Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag på ändrade vattenhushållningsbestämmelser i Ljusnans avrinningsområde har utarbetats av Länsstyrelsen i samverkan med berörda kommuner. Utifrån visionen att återskapa Ljusnans avrinningsområde till ett ekologiskt hållbart vattensystem har berörda kommuner, länsstyrelser och kraftbolag bedrivit ett inventerings- och förhandlingsarbete under ett decennium. Resultat i vattendragen saknas till stor del men däremot har kunskapen och förståelsen mellan parterna ökat så att goda förutsättningar bör finnas för att även nå konkreta resultat. För att tydliggöra Länsstyrelsens och kommunernas utgångspunkter i det fortsatta arbetet i Gävleborgs del av vattensystemet har detta dokument upprättats. Ljusnans och Voxnans betydelse som centrala element i Hälsinglands landskap kan inte underskattas och ökas vattensystemets mångfald ökar även kvaliteten i hela landskapet. Sammanfattning Omprövningens första del omfattar en ökad vattenföring/ minimitappning i ett antal viktiga sträckor som idag helt eller delvis saknar tillräcklig minimivattenföring. På dessa sträckor är förutsättningarna stora för att kunna återskapa strömvattenmiljöer av mycket stor betydelse för naturvård, fiske och friluftsliv. Åtgärdsförslag i Ljusnan mellan havet och Laforsen Ljusnefors kraftverk och Ljusnans mynning Höljebro kraftverk Dönje kraftverk och Bollnäsströmmarna Bergefors nedre och övre kraftverk i Galvån Norränge kraftverk och Arbråströmmarna

PM 2 (17) Edeforsens kraftverk Ygs kraftverk Laforsens kraftverk angående omvänd vattenföring i Mellanljusnan Åtgärdsförslag i Voxnan [Sunnerstaholms kraftverk Utanför projektet då den miljöprövas i samband med ansökan om nytt kraftverk] Malviks kraftverk angående omvänd vattenföring i Runemo/ Sörängs strömmar Viksjöfors kraftverk och Flaxnan från Viksjön upp till Övre Tälningen. Österforsen Omprövningens andra del innebär att uppfylla visionen om en älv med havsvandrande fiskarter då detta blir möjligt. Det är därför viktigt att det avsätts ett tillräckligt omprövningsutrymme för fiskvägar genom kraftverken i Ljusnan för att i en framtid kunna åstadkomma fri fiskvandring hela vägen från havet upp till Mellanljusnan (Laforsen), och till Övre Voxnan (Hylströmmen). Omprövning och byggande av fiskvägar bör ske så snart förutsättningarna för detta finns. Åtgärder för att utveckla förutsättningarna i Ljusnans mynningsområde är föremål för utredning. Det är mycket viktigt att de eventuella åtgärder som föreslås i området inte försvårar en framtida fiskvandring förbi kraftverket. Frågan om minimitappning i Sunnerstaholm förbereds gemensamt av Länsstyrelsen och kommunerna inför avgörandet i miljödomstol och prövas utanför detta projekt. I MellanLjusnan säkerställs ett större minimivattenflöde under sommaren, 1 maj-30 september. Befintliga anläggningar i Galvån och Skarpån rivs ut. Omlöp är ett sämre alternativ och bör endast anläggas om utrivning visar sig vara ogenomförbara. Dessa åtgärder bör genomföras snarast. Utanför projektet men ändå av betydelse för värdena i Voxnan är vattenflödena från Sjöarna i övre Voxnan. Höjningen av minimitappningarna från Fågelsjön - Tyckeln, Amsen, Tandsjön och Jättsjön bör genomföras omgående. Fiskeriverket och Kammarkollegiet menar att åtgärderna är okomplicerade och bör genomföras snarast genom överenskommelse i första hand eller via omprövning i andra hand. Detta bör ske utanför omprövningsprojektet. Fiskväg i form av omlöp byggs i Tälningens och Hennans regleringsmagasin. Åtgärderna bör genomföras snarast och följas upp med uppföljningsprogram för att kunna göra eventuella justeringar. Dessa åtgärder är inte produktionsinskränkande.

PM 3 (17) Intrångsberäkningar: En mycket grov beräkning har gjorts på vad åtgärdsförslaget skulle kunna innebära för inskränkningar i vattenkraftens produktionsvärde. Denna kostnad för utebliven kraftproduktion ska sättas i relation till den miljövinst som ett väsentligt mer levande vattendrag innebär. Ett bättre fungerande ekosystem innebär i detta fall att hotade växt- och djurarter, naturreservat och N2000-områden kan fortleva och utvecklas till nytta för den biologiska mångfalden, fiskeintressen och övrig friluftsliv och turism samt inte minst för kvaliteten i hela landskapet. Grov intrångsberäkning Andel av produktionsvärdet (Produktionsvärdet har beräknats via ett värdetal som utgörs av flödet * fallhöjden * antal månader) Andel av "produktionsvärdet" på vattnet beräknat på både kraftverk och magasin Andel av "produktionsvärdet" på vattnet beräknat på enbart kraftverk Ljusnan Ökad minimitappning i torrfåror (Förslagets del 1) 2,1% 2,6% Havet - Havsvandring till Laforsen (Förslagets del 2) 0,6% 0,7% Laforsen Totalt 2,7% 3,3% Voxnan Ökad minimitappning i torrfåror (Förslagets del 1) 1,2% 1,5% Havsvandring till Hylströmmen (Förslagets del 2) 2,6% 3,1% Totalt 3,8% 4,5% Övergripande frågor Allmänna utgångspunkter Projektets ambition är att i den utbyggda älven åstadkomma en samordnad omprövning av gamla vattendomar för att bättre kunna tillgodose allmänna ändamål och då främst i form av den allmänna miljövården, det allmänna fiskeintresset och friluftslivets intressen. Projektets mål är att inom det samlade omprövningsutrymmet identifiera de åtgärder som bäst gynnar den biologiska mångfalden i avrinningssystemet och bevarar områdets höga natur- och kulturmiljövärden. Med samordnad omprövning menas att se älvarna som en helhet och att vatten ska släppas vid de anläggningar/kraftverk där det gör störst biologisk nytta.

PM 4 (17) I det sammanhanget kan även produktionsinskränkningar/ vatten överföras från ett objekt för att läggas till ett annat där det ger större nytta. Av praktiska skäl har älven under utredningsarbetet delats upp i tre delområden; Ljusnan från källorna till Laforsen Ljusnan från Laforsen till havet Voxnan. Ledningsgruppen (kommuner och länsstyrelser) för projektets etapp 1 beslutade 2003-04-02 om följande vision och mål för omprövningsprojektet; Vision Att återskapa ett ekologiskt hållbart älvsystem med variationsrika natur- och kulturmiljöer. Mål Fortsatt kraftproduktion med hänsyn tagen till 2000-talets värderingar Öka den biologiska mångfalden Återskapa strömvattenmiljöer i torrlagda älvfåror Säkerställa fiskvandring förbi konstgjorda vandringshinder Förbättra den naturliga reproduktionen, men även produktionen i systemet Öka älvens sociala och turistiska värden Minska översvämningsskador på enskild och allmän egendom Bedriva arbetet i samarbete mellan berörda aktörer Ledningsgruppen för etapp 1 identifierade tre större problemområden: Torrlagda älvfåror. Flottningsskador och omvänd vattenföring Havsvandrande arter Omprövningen utifrån de allmänna intressena Eftersom förslagen huvudsakligen handlar om att öka eller återskapa mer miljöanpassade minimitappningar i mer eller mindre torrlagda älvfåror ger åtgärderna i stort sett bara positiva naturvårdseffekter. Om bara nödvändig hänsyn tas till de hotade arter och skyddade områden som finns i anslutning till de föreslagna åtgärderna kommer de snarare att ytterligare förbättra förutsättningarna för flera hotade arter och naturvärdena i de skyddade områdena. Förslaget tillgodoser därmed ganska väl naturvårds-, friluftslivsoch fiskeintressen.

PM 5 (17) Kulturmiljösaspekterna saknas nästan helt i förslaget och då en del åtgärdsförslag innebär att anläggningar rivs och andra förslag att det ska byggas fiskvägar i miljöer som kan ha kulturhistoriska värden måste även dessa vägas in i förslaget. Eftersom kunskap saknas om de aktuella anläggningarna krävs först inventering och dokumentation samt samråd för att hitta de lösningar som bäst tillgodoser samtliga intressen. Att få en kulturhistorisk värdering av de aktuella anläggningarna bedöms, enligt Länsstyrelsens kulturmiljöenhet, kosta ca 60 000 kr för en inhyrd konsult. Med tidiga samråd kring föreslagna åtgärder kan förmodligen acceptabla lösningar hittas. Ur ett lite mer övergripande samhällsplaneringsperspektiv kommer åtgärderna att ha positiva effekter för besöksnäringen och därigenom främja turismen och friluftslivet. Ljusnans dalgång är dessutom av riksintresse enligt 3 och 4 kap miljöbalken med hänsyn till turism och friluftsliv. Det är dock viktigt att översvämningsrisken beaktas i alla de åtgärder som planeras. Ett viktigt och prioriterat miljömålsarbete I Ljusnan och Voxnan med biflöden finns ett antal torrfåror med nolltappning eller strömsträckor med otillräcklig minimivattenföring vilket är oacceptabelt med dagens miljösyn. Ett av projektets mål är att återskapa strömvattenmiljöer i sådana älvfåror. Ambitionen att öppna älven för fiskvandring ligger väl i linje med de nationella miljökvalitetsmålen samt det regionala miljömålet under Hav i balans samt levande kust och skärgård; 2010 skall hotade arter och fiskstammar kunna nå lämpliga reproduktionsområden i 90 % av alla kustmynnande vattendrag med vattenföring året runt. Fiskvandring och kraftproduktion För att få fungerande fiskvägar behövs förutom själva anläggningarna också vatten, vilket kan innebära en begränsning av produktionen. Laforsen i Ljusnan och Hylströmmen i Voxnan anses vara naturliga vandringshinder och inför ett framtida öppnande av älvsystemet för fiskvandring behöver därför omprövningsutrymme reserveras vid samtliga anläggningar nedströms dessa forsar. Enligt beräkningar skulle det medföra tappningar om 10 m 3 /s sommartid och 2 m 3 /s vintertid i Ljusnan samt 2 resp. 0,5 m 3 /s i Voxnan (Vattenfall Hydropower, Mats Larsson 1997). Fiskvandring och fisksjukdomar Det är viktigt att lösa det problem som finns genom att kompensationsodling av lax och öring dessvärre lokaliserats till allra nedersta delen av Ljusnan, vid Ljusnefors och Ljusne Strömmar. En teknisk lösning att ta in vatten på ett

PM 6 (17) sådant sätt att fisksjukdomar inte kan drabba avelsfisk och/eller yngel bör genomföras. Ett alternativ är att omlokalisera fiskodlingen till ett mindre känsligt läge, vilket länsstyrelsen föreslog vid diskussioner vid den stora utredningen och ombyggnationen för ett antal år sedan. Idag har vi också kunskap om att ett stort antal andra arter förutom lax och havsöring drabbats hårt av utbyggnaden av vattenkraften i Ljusnan och Voxnan. Sikbeståndet, till exempel, har sedan utbyggnaden decimerats kraftigt längs hela kusten. Troligen är vissa sikarter som tidigare vandrat upp för lek i Ljusnan på väg att försvinna. Situationen har förvärrats kraftig för andra fiskarter som tidigare vandrat upp i Ljusnan såsom Flodnejonöga och Ål m fl. En fråga som bör belysas i det fortsatta projektet är därför behovet av kompensationsodling av andra fiskarter än lax och havsöring, samt andra åtgärder för arter som påverkats starkt negativt av att havsvandringen är stängd. Många av dessa arter är dessutom rödlistade och löper med andra ord risk att försvinna från landet.

PM 7 (17) BILAGA 1 Objektvis genomgång av förslagets första del Ökad minimitappning Ljusnan Ljusnefors kraftverk, utveckling av Ljusnans mynningsområde En arbetsgrupp arbetar med att ta fram ett underlag för att utveckla mynningsområdet. Det är i dagsläget oklart om arbetsgruppen kommer att föreslå några åtgärder som påverkar produktionen. Det är mycket viktigt att de eventuella åtgärder som föreslås i området inte försvårar en framtida fiskvandring förbi kraftverket. En fråga som också bör belysas är behovet av kompensationsodling av andra fiskarter än lax och havsöring. Preliminärt har tappningar om 10 m 3 /s sommar tid och 2 m 3 /s vintertid diskuterats. Höljebro kraftverk, minimitappning Torrfåra med nolltappning. Styrgruppen har inte prioriterat detta objekt. Preliminärt har tappningar om 15 m 3 /s sommar tid och 5 m 3 /s vintertid diskuterats. Dönje kraftverk, ökad minimitappning Minimitappningen vintertid om 0,5 m 3 /s är klart otillräcklig för att garantera en acceptabel akvatisk livsmiljö. En minimitappning av åtminstone 4 m 3 /s bedöms nödvändig för att nå en sådan miljö. Ökningen vintertid skulle ge helt nya förutsättningar för en naturlig föryngring av harr och öring i strömmarna. Nuvarande minimitappning sommartid om 10 m 3 /s bör med Galvåns vatten inräknad kunna anses vara i huvudsak tillräcklig. Det finns ett antal spegeldammar som är klart negativa för strömlevande fiske och vattenorganismer. Man bör därför ta fram den ursprungliga älvbotten som i många fall finns kvar intakt om man bara river spegeldammarna. Ett sämre alternativ är att bara minska antalet spegeldammar. Bolaget har en skyldighet att ha fungerande fiskvägar i spegeldammarna. Fiskvägarna bör, sedan minimitappning och antal spegeldammar fastställts, byggas om så att de fungerar tillfredsställande. Utöver det bör en del biotopåtgärder utföras. Ett femårigt försök med utsättning av lax- och havsöringsyngel i Bollnäsströmmarna har inletts under 2006. Galvån från Galvsjön till Ljusnan Galvån utgör ett prioriterat värdevatten 2005 i högsta värdeklass. Vattensystemet är frånsett kraftverken i huvudflödet i stort orört. En utrivning

PM 8 (17) av kraftverken får därför bedömas som en prioriterad åtgärd ur naturvårdssynpunkt. Detsamma gäller utrivning av dammarna. Galvån är naturvårdsområde och delar av Andån högre upp är naturreservat. Ån rinner ut i Bollnäsströmmarna och en öppning av ån skulle leda till mycket stora vinster från naturmiljösynpunkt samt inte minst för fiskevården. Bergfors nedre kraftverk, utrivning Kraftverket är för närvarande inte i drift. Anläggningen bör om möjligt rivas ut. Bergfors övre kraftverk, utrivning Anläggningen bör om möjligt rivas ut. För att förhindra att den ovanförliggande Åsbackaviken avsänks för kraftigt torde det bli nödvändigt med en tröskeldamm med fiskväg uppströms nuvarande dammläge. Galvsjöns regleringsmagasin, utrivning Dammen bör rivas ut. Nuvarande damm måste sannolikt ersättas med en fast överfallsdamm med fiskväg, helst i form av ett omlöp. Norränge kraftverk, ökad minimitappning Arbråströmmarna är i stort sett en torrfåra med en längd av 2 km. Den östra delen av älvfåran är opåverkad av de flottledsrensningar som förstört så många av älvens strömmar. Detta ger älvsträckan mycket stora värden från både naturoch kulturmiljösynpunkt då man här på en kort sträcka har unika möjligheter att visa hur älven såg ut innan flottning och kraftverksutbyggnad. Sträckan har dessutom stora sociala och turistiska värden genom att den ligger direkt i anslutning till tätorten Arbrå. För att få till en fungerande miljö behövs ganska stora vattenmängder samt en del arbeten för att koncentrera vattnet till den östra älvfåran. En större minimitappning är även mycket positiv från naturmiljösynpunkt. Det finns dagsläget en minimitappning om 0,2 m 3 /s och därutöver skall under perioden 1 juni 31 augusti ytterligare 0,5 m 3 /s tappas dagtid i västra fåran. Preliminärt har tappningar om 25 m 3 /s sommar tid och 15 m 3 /s vintertid diskuterats. Det bör vara möjligt att föra över omprövningsutrymme från intilliggande kraftverk. Minimitappningens slutliga storlek kommer senare att redovisas av den arbetsgrupp som arbetar med frågan. Edeforsens kraftverk Dammen utgör ett vandringshinder för vandrande fisk. Det bör gå att anlägga en fiskväg i t.ex. den befintliga äldre kraftverkskanalen som finns kvar på den östra stranden.

PM 9 (17) Skarpån Utrivning av kraftverk och naturlig vattenregim bedöms vara en högt prioriterad åtgärd. Detta motiveras främst av direktkontakten med Mellanljusnan och förekomsten av ävjepilört och andra hotade vattenväxter i Ygsjön. Högre upp i systemet är också Brinnasån/Sånghusån samt Vandelån utpekade som prioriterade värdevatten 2005 (nationellt särskilt värdefulla). Systemet innehåller rika bestånd av flodpärlmussla. Ygs kraftverk, utrivning Kraftverket bör rivas ut. I andra hand bör anläggningen förses med en fungerande fiskväg. Laforsens kraftverk, omvänd vattenföring i Mellanljusnan I kraftverket sker en återreglering av ovanför liggande korttidsregleringar och sättet att sköta återregleringen har nyligen justerats. En utvärdering pågår för närvarande i Fiskeriverkets regi. Korttidsregleringen påverkar naturen längs Mellanljusnan och en jämnare reglering skulle vara mycket betydelsefull för naturvården. Detta är särskilt angeläget mot bakgrund av den mycket värdefulla strandvegetationen och den pågående naturreservatsbildningen i området. Lägsta tillåtna vattenflöde i Mellanljusnan måste vara betydligt högre än idag för att tex lagd rom inte ska gå till spillo. Dessutom medför ett mycket lågt flöde under sommaren att områdets rekreationsvärden helt faller bort eftersom älven då stängs för fiske. Detta är den kanske viktigaste frågan för naturvärdena i Mellanljusnan just nu. Både återreglering och minimivattenföring har även betydelse för det nya naturreservatet längs Ljusnan. Minsta tillåtna vattenflöde i Mellanljusnan förslås därför vara 60 m 3 /s. Voxnan Runemo- och Sörängs strömmar, mycket ogynnsam vattenregim Vattenföringen varierar mycket kraftigt beroende av vattentillgången i älven och hur Alfta kraftverk drivs. Återregleringsmagasinet i Norrsjön är otillräckligt som man kör kraftverket nu, efter ombyggnaden av Malviks kraftverk. Ett minimiflöde och en mjukare och långsammare övergång mellan låg- och högvattenflöden måste säkerställas. En del av Norrsjön ingår i ett Natura 2000-område. Eventuella åtgärder bedöms inte påverka omprövningsutrymmet. Alfta kraftverk, ökad minimitappning I Alfta finns en drygt 4 km lång fåra genom samhället med en klart otillräcklig minimitappning. En ökad minimitappning skulle medföra positiva effekter för såväl landskapsbild som den biologiska mångfalden. En ökning av

PM 10 (17) minimitappningen samt en fiskväg bör genomföras i samband med den framtida fiskvägen. I ett första skede bör man försöka förbättra förhållandena i spegeldammarna genom Alfta samhälle genom att titta på vattenflöde och möjlighet till fiskvandring. Österforsens kraftverk, minimitappning Provtappning är genomförd. Kommunen har tagit fram ett planeringsunderlag för hur man skulle kunna utnyttja närheten till älven. Preliminärt har tappningar om 4 m 3 /s sommar tid och 1,5 m 3 /s vintertid diskuterats. Flaxnan Ån rinner ut i Viksjön och en öppning av ån skulle leda till mycket stora vinster från naturmiljösynpunkt samt inte minst för fiskevården. Viksjöfors kraftverk, fiskväg och ökad minimitappning Oacceptabel torrfåra genom samhället från Grängen ner till Viksjön där minimitappningen idag ligger på endast 10 l/s. Fiskväg och minimitappning bör genomföras inom en snara framtid. Preliminärt har tappningar om 1,5 m 3 /s sommar tid och 0,6 m 3 /s vintertid diskuterats. Älvkarheds kraftverk, fiskväg Arbetena med ett nytt kraftverk har påbörjats. Enligt vattendom skall fiskväg byggas. Fiskvägens funktion bör utvärderas med ett effektuppföljnings program. Mållångens regleringsmagasin, fiskvägens funktion Till följd av en omprövning har en ny fiskväg anlagts vid Mållångens utlopp. Funktionen på fiskvägen kan dock äventyras om inte regleringsrättsinnehavaren tar sitt ansvar och hushållar med vattnet för att ha tillräckligt med vatten för att fiskvägen skall fungera under den tid då öring m fl arter skall vandra upp i sjön. Regleringsrättsinnehavaren kan på så sätt spoliera den nya vattendomens intentioner. Sjöytan måste således höjas tidigare på våren än man har gjort innan omprövningen. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder. Tälningens regleringsmagasin, omlöp Till följd av en omprövning sker nu en minimitappning om 1,1 m 3 under perioden 1 maj 31 oktober. Det finns en öppning i reglerluckan för fiskvandring men för att förbättra vandringsmöjligheterna bör ett omlöp byggas förbi dammen. Åtgärden medför ingen inskränkning i produktionen. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder.

PM 11 (17) Objektvis genomgång av förslagets andra del Fiskvandring Ljusnan Ljusnefors kraftverk Anläggande av en fiskväg. Ljusne strömmars kraftverk Anläggande av en fiskväg samt en minimitappning om 10 m 3 vatten under sommaren och 2 m 3 under vintern. Höljebro kraftverk Anläggande av en fiskväg. Bergviks kraftverk Anläggande av en fiskväg samt en minimitappning om 10 m 3 vatten under sommaren och 2 m 3 under vintern. Landafors kraftverk Anläggande av en fiskväg samt en minimitappning om 10 m 3 vatten under sommaren och 2 m 3 under vintern. Dönje kraftverk Anläggande av en fiskväg. Lottefors kraftverk Anläggande av en fiskväg samt en minimitappning om 10 m 3 vatten under sommaren och 2 m 3 under vintern. Norränge kraftverk med Arbråsjöarnas reglering Anläggande av en fiskväg. Edeforsens kraftverk Se del 1. Säkerställa fiskvandring. Laforsens kraftverk Inga ytterligare åtgärder.

PM 12 (17) Voxnan Lenninge kraftverk Anläggande av en fiskväg samt en minimitappning om 2 m 3 vatten under sommaren och 0,5 m 3 under vintern. Sunnerstaholms kraftverk Inga åtgärder om fiskväg och minimitappning redan tillgodosetts vid prövningen av ett nytt kraftverk. Se del 1. Alfta kraftverk med Viksjöns reglering Anläggande av en fiskväg samt en minimitappning om 2 m 3 vatten under sommaren och 0,5 m 3 under vintern. Österforsens kraftverk Anläggande av en fiskväg. Borns kraftverk Anläggande av en fiskväg samt en minimitappning om 2 m 3 vatten under sommaren och 0,5 m 3 under vintern. Vallhaga kraftverk Anläggande av en fiskväg samt en minimitappning om 2 m 3 vatten under sommaren och 0,5 m 3 under vintern.

PM 13 (17) BILAGA 2 Objektvis genomgång av åtgärder som hålls utanför den samlade omprövningen men som är av betydelse för natur och fiskevärden i avrinningsområdet. Voxnan Storlugnets kraftverk Det finns en fiskväg. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder. Björnån Tyckeln-Fågelsjöns, Amsen och Tandsjöns regleringsmagasin Höjning av minimitappningarna från Fågelsjön - Tyckeln, Amsen, Tandsjön och Jättsjön bör genomföras omgående. Fiskeriverket och Kammarkollegiet menar att åtgärderna är okomplicerade och bör genomföras snarast genom överenskommelse i första hand eller via omprövning i andra hand. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder. Gryckån Svensbo kraftverk Fiskvägen bör utvärderas. Frågan är om regleringen av flödet till fiskvägen och övrig skötsel är tillräcklig för att fiskvägen skall fungera. Det kan behövas ett nytt omlöp med automatisk reglering. Funktionen bör utvärderas med ett effektuppföljningsprogram. Huvudmannaskapet för fiskvägen är oklar. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder. Grycken-Nöungens regleringsmagsin Fiskvägen bör utvärderas. Funktionen bör utvärderas med ett effektuppföljningsprogram. Huvudmannaskapet för fiskvägen är oklar. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder. Långarnas regleringsmagasin Regleringsmagasin med torrsträcka och rätt till 0-tappning. Dammen kommer att byggas om inom en nära framtid. Det finns inga utpekade prioriterade åtgärder. Stora Öjungens regleringsmagasin Enbart flödesdämpning. Fiskväg finns. Det finns inga utpekade prioriterade åtgärder. Loån Lobonäs kraftverk

PM 14 (17) Strömkraftverk med fiskväg. Funktionen bör utvärderas med ett effektuppföljningsprogram. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder. Tensbergs kraftverk Strömkraftverk. Avbördningsförmågan är begränsad. Frågan om fiskväg bör utredas. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder. Lossjöns regleringsmagasin Minimitappning 1 m3/s eller naturlig tillrinning, till förmån för Lobonäs kraftverk. Ingen fiskväg finns. Det finns inga utpekade prioriterade åtgärder. Storryggens regleringsmagasin. 0-tappning. Ingen fiskväg finns. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder. Ett litet magasin som möjligen kommer att avvecklas. Det finns inga utpekade prioriterade åtgärder. Dåasens regleringsmagasin 0-tappning med förbehållet att minimitappning skall ske från Lossjön. Ingen fiskväg finns. Det finns inga utpekade prioriterade åtgärder. Håvaån Hamra kraftverk med Storhamrasjöns regleringsmagasin 0-tappning. Ingen fiskväg finns. Det finns inga utpekade prioriterade åtgärder. Jättån Jättsjöns regleringsdamm Föremål för omprövning. Ingen fiskväg finns. Det finns inga utpekade prioriterade åtgärder. Galvån Långröstens hålldamm Gammal flottningsdamm. Kammarkollegiet förbereder ansökan om utrivning av dammen. Påverkar inte omprövningsutrymmet eller projektet i övrigt. Leån Kvarndammen Det finns ett beslut om utrivning av dammen. Kommunen bör omedelbart inleda arbetet med att få de tillstånd som behövs för utrivningen. Påverkar inte omprövningsprojektet.

PM 15 (17) Bäckebo kraftverk Det finns en fiskväg. Påverkar inte omprövningsprojektet. Hennans regleringsmagasin Minimitappning 1 m3/s. Det behövs fiskväg, vilket bör ordnas genom ett omlöp. Åtgärden medför ingen produktionsinskränkning. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder. Skarpån Sånghussjöns regleringsdamm Dammen är juridiskt en flottningsdamm och bör rivas ut. Enån Finnebysjöns regleringsmagasin Ett litet regleringsmagasin med rätt till 0-tappning som möjligen kommer att rivas ut. Om inte så sker bör frågan om minimitappning och fiskväg aktualiseras.

PM 16 (17)

PM 17 (17)