Bedömning av åtgärdsförslag vid Bollnäsströmmarna

Transkript

1

2 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer SLUTRAPPORT Författare Uppdragsnamn Romanas Ascila : Mats Larsson : Joakim Utveckling av Bollnäsströmmarna Evertson : Anne-Marie von Hofsten Beställare Fortum Generation AB Bollnäs kommun Granskad av Kjell Wester Godkänd av Kjell Wester Delgivning Antal sidor Antal bilagor Hans Rohlin, Fortum Generation AB Göran Göransson, Bollnäs kommun 17 2 Bedömning av åtgärdsförslag vid Bollnäsströmmarna SAMMANFATTNING Denna utredning syftar till att grovt bedöma konsekvenserna av åtgärdsförslag enligt förslag för Bollnäsströmmarna upprättat av Göran Göransson, Bollnäs kommun, och presenterat vid sammanträffandet i Bollnäs den 13 oktober Utredningen ger en översiktlig bedömning om åtgärderna skapar biotoper som strömlevande arter godtar samt vilka konsekvenser åtgärdsförslagen får vid höga flöden. SLUTRAPPORT Rev. 1 1 (17) Vattenfall Power Consultant

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Syfte Bakgrund Arbetets organisation ARBETSSÄTT/METODBESKRIVNING Beräkningsmetodik Beskrivning av använd programvara MIKE 11, MIKE 11 GIS och ArcGIS UNDERLAG FÖR MODELLERING GENOMFÖRANDE Beskrivning av den hydrauliska modellen RESULTAT Konsekvenser vid riskklass-i flöde KOMMENTARER OCH SLUTSATSER REFERENSER BILAGOR: 1. Bilaga 1. PM Underlag för bedömning av åtgärdskostnader. 2. Bilaga 2. PM Rev 4 Granskning av föreslagna åtgärder i Bollnäsströmmarna med hänsyn till fiskeintresset. SLUTRAPPORT Rev. 1 2 (17) Vattenfall Power Consultant

4 1 INLEDNING 1.1 Syfte Syftet med denna utredning är att grovt bedöma konsekvenserna av åtgärdsförslag enligt förslag för Bollnäsströmmarna upprättat av Göran Göransson, Bollnäs kommun, och ge en översiktlig bedömning om åtgärderna skapar biotoper som strömlevande arter godtar samt vilka konsekvenser åtgärdsförslagen får vid höga flöden. 1.2 Bakgrund Bollnäs kommun har via Göran Göransson föreslagit ett antal åtgärdsförslag för Bollnäsströmmen. Fortum Generation anlitade i samråd med Bollnäs kommun SwedPower AB, en sakkunnig konsult med erfarenhet, för att utföra en översiktlig bedömning om de olika åtgärderna skapar biotoper som gynnar strömvattenlevande arter. Följande frågeställning förelåg uppdraget Vad blir konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna enligt förslag från Bollnäs kommun vid höga flöden? Kan åtgärderna utformas och utföras med dagens minimitappning? Om inte dagens minimitappning räcker till, hur mycket mer vatten skulle behövas för att klara av åtgärderna? Skapar åtgärderna biotoper som strömlevande arter gillar? Uppdragets uppgift bestod i att Grovt bedöma genomförbarheten av åtgärderna. Grovt bedöma konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna vid höga flöden. Grovt bedöma de nya vattenstånd och eventuellt vattenutbredningen vid minimitappning. Grovt bedöma om åtgärderna skapar biotoper som strömlevande arter gillar. Sammanfattningsvis ser genomförandet ut enligt följande Uppdatera djupdata med material från Fortum och Bollnäs kommun. SLUTRAPPORT Rev. 1 3 (17) Vattenfall Power Consultant

5 Integrera de nya djupdata i en terrängmodell som används för flödesberäkningar. Uppdatera den hydrauliska modellen från Pilot Ljusnan med anläggningsdata om överfallsdammarna. Genomföra hydrauliska beräkningar (minimitappning, riskklass I- och riskklass IIflöde) för att beskriva nuläget. Implementera åtgärdsförslag från Bollnäs kommun och genomföra hydrauliska beräkningar för att beskriva konsekvenserna av åtgärderna. Bedöma åtgärdernas konsekvenser och genomförbarhet utifrån erfarenhet från tidigare projekt av liknande karaktär. 1.3 Arbetets organisation SwedPower har svarat för genomförande och projektledning genom Joakim Evertsson som i senare skede har ersatts av Romanas Ascila. Bearbetning av underlaget och hydrauliska beräkningarna genomfördes av Romanas Ascila. Expert granskning av åtgärderna ut ett fiskevårdsperspektiv har genomförts av Mats Larsson, SwedPower AB. 2 ARBETSSÄTT/METODBESKRIVNING 2.1 Beräkningsmetodik I utredningen användes en väl beprövad metodik där en numerisk 1-dimensionell hydraulisk modell lades upp tillsammans med en digital terrängmodell som noggrant beskriver älvens samt älvdalens geometri. Kortfattat kan arbetssättet beskrivas enligt följande Generering av digital terrängmodell Uppläggning av alla älvens sträckor som ska ingå i analysen Sektionering av alla älvsträckor genom att dra tvärsektioner med hänsyn till terrängens egenskaper Överföring av älvens geometri till den hydrauliska modellen Inläggning av tillrinningar till den hydrauliska modellen Beskrivning av alla hydrauliska struktur (dammar, kulvertar, tunnlar etc.) Beskrivning av avbördningsförmågor och regleringsstrategier Modellens kalibrering och verifiering SLUTRAPPORT Rev. 1 4 (17) Vattenfall Power Consultant

6 Definiering av beräkningsscenarier Analys av modellerings resultat Överföring av resultaten till ett GIS system Översvämningskartering (vid behov) 2.2 Beskrivning av använd programvara MIKE 11, MIKE 11 GIS och ArcGIS MIKE 11 är en hydraulisk modell för simulering av varierande flöden och sediment transport i bland annat floder, älvar och kanaler. MIKE 11 är utvecklad och saluförs av DHI Water & Environment, Danmark. MIKE 11 är 1-dimensionell och betraktar således vattendraget som en rak kanal med varierande djup och bredd, där vattnets hastighet endast ändras längs kanalen. Vattendraget beskrivs med tvärsektioner som tas fram i lämpliga punkter och med lämpligt avstånd med hänsyn till den noggrannhet som önskas i beräkningsresultaten. MIKE 11 är dynamisk då varierande flöden kan beräknas, vilket är typiskt för flodvåg till följd av dammbrott. Det innebär att vattnets rörelse beräknas utgående från de krafter som påverkar vattnet, vilket gör det möjligt att beräkna flöden och vattenstånd vid godtyckliga platser längs älven. Matematiskt beskrivs detta genom S:t Venants ekvationer, där den första ekvationen beskriver bevarandet av massan längs älven och den andra återger bevarande av rörelsemängden. Med MIKE 11 kan nätverk hanteras, vilket innebär att flera älvgrenar kan beskrivas. Nätverket används för att beskriva inflöden längs älven, kraftverksmagasin med olika utlopp för kraftstation och spill, partier där älven delar sig i flera fåror och för att beskriva sjöar med trånga förbindelser med älven. Tillflöden kan anges vid ett valfritt antal punkter längs älven. Vanligtvis anges en inloppshydrograf vid älvens uppströmsrand och en eller flera hydrografer längs älven för den lokala tillrinningen. För en noggrannare beskrivning hänvisas till [1]. MIKE 11 GIS är utvecklad för integrering mellan MIKE 11 hydraulisk modell och ArcView GIS. Med MIKE 11 GIS kan bl a tvärsektioner automatiskt genereras utifrån digitala terrängmodeller. Vidare finns förberedda rutiner för generering av översvämningskartor. För en noggrannare beskrivning av MIKE 11 GIS hänvisas till [2]. ArcGIS är ett geografiskt informationssystem utvecklad av ESRI (Environmental Systems Research Institute). Denna programvara används för presentation av beräknigs resultat samt för utvärdering av konsekvenserna. För noggrannare beskrivningar hänvisas till [3] samt till programvarans användarmanualer. SLUTRAPPORT Rev. 1 5 (17) Vattenfall Power Consultant

7 3 UNDERLAG FÖR MODELLERING Dataunderlag för flödesberäkning och flodvågens utbrednings simulering omfattar Ortofoton Terrängmodell (höjdmodell over älvdalen och djupdata) Tvärsektioner Batymetri data fån ekolodningar Magasinstabeller Utskovskapaciteter Stationskapaciteter (utbyggnadsvattenföring) Riskklass I- och riskklass II-flöden, MHQ Dammritningar Den terrängmodell som används för beräkningarna i Pilot Ljusnan har uppdaterats genom att använda indata från ekolodningar från Bollnäs kommun samt älvens tvärsektioner från Fortum. Detta dock har inte varit problemfritt, dels på grund av att ekolodningarna var fragmenterade och inte täckte hela älvsträckan av intresse, dels på grund av att de matchar dåligt i höjd mellan olika indata insamlingar. Fotogrammetrisk datainsamling via flygfoton har genomförts i Pilot Ljusnan. Flygbilder tagna på en flyghöjd av meter användes. Enligt specifikationen framgår att medelavvikelse i en höjdmodell framtagen med denna teknik ligger på ± 1 meter under en förutsättning att området ej täcks av skog eller andra artefakter i terrängen. För mera detaljerad beskrivning av detta underlag hänvisas till [4]. SLUTRAPPORT Rev. 1 6 (17) Vattenfall Power Consultant

8 Figur 1: Höjdmodell, djupdata (röda punkter) och älvsträckor (gula linjer) från Dönje kraftstation till Varpens inlopp. SLUTRAPPORT Rev. 1 7 (17) Vattenfall Power Consultant

9 Djupdata från ekolodningar har erhållits digitalt från Bollnäs kommun och täcker flera områden på den aktuella älvsträckan. Data består av ett nät av djuppunkter som är lägesbestämda i RT90 koordinatsystem (Figur 1). Ett antal älv - tvärsektioner har fåtts från Fortum. Dessa har digitaliserats och en databas av lägesbestämda punkter har skapats. Dessa punkter har x, y och z koordinater. Efter att punkterna har integrerats med ovan beskriven höjddata det visades sig att de täckte de områdena där djupdata från Bollnäskommuns ekolodning täcker (Figur 2). Detta innebär att ingen förbättring av det redan befintliga underlaget kunde åstadkommas. Figur 2: Tvärsektionerna (svarta punkter). Bilden redovisar tvärsektionernas läge som sammanfaller med ekolodningar. Ett försök att integrera alla dessa indata från olika källor har inte varit framgångsrik då dessa hade olika noggrannheter och höjdvärdena hade för stora avvikelser (Figur 3). SLUTRAPPORT Rev. 1 8 (17) Vattenfall Power Consultant

10 Figur 3: Ett exempel på höjdskillnad i djupdata mellan ekolodning från Bollnäs kommun (röda linjen) och fotogrammetrisk bearbetning (blå linje). Detta visar svårighet att integrera data från dessa olika källor. Genom fotogrametrisk bearbetning har startvattenstånd i alla 30 sjöar på den aktuella sträckan bestämts (Figur 4). SLUTRAPPORT Rev. 1 9 (17) Vattenfall Power Consultant

11 Figur 4: Sjöar i Bollnäsströmmar och deras normal vattenstånd. SLUTRAPPORT Rev (17) Vattenfall Power Consultant

12 Andra data som används för modelleringen beskrivs i detalj i ELFORSK rapport 05:38 [1]. 4 GENOMFÖRANDE 4.1 Beskrivning av den hydrauliska modellen För att kunna utvärdera de konsekvenser som kan uppstå om de föreslagna åtgärder för Bollnäsströmmarna implementeras och för att kunna ge en bedömning om hur dessa åtgärder skulle påverka älven vid höga flöden har en hydraulisk modell använts för sträckan Dönje kraftverk utlopp i sjön Varpen. Syftet med den hydrauliska modelleringen har framför allt varit att återge en strömningsbild på älvsträckan i form av vattenstånd, vattenhastigheter och flodvågens utbredning. Den hydrauliska modellen som används bygger på underlaget från Pilot Ljusnan [4] och på de uppdateringarna som erhållits från Bollnäs kommun och delvis från Fortum. Modellen är upplagd i den nyaste version av DHI s MIKE 11. Den hydrauliska modellen över Ljusnan har utökats genom att lägga in de mindre vattenvägar vid Bollnäsströmmar systemet (Figur 5). Detta har gjorts med syfte att kunna simulera minimitappningar. SLUTRAPPORT Rev (17) Vattenfall Power Consultant

13 Bollnäsströmmar Figur 5: Översikt över den hydrauliska modellen med ingående älvsträckor och sektioner. 5 RESULTAT 5.1 Konsekvenser vid riskklass-i flöde Ett riskklass-i flöde (ett flöde med års återkomsttid) vid Bollnäsströmmar uppgår högst till m 3 /s och leder till kraftigt förhöjda vattennivåer över den aktuella sträckan. I Figur 6 nedanför visas en fallprofil över den aktuella sträckan med numrerade åtgärdspunkter. Från denna fallprofil kan man se hur stor vattenståndsökning från det normala blir vid aktuella punkter. Man kan se från bilden att vattenståndet kommer att stiga ungefär 4 6 meter från det normala. Det har tagits fram ett vattenutbrednings skikt (Figur 7) som visar att vissa områden längs älven kommer att bli översvämmade. Som en del av de resultaten från beräkningarna levereras även indikativa värden på vattenhastigheter (Figur 8) vid de aktuella åtgärdspunkterna. SLUTRAPPORT Rev (17) Vattenfall Power Consultant

14 Vattenstånd vid riskklas-i flöde Normalt vattenstånd Figur 6: Vattenståndsprofil i Bollnäsströmmar vid riskklass-i flöde. Numrering motsvarar den ordningen av åtgärderna som är föreslagna av Bollnäskommun. SLUTRAPPORT Rev (17) Vattenfall Power Consultant

15 Figur 7: Översiktlig karta över den maximala vattenutbredning vid klass-i flöde. SLUTRAPPORT Rev (17) Vattenfall Power Consultant

16 [m/s] Time Series Flow velocity Flow velocity DONJE Velocity DONJE_LANDA Velocity DONJE_LANDA Velocity DONJE_LANDA Velocity DONJE_LANDA Velocity DONJE_LANDA Velocity DONJE_LANDA Velocity DONJE_LANDA Velocity DONJE_LANDA Velocity DONJE_LANDA Velocity DONJE_LANDA Velocity :00: :00: :00:00 00:00: :00:00 00:00: :00:00 00:00: :00:00 00:00: :00:00 00:00: Figur 8: Vattenhastigheter vid några punkter i Bollnäsströmar. SLUTRAPPORT Rev (17) Vattenfall Power Consultant

17 6 KOMMENTARER OCH SLUTSATSER Älvsträckan över Bollnäsströmmarna är mycket hydrauliskt komplicerat med hänsyn till alla grunddammar, forsar, mindre vattenväggar mm i hela Ljusnans avrinningsområde, något som ställer särskilt höga krav på noggrannhet av indata. Underlaget för den hydrauliska modelleringen på sträckan Dönje kraftstation Varpen inlopp som bygger på SwedPowers, Fortums och Bollnäs kommuns indata är tillräcklig för att genomföra flodvågsberäkningar för extremt höga flöden med återkomsttid på ca år. Underlaget är också delvis godtagbart för att kunna simulera 100-års flöde. Däremot är underlaget inte tillräckligt detaljerat för att kunna ge en strömningsbild vid normal driftsituation i älven och absolut inte användbart vid strömningsberäkningar vid minimitappningar. Högflödesberäkningar som har analyserat 100-års flöde och års flöde på den aktuella älvsträckan redovisar att vattenståndsökningar från de normala kommer att vara så omfattande att de föreslagna åtgärderna inte skulle utgöra någon väsentlig skillnad till de totala skadorna längs älven som dessa höga flöden orsakar. Hållfasthet som är direkt beroende av materialets storlek och vattenhastigheter vid älvens botten beaktas i bilaga1. Resultaten från de hydrauliska beräkningar som innehåller även värdena av medelvattenhastighet i älvens sektioner kan användas vid bedömning av hållfasthet av åtgärderna. Med koppling till noggrannhet av tillgängligt underlag måste dock understrykas att bara indikativ bedömning är möjlig. För mer noggrann och detaljerad beräkning av strömningsbild rekommenderas en uppläggning av en två dimensionell hydraulisk modell där strömningsförhållanden beskrivs i en cellbaserad modell med 2 dimensioner. Det topografiska underlaget till en sådan modell måste uppvisa en mycket hög pression och noggrannhet (bättra än 0.4 meter). Projektgruppen kan här rekommendera flygburen laserskanning som en teknik som uppfyller dessa krav samt eliminerar problem med skogstäckta områden. Det kan även konstateras med yrkeserfarenhet som grund att vid de riktigt extrema flödena i älven med återkomsttider kring år att åtgärderna som föreslås av Bollnäs kommun inte skulle påverka konsekvensbilden nämnvärt med hänsyn till de översvämningar som kan inträffa utan åtgärder. Vad konsekvenserna blir av de föreslagna åtgärderna med hänsyn till fiskeintresset besvaras i Bilaga 1 (PM ). SLUTRAPPORT Rev (17) Vattenfall Power Consultant

18 7 REFERENSER [1] MIKE 11 A modelling system for rivers and channels Reference Manual. DHI Water & Environment, [2] MIKE 11 GIS Floodplain mapping and analysis User Guide. DHI Water & Environment, [3] ArcGIS 9 What is ArcGIS? ESRI, [4] Beredskapsplanering för dammbrott Ett pilotprojekt i Ljusnan. Elforsk rapport 05:38. Elforsk, SLUTRAPPORT Rev (17) Vattenfall Power Consultant

19 1(9) Bilaga 1 M. Larsson PM Rev. 4 ( ) Bollnäsströmmarna utveckling av strömvattenbiotoper Granskning av föreslagna åtgärder i Bollnäsströmmarna med hänsyn till fiskeintresset 1. Syfte Bollnäs kommun har under 2005 (Göran Göransson) tagit fram förslag till åtgärder för att utveckla strömvattenbiotoperna i Bollnäsströmmarna. Förslagen är enligt kommunen en del av dagens synsätt på värdering av vattenmiljöer i reglerade vattendrag där strömvattenbiotoper prioriteras framför spegeldammar. 2. Bakgrund och underlag Denna PM är en granskning av Bollnäs kommuns förslag till utveckling av strömvattenbiotopen i Bollnäsströmmarna. Granskningen som är översiktlig sker ur ett fiskevårdperspektiv och grundas på följande material: Åtgärdsförslag: Karta omfattande sträckan från Dönje kraftverk ner till Varpen, med inritade åtgärdsförslag, totalt ca 31 objekt (Göran Göransson 2005). Kart- och fotobilaga med inritade åtgärdsförslag (Göran Göransson ) Bakgrundsmaterial Planritningar utvisande förhållandena vid Langens ö och Broddlägerdammen med befintliga fiskvägar. Planritning visande vattenspegeln utbredning i nygårdshöljan vid olika vattenföringar. SEV Fallprofiler vid Dönje kraftverk (Spegeldammar i Ljusnan) bilaga till VBB s brev den 19/ Dönje kraftverk Gabrielsdammen. Jämförande beräkning av avbördning över dammen i befintligt och efter ombyggnad av flottningsutskovet. (Bergström 1974) Dönje kraftverk, Växsjöns reglering. Dom meddelad angående dämning och reglering. Dom meddelad angående jämkningar avseende tidigare meddelade bestämmelser om spegeldammar och anordningar för flottningen. Vattenöverdomstolen dom meddelad angående tillstånd till dönje kraftverk. Dönje kraftverk planritningar avseende åtgärder för flottning och naturskydd. Deldom meddelad angående tillstånd till korttidsreglering och dämning samt vattenhushållning.

20 2(9) Bilaga 1 Dönje kraftverk, Växsjöns reglering. Vattenöverdomstolen. VÖD dom meddelad Deldom meddelad angående tillstånd att anlägga ett kraftverk Dönje kraftverk i Bollnäsströmmarna mm (vattenhushållningsbestämmelser i älvens huvudgren och Klumpströmmen). Dönje kraftverk och Växsjöns reglering. Dom meddelad angående avslutning av prövotiden för flottningen. Dom meddelad angående bestämmelser om vattentappning till älvfåran nedströms Dönje kraftverk. Förutsättningar för havsvandrande fiskarters levnadsvillkor i Ljusnans vattensystem. Etapp 1. Vattenfall Hydropower Kriterier vid granskningen De redovisade åtgärdsförslagen har som huvudsyfte att skapa fiskvandring i nya strömvattenbiotoper istället för tidigare spegeldammar. Vid bedömningen av fiskevårdsaspekterna i det redovisade förslaget har särskild vikt lagts vid följande parametrar. Någon värdering av enskilda sträckors habitat har inte gjorts. Inte heller har föreslagna minimitappningar analyserats med utgångspunkt från de legala förutsättningarna eller inverkan på motstående intressen. o Åtgärdsförslagens biologiska potential som strömvattenbiotop med hänsyn till fiskvandring, naturlig reproduktion av främst öring och harr i intervallet från gällande minimitappning (10 m 3 /s sommar och 0,5 m 3 /s vinter) till fiskeintressets önskemål om minimitappning på ca 15 m 3 /s sommar och ca 8 m 3 /s vinter. o Bedömning av åtgärdernas hållfasthet och varaktighet i samband med höga flöden. o Översiktlig bedömning av kostnader för att anlägga föreslagna åtgärder. Underlag för att beräkna kostnaderna för de olika åtgärderna saknas i stort sett. Den mycket översiktliga kostnadsbedömning som redovisas i denna PM grundas på det generella underlag för bedömning av åtgärdskostnader som redovisas i bilaga 2 (PM ) samt den fotodokumentation och längduppgifter som varit tillgängliga i uppdraget. Kostnadsuppskattningen avser dessutom enbart entreprenadkostnader för själva åtgärderna. Kostnader för förstudier, projektering, tillståndsprövning etc. är således inte medtagna. För flertalet av de redovisade åtgärdsförslagen krävs en noggrannare projektering och kostnadsanalys. 4. Granskning av åtgärdsförslag 4.1 Nuvarande förhållanden Åtgärdsförslaget sträcker sig från Dönje kraftverk ner till utloppet i sjön Varpen. Dönje kraftverk utgör ett definitivt vandringshinder för fisk. Från Lillön ned till varpen finns ett antal grunddammar (8 st.) alla försedda med någon form av fiskväg. Vid tidigare inventeringar har bara en av dessa ansetts fungera (Vattenfall Hydropower, 1997). Fiskvandring upp till Varpen hindras av de nedströmsliggande kraftverken Landafors, Bergvik, Höljebro, Ljusneströmmar och Ljusnefors som alla utgör definitiva vandringshinder

21 3(9) Bilaga 1 och där det med undantag för Ljusnefors, som är det nedersta kraftverket i älven, saknas föreskrifter om minimitappning. Vid Dönje kraftverk finns föreskrifter om minimitappning som under sommarperioden (16/5-23/10) uppgår till 10 m 3 /s medan vintertappningen uppgår till 0,50 m 3 /s. Tappningar förbi kraftstationen sker tämligen regelmässigt under våren. Uppströms Dönje vid Lottefors saknas föreskrifter om minimitappning. Mot bakgrund av rådande utbyggnadsförhållanden bedöms att åtgärdsförslagets biologiska potential som strömvattenbiotop i dag är begränsad till sträckan mellan Dönje kraftverk och sjön Varpen, en sträcka på ca 6,3 km. Värdet reproduktionsområde för naturliga strömlevande fiskbestånd begränsas främst av den låga vintervattenföringen. 4.2 Dönje Gabrielshöljan Klumpströmmen Inga särskilda åtgärder har föreslagits vid kraftverket. Den prioriterade åtgärden är att höja flödet i Klumpströmmen med huvudfåran på vänster sida av Lillön. Åtgärden sträcker sig från Klumpströmmen ner till Brohöljan. I förslaget ingår även att flytta upp forsnacken i Gabrielshöljan (2). Detta åstadkoms genom att öppna upp befintlig spärrdamm (vänster sida) i Gabrielshöljan samt att anlägga en ny längsgående grunddamm (1) mellan nuvarande två grunddammar, från spärrdammen ner till Lillön. Bedömning ur fiskesynpunkt Förslaget innebär att vattnet i framtiden inte fördelas på två grenar utan kraftsamlas på den östra grenen som aldrig flottrensats. Grunddamm 3 - Höjden på grunddammen (1) mellan Lillön och höger strand måste bibehållas för att upprätthålla vattennivån i Gabrielshöljan. Nuvarande utformning av grunddammen kan därför behållas. Fiskvandring i denna del behöver inte prioriteras med hänsyn till att det finns andra vandringmöjligheter och att vattenföringen kommer att vara begränsad. Biotopåtgärder nedströms grunddamm (3) - För att förbättra strömförhållanden nedströms grunddammen skall enligt förslaget ståndstenar läggas ut på sträckan ned till Brohöljan. Genom åtgärden skapas förträngningar som bidrar till att öka vattenhastigheten. Avgörande för nyttan av föreslagen åtgärd är dock vilken vattenframrinning som kommer att finnas både under sommar och under vinter. Med reservation för avsaknaden av uppgifter om vattendjup och lutning på denna sträcka kan ändå antas att enbart ståndstenar inte är tillräckligt. Vattendjup och vattenföring kommer sannolikt inte att vara tillräckligt för att biotopen skall vara lämplig för större fisk (öring). Istället föreslås att blocken kompletteras med låga trösklar i natursten som kan utgöra lek och uppväxtområden för mindre fisk. Ny grunddamm mot Lillön (1) grunddammen bör utformas som en tät överfallsdamm med en krönhöjd som ligger något över normala vattenytan i Gabrielshöljan. Dammen kan utföras i betong eller på annat sätt som klarar kraven på hög stabilitet utan omfattande underhåll. Öppna befintlig spärrdamm (2) Öppningen anpassas till vald vattenföring, fiskvandringsmöjligheter genom dammen bör finnas. Strömvattenbiotopen utvecklas bäst genom terrassering med låga lösmassetrösklar i natursten, 0,1-0,3 m höga. För att skapa en successiv höjning av vattenytan kan befintlig grunddamm avsänkas och grunddammen.

22 4(9) Bilaga 1 på vänster sida om Lillön rivs ut så att en naturlig forsnacke erhålls. Habitatet nedströms den är aldrig flottrensats. Biologisk potential Föreslagna åtgärder tillför nya strömvattenbiotoper och bedöms vara av stort värde för naturlig rekrytering av fisk på dessa områden. Den biologiska potentialen är till stor del beroende på minimitappningens storlek. Nuvarande minimitappning bedöms inte vara tillräcklig för att uppnå en tillräcklig effekt av åtgärderna. En differentierad minimitappning i fler nivåer än bara sommar och vintertappning är att föredra. Vintertappningen skall i tid vara anpassad till öringens lektid så att lek inte sker på områden som sedan torrläggs. Metoder finns för att optimera överlevnad av öringrom på anlagda trösklar exempelvis genom att koncentrera flödet med hjälp dräneringslangar i grusbädden. Behovet av minimitappning kräver fördjupade studier, helst med provtappningar i aktuella grenar, tappningen bör tidsmässigt utformas så att den biologiska potentialen tillvaratas så långt som möjligt. En tänkbar tappning med prioritering av minimitappning i två grenar framgår av nedanstående tabell. Tappningsperiod Höger fåra Vänster fåra Kvarnforsen Totalt m 3 /s Vinter 1/10-15/5 0,5 4,5 0,0 5,0 Vår, försommar 16/5-30/6 2,0 8,0 0,0 10,0 Sommar 1/7 15/8 4,0 11,0 0,0 15,0 Höst 16/8 30/9 1,5 6,5 0,0 8,0 Hållfasthet - Trösklar utförda av lösa massor (natursten) har en viss naturlig rörlighet så till vida att sten och block delvis kommer att röra sig. Genom rätt utformning och anpassning av tröskelns höjd och lutning ( föreslagna lösmassetrösklar bör vara låga och ha en uppströmslutning på minst 1:3) bedöms problemen inte bli nämnvärt annorlunda än i naturliga älvfåror. Kostnadsuppskattning Ovanstående förslag till fördelning av tappning är valt med hänsyn till att hålla kostnaderna för biotopåtgärderna nere. Tappning även i Kvarnforsen innebär inte bara att omfattande biotopåtgärder måste göras i denna gren. Ett flöde i tre grenar skulle dessutom öka behovet av biotopanpassning oavsett om fårorna är flottledsrensade eller inte. Den sammanlagda kostnaden för ovanstående åtgärder kan grovt uppskattas till ca 1,5-3,0 Mkr varav merparten avser anläggandet av nya grunddammen mot Lillön vilken också är svårast att kostnadsberäkna. Kostnaderna för biotopåtgärderna har uppskattats till kkr. För biotoprestaureringen har förutsatts att tillgång till material finns på plats. 4.3 Brohöljan nedströms liggande hölja Åtgärdsförslaget omfattar: 5) Höjning av befintligt grund i Brohöljan, 6) höja botten nedströms befintlig grunddamm 7), bygga ståndplatser 8). Att förstärka befintligt grund i nedströmsliggande sel, samt 9) komplettera denna åtgärd med utläggning av block. Bedömning ur fiskesynpunkt

23 5(9) Bilaga 1 Åtgärd 5) Som framgår av åtgärdsförslaget bidrar höjningen av grundet i Brohöljan inte till att utöka strömvattenmiljön i Brohöljan. Det fiskeribiologiska värdet av åtgärden är begränsad i förhållande till omfattningen av åtgärden. Det stenmaterial som tas i anspråk kan användas bättre på annat håll. Förslaget bedöms vara av låg prioritet. Åtgärd 6) Av förslaget framgår att befintlig grunddamm behålls men att botten nedströms dammen höjs. Grunddammen är en estetiskt tilltalande bågformad, relativt låg överfallsdamm i betong. Tätkärnan (betong) hindrar visserligen genomströmning genom dammkroppen och det biologiska värdet som reproduktionsområde för öring minskar därmed. Att bibehålla och utveckla strömvattenbiotopen med hjälp av befintlig grunddamm bidrar i betydande grad till att hålla nere kostnaderna. Lek- och uppväxtområden kan tillskapas nedströms dammen när befintlig botten höjs. Höjningen av botten behöver inte ske över hela dammen utan kan utformas som refuger i flera nivåer tills det finns möjligheter för fisk att simmande passera dammen på minst två ställen. Tillgång på material finns delvis nedströms dammen. Är lutningen brant på uppströmssidan av dammen kan lutningen minskas genom utläggning av natursten på denna sida. Detta bidrar till att höja det biologiska värdet samtidigt som en mer naturlig forsnacke skapas med ståndplatser för större fisk. Åtgärd 7 Förslaget att skapa ståndplatser med hjälp av stora block är riktigt. Åtgärden bidrar också till att öka vattenhastigheten. Åtgärd 8 och 9 Förslaget att förstärka befintligt grund är det samma som åtgärd 5, i Brohöljan. Denna hölja är mindre förutsättningarna att påverka strömförhållandena är därför bättre. Åtgärden skall ses som ett komplement till åtgärd 9, utläggning av block för att skapa ståndplatser. För att denna åtgärd skall fungera väl bör blocken placeras med hänsyn till de strömförhållanden som förstärkningen av befintligt grund skapat. Biologisk potential Åtgärd 6 och 7 är viktigast för att utveckla strömvattenfaunan. Åtgärderna fungerar med lägre minimitappning än de som angivits för åtgärderna 1-4. Vintertappningen bör dock inte understiga 3-4 m 3 /s. Hållfasthet Ingen av de förslagna åtgärderna, inkl. de här föreslagna kompletteringarna bedöms vara särskilt känsliga för höga flöden. Vid höjningen av botten nedströms dammen (åtgärd 6) måste erosionsrisken nedströms beaktas, strömmen bör i huvudsak vinklas mot mitten av älvfåran. Störst känslighet för höga flöden kan utläggning av natursten, uppströms grunddammen, nära dammkrönet ha. Kostnadsuppskattning - Avgörande för den sammanlagda kostnaden i denna del är omfattningen av åtgärderna under punkten 6 (att höja botten nedströms befintlig grunddamm i betong). Vidare förutsätts att block finns i nära anslutning till åtgärdsområdet. Lekgrus transporteras till platsen. Någon kostnad för åtgärd nr 5 har inte heller tagits upp. Omfattningen av arbetet bedöms till ca 5 arbetsdagar, inklusive transport och utläggning av lekgrus uppskattas kostnaden för åtgärderna till ca kkr. 4.4 Militärbron

24 6(9) Bilaga 1 Förslaget omfattar två åtgärder i vatten (11 och 12), åtgärd 11 innebär att befintlig stenpir läggs i en betydligt flackare lutning för att utveckla en mer varierad strandlinje, kanalisering tas bort ersätts med en naturlig forsstäcka. Åtgärd 12 avser utrivning av befintlig grunddamm i betong med syfte att skapa ett strömparti upp till militärbron. Bedömning ur fiskesynpunkt Åtgärd 11 Den gamla älvfåran är med den del som är innanför stenpiren förhållandevis bred. En minimitappning oavsett storlek medger inte att hela bredden utnyttjas.stenpiren bör därför inte rivas ut till naturlig botten utan i huvudsak endast till älvens normala vattenyta vid minimitappning under sommaren, efter det att biotopåtgärerna genomförts. Det material som frigörs från stenpiren läggs ut som enstenar i den kanaliserade delen. Blocken kan också utgöra grundstomme i ett par låga trösklar där vattendjupet är lämpligt. Det naturliga strandpartiet mellan stenpiren och älvfåran i den kanaliserade området grävs delvis ut så några mindre öar bildas.vid behov kan delar av befintligt material innanför stenpiren utnyttjas. Utformningen av åtgärden anpassas till utvecklingen av strandpartiet. Åtgärd 12 Åtgärden innebär utrivning av befintlig grunddamm i betong. Grundammen ca 1,3 m hög och 30 m lång. Genom utrivningen skapas en strömvattenbiotop som sträcker sig upp till militärbron. Biologisk potential Åtgärderna har en hög biologisk potential framförallt för större strömlevande fisk. Behovet av minimitappning är beroende av omfattningen av biotopåtgärderna och vilken dämmande effekt dessa har. En sommartappning på m 3 /s bedöms som fullt tillräcklig på denna sträcka. Hållfasthet Åtgärderna klarar höga flöden, dämningsinverkan av åtgärderna måste vara begränsad för att inte riskera översvämningsskador. Vid höga flöden måste breddning ske över den gamla stenpiren och innanförliggande torrfåra. Övrigt Stenpiren saknar enligt uppgift kulturhistoriskt värde. Kostnadsuppskattning Kostnaden kan sammanlagt uppskattas till ca 250 kkr, varav 225 kkr avser utrivning av grunddamm (åtgärd 12). 4.5 Lomshöljan Langs ö Denna del av förslaget omfattar åtgärderna Åtgärderna som är av varierande karaktär men syftar i huvudsak till att skapa fiskvandring och samtidigt utveckla de strömmande partierna i älven. Åtgärd 13 till 17 - Vattenytan i Lomshöljan behålls (13) detta åstadkoms genom att befintligt stengrund efter höger sida förstärks så en naturlig forsnacke bildas (14). Detta innebär att grunddammen på höger sida (16) kan rivas. Flödet på vänster sida ökas en fiskväg anläggs (15) medan inget vatten skall släppas i mittfåran (17). Föreslagna åtgärder synes förutsätta att delar av befintlig grunddamm måste förstärkas och anslutas till Langs ö. Av förslaget framgår inte hur vattenomsättningen i mittfåran som stängs av kommer att vara.

25 7(9) Bilaga 1 Om man antar att en stor del av flödet kommer att gå mellan Langs ö och höger strand bör en naturlig passage för fisk genomföras vid den forsnacke som skall skapas (åtg14). Åtgärderna 18, 20 och 21 syftar till att utveckla strömbiotopen i den högra grenen. Bredden är relativt begränsad om möjligt bör låga trösklar i natursten skapas för att opimera naturlig reproduktion av öring. Befintlig grunddamm (åtg 21) som skall rivas ut kan ersättas med en låg tröskel i natursten eventuellt kompletterad med dränering för att optimera naturligreproduktion av öring Åtgärderna 19 och 22 Förslaget omfattar en låg naturlig tröskel i fåran på älvens vänstra sida (19). Även denna bör om möjligt förses med dränering för att styra flödet genom grusbädden under vintertid. Åtgärd 22 avser att behålla vattenytan på nuvarande nivå. Biologisk potential Förslaget är komplicerat mer detaljerade uppgifter behövs om gamla och nya nivåer på grunddammarna uppströms Langs ö och nedströms denna ö. Med hänsyn till att vattenytan nedströms Langs ö (22) skall behållas är det svårt att förstå hur långt upp dämningen påverkar grenarna på höger och vänster sida. Med föreslagen utformning med vatten i två grenar kan sommar- och vinter tappningen vara något lägra än i det första exemplet. Skall en högre tappning tillämpas bör nyttan av att tappa en mindre mängd vatten även i mittfåran övervägas. Hållfasthet De två låga trösklarna längst ner bedöms vara känsligast för höga flöden. Kostnadsuppskattning Kostnaderna är mycket svåra att bedöma, kompletterande utredning av förutsättningarna behövs. Kostnaden för utrivning av hela den 150 m långa grunddammen (åtgärd 16) skulle innebära en kostnad på ca 1,1 Mkr. Begränsas utrivningen av grunddammen enbart på höger sida (ca 40 m) uppgår kostnaden till ca 300 kkr. Då tillkommer istället en fisktrappa på vänster sida till en uppskattad kostnad av minst 300 kkr. I bägge alternativen tillkommer dessutom kostnader för att skapa strömvattenbiotoper med låga trösklar i natursten. För att bedöma omfattningen av dessa åtgärder krävs en mer ingående projektering, omfattningen av biotopåterställningen blir dock mer omfattande vid en total utrivning av dammen. Under förutsättning att allt material finns tillgängligt på plats uppskattas att omfattningen av biotoprestaureringen uppgår till 6-14 dagar för en grävare. I förslaget ingår oavsett alternativ även utrivning av en nedströms liggande grunddamm (åtgärd 21), ca 70 m lång, kostnaden för utrivning av denna uppskattas till ca 0,5 Mkr. 4.6 Broddlägret, Langs ö Varpen Inom denna del föreslås de mest omfattande åtgärderna (23-31) som innebär att nya grunddammar skall byggas, en del befintliga grunddammar rivs och strömvattenbiotoper utvecklas. Samtliga åtgärder under detta avsnitt kräver en mer ingående analys av kostnader i förhållande till nyttan. Åtgärd 23 Åtgärden innebär att nuvarande betongdamm rivs och en ny grunddamm skall anläggas i form av en pir med stenstrand. Piren skall gå från nedströmsudden på Langs ö ned till en punkt av nuvarande grunddamm belägen i den övre delen mitt i älven. Samtidigt rivs den högra delen av nuvarande grunddamm. Avsikten är att på så sätt återskapa en ca 250 m lång strömvattenmiljö som nu är överdämd. Den älvgrenen är troligtvis aldrig flottrensad. Vidare föreslås att vattnet styrs genom ett idag större sammanhängande men torrlagt stenparti

26 i mitten av älven. Det föreslås också att vattenytan på vänster sida av den nya längsgående grunddammen skall bibehållas upp till nästa grunddamm, vilket innebär att vänster sida av befintlig grunddamm måste bibehållas. 8(9) Bilaga 1 Biologisk potential För att någon större biologisk effekt måste åtgärder för att fördela vattnet inom det nedströmsliggande området genomföras. Åtgärderna innebär bl.a. att djupfåran omedelbart nedströms nuvarande grunddamm måste fyllas igen samtidigt som vattnet med hjälp av låga lösmassetrösklar fördelas över den nuvarande torrlagda ytan. Syftet bör vara att skapa ett strömsatt grundområde som kan fungera som ett naturligt uppväxtområde för öring. Avgörande för den slutliga biologiska potentialen är hur minimitappningen fördelas mellan höger och vänster fåra. Hållfasthet - Åtgärderna på det nya uppväxtområdet bedöms inte påverkas av höga flöden, Stabiliteten i kvarvarande grunddamm kan komma att påverkas efter rivning. Den nya längsgående piren kan göras tät och utformas så den kan nyttjas att gå på. Kostnadsuppskattning Kostnaderna är svåra att bedöma med hänsyn till att åtgärderna är omfattande. Utformning och kostnader bör därför vidareutredas. Där nyttan av en konventionell fisktrappa över den 4 meter höga dammen skall jämföras med kostnader för utrivning och tillskapande av strömvattenbiotoper med naturliga vandringsmöjligheter och en hög biologisk potential. Kostnaden för en konventionell fisktrappa (bassängtrappa) i denna storlek uppskattas till 0,5-1,0 Mkr. Åtgärd 24 och 25 Åtgärdsförslaget innebär att djupartiet uppströms grunddammen läggs igen och att ett lek och uppväxtområde skapas nedströms grunddammen. Biologisk potential Båda åtgärderna kan öka förutsättningarna för naturlig produktion av öring och harr. Värdet är delvis beroende av vilken vattengenomströmning som erhålls vid grunddammen. Hållfasthet Inga nämnvärda problem. Kostnaduppskattning Kostnaden svår att uppskatta eftersom djupförhållanden och tillgång till material inte är kända. Kostnaden kan antas ligga i storleksordningen minst 50 kkr. Åtgärd 26 Befintliga grunddammar rivs och ersätts med naturliga forsnackar kompletterat med åtgärder mellan nackarna. Avsikten är att området även skall kunna användas för forspaddling. Biologisk potential Kan bli en fungerande biotop både som reproduktions- och uppväxtområden för fisk. De nya forsnackarna bör göras enbart i natursten, glesa och låga så att varje tröskel dämmer ca 0,1-0,2 m. Hållfasthet Inga nämnvärda problem. Kostnadsuppskattning Kostnaden för utrivning av de 7 st 25 m breda men låga grunddammarna kan uppskattas till ca 1 Mkr. Biotopåterställning i form av låga trösklar i natursten uppskattas till ca 50 kkr.

27 9(9) Bilaga 1 Åtgärd De längst nedströms belägna åtgärderna prioriterar strömförhållandena efter höger sida. Kostnadsuppskattning Kostnaden för utrivning av grunddamm (åtgärd 31) uppskattas till ca 500 kkr., kostnaderna för övriga åtgärder (29-30) uppskattas till ca 50 kkr.