Dagordning samt val av justerare

Transkript

1 Rådet till skydd för Stockholms Protokoll Sida 1 (14) Närvarande: Ingemar Josefsson, ordförande, Birgitta Bremer, Fredrik von Feilitzen, Cajsa Holmstrand, Winston Håkansson, Ingemar Josefsson, Anders Jönsson, Magnus Olausson, Margareta Olofsson, Inga Varg; Henrik Nerlund, sekreterare, Monica Hector, handläggare samt Cecilia Skog, handläggare och protokollförare Under sammanträdet deltog även: Thomas Stoll ( 1-7), adjungerad samt som föredragare Per-Olof Svensson, Mansour Baghchcesara, Johanna Rosvall, Alina De Liseo Peterson, Maria Ihbom, stadsbyggnadskontoret, Jonas Uebel, fastighetskontoret, Johan Castvall och Tor Wildenstam, Stockholms Hamnar Förhinder att närvara hade anmälts av: Anders Bodin och John Chrispinsson Förhinder att närvara hade anmälts av: Tidpunkt: , kl Lokal: Lavals rum, Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 1. Dagordning samt val av justerare Valdes ledamot M Olausson att tillsammans med ordförande justera protokollet. Erinrades att extralista förelåg samt att ärenden upptas i ordningen: 1-6, 14, 9, 12, 10-11, 13, 7, 8, Nästa sammanträdesdag Erinrades att Skönhetsrådet sammanträder den 8 maj 2017, kl

2 Sida 2 (14) 3. Nästa delegationssammanträde Erinrades att Skönhetsrådet delegerade sammanträder den 24 april 2017, kl Protokollsjustering Anmäldes att protokoll fört vid rådets ordinarie sammanträde justerats i vederbörlig ordning. 5. Protokollsjustering Anmäldes att protokoll fört vid rådets ordinarie sammanträde justerats i vederbörlig ordning. 6. Anmälningsärenden Anmäldes ärenden enligt bilaga Utveckling av stadens kajer; information från Stockholms hamnar (SR ) Johan Castvall och Tor Widestam, Stockholms hamnar, informerade om utvecklingen av stadens kajer. Skönhetsrådet konstaterade att mycket av utvecklingsarbetet rör den typ av stadsmiljö och stadsutvecklingsfrågor som rådet i sitt verksamhetsuppdrag bevakar och att rådet gärna deltar i arbetet på ett tidigt stadium. Lades ärendet till handlingarna. 8. Kattrumpstullen 8, Greta Arwidssons väg, nybyggnad av universitetsområde, kontor, undervisningslokaler och café, Campus Albano, hus 1, bygglov (SR ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Kattrumpstullen 8, Greta Arwidssons väg, nybyggnad av universitetsområde, kontor, undervisningslokaler och café, Campus Albano, hus 1. Per- Olof Svensson, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet.

3 Sida 3 (14) (forts 8) Bygglovsansökan avser hus 2 och 4 i Campus Albano, byggnader som ska rymma kontor, undervisningslokaler och café. Byggnadernas utformning har omarbetats och följer nu i princip det gestaltningsprogram som utarbetats för planområdet. Skönhetsrådet konstaterade att byggnaderna efter omarbetning nu fått en utformning som följer detaljplanens intentioner vad gäller husens konkava form mot Albanoparken och det utskjutande skärmtaket. Vissa avvikelser förekommer så som att glastaken över ljusgårdarna, som i detaljplanens föreskrifter skulle ligga i ett nersänkt läge, nu ligger något högre än nivån på respektive terrassplan. Vidare har byggnadernas fasader ett indrag motsvarande en våning i hörnen mot Albanovägen i stället för två våningar som detaljplanen föreskriver. För Skönhetsrådets del kan de föreslagna förändringarna godtas ur ett estetiskt och stadsbildsmässigt perspektiv, huruvida dessa går att acceptera som avvikelser från detaljplanen lämnar rådet till stadsbyggnadskontoret att avgöra. Skönhetsrådet har efter att ha tagit del av bygglovsansökan beslutat att tillstyrka bifall till ansökan om bygglov vad gäller volym och gestaltning med erinran om att beslut om färgsättning måste fattas i ett senare skede. Skönhetsrådet vill, som påtalats i tidigare bygglov för byggnaderna i det nya campusområdet, att det ska tas fram en sammanställning av campusområdets samtliga planerade byggnader, d.v.s. av båda byggherrarna Akademiska hus och Svenska Bostäder, så att det går att få en uppfattning om området som sammanhållen, men inte ensartad, universitets- och boendemiljö. Inför slutgiltigt beslut om färgsättning förutsätter rådet också att fullskaleprov tas fram och monteras på plats för bedömning och eventuell justering. Beslöt Skönhetsrådet att tillstyrka bifall till ansökan om bygglov med ovanstående erinran. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet.

4 Sida 4 (14) 9. Hästskon 12, Sveavägen 8, Norrmalm, om och tillbyggnad av hus S samt nybyggnad av paviljong, bygglov (SR ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Hästskon 12, Sveavägen 8, Norrmalm, om och tillbyggnad av hus S samt nybyggnad av paviljong. Per-Olof Svensson, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Vasakronan har inkommit med en bygglovsansökan gällande det s.k. S-huset mellan Sergels torg och Malmskillnadsgatan. Enligt ny detaljplan ersätts det befintliga huset, ritat av Kjell Ödeen 1961, av en större volym som flyttar ut fasadlinjen mot de omgivande gatorna och höjer huset två våningar. Rådet har tidigare behandlat planförslaget under 2015 och 2016 och finner att huvudinvändningen mot fasadförslaget består. Sergels torg har en mycket medveten komposition där det befintliga S-husets horisontaler tillsammans med Kulturhusets glasade fasad bildar en tydlig helhet i kontrast till femte Hötorgshusets vertikalitet. Byggnadernas fasader har kalibrerats utifrån deras offentliga betydelse, med Kulturhuset som platsens huvudspelare. Dessa principer ska gälla även om byggnader byts ut runt torget. Skönhetsrådet önskar en bearbetning med resultat att det nya S-huset får en sevärd fasad som samtidigt inordnar sig i Sergels torgs grammatik. Ett exempel på en sådan byggnad är Sporren 16, det s.k. Epa-huset, som med sin fasad i röd granit har tydlig originalitet samtidigt som horisontaliteten stärker platsen. Det dekorativa greppet med diagonaler i fasaden måste därför utgå. Rådet är medvetet om att fönsterdekorationen går att härleda ur byggnadens avancerade konstruktion över tunnelsystemet den står på, men anser inte att denna aspekt är viktigare att presentera än torgets sammanhållande fasadgestaltningsprincip. Vid sidan av det diagonala mönstret anser rådet att mötet mellan byggnadens volymer måste utvecklas. I föreliggande bygglov är terrassmotivets idé med en reslig volym som vilar på en sockelbyggnad inte avläsbar i enlighet med detaljplanens idé. De båda byggnadsdelarna måste skiljas

5 Sida 5 (14) (forts 9) åt tydligare och bearbetas för att den avsedda arkitektoniska effekten ska uppnås. Detta är extra viktigt i relation till nedre Sveavägens övriga terrasser efter att S-husets terrass minskats kraftigt genom den nya detaljplanen. S-huset har ett av Stockholms mest prominenta lägen, placerad vid Sergels torg, utgörande fond åt både Klarabergsgatan och Sveavägen. Fasadens utformning och volymernas komposition är en avancerad uppgift som i föreliggande bygglovsförslag inte har nått hela vägen fram. Skönhetsrådet bidrar gärna i processen att utveckla förslaget till ett välstuderat och sevärt hus. Beslöt Skönhetsrådet att avstyrka bifall till ansökan om bygglov. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 10. Kattrumpstullen 14 och 15, Albanovägen, Albano, nybyggnad av studentbostäder samt nybyggnad av student- och forskarbostäder, bygglov (SR samt SR )) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Kattrumpstullen 14 och 15, Albanovägen, Albano, nybyggnad av studentbostäder samt nybyggnad av student- och forskarbostäder, ansökan om bygglov. Mansour Baghchesara, stadsbyggnadskontoret redogjorde för ärendet. Bygglovsansökningarna avser fastigheterna Kattrumpstullen 14 och 15 för nybyggnad av studentbostäder respektive student- och forskarbostäder. Byggnadernas utformning har omarbetats följer nu i princip det gestaltningsprogram som utarbetats för planområdet. Skönhetsrådet konstaterade att byggnaderna efter omarbetning nu fått en utformning som i princip följer detaljplanens intentioner men respektive byggnader har, genom justering av våningshöjder, fått ytterligare ett bostadsplan inom planens totalhöjder. Vissa mindre avvikelser förekommer, bl.a. i husens hörn mot Albanovägen samt i portikerna.

6 Sida 6 (14) (forts 10) Skönhetsrådet fann inget att erinra mot att våningsantalet ökat och såg positivt på att byggnaderna får lokaler i bottenvåningarna mot huvudstråket samt att socklarna får stenbeklädnad i stället för kakel. För Skönhetsrådets del kan de föreslagna avvikelserna från gällande plan godtas både ur estetiskt och stadsbildsmässigt perspektiv, huruvida dessa går att acceptera som avvikelser från detaljplanen lämnar rådet till stadsbyggnadskontoret att avgöra. Beslöt Skönhetsrådet att tillstyrka bifall till bygglovsansökningarna för Kattrumpstullen 14 och 15 vad gäller volym och gestaltning med erinran om att beslut om färgsättning måste fattas i ett senare skede. Skönhetsrådet vill, som påtalats i tidigare bygglov för byggnaderna i det nya campusområdet, att det ska tas fram en sammanställning av campusområdets samtliga planerade byggnader, d.v.s. av båda byggherrarna Akademiska hus och Svenska Bostäder, så att det går att få en uppfattning om området som sammanhållen, men inte ensartad, universitets- och boendemiljö. Inför slutgiltigt beslut om färgsättning förutsätter rådet också att fullskaleprov tas fram och monteras på plats för bedömning och eventuell justering. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 11. Torgils 15, Skestavägen, Solhem, kvarnen Lilla Stampan, information från fastighetskontoret (SR ) Privatpersoner hade uppmärksammat Skönhetsrådet på en förestående försäljning av tomt varför rådet begärt information om ärendet. Jonas Uebel, fastighetskontoret, redogjorde för ärendet. Lilla Stampan är en av få bevarade kvarnar som tidigare stått centralt i staden. Kvarnen har ursprungligen stått där Vegagatan idag löper, nära Odenplan. Belägg för Lilla Stampams placering finns på Tillæus karta från 733. Förmodligen är kvarnens äldsta delar från 1600-talet flyttades kvarnen till förmån för den nya Vasastaden. På sin nuvarande plats har den stått sedan 1892.

7 Sida 7 (14) (forts 11) Idag är kvarnens plats en i övrigt obebyggd villatomt i fastighetskontorets ägo. Kontoret har aviserat att tomten och kvarnen ska säljas för ett kommande uppförande av en villa. En försäljning skulle med all säkerhet innebära en rivning av kvarnen eftersom det inte finns några skyddsföreskrifter i den gällande detaljplanen som är från Det måste också anses vara orimligt att överlämna den kulturhistoriskt avancerade skötseln av en 350 år gammal kvarnanläggning till en privatperson. Skönhetsrådet anser att kvarnen ska behållas i stadens ägo och därmed bevaras för framtiden som en del i förståelsen av hur Stockholm utvecklats över seklen. Rådet ansåg följande tre handlingsvägar möjliga. Kvarnen behålls i stadens ägo och tomten överförs till exploateringskontoret. Området detaljplaneläggs som park, med skyddsbestämmelser för kvarnen. Kvarnen behålls i stadens ägo och tomten delas. Kvarnen får tillräckligt med mark omkring sig och kan eventuellt överföras till Stadsholmen. Kvarnen behålls i stadens ägo och ett nytt läge centralt i staden utreds för den. Om kvarnen flyttas bör det nya läget vara ett gammalt kvarnläge, gärna vid Observatorielunden. En eventuell flytt måste vara färdigutredd, finansierad och beslutad före tomten kan säljas. Som ägare av kulturarvet Lilla Stampan bär fastighetsnämnden huvudansvaret för kvarnens framtid. Skönhetsrådet hemställer härmed hos nämnden att kvarnen försäljningsprocessen av bryts och att kvarnen bevaras enligt ovan. Uppdrogs åt kansliet att tillskriva fastighetsnämnden i ärendet. 12. Hammarbyhöjden 1:1, Söderarmsvägen, Kärrtorp, Fäholmaskogen, förslag till detaljplan (SR Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Hammarbyhöjden 1:1, Söderarmsvägen, Kärrtorp, Fäholmaskogen, förslag till detaljplan. Johanna Rosvall, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet.

8 Sida 8 (14) (forts 12) Vid Söderarmsvägen nordväst om Kärrtorps centrum ligger grönområdet Fäholmaskogen, ett skogsparti som tydligt sparats obebyggt i det befintliga planmönstret. Stadsbyggnadskontoret presenterar här en plan vars syfte är att komplettera Kärrtorps bebyggelse med cirka 450 studentlägenheter på platsen och att utforma dem på ett sätt som skapar stadsmässighet längs gaturummet. Rådet såg många kvaliteter i gestaltningen med bredare gavlar, glasade över hörn och ställda mot gatan, den grafiska fasaduppbyggnaden och de trappande snedställda volymerna in i kvarteret. Byggnaderna har på ett skickligt sätt fångat detaljer från omkringliggande bebyggelse i form av saxat planmönster och kulörer och sedan utformats till stiliga hus med egen karaktär. Det står dock också helt klart för rådet att skogspartiet försvinner till förmån för bostadsbyggandet och att den ökade trygghet som bebyggelsen avser ge gång- och cykelvägen i den västra delen av planområdet också reducerar det kvarsparade grönskan till att bli endast en ridå. Mötet mellan den hårt exploaterade tomten och det som blir kvar av skogen bör därför göras mjukare, förslagsvis genom lägre volymer mot väster, eventuellt genom en generell sänkning av byggnaderna med en våning. Rådet såg det som positivt att studentbostäder tillförs området men vill påpeka att den föreslagna planbestämmelsen inte kan tas för intäkt för att det verkligen kommer att vara studentbostäder framöver. En studentbostad är kopplat till en studieplats och ett tillräckligt studieresultat. Skönhetsrådet har tidigare påpekat att studentbostäder därför kräver en uthyrningsorganisation av den typ som SSSB har. Kopplas och följs inte hyreskontraktet upp visavi studier riskerar dessa bostäder att förändras till vanliga permanentbostäder över tid. De undantagsregler som gäller för buller och mindre friyta vid studentbostäder, där innehavaren bor under ett par år, riskerar då att bli permanenta för andra kategorier boende. Stockholms stad bör i enlighet med Skönhetsrådets påpekande definiera studentlägenheter tydligare så att en studentbostad verkligen också fortsätter att vara en sådan över tid. Beslöt Skönhetsrådet att tillstyrka förslag till detaljplan med erinran gällande volymverkan mot skogspartiet och önskar en fortsatt diskussion om planbestämmelsens möjligheter att

9 Sida 9 (14) (forts 12) säkerställa användningen i fråga om bostäder för just studenter. Skönhetsrådet önskar även få bygglovet på remiss i senare skede. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 13. Väddö, del av kvarteret, förslag till detaljplan för områden längs med Kristinehamnsgatan, Farsta (SR ) Genom remiss hade stadsbyggnads- och kulturroteln begärt Skönhetsrådets yttrande över Väddö, del av kvarteret, förslag till detaljplan för områden längs med Kristinehamnsgatan, Farsta. Maria Ihbom, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Stadsbyggnadskontorets detaljplan möjliggör flerbostadshus, s.k. Stockholmshus, längs Kristinehamnsgatan; vid Sunneplan på Hästhagens bollplan samt i kvarteret Dalarö i Farsta. Ambitionen är att stärka Sunneplansstråket för fotgängare och omvandla Sunneplan till gångfartsgata samt dessutom att ge byggrätt för två förskolor och skapa möjlighet för en aktivitetspark på en del av den bollplan som tas i anspråk. Rådet har inget att erinra mot en bebyggelse på platserna med Stockholmshus eller mot den föreslagna omdaningen av stråket och Sunneplan men anser att förskolor i ett så relativt glest exploaterat område som Farsta måste få större gårdsyta än de 16 kvm som föreslås för den norra förskolan i planområdet mellan Sunneplan och Hästhagens bollplan, i synnerhet då Stadsdelsförvaltningen önskat 30 kvm för utevistelsen. Rådet anser dessutom att exploateringen av bollplanen inte kan föregå ett säkerställande av aktivitetsparken. Farsta har målsättningen att fungera som en stadsdel där idrott prioriteras. Det är beklagligt att en bollplan i så nära anslutning till en skola försvinner men om så sker, bör planerna på aktivitetsparken med multisportsfunktioner säkerställas och vara långt mer framskridna än vad de är i det här skedet. För rådet är det av högsta vikt att kompensationen

10 Sida 10 (14) (forts 13) av bollplanen verkligen kommer till stånd och att gränsen för förskolegården dras efter aktivitetsparkens behov, alternativt att den norra förskolan får annan placering. Vad gäller Stockholmshusen i form av punkthus anser rådet att båda planområdena skulle gagnas av en planform som tydligare sluter gatan. Stockholmshusens lameller har visat sig lättare att infoga i stadsbilden på ett stadsmässigt mer attraktivt sätt än punkthusen. I kvarteret Dalarö upplevs punkthusen som apart inställda på gårdsytan. Betydligt mer fördelaktigt vore det om den hittills oprövade vinkelhustypen av Stockholmshusen planerades till platserna. En vinkelställd huskropp invid Kristinehamnsgatan/Kilsgatan skulle, enligt rådet, innebära en bättre anpassning till den befintliga bebyggelsen och ge en grön miljö av storgårdskaraktär. Beslöt Skönhetsrådet att avstyrka detaljplaneförslaget i föreliggande form men ser positivt på ett omstuderat, fortsatt planarbete för förtätning med Stockholmshus längs Kristinehamnsgatan i form av lameller eller vinkelhus och en prioriterad planering för en aktivitetspark med multisportsfunktioner. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 14. Sekreteraren informerar Informerade sekreteraren om kansliets pågående flytt till nya lokaler på. 15. Övriga frågor Övriga frågor förelåg inte. 16. Kadetten 29, Karlbergsvägen 77, Vasastaden, förslag till detaljplan; (SR ) Anmäldes för formellt beslut ärende hänskjutet från delegationssammanträde

11 Sida 11 (14) 17. Gubbängen 1:1, Örbyleden, Gubbängen, bandyhall och fördelningsstation, förslag till detaljplan (SR ) Anmäldes för formellt beslut ärende hänskjutet från delegationssammanträde Södersjukhuset 10, nybyggnad av entrébyggnad (by76) (SR ) Anmäldes för formellt beslut ärende hänskjutet från delegationssammanträde Motion (2016:124) av Jonas Naddebo och Christina Linderholm (båda C) om skyskrapa i trä (SR ) Anmäldes för formellt beslut ärende hänskjutet från delegationssammanträde Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt följande: Skönhetsrådet bör kategoriskt avstyrka alla förslag till skyskrapor i cityområdet. 20. Slussen, Gestaltningsprogram 2.0, förutsättningar för fortsatt projektering; information (SR ) Anmäldes för formellt beslut ärende hänskjutet från delegationssammanträde Blästern 14, Gävlegatan 16, påbyggnad av gårdshus, bygglov (SR ) Anmäldes för formellt beslut ärende hänskjutet från delegationssammanträde

12 Sida 12 (14) 22. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm Ingemar Josefsson Ordförande Cecilia Skog Protokollförare Magnus Olausson Justerare Vidi: Henrik Nerlund

13 Sida 13 (14) Bilaga till föredragningslista protokoll Anmälningsärenden Blackeberg 2:1 och Greken 1, planärende, meddelande efter granskning. (SR ). Vandenbergh 9, Mariehäll, planärende, meddelande efter granskning. (SR ). Primus 1, Lilla Essingen, planärende på granskning (SR ). Hökarboden, Hökarängen, område vid kvarteret, planärende på granskning ; från stadsbyggnadskontoret. (SR ). Bygglov besvarade av kansliet Borgarskolan 1, Birger Jarlsgatan, förslag på fasadbelysning till Balettakademien. (SR ), tillstyrkt med erinran. Grinden 21, Sankt Eriksgatan 34, rivning av vån 7 samt påbyggnad av flerbostadshus, reviderat förslag. (SR ), tillstyrkt. Haresjön 1, Hummelvägen 10, Årsta, nybyggnad av förskola; remiss från stadsbyggnadskontoret, Klara Ebeling. (SR ), avstyrkt. Skrivelser besvarade av kansliet Ynglingen 10, dnr (SR ), besvarat med e-post. Nytt förslag för studentbostäder i Björkhagen. (SR ), besvarat med e-post. Fråga om innergård. (SR ), besvarat med e- post.

14 Sida 14 (14) Bygghysteri i parken Häradsdomaren Enskede. (SR ), besvarat med e-post. Nobelhuset på Blasieholmen. (SR ), besvarat med e-post. Höga punkthus Ängsbotten 6, Norra Djurgårdsstaden; från privatperson. (SR ), besvarat med e-post. Angående Förtätningen i Skärholmen; från privatperson. (SR ), besvarat med e-post. 31 balkonger på Heleneborgsgatan 10; från privatperson. (SR ), besvarat med e-post. Fråga om ljudfönsterleverantörer; från privatperson. (SR ), besvarat med e-post. Tillgänglighetsfrågor och Skönhetsrådet; från privatperson. (SR ), besvarat med e-post.