ökad insulinkänslighet (hormonell påverkan) + intensifierad behandling + hyperemesis MEN- högre tolerans för låga värden (av fysiologiska skäl under graviditet) Unawareness - minskad förmåga att känna hypoglykemi risk exvis bilkörning informera Rutiner att häva hypoglykemi - recept och instruktion glukagon, närstående

Diabetologisk handläggning 2:a trimester Stabilare blodsockernivåer Oftast små förändringar av insulindoserna Ökat välbefinnande, mindre oro Fortsatt kontakt med diabetolog/ diabetes ssk för insulinjustering 13

Diabetologisk handläggning 3:e trimester Insulinresistensen ökar; därmed ökat insulinbehov ( fr o m ca v 26-28) Stor variation hur insulinbehovet ökar- ca 25-40% Målvärden glukos fortfarande: 4,3 7,3 mmol/mol Ibland minskad insulinbehov efter v.38 Mycket tät kontakt med diabetolog/diabetes ssk 14

Ultraljudsundersökningar Ultraljud för screening av strukturella avvikelser omkring grav.vecka 18 Flöde arteria uterina vecka 24 om kliniska tecken på diabeteskomplikationer och alltid vid tidigare preeklampsi Tillväxt grav.vecka 28, 32, 35-36 eventuellt vecka 38

RISKER FÖR MOR OCH BARN Diab% Friska % OR Grav.inducerad hypertoni 1.6 0.87 1.53 Pre-eklampsi - mild 9.7 2.0 4.3 Pre-eklampsi svår 4.3 0.8 4.47 Kejsarsnitt 46 12 5.31 Instrumentell vaginal förl. 9.6 6.6 1.41 [Gravida typ 1 diabetes i Sverige 1991-2003 Persson Martina et al Diabetes Care 32:2009]

RISKER FÖR MOR OCH BARN Diab% Friska % OR Intrauterint fosterdöd 1.5 0.3 3.34 LGA 31.0 3.6 11.4 SGA 2.3 2.5 0.71 Missbildningar 4.7 1.8 2.5 Apgar <4 vid 5 minuter 0.80 0.30 2.39 Andningssvikt 9.5 2.6 3.42 [Gravida typ 1 diabetes i Sverige 1991 2003 Persson Martina et al Diabetes Care 32, 2009]

Risk för prematuritet

Ökat insulinbehov vid kortison, atosiban och terbutalin Ökat insulinbehov vid behandling med kortison- se behandlingstrappa Även ökat insulinbehov vid behandling med atosiban (Tractocile ) och terbutaline (Bricanyl ) Följ blodsockret och justera Om långdragen hyperglykemi (> 12mmol/l) - risk för ketoacidos Insulin i.v. bör övervägas i smb med inneliggande vård 19

Insulinbehov vid kortisonbehandling 20

Diabetesketoacidos (DKA) vid graviditet Förekommer hos 0.5-3% av gravida med diabetes Maternell mortalitet < 1% Fetal mortalitet 9-36% och ökad risk för förtidsbörd akut tillstånd Absolut eller relativ insulinbrist + motregulatorisk hormonöverskott (glukagon, glukokortikoider, katekolaminer, tillväxthormon) Symptom: illamående, kräkningar, törst, polyuri, polydipsi, buksmärta, mental påverkan med förvirring och koma Hyperglykemi kan vara mild (glukos>12 mmol/l) Pumpanvändare mer känsliga: inga insulindepåer

Varför bildas ketoner?

Diabetisk Keto Acidos DKA Ketonkroppar passerar placentan i relationen 2:1

Handläggning i hemmet vid misstänkt DKA B-ketoner < 0,6 = normalt, B-glukos 1 gång/tim och B-ketoner v.a.t B-ketoner 0,6-1,3 - kontroll B-glukos & B-ketoner 1gång/tim B-Ketoner > 1,3 + symtom- direkt sjukvårdskontakt B-Ketoner > 3,0- direkt sjukvårdskontakt

Diabetesketoacidos (DKA) vid graviditet Lab/ diagnos: Hyperglykemi (vanligtvis >13.9 mmol/l) Acidos (arteriell ph <7.30) Ketonemi anjon gap (>12 meq/l) standardbikarbonat (<15 meq/l) BE ± hög krea Fosterövervakning/CTG Kan uppvisa: minskad variabilitet, avsaknad av accelerationer och ibland repetitiva decelerationer

DKA, handläggning Behandling: styrs av endokrinolog Korrigera vätske- & elektrolyt-rubbning (ffa kalium) Tillför insulin hämma lipolys = ketonbildning Upphäva acidos sänka blodsocker Själva DKA ej indikation för förlossning generellt Akut förlossning före maternell stabilisering bör undvikas maternell morbiditet och mortalitet Hypoxisk, acidotiskt prematurt barn Individualisera valet av förlossnings tidpunkt, beroende på gestationsålder, maternell- och fostretstillstånd

Risken för barnet A, Bilateral anterior basal ganglia infarcts. B, Evolution of the infarcts after 2 months. Stenerson M B et al. Pediatrics 2011;128:e707-e710 2011 by American Academy of Pediatrics 27

Retinopati och graviditet Regelbundna ögonkontroller Ökad risk vid lång DM duration (retinopati & högt HbA1c) Laserbehandling Mest fruktad - snabb progress maculaödem Sectio ovanligt - diskussion med ögonläkaren 28

Retinopati: normal ögonbotten

Retinopati: allvarligt maculaödem

Förlossningsplanering Vaginal förlossning planeras i första hand Induktion senast vecka 40+0 (typ 1 & 2) 40+6 (GDM) eller tidigare vid accelererande fostertillväxt Sectio på sedvanlig obstetrisk indikation 40 50% sectio i Sverige vid insulinbehandlad diabetes www.nice.org.uk

RISKER UNDER FÖRLOSSNINGEN Asfyxi Svår asfyxi under förlossningen: Diabetes före grav (OR 4.3, 1.1-17.7, 95% KI) Graviditetsdiabetes (OR 4.1, 1.6-10.1, 95% KI) [Berglund S et al. Acta Obstet Gynaecol Scand 2010;89:39-48]

Handläggning under förlossningen I princip kontinuerlig CTG Undvik långdraget förlopp

Blodsocker och insulin under förlossningen Skriftig förlossningsplanering avseende insulindoser, senast v.36! Vid induktion/sectio/förlossning: minska dygnsdosen med 30-50% Vid värkstart sjunker insulinbehovet Eftersträva normalt blodsocker (4-7 mmol/l) Blodsockerkontroll 1 gång/tim Om blodsocker >7mmol/L ges snabbverkande insulin (2-8 E) alternativt sänk glukosinfusion

Det nyfödda barnet Risk för neonatal hypoglykemi, (pga hög insulin-produktion), kardiomyopati, polycytemi, hyperbilirubinemi (Hb,EVF,bili)

Diabetesgraviditet postpartum Koppla in diabetolog vid behov under BB-vistelse Säkerställ att det finns en uppföljning innan utskrivning från BB!

Diabetesgraviditet postpartum DM typ 1 Minska insulindos med ca 50% av den prepartala dosen - om välinställd innan grav DM typ 2 Fortsätter med reducerade doser insulin och metformin om insatt innan graviditet Amning minskar blodsockernivåerna och därmed insulinbehovet ca 10%

Diabetesgraviditet postpartum GDM Avsluta insulin/metformin behandling OGTT önskvärt 3 mån + 12 mån (VC) 3-5% behöver behandling inom 1 år Rek kontroll av HbA1C och blodtryck årligen (VC) 20% risk för typ 2 DM inom 10 år

Diabetesgraviditet postpartum Rekommendera amning! Svårare för diabetesmödrar att komma igång- SöS riktlinje: prova handmjölkning från v.36 500 kcal/dag extra vid amning för att kompensera för det ökade metabolt behöv i samband med amning Kaloriebehov: ca 25 kcal/kg/dag (ca 27 kcal/kg/dag för ammande kvinnor) Postpartumdepression vanligare, screening!

Sammanfattning Åstadkomma och bibehålla en perfekt metabol kontroll Screening, monitorering, och intervention för maternella medicinska komplikationer Monitorera för fetala and obstetriska komplikationer med prompt intervention för att minimera negativa utfall

Tack för uppmärksamheten

Anna Maria 37-årig 2-grav, 0-para, LA-05 T1D sen -90, Lantus och Humalog BMI 35 efter viktnedgång inför IVF Dålig metabol kontroll i många år Nefropati, e-gfr 30-40, krea 126, proteinuri Proliferativ retinopati

Anna Maria Söker VC v 9 Hosta, feber, andningspåverkan Lungscint visar bilaterala lungembolier Får Fragmin i behandlingdos i fem veckor, sen högdosprofylax

Anna Maria HbA1c kring 60 hela graviditeten BT vid inskrivning 130/75 med Trandate V 24 UAS 2 Vilka är riskerna?

Anna Maria V 25+5 fostervikt -16,5% V 26+6 tillväxt -26,5% V 29+6 tillväxt -27,3%, BFK 0 V 30+5 BFK 0 Vad göra?

Anna Maria Inlägges på antenatalavdeling Betapred Insulinschema

Anna Maria V 31+6 tillväxt -33,1%, BFK 0 V 33+5 tillväxt -31,3%, BFK 0

Anna Maria V 34+2, BFK 1, redistribution BT 160/80 krea 170 alb/krea-kvot: 556,9 Vad göra?

Anna Maria Flicka, 1560 g, -30% CPAP 12 min, andas sen utan stöd 2 veckors neovård, sen hemsjukvård