Fördjupningsdag Neuropsykiatri 26 april 2016, Växjö



Relevanta dokument
Fördjupningsdag Neuropsykiatri

Fördjupningsdag Neuropsykiatri 17 september Stockholm i samarbete med Attention Utbildning

Fördjupningsdag Neuropsykiatri 30 september Örebro. Neurodevelopmental disorders DSM-5. Varför generell uppdatering av DSM?

Fördjupningsdag Neuropsykiatri

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

ADHD från 8-18 års ålder

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Psykologiskt beroende av opioider

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion

Grundkurs om NPF för skolan

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober Dagens agenda

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Lindrig utvecklingsstörning

Ätstörningar vid fetma

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer

Kognitiv psykologi Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

ADHD hos vuxna. Screening, utredning, och behandling. Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus

Välkommen till Grundkurs om NPF

Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD

Metod för bedömning av adaptivt kriterium vid utredning av lindrig utvecklingsstörning

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

Nya data om ADHD-medicinen Strattera: manier, psykoser, hallucinationer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Bild 1. Bild 2. Bild 3. behandling

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Autism Spectrum Disorder

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam

AD/HD i ett äldreperspektiv

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Neuropsykiatri i förskolan

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

Psykoanalytiska aspekter på neuropsykiatriska diagnoser. Växjö

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september Dagens agenda

Koncentrationssvårigheter. Luckan , Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Autism Spectrum Disorder

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Vad är det med magen? Jens Bäckström Barnläkare Sundsvall

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund

Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Exempel på tidigare tentamen

Utvärdering av Lindgården.

En bild säger mer än tusen ord?

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet

Mild intellectual disability: Diagnostic and outcome aspects

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

District Application for Partnership

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Språket, individen och samhället VT08

AD/HD I NYTT LJUS. Innehåll. Två olika synsätt (teorier/tolkningsmodeller) finns för att förstå och förklara AD/HD

VARFÖR MEDFÖR ADHD ÖKAD RISK FÖR KRIMINALIET OCH UTSATTHET?

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog.

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

Adhd och Autism i vardagen

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador

Transkript:

Fördjupningsdag Neuropsykiatri 26 april 2016, Växjö I samarbete med Attention Utbildning www.attention-utbildning.se och Attention Kronoberg Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Neurodevelopmental disorders DSM-5 Intellectual Disabilities Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Global Developmental Delay Unspecified Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Communication Disorder Language Disorder Childhood-Onset Fluency Disorder (Stuttering) Social (Pragmatic) Communication Disorder Unspecified Communication Disorder Autism Spectrum Disorder Autism Spectrum Disorder Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Other Specified Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder Unspecified Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Specific Learning Disorder Specific Learning Disorder Motor Disorders Developmental Coordination Disorder Stereotypic Movement Disorder Tic disorders Tourette's Disorder Other Specified Tic Disorder Unspecified Tic Disorder Other Neurodevelopmental Disorders Other Specified Neurodevelopmental Disorder Unspecified Neurodevelopmental Disorder Varför generell uppdatering av DSM? Komma i fas med de senaste 20 årens forskning inom områden som kognitiv neurovetenskap, epidemiologi och genetik. Öka klinisk användbarhet. Ta hänsyn till dimensionalitet/funktion. Uppmuntra till livstidsperspektiv. Harmonisera DSM och ICD. 1

Ny meta-struktur Multiaxelsystemet tas bort. Harmonisering med ICD. GAF försvinner, delvis på grund av bristande psykometri. Ersätts med WHO Disability Assessment Schedule (WHODAS). Axel IV ersätts med utökat antal ICF-koder för psykosociala problem. Kodas under Other conditions that may be a focus of clinical attention. WHO Disability Assessment Schedule (WHODAS) Dimensionell skattning av 36 items för bedömning av funktionsnedsättning inom 7 olika områden: - Kommunikation - Rörlighet - Självomsorg - Relationsförmåga - Hembeteende - Skola/arbete - Samhällsdelaktighet 2

Dimensionell diagnostik bakgrund Because the previous DSM approach considered each diagnosis as categorically separate from health and from other diagnoses, it did not capture the widespread sharing of symptoms and risk factors across many disorders that is apparent in studies of comorbidity. In short, we have come to recognize that the boundaries between disorders are more porous than originally percieved (DSM-5). Ett stort antal smala diagnostiska kategorier motsvarar verkligheten dåligt. Psykiatriska störningar är snarare komplexa nätverk av symtom med relativt otydliga gränser till hälsa och till närliggande syndrom. Specifiers Specifiers dimensionella och kategoriska tillägg i syfte att individualisera diagnosen. Dimensionell specifier för svårighetsgrad i de flesta diagnoser: Mild, Moderate, Severe. Kategoriska specifiers för autism: - With or without accompanying intellectual imparment - With or without accompaning language impairment - Associated with a known medical or genetic condition or environmental factor Neurodevelopmental disorders DSM-5 The neurodevelopmental disorders frequently co-occur; for example, individuals with autism spectrum disorder often have intellectual disability (intellectual developmental disorder), and many children with attentiondeficit/hyperactivity disorder (AD/HD) also have specific learning disorder. (DSM-5) 3

Intellectual disability Byter namn från mental retardation i DSM-IV. Intellectual disability övergångsterm i väntan på ICD- 11 Blir Intellectual Developmental Disorder i både DSM och ICD när ICD-11 kommer. Intellektuell utvecklingsstörning på svenska. Carulla et al. (2011). Intellectual developmental disorders: towards a new name, definition and framework for mental retardation/intellectual disability in ICD-11. World Psychiatry, 10, 175-180. Intellectual disability IK-nivå flyttas från diagnostiska kriterier till beskrivande text, men It is important to note that IQ or similar standardized test scores should still be included in an individual s assessment. In DSM-5, intellectual disability is considered to be approximately two standard deviations or more below the population, which equals an IQ score of about 70 or below. (DSM-5). Svårighetsgrad inte längre IK-relaterad, istället relaterad till adaptiv funktionsnivå. Intellectual disability Adaptiv funktion bedöms inom tre huvuddomäner: - Conceptual domain : språk, läs- och skrivförmåga, matematik, logiskt tänkande, minne, allmänbildning. - Social domain : empati, socialt omdöme, relationsförmåga, interpersonell kommunikation. - Practical domain : Självomsorg, skola/arbete, samhällsdelaktighet. 4

WHO Disability Assessment Schedule (WHODAS) Dimensionell skattning av 36 items för bedömning av funktionsnedsättning inom 7 olika områden: - Kommunikation - Rörlighet - Självomsorg - Relationsförmåga - Hembeteende - Skola/arbete - Samhällsdelaktighet 5

The Natural History of Change in Intellectual Performance: Who Changes? How Much? Is it Meaningful? Journal of Child Psychology and Psychiatry, 34, 455-506 - A prerequisite step for studying the magnitude and meaning of IQ change is todisiinguish between true IQ change that is a researchable phenomenon and IQ "change"that can be accounted for by measurement error. - We studied the reliability, magnitudeand meaning of IQchange using scores on the WISC R obtained from a representativesample of 794 children at ages 7, 9, II and 13. - The findings suggest that, in the majority of children, IQ change is either negligible in amount, unreliably measured or both. In a nontrivial minority of children, naturalistic IQ change is marked and real, but this change is variable in its timing, idiosyncratic in its source and transient in its course. Autism i DSM-5 En dimensionell diagnos (Autismspektrumstörning) istället för flera olika kategoriska uppdelningar. Aspergers syndrom borta. Den autistiska triaden blir en dyad sociokommunikativa svårigheter och begränsade, repetitiva beteenden. Språknivå ingår inte längre som diagnostisk markör. Över- och underkänslighet för sensoriska stimuli tillkommer som diagnostisk markör. Debut under utvecklingen. Den annorlunda perceptionen vid Autism Sinnen -Syn -Hörsel -Lukt -Smak - Känsel - Balans - Kroppsmedvetenhet 6

Den annorlunda perceptionen vid Autism Vanligt med annorlunda sensorik och perception vid autism - Fragmenterad perception - Störd perception - Långsamt processande - Hypersensitivitet - Hypo/undersensitivitet - Nedstängning av sensoriska system - Fluktuerande perception Den annorlunda perceptionen vid Autism Bra sammanfattning av boken finns på: http://www.aettraininghubs.org.uk/wp -content/uploads/2014/05/sensoryissues-in-autism.pdf 7

Översikt över studier som undersökt skillnader mellan de olika subtyperna av autism när det gäller klinisk och demografisk presentation, neuropsykologiska profiler, samvariation/samsjuklighet och prognos. Slutsats: Inget stöd för signifikanta skillnader mellan högfungerande autism och Asperger s syndrom. 8

Social Communication Disorder Ny diagnos. Karaktäriseras av bestående svårigheter med verbal och icke-verbal kommunikation. Autism exklusionskriterie. Differentieras från t ex AD/HD och social fobi Antas ersätta PDD-NOS. 9

https://www.youtube.com/watch?v=eqprmy3wylc 10

11

12

- Result: The meta-analytical heritability estimates ranged between 64 % and 91 % (despite diagnostic heterogeneity) and are in line with previous reports. n=19 000 95 % av alla med autismspektrumstörning har minst en psykiatrisk svårighet till. 50 % hade 4 eller fler samvarierande psykiatriska störningar. Hög grad av samvariation mellan AD/HD och autistiska drag. 70 % av barn med AD/HD har mer autistiska drag än barn från en normalpopulation, de har även hög grad av samvarierande problem, t ex språkstörning, motoriska svårigheter ODD, och CD (DAMP..). Problematiskt med autism som exklusionskriterie för AD/HD. 13

- Hög dimensionalitet / komorbiditet mellan vanliga barnpsykiatriska störningar. - Komorbiditeten drivs i hög grad av delad genetik. - Different neuropsychiatric disorders seem to have a common genetic etiology, suggesting caution in the use of diagnostic entities Arv och miljö på 5-15 formuläret (A-TAC intervju) Motorik, exekutiva funktioner, perception, minne, språk, inlärning, social interaktion, ADHD, autism, uppförandsstörning (ESSENCE, Gillberg). En gemensam genetisk faktor påverkade alla 51 symtom i A-TAC och stod för 31 % av variansen, 3 specifika genetiska faktorer 15 %, 3 specifika miljöfaktorer 17 %. 14

EFA och CFA på N=16233 normalpop. DYS=Dysthymia: SPP=Specific Phobia: SOCP=Social Phobia: BN=Bulimia Nervosa: BED=Binge Eating Disorder: INTR=Pathological Introversion: RIGD=Rigidity: Bord=Borderline PD: IED=Intermittent Explosive Disorder: PG=Pathological Gambling: DRG=Drug-Use Disorders Psykiatriska störningar är inte neurobiologiskt unika och kategoriskt skilda från varandra. Nätverk av pleiotropiska genetiska faktorer är associerade till flera olika psykiatriska störningar. Samvariation/komorbiditet mellan två eller flera störningar/diagnoser/syndrom orsakas primärt, men inte helt, av delade genetiska faktorer i olika grad. Neurobiologiska studier bör undersöka flera diagnoser och flera neurobiologiska system samtidigt för identifiera gemensamma mekanismer. 15

Generalist genes: implications for the cognitive sciences Trends in Cognitive Sciences Volume 10, Issue 5 2006 198-203 Mekanism 3 sannolikt vanligast Generalistgener verkar pleiotropiskt i hjärnan och orsakar korrelationer mellan olika processer, t ex dysfunktion i arbetsminne, inhibering och perception. Pleiotropisk riskfaktor gen som påverkar flera olika neurokognitiva processer. 16

AD/HD i DSM-5 Samma diagnostiska kriterier som i DSM-IV, med tillägg av exempel i ett livstidsperspektiv (barn, ungdom, vuxen). Ingen exklusion för autism. Debutålder ändras från 7 till 12 år. Dimensionell specifier för svårighetsgrad: Mild, Moderate, Severe. DIVA-interview innehåller bra exempel på hur AD/HD ser ut hos unga vuxna. http://www.divacenter.eu/content/downloads/diva_2_swens KA.pdf Implications of extending the ADHD age-of-onset criterion to age 12: results from a prospectively studied birth cohort. Metod: En prospektivt följd födelsekohort på 2232 barn och ungdomar. Barn med debut av AD/HD-symtom före och efter 7 år jämfördes när det gäller klinisk presentation, kognitiv profil, och associerade riskfaktorer. Resultat: Inga signifikanta skillnader mellan barn med AD/HD-debut före 7 och debut vid 12. En ökning av debutålder för AD/HD från 7 till 12 år resulterar i en försumbar ökning av AD/HDprevalens med 0.1 %. Kriterier för AD/HD enligt DSM-5 A1 Ouppmärksamhet (minst sex av nio symtom under minst sex månader) a) är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter. b) har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar c) verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal. d) följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna). e) har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter. f) undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t.ex. skolarbete eller läxor). g) tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t.ex. leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg). h) är ofta lättdistraherad av yttre stimuli. i) är ofta glömsk i det dagliga livet. 17

Kriterier för AD/HD enligt DSM-5 Undergrupper Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning, (ADHD) i kombination. Både kriterium A1 och A2 har varit uppfyllda under de senaste sex månaderna. Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning (ADHD), huvudsakligen bristande uppmärksamhet. Kriterium A1 har varit uppfyllt under de senaste sex månaderna, men inte kriterium A2. Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning (ADHD), huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet. Kriterium A2 har varit uppfyllt under de senaste sex månaderna, men inte kriterium A1. Kriterier för AD/HD enligt DSM-5 B. Flera symtom på hyperaktivitet/impulsivitet eller ouppmärksamhet skall ha funnits Före 12 års ålder. C. Flera symtom på hyperaktivitet och/eller ouppmärksamhet föreligger inom minst två områden (t.ex. i skolan/på arbetet och i hemmet). D. Det måste finnas klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt, eller i arbete eller studier. E. Symtomen förekommer inte enbart i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni eller något annat psykotiskt syndrom och förklaras inte bättre av någon annan psykisk störning. 18

19

ADHD-prevalens över tid - By controlling for the effect of study methods, the metaregression analysis conducted in our study did not detect a significant effect of time on rates of any mental disorders, for a period of approximately 30 years. ADHD-prevalens: Könsskillnader, åldersskillnader 20

n=2332, tvillingstudie, pojkar och flickor 8-19 år. AD/HD är vanligare och kraftigare hos män än hos kvinnor. Skillnaden i prevalens verkar inte bero på: - Selektionsbias. - Mät-/Diagnostikfel. - Särskilda flick-symtom som inte finns med i de diagnostiska kriterierna för AD/HD: n=2391, tvillingstudie, flickor och pojkar 3-18 år från generell population. AD/HD lika ärftligt hos pojkar och flickor. De genetiska och miljöbetingade faktorerna är i huvudsak samma men skiljer sig något mellan könen. Pojkars högre risk för AD/HD orsakas inte av överlapp mellan AD/HD och Uppförandestörning. Boys are more likely to be affected by ADHD than girls because they have a lower threshold for the liability needed to express the disorder of AD/HD. 21

22

65 % av de som får AD/HD-diagnos vid 15 års ålder uppfyller inte diagnostiska kriterier vid 25 års ålder. Relativt hög nivå av symtom och funktionell nedsättning kvarstår dock. 23

24

- Det finns ett samband mellan AD/HD i barndomen och tidig missbruksutveckling. - Sambandet drivs i hög grad av bestående hyperaktivtet och är i huvudsak genetiskt betingat. - Viktigt att förebygga missbruksproblem hos barn med hyperaktivitet som är stabil över tid. 25

Studiedeltagare: 1386 tvillingar, pojkar och flickor i åldern 11 till 17 år. Resultat : Slutsatser: 1.Ärftligheten för missbruk ökar successivt från 11 till 17 år hos både pojkar och flickor. 2.Ärftligheten för missbruk hos tonåringar verkar vara något lägre hos flickor jämfört med pojkar. Kliniska implikationer: Tidiga preventionsinsatser (före 14 års ålder) har sannolikt god effekt för båda könen. Troligtvis större utrymme för familjebaserade interventioner hos tonårsflickor. Tonårspojkar har sannolikt större nytta av individuellt inriktade interventioner. - Det finns ett samband mellan föräldrars missbruk och AD/HD hos barn, oavsett om föräldern träffat/uppfostrat barnen eller ej Sambandet verkar vara genetiskt betingat snarare än miljöbetingat. AD/HD-prevalens hos missbrukspatienter 23 % 26

Prevalens av AD/HD i andra populationer Nylander, 2008 141 patienter i allmänpsykiatri 22 % Ginsberg, 2010 194 långtidsdömda 40 % Van Emmerik-van Oortmerssen (2013). Psychiatric comorbidity in treatment seeking substance use disorder patients with and without ADHD; results of the IASP study. Addiction, e-pub 4 okt. Multicenterstudie med 45 kliniker i 10 länder. 1205 patienter som sökt behandling för missbruks/beroendeproblematik. 1920 tvillingpar. 5-18 år. 27

Utredning av EF med BRIEF Behavior Rating Inventory of Executive Function Exekutiva funktioner definition: - De funktioner i hjärnan som reglerar planering och genomförande av handlingar, och står för målstyrd hantering av uppkomna problem och uppgifter. - Till exekutiva funktioner hör även förmågan att kunna rikta och vidmakthålla uppmärksamhet och koncentration, t ex att för sig själv upprepa något man hört för att bättre lägga det på minnet. - Exekutiva funktioner brukar delas upp i: inhibering/impulskontroll, flexibilitet, emotionell kontroll, självkontroll, initieringsförmåga, arbetsminne, planeringsförmåga, och kontroll. BRIEF forts. Inhibering Förmågan att motstå impulser. T ex jag tar beslut som försätter mig i trubbel, folk säger att jag är lättdistraherad, jag är impulsiv. Flexibilitet Förmåga att växla tankespår, förmåga att klara förändringar. T ex jag har svårt att hitta ett nytt sätt att tänka när jag kör fast på ett problem, jag blir störd av oväntade förändringar i min dagliga rutin. Emotionell kontroll Förmåga att reglera känslomässiga responser. T ex jag får vredesutbrott, min sinnesstämning ändrar sig snabbt och ofta, jag överreagerar inför småsaker, jag reagerar starkare känslomässigt inför situationer än mina vänner. Arbetsminne Förmågan att genomföra tankar och aktiviteter i flera steg, planera i förväg och hålla sig till den uppgjorda planen. T ex jag har svårt att koncentrera mig på uppgifter som kräver tankemöda, jag glömmer vad det är jag håller på med mitt i en uppgift, jag har svårt att hålla mig till samma ämne när jag talar. 28

29

Meta-analys över 32 studier på psykologisk behandling för AD/HD - med analys av primära (AD/HD) och sekundära (t ex social förmåga, uppförandeproblem, skolförmåga) mått. Inga effekter på primära mått (AD/HD) i välkontrollerade/ blindade studier. Medelstora effekter på uppförandeproblem, positivt och negativt föräldraskap i blindade studier. 30

31

In support of the meta-analysis by Faraone, et al. (2004), the present meta-analysis showed a significant effect of MPH on symptoms of adult ADHD compared to placebo. However, our effect size of d=0.42 is less than half the value reported by Faraone, et al. (2004) (d=0.9). In addition, our subgroup analyses indicates that MPH is not effective in ADHD patients with comorbid substance abuse. - Conclusion: Pharmacological treatment provides mild symptom improvement (SMD=0.45) but is also associated with frequent adverse events and higher treatment disconituation than placebo, particularly when no concomitant psychotherapy is administered. - Stimulants appear more efficacious than non-stimulant drugs and the former should be preferred over the lattter. The efficacy of pharmacological treatment should be monitored over time because it may decrease progressively. 32

33

34

35

36

37

38

Wood et al. (2013). Light level and duration of exposure determine the impact of self-luminous tablets on melatonin suppression. Applied Ergonomy, 44, 237-240. Ljuset från surfplattor påverkar melatoninsystemet. Möjligt att reglera påverkan på melatoninsystemet med hjälp av färgfilter. http://justgetflux.com 39