Rådet till skydd för Stockholms Protokoll från delegationsmöte Sida 1 (10) 2-2017 Protokoll fört vid Rådets till skydd för Stockholms delegationssammanträde för delegerade i plan- och bygglovsärenden, naturvårdsärenden samt kulturvårdsärenden Närvarande: Anders Bodin (ordf), Birgitta Bremer, John Chrispinsson, Fredrik von Feilitzen, Cajsa Holmstrand, Ingemar Josefsson, Margareta Olofsson, Inga Varg; Henrik Nerlund, sekreterare, Monica Hector, handläggare, Cecilia Skog, handläggare och protokollförare Förhinder att närvara hade anmälts av: Winston Håkansson, Anders Jönsson och Magnus Olausson Vid sammanträdet närvarade även: Nikara Movafaghi och Maria Ibohm, stadsbyggnadskontoret Tidpunkt: 2017.03.20, kl. 13.30-15.50 Lokal: Samuel Owen, Hantverkargatan 3D 1. Dagordning Förelåg ny föredragningslista 2. Kadetten 29, Karlbergsvägen 77, Vasastaden, förslag till detaljplan (SR-03.02-0090-2017) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Kadetten 29, Karlbergsvägen 7, Vasastaden. Nikara Movafaghi, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet.
Sida 2 (10) (forts 2) Föreliggande förslag till detaljplan syftar till att ersätta befintlig industribyggnad med två bostadshus. I projektet innefattas också en hårdgjord förgårdsmark mot Karlbergsvägen och en återskapad bostadsgård mot söder. Byggnaderna får sju våningar, plus en indragen våning mot gatan och gestaltas i tegel och puts. Mot väster föreslås byggnaden trappas ned mot Kadetten 28. Bottenvåningarna får publika lokaler och ett parkeringsgarage läggs under mark. Skönhetsrådet välkomnade planförslagets intention att skapa nya bostäder och återställa skalan längs Karlbergsvägen genom att dela upp projektet i två hus. Byggnaderna har fått en intressant gestaltning som utan att vara pastisch nytolkar stenstadens arkitektur. Innerstadens utseende är starkt beroende av de regler som formulerades i Lindhagenplanen 1866 och i byggnadsstadgan 1874. Grundanslaget i dessa regleringar bör också gälla de tillkommande byggnaderna i Kadetten 29. Det innebär att avtrappningen mot väster bör utgå. Byggnaderna ska vara anpassade till reglerna, inte till den byggnad som råkar ligga bredvid. Istället för avtrappning mot gata kan gårdshusen sänkas något mot söder. Förgårdsmarken mot Karlbergsvägen är mycket viktig av såväl kulturhistoriska som estetiska skäl. Rådet kan inte acceptera att förgården fortsatt är hårdgjord utan understryker vikten av att den återställs till ett utseende där majoriteten av ytan är grön, analogt med övriga delar av Karlbergsvägens västliga sträckning. För att ge tillräcklig jordmån till grönska bör de delar av parkeringsgaraget som ligger under förgården utgå. Med tanke på den väl tilltagna ytan för parkering, nästan två bilar per lägenhet, bör en minskning till förmån för gatumiljön vara fullt genomförbar. Beslöt Skönhetsrådet att tillstyrka förslag till detaljplan med erinran om att förgården ska gestaltas grön och att avtrappningen mot väster ska utgå. Hänsköts ärendet för beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde.
Sida 3 (10) 3. Gubbängen 1:1, Örbyleden, Gubbängen, bandyhall och fördelningsstation, förslag till detaljplan (SR-03.02-0088-2017) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Gubbängen 1:1, Örbyleden, Gubbängen, bandyhall och fördelningsstation, förslag till detaljplan. Maria Ihbom, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Detaljplaneförslaget som stadsbyggnadskontoret upprättat syftar till att ge byggrätt för en ny träningshall för bandy samt en fördelningsstation vid Gubbängens IP. Planområdet består av två delar av Gubbängens IP, norr om Örbyleden. Vegetationen inom Gubbängens IP ingår i ett strategiskt viktigt ekologiskt spridningssamband mellan kärnområdena Fagersjöskogen och Majroskogen och området ingår i habitatnätverk för både barrskogsfåglar och groddjur. Den föreslagna bandyhallen upptar en yta av ca 80 x 120 meter, 25 meter hög, medan fördelningsstationen föreslås bli uppdelad i flera volymer med sinsemellan olika byggnadshöjder. Enligt de gestaltningsprinciper som remissunderlaget redovisar ska de nya byggnaderna ge intryck av en tydlig uppbyggnad med bottenvåning, fasad och tak och byggnadsdelar och detaljerna ska vara väl lösta och integrerade i helheten samt utföras med en hög arkitektonisk kvalitet. Byggnaderna ska också vara anpassade till de föreliggande förhållandena på platsen. Skönhetsrådet ställde sig positivt till en ny bandyhall vid Gubbängens IP. En så stor volym behöver dock en omsorgsfull utformning, vilket också gestaltningsprinciperna i planhandlingarna beskriver. Illustrationerna på byggnadsvolymen visar dock att det är ett förhållningssätt som inte genomsyrar det redovisade förslaget. Rådet erfor under sammanträdet att Stockholm Konst eventuellt skulle involveras för konstnärlig utsmyckning av en fasad. Enligt rådets uppfattning vore det bättre om hela bandyhallen ägnades stor omsorg, eventuellt genom en tävling för att hitta en gestaltning som ger volymen en mer varierat, om än också sammanhållet, uttryck efter gestaltningsprinciperna.
Sida 4 (10) (forts 3) Den andra delen av planförslaget, fördelningsstationen, redovisas endast med volymstudier samt referensbilder på material och exempelbyggnader. Skönhetsrådet ansåg att kraven på fördelningsbyggnadens gestaltning är nog så viktig och att byggnadens utformning därför redan i detta skede borde ha redovisats. Även denna byggnads utformning skulle med fördel kunna bli föremål för en tävling. Rådet diskuterade under sammanträdet också fördelningsbyggnadens placering mellan dammen och skogspartiet och om arten större vattensalamanders levnadsmiljöer kommer att påverkas. Skönhetsrådet ansåg att det måste vara säkerställt att groddjuren kan röra sig fritt mellan sina olika livsmiljöer vattensamlingar respektive skog och fuktig ängsmiljö. Om fördelningsbyggnaden inte hindrar detta har rådet ingen erinran mot placeringen, i annat fall bör byggnadskroppen flyttas något så att arten ges möjlighet att fortleva i området. Beslöt Skönhetsrådet att tillstyrka förslag till detaljplan med erinran om de två byggnadernas gestaltning samt att rådet vill få byggloven för fördelningsstationen och bandyhallen på remiss. Hänsköts ärendet för beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 4. Södersjukhuset 10, nybyggnad av entrébyggnad (by 76), nybyggnad av ambulanshall (by 75) som ansluter mot byggnad 03, rivning av lastka, ombyggnad av byggnad 03 med rivning av del av byggnad, ny hiss, bygglov (SR-03.02-0083-2017) Återupptogs ärende bordlagt vid sammanträde 2017.03.06 ( 10) angående Söderjukhuset 10. Sekreteraren sammanfattade ärendet.
Sida 5 (10) (forts 4) Bygglovsansökan avser nybyggnad (by76) av entrébyggnad vid Södersjukhuset. Den nya byggnaden ska fungera som dagentré till den nya akuten samt som hela sjukhusets entré nattetid. Entrébyggnaden placeras längst in på entrétorget, väster om sjukhusets huvudentré (by 65), och markerar sin funktion genom gestaltningen och fasaden av mässingsplåt. Besökare rör sig sedan via trappor/hiss till akutens receptioner och mottagningsrum på plan -1. Byggnadens fasad får mot det lilla gårdsrummet ett glasparti i structural glazing med bärande innanför liggande limträprofiler. Skönhetsrådet anser att den föreslagna nya entrébyggnaden har kvaliteter men, enligt rådets uppfattning, bör huvudentrén fortfarande vara entrétorgets blickfång och självklara målpunkt för sjukhusets alla besökare. Akutentrén bör således få en inte fullt så spektakulär gestaltning för att bättre samspela med de befintliga sjukhusbyggnaderna. Utformningen bör utgå ifrån ett sammanhållet program för sjukhusets entréer. Skönhetsrådet har ingen erinran mot byggnadens högresta fasad mot parken i väster. Beslöt Skönhetsrådet att avstyrka bifall till ansökan om bygglov. Hänsköts ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 5. Motion (2016:124) av Jonas Naddebo och Christina Linderholm (båda C) om skyskrapa i trä (SR-03.02-0085-2017) Återupptogs till behandling ärende bordlagt vid sammanträde 2017.03.06 ( 12) angående Motion (2016:124) av Jonas Naddebo och Christina Linderholm (C ). Sekreteraren sammanfattade ärendet. Skönhetsrådet delar uppfattningen som framförs i motionen: att Stockholm saknar en strategi för stadens utveckling vad gäller höga hus och att hushöjder ofta prövas på ett ad hocliknande sätt, i synnerhet i citykärnan. En fokusering på och förtätning av citykärnan med skyskrapor ser rådet däremot inte
Sida 6 (10) (forts 5) som en för Stockholm god lösning. Rådet anser att höga hus ska placeras där de tillför stadsmiljön kvaliteter och att principen bör vara de höga husen ska stärka stadens struktur och topografi så som WennerGren center, Skatteskrapan, Folksamhuset gör och som det planerade höghuset i Mårtensdal kommer att bli en fortsättning på. Därmed inte sagt att det inte kan vara möjligt att på andra platser uppföra höga hus för bostadsändamål. En seriös debatt förtjänar också seriösa förslag. Att staden på olika sätt verkar för att hus, även höga hus, byggs i trä anser inte rådet inte vara kontroversiellt i sig. Men det bör ske på fastigheter som staden har rådighet över och på platser där höghuset blir ett tillskott i stadsmiljön. Motionens förslag att utreda möjligheten att bygga på ett befintligt parkeringshus på en av staden upplåten fastighet med tomträtt anser således rådet inte vara möjligt av flera skäl varför Skönhetsrådet avstyrkte motionens förslag. Hänsköts ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde. 6. Slussen, Gestaltningsprogram 2.0. förutsättningar för fortsatt projektering, information (SR-03.02-0080-2017) Återupptogs till behandling ärende bordlagt vid sammanträde 2017.03.06 ( 11) angående Slussen, information om Gestalningsprogram 2.0. Sekreteraren sammanfattade ärendet. Vid Skönhetsrådets sammanträde 2017.03.06 fick rådet ta del av det gestaltningsprogram för Slussen som Exploateringskontoret arbetar med. Rådet har flertalet gånger yttrat sig i frågan om den framtida Slussen, bl.a. i plansamråd, granskning och till den s.k. expertgruppen. I detta skede står det klart för rådet att rådet och projektet bör finna former för ett närmare samarbete om de kommande gestaltningslösningarna. Utan att föregripa ett sådant samarbete önskar rådet inskärpa fem synpunkter utifrån den presentation rådet fått.
Sida 7 (10) (forts 6) 1. Rådet välkomnar att Södermalmstorg rensats från glasvolymer. Den kvarvarande byggnaden, C1, behöver få ett program i relation till dess centrala placering och sedan en stark utformning utifrån detta. Rådet önskar att se den föreslagna gestaltningen av hus C1 så fort det är möjligt. 2. Den nya huvudbron bör ges en så lätt utformning som möjligt. Den nedsänkta körbanan i bron, den så kallade slitsen, ger konstruktionen ett klumpigare utseende än annars möjligt. Projektet bör studera den föreslagna räckeslösningen så att den blir så genomsiktlig som möjligt, samtidigt som bron ges en helhetsgestaltning värdig platsen. 3. Gång- och cykelbron längs tunnelbanan riskerar att bli en visuell barriär i det trånga vattenrummet mellan Mälaren och Saltsjön, framförallt genom sin höga resning mot Södermalmstorg. Brons utformning kommer vara en uppgift av rang och kräver en egen process, eventuellt med en gestaltningstävling. 4. Ryttarstatyn över Karl XIV Johan bör ses som en stor tillgång eftersom den är en av få historiska artefakter som hört till Slussen oavsett hur platsen sett ut under det gångna seklet. Att tidigt ge statyn en prominent placering är därför av stor vikt. 5. Katarinaparkens vistelsevärden riskerar att bli för låga under stora delar av året. Eftersom parken saknar intressanta målpunkter finns risken att den kommer att uppfattas vara en otrygg plats. Projektet bör tidigt arbeta med parkens programmering och hur den kan befolkas också vintertid. Rådet uppskattade den dialog som projektets ledning öppnat för och ser fram emot att i närtid få kommande delar av Slussens gestaltning presenterat för sig. Hänsköts ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde.
Sida 8 (10) 7. Blästern 14, Gävlegatan 16, Vasastaden, påbyggnad av gårdshus, bygglov (SR-03.02-0091-2017) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Blästern 14, Gävlegatan 16, påbyggnad av gårdshus. Sekreteraren redogjorde för ärendet. Föreliggande förslag till bygglov syftar till att konvertera ett befintligt kontorshus till hotell och bygga på tre nya våningar. Kontorshuset uppfördes under 1990-talet med Alenius Silfverhielm Åhlund som arkitekter. Byggnadens postmodernistiska arkitektur är konsekvent genomförd med bland annat snedskurna fönsteromfattningar och en högrest entréportal. Skönhetsrådet har inget emot den ändrade användningen och välkomnar att tidigare föreslagna balkonger inte kommer att utföras. Rådet hade dock invändningar mot den redovisade gestaltningen av tillbyggnaden. Det säregna uttrycket i form av en zinkhatt med fönsteröppningar i kolossalformat respekterar föga den ursprungliga byggnadens kvaliteter. Ovan detta läggs dessutom en ytterligare våning som adderar en tredje form till byggnaden. Rådet efterfrågade ett bearbetat förslag där påbyggnaden underordnas den befintliga byggnaden genom såväl en hovsammare gestaltning som en tydligare indragen volym ovan takfoten. Beslöt Skönhetsrådet att avstyrka bifall till bygglov. Erinrade ledamöter F von Feilitzen och C Holmstrand särskilt yttrande till beslutet. Hänsköts ärendet för formellt beslut vid nästkommande ordinarie sammanträde.
Sida 9 (10) 8. Sekreteraren informerar Förelåg ärende utom föredragningslista. Informerade sekreteraren om kansliets förestående flytt från nuvarande lokaler på till Hantverkargatan 3H. 9. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm 2017.03.20 Anders Bodin Ordförande Cecilia Skog Protokollförare Vidi: Henrik Nerlund Sekreterare
Sida 10 (10) Bilaga till protokoll 7. Blästern 14, Gävlegatan 16, Vasastaden, påbyggnad av gårdshus, bygglov (SR-03.02-0091-2017) Erinrade ledamöter F von Feilitzen och C Holmstrand särskilt yttrande enligt följande: Det är synnerligen glädjande att planerna för Sigurd Lewerentz gårdshus ändrats från bostäder till hotell, utan balkonger och förstorade fönster och utan nya fönster på hisstornet i linje med min reservation 2013-09-16. Det är likaledes glädjande att det inte längre är aktuellt med balkonger på gårdshuset från 1991, ritat av Stefan Alenius, ASÅ Arkitekter, och ett av landets mest intressanta från den postmodernistiska perioden. Däremot är det ytterst beklagligt att byggrätten för påbyggnad utnyttjas och nu resulterar i ett förslag av SWECO Architects som gravt förvanskar intrycket av byggnaden. Ett minimikrav när det gäller en så särpräglad, endast drygt 25-årig byggnad borde vara att i första hand kontakta den ursprunglige arkitekten Stefan Alenius.