PUKEBERG Ett internationellt innovations- och kompetenscenter baserat på utbildning och forskning/utveckling med utgångspunkt i glas och design

PUKEBERG Ett internationellt innovations- och kompetenscenter baserat på utbildning och forskning/utveckling med utgångspunkt i glas och design I enlighet med arbetsmodell för EU-projekt, Tillväxtverket Ver 6 Jeanette Madeling 2015-02-06 Innehåll Bakgrund... 2 Samverkan och nyttiggörande... 2 Avsiktsförklaring februari 2013... 4 Aktörer som kan påverkas av/kan påverka... 6 Allmänt om vårt projekt... 8 Från idé till ansökan... 9 Roller och ansvar... 10 Tänk på det här först... 13 Tematiska mål... 13 Nationell strategi... 14 Vad är innovation... 16 Steg 1 Formulera skälet för projektet... 18 Steg 2 Gör en omvärldsanalys... 21 Steg 3 Formulera projektets mål... 22 Övergripande mål... 22 Projektmål... 23 Delmålen... 25 Steg 4 Kartlägg projektets intressenter... 26 Steg 5 Bestäm en eller flera målgrupper för projektet... 28 Steg 6 Förankra på bred front... 29 Steg 7 Utred projektets förutsättningar... 30 Steg 8 Skapa förutsättningar för resultat och effekter... 31 Steg 9 Planera projektets aktiviteter... 32 Steg 10 Utmana med indikatorer... 34 Steg 11 Gör en riskanalys... 36 Steg 12 Organisera projektet för långsiktiga effekter... 37 Vision 2025... 38 1

Bakgrund Samverkan och nyttiggörande Universiteten ansvarar för utbildning och forskning och har också till uppgift att samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet, att dela med sig av resultaten och samarbeta med institutioner och företag; se till att forskningsresultaten kommer till nytta i samhället: Samverkan ska öka utbytet av idéer och kunskaper mellan universitet/högskola och världen utanför. Forskarna ska informera om sitt arbete för att allmänheten ska få ökade kunskaper. Om universitet och högskolor samverkar med omgivningen får de kunskap om vilka utbildningar arbetsmarknaden behöver. Tillväxten och välståndet i samhället ska öka genom att det uppstår fler jobb och företag. Det ska underlättas bland annat genom att universiteten hjälper forskarna att ta hand om deras forskningsresultat och utvecklar dem till nya produkter i samarbete med näringslivet. För att det ska fungera behövs ett systematiskt samarbete mellan aktörerna. Staten vill att lärosätena aktivt ska arbeta för att forskningsresultaten ska komma till nytta. Med nytta menar man dels att resultat vidareförädlas, avyttras, kommersialiseras, patenteras, licensieras eller kommer till praktisk tillämpning på annat sätt. Att forsknings-resultat kommer till nytta innebär också att information om forskningsresultat finner sin väg ut i samhället, inklusive till näringslivet och den övriga forskarvärlden, och där väcker intresse för vidareutveckling av liknande och bättre idéer inom samma eller annat område. Samverkan och kunskapsöverföring är inget mål i sig utan ett medel för att skapa nytta. Ett ökat flöde av forskarutbildade personer mellan universitet och högskola och det omgivande samhället främjar kunskapsöverföring och därmed tillväxt. Det är individerna som bär med sig värdefull kunskap och kompetens, med t ex nätverk, erfarenheter och tankemönster. Näringslivets syn på samverkan I en rapport inför forskningspropositionen 2012, bekräftar Svenskt näringsliv att det samspel och ömsesidiga utbyte som funnits mellan den akademiska forskningen och det FoU-arbete som sker inom företagen, även i fortsättningen kommer att vara grunden för svensk tillväxt och välfärd. Man betonar dock att forskningen måste vara relevant för näringslivet och det omgivande samhället för att bli användbar. Innovationssystemet för nyttiggörande Forskarna såg länge det vi idag kallar ett innovationssystem, istället som en kedja där en idé skulle omvandlas till en produkt, som skulle tillverkas, marknadsföras och säljas. I mitten av 1980-talet lanserades istället teorin om innovationssystem, som bättre stämmer överens med verkligheten men är svårare att förstå. Charles Edquist är professor i innovation vid Lunds universitet och en av forskarna bakom teorin om innovationssystem. Han skriver att innovationssystem är allt som påverkar utvecklingen och spridningen av innovationer nationellt, regionalt, sektoriellt och han beskriver innovationer som nya produkter och processer av ekonomiskt värde. Charles Edquist har fastslagit tio punkter som är viktiga i innovationssystemen. Bland dessa punkter finns förutom FoU: kompetensutveckling och interaktion mellan marknader och organisationer. Tillgång till experter inom områden som patentjuridik är också betydelsefull. Innovationssystem kan vara nationella, regionala och lokala - men det finns också system inom vissa branscher. I innovationssystemet ingår samhällets alla strukturer som lagar, regler och skatter och inte minst samverkan mellan högskolor och företag. År 2000 myntades begreppet Triple Helix, som syftade till att beskriva betydelsen av dynamisk samverkan mellan aktörer från olika kontexter. En kunskap som i och för sig använts länge, t ex i samverkan mellan den medicinsk forskning, offentlig sjukvård och läkemedelsindustri. 2

Triple helix-modellen Idén med Triple Helix är ett nära samarbete mellan stat/myndigheter, näringsliv/industri och akademi, där ett gemensamt lärande är centralt och därmed också kommunikation. I samband med Sveriges ordförandeskap i EU 2009 lyftes diskussionerna om den så kallade Kunskapstriangeln vilket i princip är samma sak som Triple Helix. Syftet med kunskapstriangeln är också att lyfta fram betydelsen av samverkan och kunskapsdelning i innovations- och utvecklingsprocesser. Kunskapstriangeln Universitetskansleämbetets syn på samverkan Universitetskansleämbetet (tidigare Högskoleverket) har arbetat för att samverkansuppgiften ska drivas med bästa kvalitet och att lärosätena får möjlighet att utveckla samverkan med näringsliv och samhälle. I rapporten utvärdering av lärosätenas samverkan (2008), delades samverkansuppgiften upp i tre delar: samverkan för utveckling av demokrati lärosätenas arbete med forskningskommunikation för folkbildning, samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt lärosätenas medverkan i kunskaps- och innovationssystemet, samverkan för bättre utbildning lärosätenas dialog med det omgivande samhället kring utbildningens innehåll och dimensionering samt studenternas omvärldskontakter i utbildningen. I rapporten konstaterade Universitetskansleämbetet att lärosätena kraftigt ökat sitt strategiska arbete inom kunskapsutvecklingen för tillväxt, lagt mest resurser på samverkan kring utbildning samt att forskningskommunikation för folkbildning har blivit en tydlig del av samverkansuppgiften. Universitetskansleämbetet ställde sig också bakom uppfattningen att: "En levande dialog med medborgarna och deras företrädare är en förutsättning för en harmonisk och hållbar samhällsutveckling. Medborgarna kan inte bara ses som passiva mottagare av kunskap utan också som beställare, konsumenter och nyttjare av ny forskning. Denna syn förs också fram av EURAB (European Research Advisory Board) och präglar programmet Science in Society inom EUs sjunde ramprogram". 3

Allmänhetens del i samverkan Föreningen Vetenskap och Allmänhet har lyft demokratiperspektivet i sitt förslag att utöka kunskapstriangeln till en kunskapspyramid genom att lägga till, just allmänheten som en extra dimension. Detta förslag är ett inspel till EUs åttonde ramprogram, som börjar 2014. Källa: forskning.se Den nationella forskningsportalen Avsiktsförklaring februari 2013 Linnéuniversitetet, Nybro kommun och Regionförbundet i Kalmar län skall ta fram en gemensam målbild och en långsiktig strategi för utveckling av ett Internationellt kompetenscenter i Pukeberg för glas och design baserat på utbildning och forskning/utveckling. Förstudie i arbetsgrupper under 2013 Under 2013 har en styrgrupp, fyra arbetsgrupper (Utbildning, Forskning, Näringsliv besöksnäring/mötesplatsen) och en processledare arbetat med frågan med inriktningen att presentera ett förslag för uppdragsgivarna vid årsskiftet 2013/14. Arbetet inleddes med en omvärldsanalys som bland annat innefattade två studieresor för att ta del av goda exempel och lära av andras erfarenheter. En resa gjordes till Borås (Textilhögskolan och innovationsmiljön Smart Textiles) och Grythyttan (Restaurang-och hotellhögskolan och Måltidens Hus) och en gjordes till Sunderland (National Glass Centre och University of Sunderland) och Newcastle (Baltic Centre for Contemporary Art och Northumbria University). Resorna gav nyttiga insikter och slutsatserna som har legat till grund för höstens arbete. Arbetsgrupperna redovisade resultatet av sina diskussioner i mitten av december 2013 och styrgruppen föreslog, efter en sammanvägning av arbetsgruppernas underlag och egna diskussioner, en målbild och strategi för att etablera och utveckla Kompetenscentrum Pukeberg. Styrgruppen slutrapport januari 2014 För att Kompetenscentrum Pukeberg ska kunna nå framgångar krävs kraftsamling, tydlig rollfördelning och samarbete med andra aktörer i Glasriket. Omvänt kan ett framgångsrikt Kompetenscentrum Pukeberg bli en av de viktigaste noderna i Sverige för utvecklingen av (glas)hantverk och (glas)design och en drivkraft för att stärka utvecklingen av hela Glasriket. Det skulle sätta Nybro och regionen på den nationella och internationella (glas)designkartan och skulle betyda mycket för att stimulera annat näringslivsarbete och utveckla nya gränssnitt både avseende design/hantverk och turism/besöksnäring. Ambitionen är även att Kompetenscentrum Pukeberg ska bli en pilot för en förstärkt samverkan mellan akademi och samhälle. Med avsiktsförklaringen som grund och med den utveckling som förslagen i denna rapport möjliggör, ser vi att det finns goda förutsättningar för att låta Pukeberg bli en testbädd för samverkan och metodutveckling. Här kan akademin tillsammans med lokala och regionala offentliga aktörer samt berörda företag pröva innovativa metoder för tillväxtfrämjande samarbetsprojekt. 4

Rapporten beskriver även flera andra parallellt pågående processer där Kompetenscenter Pukeberg omnämns som en framtida viktig aktör: 1. Överenskommelse mellan Regionförbunden i Kalmar och Kronobergs län och Linnéuniversitetet angående prioriterade områden: - Ökad kompetens inom Linnéregionen - Förnyelse och utveckling i Linnéregionen - Innovation och forskning 2. Handlingsprogrammet Innovationskraft Kalmar län 3. Regeringsuppdraget för Glasrikeregionens utveckling 4. Vinnovaprojektet Innovationsmiljö Smart Housing Småland Slutrapporten anger ett antal skarpa förslag till delmål på kort sikt jämte förslag till inriktningsmål på medellång och längre sikt. Styrgruppen föreslår att en gemensam juridisk person, förslagsvis en ideell förening, bildas för att utgöra huvudman för Kompetenscentrum Pukeberg. Styrgruppen får i uppdrag att fortsätta sitt arbete fram till en ny organisation har bildats; - styrgruppen initierar arbetsgrupper vid behov; - styrgruppens sammansättning ska ses över med inriktningen att sammansättningen ska vara en representant för respektive huvudman och tre externa ledamöter, varav en ska fungera som ordförande. Övergripande målbild 2025 Kompetenscentrum Pukeberg är 2025 ett etablerat internationellt centrum för utbildning och forskning inom glashantverk och glasdesign, en väl utvecklad nod inom innovationsmiljön Smart Housing Småland och en naturlig ingång till Glasriket. Pukebergs fysiska miljö med kärnvärdena glasdesign, glashantverk och glaskonst har 2025 stimulerat och attraherat andra kompetenser inom arkitektur, form och design till centrumet. Här kombineras upplevelsen av glashantverk, design, måltid och glasindustri-arvet på ett sätt som gör Pukeberg till ett internationellt intressant besöksmål i destinationen Glasriket. Ideell förening bildas hösten 2014 Stadgar antas av respektive organisations beslutsorgan: Ett samarbete på Pukebergsområdet i Nybro med syfte att etablera, utveckla och driva ett internationellt centrum för utbildning och forskning inom glashantverk och glasdesign, bland annat en nod inom innovationsmiljön Smart Housing Småland och en naturlig ingång till Glasriket. Etablerandet av ett kompetenscentrum av den omfattning och inriktning som föreslås i slutrapporten förutsätter kompletterande extern finansiering. Det innebär att de resurser i form av pengar och tid som Linnéuniversitetet (LNU), Nybro kommun och Region-förbundet har möjlighet att ställa till förfogande inte kommer att vara tillräckliga. Internationellt attraktiva utbildningar och en miljö för forskning på den nivå som diskuteras kräver ytterligare ekonomiska resurser. Vissa förslag, t ex en kärna av utbildningar, kan genomföras med hjälp av egen finansiering, vilket betyder att arbetet att etablera kunskapscentrumet kan komma igång snart. Men många delar förutsätter ett fortsatt arbete med att hitta andra externa finansieringskällor för att kunna förverkligas. I första hand ska en ansökan till nya Regionala fonden tas fram som en möjlig delfinansiering av förslagen både på kort och på lång sikt. I programmet för Regionala fonden för perioden 2014-2020 finns uttalat stöd för den här typen av forsknings- och innovationsprojekt. En ansökan kan även utgöra grund för en senare ansökan till forskningsprogrammet Horisont 2020. Vilka ytterligare möjliga finansiärer som finns, t ex Vinnova och Tillväxtverket, ska kartläggas Övriga styrdokument - OECD-rapporten för länet 2011 - Glasrikeuppdragets del- och slutrapporter 5

Aktörer som kan påverkas av/kan påverka Besöksnäringen i regionen Nybro Träutbildning Kalmar läns Museum Transport/logistikverksamheter Kommunikationer Glass Factory Glasrikets skatter Shop Hyttan Restaurang KOMPETENSCENTER PUKEBERG Nybro kommun Regionförbundet Riksglasskolan Organisation ArkDes Nationella och internationella lärosäten och forskningsinstitut SAMVERKANSPARTNERS STYRDOKUMENT ÖVRIGA INTRESSENTER MÅLGRUPPER Designarkivet LNU Designutbildningar Forskning Media Fastighetsägare Högskolan i Jönköping (SHS) Experter inom området Konstnärsateljeer Hemslöjdskonsulenterna ZERO Belysning Inkubator Designnod Forskningsseminarier Glasrikeuppdraget RUS en Regionala Innovationsstrategin Smart Housing Småland Politiker Nybro kommun Rektor LNU Science Park, Kalmar Allmänheten Aktuellt projekt Nybro företagsgrupp Studenter i Pukeberg ALMI Befintligt näringsliv i regionen Forskare Nytt näringsliv i Tillväxtverket regionen GLAFO Övriga Modeller experter för innovationsarbete inom området Regionala Utvecklingsfonden Smart Textil Center Näringslivsutveckling Politiker Modeller för Triple Helix Regionförbundet Handeln i Nybro 6

SAMVERKAN Linnéus Technical center Tekniknoden GLAFO Smart Housing Småland Glass Factory Glasrikets skatter FORSKNING Designarkivet ArkDes UTBILDNING Flera nivåer Riksglasskolan Linnéuniversitet UTVECKLA Samarbeten Internationalisering Mötesplatsen Plattformen Utrustningen Tekniken Samordningen NÄRINGSLIV Tillämpning Diversifiering Förnyelse Tjänster Spetskompetens NULÄGE Utveckling Innovationer Tillväxt Evenemang Restaurang Kurser Konserter Utställningar Temadagar DESIGNCENTER Designarkivet Linnéuniversitetet Belysningsföretag Hemslöjdskonsulenterna ArkDes Kulturarve t PUKEBERGS GLASBRUK 7 Glashytta Hyttsill Konstnärsateljeer

Allmänt om vårt projekt Projektansökan Regionala strukturfonden våren 2015 Område 1; Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Utmaningar i regionen: Låg kunskapsnivå, Låg nivå på investeringar i FoU Mål med fonden: Förbättrade förutsättningar för företagens innovationsarbete, tillämpad forskning utifrån näringslivets behov Exempelvis; uppbyggnad av innovationsmiljöer med basen i specifika styrkeområden, smart specialisering, innovationsmetoder, kunskapsutveckling Regionala strukturfonden finansierar 50% av projektets budget, dvs lika mycket som medfinansiärerna tillsammans tillför Skapa en mötesplats i Pukeberg: - Kluster - Plattform - Drivande kraft - Kreativ miljö - Tolk mellan akademi, näringsliv och samhälle - Gränsöverskridande möten - Nya samverkansformer - Utveckla nytt näringsliv baserat på forskning och utveckling - Utveckla nya modeller för innovationsarbete - Utgå från unika kompetenser inom glas och design med ett tvärvetenskapligt perspektiv Projektet är initierat av flera sammanhang - Regionala utvecklingsstrategin för Kalmar län - Glasrikeuppdraget - Avsiktsförklaring mellan Linnéuniversitet, Nybro kommun och Regionförbundet - Innovationsagenda för Kalmar län 2015-2020 I samtliga ovan nämnda sammanhang formuleras såväl behov av, som stöd för, en mötesplats mellan akademi, näringsliv och samhälle i utvecklingssyfte i allmänhet och ett internationellt kompetenscenter inom glas och design med en bas i forskning och utbildning i synnerhet. Det aktuella projektet skall vara en del av att uppfylla den långsiktiga målbilden för Pukeberg, en del som skall sammanfalla med kriterierna för ansökan om medel (fokus på näringslivet, tvärvetenskapligt perspektiv). Resultat och effekter av projektet skall följa målen för denna och stå i proportion till de medel som satsas i projektet, såväl fondmedel som medfinansiering från bla aktörerna i avsiktsförklaringen. Huvudfinansiärer är Nybro kommun, Regionförbundet och Linnéuniversitetet. Huvudfinansiärerna har för avsikt att driva projektet under gemensam flagg. En ideell förening har bildats för att tydliggöra samverkan för att uppnå det långsiktiga målet med ett internationellt kompetenscenter. För genomförande av det aktuella projektet krävs en bakomliggande stödorganisation med resurser för bla administration, IT, PA, mm, men även en likviditet som klarar av att hantera ett mångmiljonprojekt. Självklart krävs även ett organisationsnummer för såväl projektansökan som arbetsgivaransvar. 8

Från idé till ansökan Ett projekt inom Tillväxtverkets regionalfondsprogram kan till exempel handla om internationalisering, affärsutveckling, riskkapital, förnybar energi, forskning och innovation. Oavsett inriktning och storlek har de något gemensamt: Alla börjar med en idé om att åstadkomma en förändring. Det kan vara något som saknas helt, ett problem som behöver lösas eller något som behöver utvecklas. Sätt ihop en planeringsgrupp Den som ansöker om stöd behöver planera och organisera projektet, oavsett vilken typ av projekt. Börja med att sätta ihop en grupp som planerar projektet. Gruppen bör kunna: sakområdet projektledning projektredovisning ekonomisk redovisning. offentlig upphandling i de fall projekten ska genomföra upphandling Planeringsarbete pågår sedan en längre tid tillbaka i följande gruppering: Håkan Brynielsson Regiondirektör Regionförbundet Erika Lagerbielke Professor, Formgivare Linnéuniversitetet Jan Lagerqvist Kommundirektör Nybro kommun Jenny Ahnegård Fastighetsägare OG Bygg Per-Olof Remmare Projektledare/utredare Tillväxtverket, entreprenörskap Camilla Håkansson Projektstöd Regionförbund Jeanette Madeling Projektförfattare Nybro kommun Tillväxtverkets planeringsmodell För att skapa så bra förutsättningar för projektet som möjligt, rekommenderas en modell för planering. Här beskrivs en modell som utgår från LFA-metoden (Logical Framework Approach). I modellen är planeringsprocessen indelad i 12 steg. LFA-metoden är i korthet En resultatstyrd planeringsmetod för projekt, program och verksamhet. En planeringsprocess som bygger på delaktighet med intressenter där målgruppen är i fokus. En metod som leder till relevanta, genomförbara och uthålliga projekt. Ett verktyg som ger förutsättningar till lärande genom kontinuerlig uppföljning och analys av resultat. Ett instrument som, utöver planering, även används av projektgrupper och finansiärer vid analys, bedömning, uppföljning och utvärdering av projekt, program och verksamhet. 9

Roller och ansvar Ett projekt som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden involverar många olika parter. Pengarna betalas ut, används och följs upp inom ett särskilt förvaltningssystem som styrs av både europeiska och svenska lagar och regler. Alla inblandade parter har sin bestämda roll och sitt ansvar i förvaltningssystemet. Stödmottagare genomför projektet Stödmottagaren får också beslutet om stöd, äger projektet och ansvarar för att genomföra det. Stödmottagaren ser även till att projektet följer lagar, regler och alla villkor i beslutet om stöd. Stödmottagaren ska också ansvara för att de kostnader som ansökan om utbetalningar bygger på faktiskt är berättigade till stöd. Planeringsgruppen har diskuterat huruvida den ideella föreningen eller någon av parterna skall ikläda sig uppdraget som projektägare. Det främsta skälet till att den ideella föreningen skall vara projektägare, är signalvärdet för treenigheten, att projektet bedrivs under en gemensam flagg. Den ideella föreningen kan anses bildad så snart dess medlemmar antagit dess stadgar En ideell förening kännetecknas av att ändamålet är ideellt och/eller att dess verksamhet är ideell. En förening som främjar sina medlemmars ekonomiska intressen anses inte ha ett ideellt ändamål. För att en sådan förening ska vara en ideell förening i juridisk mening får den verksamhet som bedrivs för att främja ändamålet inte vara av affärsmässig karaktär. En ideell förening kan alltså inte både bedriva ekonomisk verksamhet och syfta till att främja sina medlemmar ekonomiskt. En ansökan om medel ur strukturfonden kräver ett organisationsnummer. Detsamma gäller självklart även ett arbetsgivaransvar. En ideell förening behöver inte registreras hos någon myndighet. Men om man vill att föreningen ska ha ett organisationsnummer anmäls föreningen till Skatteverket. Tänker man bedriva någon form av näringsverksamhet kan föreningen anmälas till Bolagsverket. Den ideella föreningen är i dagsläget inte registrerad. För att bli optimalt kostnadseffektiv i projektet, är det nödvändigt att kunna göra avdrag för moms. Varken den ideella föreningen, eller projektet i sig, har momspliktiga intäkter, vilket utesluter en avdragsrätt av ingående moms. Avdragsrätt finns däremot hos Nybro kommun och Linnéuniversitet. Av praktiska, organisatoriska och ekonomiska skäl, är det i dagsläget lämpligast att en av parterna står som projektägare. Det finns en stödorganisation, likviditet och administration samt kunskap om EU-projekt. Dock kan inte projektägaren lägga in egen tid/ lönekostnader som finansiering (förutom OH). Att en av aktörerna agerar projektägare gäller i vart fall i detta första projekt. Om några år, om och när den ideella föreningen växt sig stark, är det rimligt att denna tar ansvar för ägandet av efterföljande projekt. Nybro kommun eller Linnéuniversitetet? Beställare av projektet bör vara den ideella föreningen Kompetenscenter Pukeberg 10

Medfinansiären bidrar med finansiering Medfinansiären är en part som, förutom Europeiska regionala utvecklingsfonden, bidrar till att finansiera ett projekt. En medfinansiär ska betala ett visst överenskommet belopp och sedan följa projektet utifrån de regler som gäller för just den medfinansiären. En medfinansiär kan vara en offentlig eller en privat aktör. Exempel på offentliga medfinansiärer är kommuner och länsstyrelser. Nybro kommun Regionförbundet Linnéuniversitet Tillväxtverket? Näringslivet? Som medfinansiering räknas förutom rena kontanta medel även naturafinansiering (aktiv insats i tid i projektet). Samarbetsparten deltar i projektet En samarbetspart är någon som stödmottagaren samarbetar med på olika sätt i projektet. Det kan till exempel vara en kommun som vill delta i projektet utan att vara stödmottagare. En samarbetspart kan också vara medfinansiär. Samarbetspartner skull kunna bli någon/några av följande: Övriga aktörer i Pukeberg Offentliga aktörer i Glasriket (kommuner, länsstyrelser m fl) Regionala näringslivet Linneus Tecnical Centre Science Park Kalmar Industriellt utvecklingscentra ALMI Företagspartner Smart Textiles Borås Mötesplats Rejmyre Glasets Hus Limmared Tillväxtverket SVID Stiftelsen Svensk Industridesign Nationella och internationella lärosäten M fl Samverkansparten samarbetar nära med projektet En samverkanspart är någon som en stödmottagare samarbetar djupare med. Projekt med sådana samarbeten kallas för samverkansprojekt. I ett samverkansprojekt har samverkansparterna bland annat rätt till ersättning för sina egna kostnader i projektet. Alla som deltar i ett samverkansprojekt ska ingå ett samverkansavtal. Det är i dagsläget inte aktuellt med någon samverkanspart. I framtida projekt skulle någon av följande vara tänkbar: Linnéuniversitet Vinnväxtinitiativet Smart Housing Småland, Växjö The Glass Factory, Boda Almi i Kalmar län Science Park Kalmar M fl 11

Den förvaltande myndigheten Den förvaltande myndigheten är den myndighet som har det nationella ansvaret för att besluta om projektpengar, göra utbetalningar, kontrollera och följa upp projekt samt rapportera till EUkommissionen. I Sverige är Tillväxtverket förvaltande myndighet för tio av programmen som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Strukturfondspartnerskapet prioriterar bland projektansökningar Strukturfondspartnerskapet prioriterar vilka projekt som ska få stöd. I strukturfondspartnerskapet ingår bland annat kommuner, länsstyrelser och företrädare för olika intresseorganisationer och föreningar. Revisionsmyndigheten reviderar projektet Revisionsmyndigheten är den myndighet som reviderar enskilda projekt och den förvaltande myndighetens verksamhet. Revisionsmyndigheten kontrollerar att parterna har följt de regler som finns och använt pengarna på ett riktigt sätt. Sveriges revisionsmyndighet är Ekonomistyrningsverket. EU-kommissionen och Europeiska revisionsrätten följer upp och kontrollerar de förvaltande och reviderande myndigheternas verksamheter. De kan också begära att få besöka en stödmottagare för att följa upp och kontrollera enskilda projekt. 12

Tänk på det här först De som planerar för ett projekt som är tänkt att delfinansieras genom något av strukturfondsprogrammen inom Europiska regionala utvecklingsfonden (hädanefter kallade regionalfondprogrammen) behöver ta hänsyn till många faktorer längs vägen från ansökan till beslut 1. Bidra till EU:s strategi, Europa 2020 Strategin består av tre inriktningar: Smart tillväxt - utveckling av en ekonomi baserad på kunskap och innovation Hållbar tillväxt - en mer resurseffektiv, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi Inkluderande tillväxt - en ekonomi med hög sysselsättning och ökad social och territoriell sammanhållning Inriktningarna har brutits ned till fem mål: Ökad sysselsättning Ökad andel av bruttoregionprodukten* som går till forskning och utveckling Minska den negativa påverkan på klimatet och bidra till hållbar energiförsörjning Ökad utbildningsnivå Motverka fattigdom och utanförskap * Bruttoregionprodukten är värdet av alla de varor och tjänster som produceras i en region för att användas till konsumtion, export och investeringar. Tematiska mål EU-kommissionen har formulerat tio tematiska mål för de operativa programmen att styra mot. För Sverige gäller att minst 80 procent av pengarna ska gå till de fyra första tematiska målen, varav minst 20 procent till mål 4. De fyra första tematiska målen: Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. Programmen kan kompletteras med ytterligare tre tematiska mål, bland de återstående sju. Regeringen säger att mål 7 ska prioriteras. De återstående sex tematiska målen: Främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar Skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande. Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Främja social inkludering och bekämpa fattigdom. Investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande. Till vart och ett av målen finns också investeringsprioriteringar, som beskriver en möjlig inriktning för målen. Dessa förklaras närmare i inriktningen för respektive program. 13

Nationell strategi Den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 är vägledande för arbetet med hållbar regional tillväxt och attraktionskraft till och med 2020. Målgruppen för strategin är främst aktörer med regionalt utvecklingsansvar, länsstyrelser och nationella myndigheter. Civila samhällets organisationer är också viktiga aktörer i det här arbetet. Strategin utgår från fyra samhällsutmaningar som skapar både möjligheter och utmaningar för Sverige och Sveriges regioner. Den lyfter fram prioriteringarna för den regionala tillväxtpolitiken fram till 2020. Strategin ersätter den tidigare strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013. Strategin ska bidra till att uppnå målet med den regionala tillväxtpolitiken: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. I strategin presenteras prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet fram till 2020. Prioriteringarna ska vara vägledande i arbetet med regionala utvecklingsstrategier, samt andra strategier och program inom det regionala tillväxtarbetet. Prioriteringarna ska även, i den mån de är förenliga med respektive myndighets uppdrag, ligga till grund för de statliga myndigheternas medverkan i arbetet. Prioriteringarna är följande: Innovation, företagande och entreprenörskap Attraktiva miljöer Kompetensförsörjning Internationellt och gränsöverskridande samarbete 2. Stämma överens med aktuellt program Småland och öarna Regionförbundet i Kalmar län har tillsammans med de regionalt utvecklingsansvariga i Kronoberg, Jönköping och på Gotland fattat beslut om ett regionalt strukturfondsprogram för tillväxt och sysselsättning för perioden 2014-2020. Totalt omfattar programmet 600 miljoner kr för sjuårsperioden, till detta ska adderas minst lika mycket i offentlig och privat medfinansiering. 18 december godkände Europeiska kommissionen Sveriges regionalfondsprogram. Programmet ska användas för att stärka det regionala utvecklingsarbetet de kommande sju åren. De insatser som prioriteras i programmet för Småland och Öarna är de som leder till: 1. Uppbyggnad och utveckling av hållbara innovationsmiljöer (34 %) 2. Utveckla och främja efterfrågan på nya IT-lösningar, ökad användning av digitala tjänster (10 %) 3. Ökar konkurrenskraften hos små och medelstora företag (40 %) 4. Mer energieffektiva och koldioxidsnåla transporter (16 %) Vi ser stor potential i för små och medelstora företag i regionen att utveckla befintliga verksamheter med innovationer säger Håkan Brynielsson, regiondirektör i Kalmar län. Strukturfondsprogrammet är den enskilt största stödprogram som finns att tillgå och betyder mycket för att stärka konkurrenskraften hos företagen, säger Håkan Brynielsson. 9 februari 2015 öppnas den första utlysningen av programmet genom Tillväxtverket som är ansvarig myndighet. 14

3. Följa EU:s förordningar, svenska lagar och förordningar och Tillväxtverkets föreskrifter Sökande och eventuell stödmottagare ansvarar för att ta del av de regler som gäller. Det görs enklast genom att ta del av all information som finns publicerad under avsnitten Planera, Ansöka, Genomföra och Avsluta här på eu.tillvaxtverket.se. EU-kommissionen lyfter under programperioden 2014-2020 fram tre faktorer som särskilt viktiga att beakta för stödmottagaren: Mål och resultat. Det måste finnas en logik i projektet som visar att det är möjligt att projektet leverarar resultat och når sina uppsatta mål och därmed bidrar till investeringsprioriteringens specifika mål och till Europa 2020-strategin. Kostnadseffektivitet. EU-kommissionen ställer högre krav, i den här programperioden än tidigare, på att EU-medlen ska användas sparsamt, effektivt och ändamålsenligt. Genomförandekapacitet. Stödmottagaren ska ha den operativa, administrativa och ekonomiska förmågan att genomföra projektet. Styrande dokument De styrande dokument som kommer från EU-kommissionen och Sveriges regering ställer krav på de operativa programmen. Kraven påverkar också ert projekt. Flera av de styrande dokumenten är ännu inte beslutade för programperioden 2014 2020. Allt eftersom kommer de att publiceras på webbplatsen. Europa 2020-strategin Europa 2020-strategin sätter upp tillväxtmål som alla strukturfondsprogram ska vara kopplade till. Så även i Sverige och för Tillväxtverkets strukturfondsprogram. Strategin bygger på tre övergripande prioriteringar som ska förstärka varandra: Smart tillväxt att utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Hållbar tillväxt att främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. Tillväxt för alla att stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. 4. Ha medfinansiering från en eller flera aktörer Projektet måste ha nationell medfinansiering för att kunna söka finansiering ur Europeiska regionala utvecklingsfonden. En eller flera svenska aktörer, offentliga eller privata, måste medfinansiera projektet med kontanta medel eller i form av arbete eller material. Uppfyller projektet de fyra områdena? Gå vidare till steg 1 i att planera för en ansökan om stöd som uppfyller kvalitetskraven. 15

Vad är innovation En innovation kan definieras som en ny idé, till exempel en produkt, lösning, affärsidé, tjänst, kemisk formel, matematisk metodik eller teknologi som visar sig lovande eller fungerar och som är ny. Den har inte tänkts ut tidigare av någon annan officiellt. Ett annat sätt att definiera innovation är som något principiellt nytt som också vunnit insteg på en marknad eller i samhället. Vidare brukar man associera, inte till nya fenomen i sig, utan nya fenomen som är betydelsefulla på något sätt. En definition av begreppet i linje med dessa två sistnämnda aspekter skulle då bli följande: "En innovation är något originellt och principiellt nytt av betydelse inom vilket område som helst som vinner insteg i ett samhälle. Innovation kommer av latinets innovare, att förnya. En innovation är resultatet av en utvecklingsprocess. Att använda ett existerande föremål på ett nytt sätt kan vara en innovation. Att tillverka en existerande produkt i ett annat material än tidigare kan räknas som en innovation. För att kunna patentera en idé, krävs att idén är nyskapande. Innovationsprocessen är den process som börjar med en idé och slutar med en innovation. I praktiken är denna process mycket sällan linjär. Moderna innovationsstudier bygger istället på det grundläggande antagandet om innovationsprocessen som interaktiv. De flesta innovationer uppstår genom lärandeprocesser där en mängd olika aktörer, individer såväl som organisationer, är inblandade på olika sätt. Avgörande genombrott sker inte nödvändigtvis vid forskningsinstitutioner eller i företags utvecklingsavdelningar; de kan lika gärna uppkomma i produktions- eller brukarledet. Processen är alltså inte rak och sekventiell, utan genomsyras av en mängd överlappande och svårförutsägbara delprocesser. Kunskapsuppbyggnad utgör naturligtvis en viktig delprocess, men andra exempel på betydelsefulla delprocesser är produktutveckling, finansiering och påverkan på efterfrågesidan (exempelvis genom så kallad public procurement, alltså offentlig upphandling av ännu inte existerande produkter). Innovationer som bygger på nya teknologier utvecklas i takt med att de olika teknologierna mognar. Detta tar i de flesta fall många år, från grundforskning, tillämpad forskning, teknisk verifiering och demonstration innan produktutveckling med efterföljande produktion kan ske. Inom forskningsintensiva verksamheter används teknikmognadsnivåer Technology Readiness Level för att bekräfta vilka aktiviteter som behövs för att implementerar forskningsresultaten i nya produkter/processer. Idag är det i princip omöjligt för ett enskilt företag att upparbeta och rymma alla för innovationsprocessen nödvändiga kompetenser inom organisationen. Istället är de hänvisade till olika former av samarbeten med utomstående aktörer, såväl företag som andra typer av organisationer (exempelvis universitet) och enskilda individer. Av detta skäl har alltmer intresse under de senaste decennierna riktats mot det som i litteraturen benämns innovationssystem. En vanlig begreppsbild av innovation definieras i Oslo-manualen från OECD (1997 ]. Manualen skiljer mellan process-, produkt- och organisationsinnovationer. Processinnovationer uppstår då en produkt (vara eller tjänst) kan produceras med mindre resurser. Produktinnovation innebär en förbättring av en existerande produkt (vara eller tjänst) eller utveckling av en ny produkt. Produktinnovationer i en organisation leder ofta till processinnovationer i en annan. Organisationsinnovationer är nya former av organisationer. Den exakta definitionen i Oslo-manualen lyder: "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved product (good or service), or process, a new marketing method, or a new organisational method in business practices, workplace organisation or external relations." 16

Begreppsapparaten runt diffusions(spridnings)teorier inom innovation formulerades första gången av Everett Rogers (1962) i boken Diffusion of Innovations. Rogers menar att det finns fem steg längs en tidsaxel för att beskriva hur en innovation sprids till en individ eller organisation. Denna modell är allmänt använd som "Rogers modell". Här kommer också begreppet adoption in, dvs mottagarens (användarens) process för att ta emot innovationen som ska spridas. Steg 1 kunskap (Knowledge): Att mottagaren lär att innovationen existerar och dess funktion (vilket problem den löser). Steg 2 övertygande (Persuasion): Processen där mottagaren blir övertygad om värdet av innovationen. Steg 3 beslut (Decision): Mottagarens beslut att ta till sig innovationen (köp, införande av en idé osv) Steg 4 start (Implementation): Mottagaren sätter innovationen i bruk och börjar försöka utnyttja dess värden. Steg 5 bekräftelse (Confirmation): Det slutliga steget där mottagaren använder innovationen fullt ut (eller har beslutat sig för att ta innovationen ur bruk igen). 17

Steg 1 Formulera skälet för projektet 1. Identifiera och beskriv det viktigaste skälet för att genomföra projektet i en eller ett par meningar. Exempel på skäl är att: något saknas något behöver utvecklas det finns ett problem som behöver lösas. 2. Identifiera och beskriv orsakerna till att situationen ser ut som den gör. 3. Tänk igenom och beskriv vilka följder den rådande situationen får. När man i steg 3 ska ta fram mål och i steg 9 ska planera aktiviteter för projektet används beskrivningen av skäl, orsaker och följder som utgångspunkt och stöd. Regionen nyttjar inte potentialen i traditionellt hantverkskunnande och formgivning för att med hjälp av unik kompetens, forskning, teknik och utbildning skapa ett nytt näringsliv SKÄL Vi måste i större utsträckning använda traditioner och den samlade kompetensen om glas och design samt övriga resurser och kompetenser som står till buds idag för utveckling av nya företag, varor och tjänster i regionen? Utgångspunkten skall vara våra styrkor med starka varumärken och unika kärnområden. Regionens största utmaning ligger i att utveckla det befintliga näringslivet till en mer kunskapsbaserad ekonomi - näringslivet måste förflytta sig i den s.k värdekedjan för att stärka konkurrenskraften ytterligare. Vi behöver förstå utmaningar och efterfrågan såväl i Sverige som globalt och förmå att omsätta vår kunskap, kompetens och våra erfarenheter i nya eller bättre lösningar för dessa behov. Framtida verksamhet i Glasriket har stora möjligheter att bygga vidare på glasindustrins mer än hundraåriga tradition av hantverkskunnande, innovation, design och entreprenörskap. Banden mellan utbildningssystem och näringsliv måste ytterligare stärkas. 18

Problemträd/Situationsanalys Minskade möjligheter till utveckling Uteblivet differentierat näringsliv Företagen inte konkurrenskraftiga Besöksnäringen drabbas Svårt attrahera forskare/personal till LNU Missar att ta tillvara unga talanger Företagen får svårt att rekrytera kompetens Effekter Kunskap om glas och kulturarv försvinner Minskat intresse för LNU s utbildningar inom området Förhållandevis låg utbildningsnivå i regionens näringsliv Företagens innovationsförmåga låg Huvudproblem REGIONEN NYTTJAR INTE POTENTIALEN I TRADITIONELLT HANTVERKSKUNNANDE OCH FORMGIVNING FÖR ATT MED HJÄLP AV UNIK KOMPETENS, FORSKNING, TEKNIK OCH UTBILDNING SKAPA ETT NYTT NÄRINGSLIV Orsaker Man ser inte nyttan Inga naturliga kanaler Inga naturliga samarbetsformer Låg förändringsbenägenhet Kunskapsfientlighet Brist på omvärldsbevakning Skilda världar mellan akademi och hantverkare Låg utbildningsnivå ger stort glapp Dålig koll på marknaden Dålig kunskap om vad man kan göra/tillföra Prestige Inte attraktivt att stanna kvar som ung och välutbildad Genomsnittligt låg utbildningsnivå i regionen Ingen som tar ansvar eller har tid Ser ingen framtid i regionen eller regionens näringsliv Bruksandan 19

ORSAKER Glasriket kallas ett område i Småland som sedan 1700-talet varit känt för en omfattande glasindustri. Geografiskt ligger Glasriket huvudsakligen i Lessebo, Emmaboda och Nybro kommuner i sydöstra Småland, men även i Uppvidinge kommun. Kommunerna i Glasriket är relativt små och tillverkningsindustrin har traditionellt haft en dominerande ställning. Många företag är rena underleverantörer och det är inte ovanligt att ägaren finns långt bort, ofta utomlands. Strukturförändringarna inom näringslivet i allmänhet har dock kommit relativt sent i vår region. Material såsom glas, trä och metall har genom århundraden utvecklat hantverkskunskaper till den nuvarande industriverksamheten i regionen. Den svenska glasindustrins historia följer och påverkas av utvecklingen i industrin och samhället i övrigt i västvärlden och genomgår en omfattande strukturomvandling, liksom de flesta liknande verksamhetskluster i Europa. Det är en del av utvecklingen mot ett postindustriellt samhälle. Samhället som helhet förändrar sina värderingar och därmed följer förändringar inom produktion, handel och konsumtion. Utbildningsnivån i regionen ligger under riksgenomsnittet och arbetslösheten har ökat under senare år. Näringsliv, akademi och samhälle saknar naturliga mötesplatser och saknar ett gemensamt språk FÖLJDER Regionen har svårt att attrahera unga och välutbildade Näringslivet i regionen får svårt att rekrytera kompetens Företagen blir allt mindre innovativa. Minskad tillväxt av nya företag, varor och tjänster Stor risk att en tidigare utbredd kunskap om glas och dess kulturarv samt hantverks- och designkunnandet riskerar att gå förlorad. 20

Steg 2 Gör en omvärldsanalys Ett projekt påverkas alltid av sin omvärld, till exempel andra verksamheter eller av förändringar av olika slag. Gör en omvärldsanalys genom att samla kunskap om: Branschen/sektorn/området som projektet befinner sig i. Regelverk, lagstiftning, konjunktur, konkurrensvillkor och liknande som påverkar projektet. Resultat av tidigare genomförda projekt inom samma område, både egna och sådana som andra har drivit. Undersök detta på alla relevanta nivåer: lokal, regional, nationell och internationell nivå. Du kan till exempel söka bland tidigare projekt i Projektbanken Liknande verksamhet som pågår någon annanstans just nu. Undersök detta på alla relevanta nivåer: lokal, regional, nationell och internationell nivå. Arbetet med framtagande av inriktningen, har innefattat en omvärldsanalys där olika verksamheter studerats och ett flertal kontakter knutits för framtida samarbeten: Exempelvis har utvecklingen inom textilområdet i Borås (Textilhögskolan och innovationsmiljön Smart Textiles) studerats, där man i spåren efter strukturomvandlingen inom textilbranschen har skapat helt nya möjligheter med innovation som bas. Visionen för Smart Textiles bygger på att Sjuhäradsbygden blir ett internationellt ledande och levande centrum för utveckling, design och specialiserad produktion av nästa generations produkter av hög teknisk textil. Smart Textiles skall bli ett ledande centrum för forskning, utveckling och produktion av smarta textilier och bärbar textil teknik där avancerad textilteknologi, sensorteknologi, datateknik och olika typer av avancerad materialteknologi integreras. Andra verksamheter som besökts är ex.vis National Glass Centre och University of Sunderland samt Baltic Centre for Contemporary Art och Northumbria University i Newcastle. Området omkring Newcastle har genomgått radikala strukturförändringar och man har arbetat med bl a kultur och kunskap som utvecklingskrafter för ny identitet. Annan verksamhet som bör studeras närmare är Visualization Park i Eksjö. 21

Steg 3 Formulera projektets mål Formulera projektets mål utifrån när i tiden de ska nås. Det övergripande målet ska nås först på lång sikt, alltså efter att projektet har avslutats. Projektmålet ska nås på medellång sikt, vid projektperiodens slut. Delmålen ska nås på kort sikt, alltså under projektperioden. Direkta resultat räknas inte som mål Många projekt har en förväntad siffra för till exempel hur många företag som ska delta eller för hur många förfrågningar de ska få. Detta är inte mål utan direkta och mätbara resultat av aktiviteter. Därför hör de till aktivitetsplaneringen, inte till målformuleringen. Tänk på Målen måste styra mot det/de specifika målet/målen för den investeringsprioritering som ni söker finansiering från. Målen ska vara realistiska. Målen på olika nivåer ska hänga ihop logiskt. Det ska till exempel inte gå att nå projektmålet om inte delmålen nås. Olika typer av mål har olika tidsperspektiv för när de ska uppnås: lång sikt (övergripande mål), medellång sikt (projektmål) och kort sikt (delmål). Övergripande mål Projektet ska ha ett övergripande mål som helst ska kunna formuleras i en enda mening. Det övergripande målet ska bidra till det specifika målet/målen i den investeringsprioritering som ni söker finansiering från. Detta mål ska fungera som inspiration och vägledning i projektarbetet och behöver inte gå att mäta i siffror. Formulera målet så att det beskriver ett framtida tillstånd som projektet ska bidra till att uppnå på lång sikt, kanske hela 5 10 år efter projektets slut. Vid formulering av det övergripande målet ska man utgå från följderna som togs fram i Steg 1. VÅRT ÖVERGRIPANDE MÅL Ett internationellt kompetenscenter för glas och design för innovation och tillväxt baserat på utbildning och forskning har etablerats i Pukeberg - det ledande klustret i Sverige med fokus på kommersiell tillämpning av glasteknik med ett tvärvetenskapligt perspektiv. - En plattform som bidrar till ekonomisk tillväxt, utveckling samt ett variationsrikt och förnyat näringsliv i regionen. - en sammanhållande och drivande kraft i ett arbete där näringsliv, näringslivsorganisationer, offentliga aktörer, utbildningsväsende och andra intressenter möts, efterfrågar, skapar och utväxlar utvecklingsresurser 22

- en blandning av lustfylld, spännande och kreativ miljö, modern teknik, showrooms, utbildning, forskning, seminarier, kultur, mm. - ett helhetsbegrepp med betoning på design i allmänhet och glas i synnerhet och som ger deltagaren/besökaren impulser att använda den egna eller andras kreativitet och kompetens till nya innovativa lösningar för näringslivet. - en etablerad mötesplats för samhälle, näringsliv och akademi och fungerar som översättare/tolk i dialogen dem emellan. - stimulerar och medverkar till start, utveckling och tillväxt av kunskapsintensiva företag inom glas och design. Vår region har unika tillgångar, det är dessa vi ska utgå ifrån. Det är också viktigt att på individplanet vara öppen för ny kunskap och nya idéer från människor med andra erfarenheter. I detta ligger även behovet av att ta tillvarata kunskaper och erfarenheter från människor med olika bakgrund. Om vi vill skapa utveckling i vår del av landet måste vi själva agera. Även om det går att hitta resurser på annat håll, så är det vårt ansvar att ständigt leta och inte minst göra oss relevanta för samarbeten och resurser utifrån. Utgångspunkten måste vara det vi är bäst på och söka samarbete med de främsta såväl inom som utanför Sveriges gränser. I detta ligger även ett behov av att utforma egna rimligt heltäckande och begripliga innovationskedjor utifrån våga egna resurser och hjälpa till att hitta vägar utanför regionen när våra egna resurser inte räcker till. Ett sätt är att skapa kombinationer av verksamheter som kan driva projektfinansierad verksamhet, men ändå attrahera duktiga människor. Genom att öka möjligheterna för gränsöverskridande samarbeten och förbättra regionens omvärldsbevakning, förbättras regionens attraktionskraft. På så sätt kan vi öka andelen unga som stannar kvar eller återvänder till regionen, öka andelen studenter som stannar kvar i regionen efter avslutad utbildning samt attrahera fler nyanlända. Projektmål Projektet ska också ha ett projektmål som även det kan formuleras i en enda mening. Även projektmålet ska bidra till det specifika målet/målen i den investeringsprioritering som ni söker finansiering från. Projektmålet visar vilket syfte eller vilken huvudinriktning projektet har. Formulera projektmålet så att det beskriver vad projektet levererar när det avslutas, Använd den formulering av skälet till projektet, som ni tog fram i Steg 1, när ni formulerar projektmålet. Projektmålet ska gå att mäta och det är projektets styrgrupp som ansvarar för att nå, mäta och följa 23

VÅRT PROJEKTMÅL Tillskapande av en mötesplats för utveckling av traditionellt hantverkskunnande och formgivning till ett nytt näringsliv med hjälp av unik kompetens, forskning, teknik och utbildning. I Pukeberg har skapats en plats för gränsöverskridande möten med utgångspunkt i unika kompetenser, starka varumärken och ett tvärvetenskapligt perspektiv för att anpassa ett näringsliv som är traditionellt i sin karaktär till en mer kunskapsbaserad ekonomi. Detta skall bl a ske genom att utveckla metoder för, och därigenom skapa processer för, innovationer i syfte att: Utveckla nya entreprenörsdrivna verksamheter inom traditionella branscher och/eller hantverk till ett framtida näringsliv Utveckla nya samverkansformer mellan såväl traditionella som otraditionella aktörer Utveckla verksamhet baserad på forskning och utbildning Utveckla förutsättningar för entreprenörer att utveckla affärsidéer till koncept, produkter och tjänster Utveckla ett delägarskap med näringslivet och dess organisationer Fånga och vidarebefordra idéer Den regionala innovationsagendan har formulerat ett antal prioriteringar som kan anses ligga till grund för projektets utformning: Öka medvetandegraden om nödvändigheten att öka utbildningsnivån i regionens näringsliv Skapa större förmåga att samverka med Linnéuniversitetet och andra lärosäten Skapa större förmåga att samverka om utvecklingsfrågor Skapa bättre förutsättningar för att företag ska kunna ta till sig ny kunskap från t.ex kunskapsföretag eller forskningsinstitut Öka den interna förståelsen inom Linnéuniversitet för universitetets regionala roll Skapa och kommunicera en gemensam bild av länets kompetensutmaningar på kort och lång sikt, såväl i privat som offentlig sektor. Skapa större förmåga att i samverkan med näringslivet bygga relevanta utbildningstrappor som passar både yrkesverksamma och människor som är på väg in på arbetsmarknaden Offentlig sektor behöver arbeta med mötet mellan innovationskraft inifrån de egna organisationerna och utifrån näringslivet. Öka kunskapen brett i länets kommuner och landsting om hur innovationer kan bidra till att lösa de utmaningar som länet står inför inom sektorn. Stärka förmåga till samverkan, gemensam kunskapsutveckling och gemensam omvärldsbevakning mellan aktörerna inom specialiseringsområdena. Identifiera och skapa förutsättningar för samverkan mellan länets specialiseringsområden och liknande strukturer i Sverige, Europa och världen. Identifiera och skapa förutsättningar för att attrahera långsiktig finansiering av specialiseringsinsatserna från nationella program och EU-program. För att lyckas i den internationella konkurrensen, behöver vi kraftsamla runt ett begränsat antal områden där vi har möjlighet att tillhöra de bästa. Ett specialiseringsområde behöver, för att vara effektivt, någon form av centrumbildning i form av en samverkansorganisation eller ett kunskapscentrum. En sådan organisation blir specialiseringsområdets nav som driver utvecklingsfrågorna och kanske arbetar med gemensam marknadsutveckling, samordning av gemensamma kundprojekt, kartläggning eller gemensam omvärldsbevakning. 24