Kommentarer om nätverket Schyst Resandes rapport "Utsugning av vissa - guldkant för andra" - Ett allvarligt problem med studien och dess rapport är den genomgående begreppsförvirringen och bristen av definitioner. Ett exempel ses redan på omslaget. Studien avser enligt rubriken på första sidan att omfatta "svenska turistbranschen" men inga svenska turistaktörer innefattas i studien över huvud taget (ex hotell i Åre, på Gotland etc). - Ingenstans i studiens avsiktsförklaring, dvs i förord, inledning eller bakgrund anges att studien är en kritiskt granskade rapport inte objektiv. De rapporter och källhänvisningar som anges går i huvudsak till kritiskt material. - I studien ingår endast tre researrangörer, som dessutom alla agerar inom en och samma, väldigt specifika sektor av svensk resebransch. Självklart finns många fler aktörer på den svenska marknaden men har alla valts bort utan förklaring. Att bygga en objektiv rapport på en så snäv studie är helt förkastligt. - Studien saknar helt reflektioner kring andra utlandsreseformer än charterresor trots att sju av tio svenskar inte reser med charter utomlands. Faktan lämnades till författaren av Fritidsresor innan texten sammanställdes och därefter har TT tagit fram korrekta siffror som publicerades 25/5, 2011. - Studien inleds visserligen med att förklara att 1,5 miljoner svenskar reser utomlands med någon av de tre studerade charterreseföretagen årligen - men perspektivet att det handlar om en minoritet av svenska utlandsresenärer utelämnas medvetet. - Studien tydliggör inte heller lämnad fakta att av de 1,5 miljoner resenärerna med de tre bolagen så väljer 20-25 procent av kunderna själva att boka All Inclusive. - Studien av hotell bygger på ett ytterst snävt urval vilket gör att inga generella slutsatser beträffande All Inclusive kan dras. Det handlar om fyra hotell på Dominikanska Republiken. Det är det endast fyra hotell som ingår i studien. Det är endast på Dominikanska Republiken. Hotellen är dessutom geografiskt placerade på väldigt specifika platser - tre av dem långt från något lokalt samhälle. Dessa faktum är inget som nämns i studie eller rapport. - I rapporten klär de tre charterarrangörerna som deltagit i Schyst resandes enkät skott för all kritik. Charterarrangörerna tillskrivs indirekt ansvaret för All Inclusivefenomenets baksidor. Dock visar rapporten något invecklat att en av de främsta strategierna för att motverka ekonomiskt läckage är agerande som ligger utanför charterarrangörernas påverkansfär. Det vill säga att lokala myndigheter säkerställer att det finns förutsättningar för lokalbefolkning att starta och driva företag och verksamheter (sid 21, punkt 8.2). - Författarna försöker framställa studien som en akademisk forskarrapport. Men den innehåller många av författarens egna antaganden, påståenden och obekräftade uppgifter. Det är sådant som absolut inte får förekomma i objektiva forskarrapporter. Alla påståenden måste vara underbyggda med konkret och bevisbar fakta. - Studien innehåller dessutom flera felaktiga slutsatser. Exempel i kapitel 3.2 där grov generalisering görs genom att ange "svenska resebolag" trots att studien INTE omfattar svenska resebolag som helhet. Det handlar om tre bolag endast med resor ut från Sverige. - Vidare under kapitel 3.5 står att "alla svenska arrangörer ökar andelen All Inclusive". Åter igen: Studien omfattar inte alla svenska researrangörer. Endast tre. Därmed kan inget sådant antagande göras. - Under kapitel 3.5 försöker författaren stilistiskt framställa det som om researrangöerna ökat marknadsföringen av All Inclusive. Det finns dock inga studier som bekräftar detta påstående. Det är ett lösryckt antagande som saknar grund. - Många källhänvisningar i studien görs till olika studentuppsatser vars korrekthet kan diskuteras.
- Studien i sig är sammanställd av ett anlitat konsultföretag, MR-piloterna, på beställning av Schyst Resande. Detta nämns inte. MR-piloternas objektivitet i frågan kan diskuteras. Istället framställs en person som sammanställt resultaten som författare. - Studien återkommer konstant till att vinsten från All Inclusiveresandet försvinner utomlands. Men ingenstans anges hur stor del av de olika verksamheternas omsättningar som faktiskt stannar på destinationerna, genom att hotellen drivs lokalt, till större delen gör lokala inköp och betalar lokala löner, skatter etc. Omsättningen bildar en mycket större summa som är viktigare för destinationerna och länderna än den lilla vinsten. Fritidsresor har tittat på hur kostnaderna för en charterresa fördelas. Det vill säga vart pengarna går som varje resenär betalar för sin resa: (Källa: Fritidsresors kostnadsbas 2010) Fritidsresor har även tittat på kostnadsfördelningen för ett typiskt familjehotell som erbjuder All inclusive som tillval:
- I studien påstås det under kapitel 4.2 att det framförallt är löner som stannar lokalt. Men ingenstans beskrivs om hotellens årsredovisningar har studerats för att kunna dra en sådan slutsats. Källa saknas med andra ord. - Rapporten anger att att minimilönerna för hotellarbetare på Dominikanska Republiken är 114 EUR per månad. Men rapporten anger inte inte vad den faktiska medellönen är på Dominikanska Rep, så man som läsare kan få en uppfattning om 114 EUR är mycket mer eller mindre än medellönen. Denna fakta finns tillgänglig via Internet, men har utelämnats av någon anledning. (Medellönen på Dominikanska Republiken ligger på omkring 3000-6000 pesos = 55-110 EUR per månad 2010). - Författaren påstår på flera ställen i studien att intervjupersonerna på Dominikansk Republiken ljuger om sin lön, men författaren presenterar inga fakta om hur just den slutsatsen dragits. Det finns inget i rapporten som visar att årsredovisningar eller anställningsdokument har kontrollerats av författaren för att säkerställa eller för att dubbelkontrollera uppgifter. - En aspekt av ekonomiskt läckage som inte tas upp i studien, men som kunde ha varit bra att nämna handlar om ett fenomen som är vanligt förekommande på turistorter dvs att lokalt anställda skickar delar av sin lön till anhöriga i andra regioner, byar eller till och med länder. Detta är i sig ett "positivt läckage" - men fortsatt ett ekonomiskt läckage precis som något annat. Det vill säga pengar som försvinner från regionen vilket ju var syftet att studera. - Medvetet anges inte relevant fakta kring de fallstudier och intervjuer som genomförts på Dominikanska Republiken, vilket orsakar feltolkningar av resultaten. Tex nämns inte att tre av de studerade hotellen ligger två timmars bilväg från närmaste lokalsamhälle. Och att detta mycket troligt är en anledning till att intervjuade resenärer i studien säger sig inte bege sig utanför hotellområdet. - En viktig fråga som tyvärr inte heller tas upp i studien från Dominikanska Republiken, är om det lokala näringsliv som studien refererar till - hade existerat utan All Inclusiveturism till området. - Orsaker till att hotell placeras där de placerats framkommer inte i studien, dvs närheten till badbara stränder, låga markpriser vid byggnationstiden etc. - Något som studien fullkomligt viftar bort är att All Inclusiveresandet fatiskt beror på efterfrågan från konsumenter. Inte att resebolag tvingar konsumenter att resa All Inclusive. Det fria valet är dock ytterst betydande och en mänsklig rättighet. - På sidan 18 berör dock rapporten konsumentefterfrågan på ett tydligt politiserat sätt och skriver att charterarrangörerna hävdar att det finns en efterfrågan" på All Inclusive. - Och på sidan 19 försöker författaren framställa det som att reseföretagens (fortfarande bara tre studerade charterarrangörer) enda agendapunkt för att upprätthålla All Inclusiveturismen är de ekonomiska vinster som hamnar i "reseföretagens fickor". - Det är bara att beklaga att författaren inte förstår mekanismerna bakom kommersiella företag, dvs att efterfrågan från konsumenter styr utbudet, produkterna, innehållet. Det är samtidigt väldigt enkelt att se studiens redovisade svar från charterarrangörerna om hur många resenärer som reser med All Inclusive och jämföra med hur stort utbudet är av All Inclusive - dvs antal hotell som erbjuds med detta alternativ. - Studien resonerar inte med en enda rad kring vad som styr turismen och efterfrågan och vad som händer med destinationer som inte följer efterfrågan och anpassar sig till turisternas önskemål. - För oss researrangörer är det tydligt: Om ett resmål inte erbjuder All Inclusive så väljer turisterna som vill ha All Inclusive och där just All Inclusive är viktigt att åka någon annanstans. Oavsett om de reser med researrangör eller bokar resan själv via nätet.
- Att det förekommer sk ekonomiskt läckage från resmål (inte endast i koppling till All Inclusive) är inget nytt. Samtidigt i princip omöjligt att komma ifrån. Alla intäkter från turism och all omsättning som turism genererar kommer dessvärre aldrig att kunna stanna till 100 procent på en destination i ett land. - I studien används begreppet "lokala ekonomier" utan att definieras. Det framgår dock med all önskvärd tydlighet att begreppet tolkas väldigt snävt och endast innefattar direkta turistintäkter till lokala restauranger, cafeer, barer, utflyktsarrangörer, transportörer och souvenirförsäljare. Det vill säga endast turistnära verksamheter. - Vi researrangörer hävdar å andra sidan att begreppet "lokala ekonomier" måste tolkas lite vidare och inkludera även "indirekta intäkter" för att ge en rättvis bild av turismen, dvs turismens bidrag till lokala skatter och avgifter som i sin tur bekostar lokal sjukvård, skola, polis och brandkår. Turismen leder ju även till ökade lokala energiinköp, utnyttjande av post och telekommunikationer, byggnation, reparation och annan service. Dvs allt sammans bygger en lokal ekonomi. En lokal ekonomi byggs inte alena upp av lokala restauranger. - Studien konstaterar svepande att All Inclusive inte är ett bra sätt att bo. Samtidigt konstateras att boende med självhushåll inte heller är bra. - Studien klargör dock att All Inclusiveturism är bättre än ingen turism alls utan närmare förklaringar. - Det är mycket tydligt att författaren vill framhäva sin högst personliga bild av fenomenet All Inclusive genom denna studie. Resultaten av den egna fallstudien talar emot författarens egna slutsatser på flera ställen. Exempel. Flera gånger återkommer slutsatsen till att merparten av maten som inhandlas till de fyra studerade hotellen importeras. På sidan 19 påstås till och med att resebolagens bild om lokalt inhandlad mat inte stämmer överens med den bild som fältstudien påvisar. Men på sidan 13 redovisas fältstudiens slutsats som är mycket tydlig: Omkring 20-25 procent av maten importeras till de studerade hotellen sammantaget. Det är långt ifrån "merparten" eller "till större del" som rapporten och författarens slutsatser anger. - På sid 19 kritiseras även charterbolagen för sin bristande förmåga att gå till botten med branschens "moraliska ansvar". Detta kan höra samman med att charterbolagen till viss del har annan tolkning än författaren - dvs en bredare och mer övergripande syn på frågan och problematiken. Charterarrangörerna har valt att inte anta författarens perspektiv: "All Inclusive jämfört mot andra lokala, turistnära näringsidkare". Charterbolagen ser frågan ur ett mer helhetsekonomiskt perspektiv, förklarat tidigare. - Ett intressant exempel i studien på positiv All Inclusive är författarens exempel med arrangören Polar Quest - som till största delen arrangerar All Inclusive-kryssningar till Arktis och Antarktis och andra mycket svåråtkomliga platser. Frågorna om vem som äger kryssningsföretaget, vilka som äger fartygen som används och hur lokala restauranger, cafeer och lokalt näringsliv i de arktiska områdena (om det ens finns några) drar nytta av denna All Inclusiveturism lämnas dock helt obesvarade. Att som sol- och badresearrangör anta PolaQuest som förebild är aningen komplicerat då förutsättningarna är så fullständigt olika. Inte minst efterfrågan från konsumenter. Det studien egentligen visar, vilket alla tre charterarrangörer är överens om sedan tidigare, är att: - Turism påverkar en region, resmål eller destination både positivt och negativt. - Att All Inclusivefenomenet kan hämma möjligheterna för lokala, turistnära serviceaktörer att utvecklas - samtidigt som andra indirekta näringar drar nytta av de ökande turistströmmar som turism innebär (ökade skatteintäkter från lokala näringsidkare vilket leder till lokal utveckling). - Att det är omöjligt att till hundra procent förhindra ekonomiskt läckage oavsett hur man som turist väljer att resa och bo (med eller utan researrangör, inklusive allt eller endast en flygstol). - Största hindren för att turism ska stärka lokala ekonomier beskrivs enligt studien och anses vara: 1) utlandsägda hotell.
Kommentar: Kanske kan det vara en av orsakerna men dock är det utländska ägandeskapet inte så viktigt. Det innebär endast att en begränsad del av hotellverksamhetens omsättning försvinner till en ägares ficka oavsett om ägaren finns lokalt, regionalt, eller utomlands. Vinsten är i regel omkring 15-20%. Det är istället omsättningen och kostnaderna för driften av hotellen som är viktig. Den visar hur mycket pengar som stannar lokalt. 2) Utlandsägda leverantörer av varor och tjänster. Kommentar: Här gäller i princip samma svar som ovan. Det är ytterst sällsynt att hotelleller hotellkedjor själva direktimporterar stora mängder varor och produkter. 3) Att turister vill ha samma mat som hemma. Kommentar: Detta är ett känt problem och är inget unikt för chartern. Turiser kommer att vilja ha detta även om det bara finns lokala restauranger. I och med efterfrågan kommer de som serverar turisterna att anpassa sitt utbud för att öka sina intäkter. Detta gäller även ytterst lokala krogar. Fenomenet kallas globalisering. 4) Att importerad mat kan vara billigare än lokal. Kommentar: Detta kan mycket väl stämma i enstaka fall, men är ingen generell eller global regel. Finns ytterst få tomatodlingar i ett land blir dessa tomater självklart dyra om efterfrågan är hög. Precis på samma sätt fungerar matpriserna i Sverige. 5) Att importerad mat håller högre kvalitet och har pålitligare leveranser. Kommentar: Kan också stämma från fall till fall men är ingen global regel.